Kommunikationsverkets årsberättelse 2013 ÅRSBERÄTTELSE 2013

Kommunikationsverkets årsberättelse 2013 ÅRSBERÄTTELSE 2013

Generaldirektörens översikt År 2013 präglades av en positiv utveckling av kommunikations-marknaden, etablering av Cybersäkerhetscentret vid Kommunikationsverket, underrättelseverksamhet inom elektronisk kommunikation i USA som fick publicitet i juni samt auktion av frekvensområdet på 800 megahertz. Den positiva utvecklingen av kommunikationsmarknaden fortsatte år 2013. Antal bredbandsabonnemang och bredbandshastigheter fortsatte att öka. I slutet av 2013 fanns i Finland knappt 1,7 miljoner fasta bredbandsabonnemang, varav 16 procent hade en nominell dataöverföringshastighet på minst 100 Mbit/s från nätet till användaren. Också dataöverföringstjänster som tillhandahålls i mobilnätet blev livligare, då både användningen av data och antalet dataöverföringsabonnemang ökade klart. Kraftigast ökade sådana abonnemang i mobilnätet som inte hade begränsningar för dataöverföring. Deras antal uppgick till knappt 3,4 miljoner i slutet av året. Statsrådet godkände i januari 2013 en strategi för cybersäkerheten i Finland och enligt riktlinjerna i den grundades Cybersäkerhetscentret vid Kommunikationsverket i början av år 2014. I juni 2013 rapporterade medierna om att USA:s nationella säkerhetsmyndighet NSA utövade en omfattande underrättelseverksamhet av elektronisk kommunikation. På grund av ett eventuellt informationssäkerhetshot som underrättelseverksamheten kan orsaka finländska användare utredde Kommunikationsverket verksamhetens effekter på informationssäkerheten i de kommunikationstjänster teleföretagen producerar och förmedlar. Lagstiftningen i Finland tryggar att alla har rätt till konfidentiell kommunikation. Utredningen fortsatte med en begäran om att utrustningstillverkarna försäkrar att utrustningen inte innehåller sådana funktionaliteter eller komponenter som utan användarens vetskap och samtycke avslöjar användarens konfidentiella kommunikation för utomstående. Utredningen fortsätter år 2014. Frekvensområdet på 800 megahertz som frigjorts från tv-sändningsverksamet och som enligt internationella överenskommelser anvisats för mobilt bredband delades mellan tre teleoperatörer i en auktion som Kommunikationsverket ordnade. Vinnarna i auktionen var TeliaSonera Finland Oyj, Elisa Abp och DNA Ab som betalade sammanlagt drygt 108 miljoner euro för frekvenserna. Utbyggnaden av 4Gnäten har startat raskt. Intensivt främjande av kommunikationsmarknaden och effektiv övervakning fortsätter också följande år. Centrala områden är bland annat marknaden för accessnät (abonnentförbindelsemarknad) samt marknaden för samtalsterminering i mobilnätet och tvsändningstjänster. Året blir Cybersäkerhetscentrets första verksamhetsår. Riktlinjerna i verksamheten ges i en verksamhetsplan som nyligen blivit färdig. I frekvensärenden förbereder Kommunikationsverket sig inför Världsradiokonferensen som hålls år 2015 och fortsätter att koordinera frekvenser på 700 megahertz med grannländerna. Syftet är att garantera en effektiv och störningsfri användning av frekvensområdet för mobilt bredband från början av 2017. Vår målsättning är en trygg och smidig kommunikation för alla i Finland. Asta Sihvonen-Punkka Generaldirektör ÅRSBERÄTTELSE 2012 2

Kommunikationsverket trygg och smidig kommunikation för alla i Finland Kommunikationsverkets verksamhetsstrategi, som sträcker sig till år 2020, drar upp riktlinjer för ämbetsverkets strategiska målsättningar, därtill hörande tyngdpunkter och åtgärder, kritiska framgångsfaktorer samt de principer som styr verkets verksamhet. I strategin gjordes mindre ändringar hösten 2013. Effektiv hantering och delning av information blev en ny kritisk framgångsfaktor. En ny organisation introducerades i början av 2013 och i mars inleddes beredningar inför det nya Cybersäkerhetscentret som skulle bli en del av verket. Centrets uppgifter är att övervaka hot mot cybersäkerheten, att sammanställa information om cybersäkerheten från olika källor samt att bearbeta och distribuera informationen till olika aktörer. Cybersäkerhetscentret inledde sin verksamhet i början av år 2014. Divisionen Tv-avgifter lades ner den 31 maj 2013. De uppgifter som hänför sig till indrivning och fakturering av tvavgifter samt utveckling av datasystem och processer fortsätter inom divisionen Förvaltning. Kommunikationsverkets organisation 2014. ÅRSBERÄTTELSE 2012 3

Verksamhet De mest centrala funktionerna under år 2013 återspeglas i de tre följande strategiska målsättningarna, dvs. ett mångsidigare utbud av kommunikationstjänster i landet, bättre tillgång till grundläggande kommunikationstjänster samt funktionssäkrare och tryggare kommunikationsnät och -tjänster. Mångsidigare utbud av kommunikationstjänster Kommunikationsverket ingriper modigt i olägenheter på kommunikationsmarknaden År 2013 fortsatte Kommunikationsverket att utveckla prissättnings- och kostnadsredovisningsmetoder och definierade standardiserade komponenter i kopparnät samt priser för standardiserade komponenter i både kopparoch fibernät. Kommunikationsverket samlade också in operatörspecifika uppgifter om nätets volym, ålder och kostnader för fastställande av pristak för abonnentförbindelser. Kommunikationsverket gav sitt förslag till reglering av marknaden för samtalsoriginering i det fasta telefonnätet och samtalsterminering i det fasta telefonnätet. Reglering slopades på marknaden för samtalsoriginering i början av 2014, men Europeiska kommissionen förhindrade avregleringen på marknaden för samtalsterminering i det fasta nätet i grossistledet genom sitt vetobeslut. Arbetet som inleddes år 2012 för att utveckla bedömningsmetoden för prissättning av samtalsterminering i mobilnätet slutfördes. Kommunikationsverket fortsatte att övervaka teleföretagens avtalsvillkor när det gäller att ange variationsintervallet för hastigheten för fasta bredbandstjänster. Kommunikationsverket erbjuder frekvenser för nya användningsändamål Kommunikationsverket skötte auktionen av radiofrekvenser på 800 MHz med hjälp av ett elektroniskt auktionssystem. Auktionen inleddes i januari och avslutades i slutet av oktober. Alla frekvensbandpar som auktionen gällde såldes för en totalsumma på 108 010 000 euro och frekvenserna tilldelades jämnt tre teleföretag. Kommunikationsverket samlar in koncessionsavgifterna i fem årliga jämna poster och intäktsför dem vidare till staten. Verket deltog och medverkade aktivt i arbetsgruppen som bereder följande teknikövergång för markbunden tv (DVB-T2). I slutet av året inledde verket och andra aktörer ett kommunikationsprojekt vars målgrupper är konsumenter i antennhushåll, detaljhandel, antennentreprenörer och fastigheter med centralantennsystem. I kommunikationen betonas högupplösningssändningar som övergången möjliggör samt rätt slags apparater. Syftet är att konsumenterna får tillräckliga informations-, rådgivnings- och vägledningstjänster. För att trygga resurserna i televisionsverksamheten fortsatte Kommunikationsverket förhandlingar med grannländerna och fick önskat resultat både med Ryssland och med Estland. Kommunikationsverket utökade täckningsområden för kommersiella radiostationer och 55 nya frekvenser beviljades för koncessionsberoende användning av kommersiella radiostationer. Aalto-universitetet håller på att planera Finlands första satellit Aalto-1. Kommunikationsverket främjade den internationella koordinering av frekvenserna som möjliggör att satelliten kan skjutas upp och tas i användning redan följande år. Undersökning av intelligenta radionät (kognitiv radio) fortsätter. ÅRSBERÄTTELSE 2012 4

Kommunikationsverket ökar marknadens transparens I verkets lägesbildsprojekt utvecklades en servicehelhet som erbjuder information om funktion, kvalitet och tillgång på internet, telefon, tv och radio på olika regioner. Den första tjänsten i helheten är MONITORi, en karttjänst som beskriver det geografiska verkningsområdet för sådana allvarliga fel och störningar som teleföretagen har anmält till Kommunikationsverket. Karttjänsten publicerades i november. Lägesbildsprojektet omfattade även samarbete med teleföretag i frågor som gäller Kommunikationsverkets styrning och övervakning samt insamling av uppgifter om tillgång och kvalitet med syfte att betjäna offentlig information. Dessa uppgifter lanseras i kartform år 2014. Den nya divisionen Intressenter behandlade totalt cirka 35 000 kundkontakter som fördelade sig på följande ämnesområden: domännamn 80 %, informationssäkerhet cirka 12 % och kommunikationstjänster cirka 8 %. Med tanke på att utveckla processen för insamling och publicering av information om branschen gjorde Kommunikationsverket bland annat särskilda planer för den. Bättre tillgång till grundläggande kommunikationstjänster Kommunikationsverket främjar byggande av snabba bredbandsnät Bredbandsprojektet främjades under året genom att fatta över 30 stödbeslut och genom att bevilja nästan 16 miljoner euro i stöd. Av denna summa utbetalades cirka 8,5 miljoner euro. Dessutom gav verket 16 utlåtanden som talar för att stöd beviljas för sådana projekt som de regionala NTMcentralerna svarar för. Vid slutet av året hade verket beviljat en dryg tredjedel av bredbandsstödet, dvs. cirka 23 miljoner euro. Det byggda optiska fibernätet omfattar knappt 10 000 kilometer och drygt 25 000 nya hushåll i glesbygdsområden har fått tillgång till det snabba bredbandet. För första gången utredde verket tillgången till och utvecklingen av det snabba bredbandet för hela Finland. I hela landet blev tillgången till det snabba bredbandet på mer än 30 Mbit/s knappt 10 procent bättre. Orsaken till det var förutom utbyggnaden av optiska fibernät också utvecklingen av tillgången till trådlöst bredband. Kommunikationsverket säkerställer en miniminivå på post-, telefoni- och bredbandstjänster Telefoni- och bredbandstjänster I juni gav Kommunikationsverket nya beslut om att utse företag till operatör för samhällsomfattande telefoni- och bredbandstjänster. Tre företag ska tillhandahålla samhällsomfattande telefonitjänster på 92 områden. Tio företag ska tillhandahålla samhällsomfattande bredbandstjänster på totalt 304 områden. Verket gav dessutom de första besluten om samhällsomfattande tjänster för användare med tal- och hörselskada: tio företag utsågs att tillhandahålla internetförbindelsetjänster på 304 områden och tre företag utsågs att tillhandahålla textmeddelandetjänster på 93 områden. Mot slutet av året inleddes ett projekt vars syfte är att utveckla ett snabbare och effektivare urvalsförfarande. Övervakningen av samhällsomfattande tjänster förnyas också. Det planeras nya sätt att informera om samhällsomfattande tjänster, då medborgarnas vetskap om sina rättigheter vid sam- ÅRSBERÄTTELSE 2012 5

hällsomfattande tjänster fortfarande är ganska liten. Posttjänster Av en konsumentundersökning som Kommunikationsverket låtit göra i slutet av 2013 framgick att konsumenterna är ganska nöjda med posttjänster som helhet. Mest kritiska var konsumenterna mot prissättning av pakettjänster. Undersökningen om konsumenternas nöjdhet med samhällsomfattande tjänster gällde bland annat nöjdhet med prissättning, transporthastighet för brev och avståndet mellan verksamhetsstället och konsumentens hem. Funktionssäkrare och tryggare kommunikationsnät och -tjänster Avvikelser från informationssäkerheten i allmänna kommunikationsnät Under år 2013 rapporterade teleföretagen till Kommunikationsverket 37 kränkningar av informationssäkerheten, eller hot de fått kännedom om, som översteg informationströskeln. Totalt 14 av anmälningarna gällde avvikelser som orsakade blockeringar, tio gällde misstankar om dataintrång, åtta gällde personuppgiftsbrott och fem gällde upptäckta hot eller sårbarheter. Ett av fallen var sådant att två personer hade använt samma e-postadress i flera år. Som ett enskilt fall kan man notera blockeringsattacken mot webbplatsen mtv3.fi i april. Fel och störningar i allmänna kommunikationsnät Tillgängligheten av kommunikationsnät och -tjänster var god år 2013. Antalet rapporterade långvariga fel av klass A som varar över sex timmar var sex. högsta allvarlighetsklassen, klass A. Tre av dessa fel gällde televisionssändningar, sex rundradiokanaler, sju tjänster i mobilnätet och två bredbandstjänster i det fasta nätet samt tre e-posttjänster eller övriga kommunikationstjänster. Fyra fel i mobilnätet och en störning i Radio Vegas programöverföring hade en långvarig effekt (över 6 timmar). Felen i mobilnätet berodde på störningar i eldistributionen som stormarna Eino och Seija orsakade. Kommunikationsverket stärker den nationella informationssäkerheten Kommunikationsverket deltog aktivt i utskottsbehandlingarna för den nationella cybersäkerhetsstrategin under våren 2013 och gjorde ett förslag till Cybersäkerhetscentrets verksamhetsmodell i kommunikationsministeriets arbetsgrupp för cybersäkerheten. Genom finansministeriets och Kommunikationsverkets avtal genomfördes ett pilotprojekt för att organisera hanteringen och upptäckten av informationssäkerhetskränkningar som hotar statsförvaltningen och den offentliga förvaltningen, alltså den s.k. GovCERTfunktionen, samt ett pilotprojekt för GovHAVARO-systemet. Erfarenheterna var positiva och projekten fortsätter år 2014. HAVARO är Kommunikationsverkets tjänst som upptäcker och varnar för informationssäkerhetskränkningar och som tidigare har genomförts tillsammans med Försörjningsberedskapscentralen för det beredskapskritiska näringslivet. GovHAVARO omfattade åtta aktörer inom statsförvaltningen. Antalet statsförvaltningens organisationer som ansluts till GovHAVARO kommer att uppgå till flera tiotal år 2014. Teleföretagen rapporterade 218 fel eller störningar och 20 av dem var fel i den ÅRSBERÄTTELSE 2012 6

Datasystemens säkerhet inom statsförvaltningen Kommunikationsverket inspekterade helt eller delvis alla datasystem inom statsförvaltningen och företag som kräver godkännande med tanke på internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet. Dessutom utförde ämbetsverket evalueringar av nationella krypteringsprodukter för att verifiera att de motsvarar nationella och internationella krav. Kommunikationsverket har tillsammans med FINAS fortsatt en process som syftar till att få det första bedömningsorganet för informationssäkerhet godkänt. Processen som inleddes år 2012 och avses bli färdig vid början av år 2014. På Kommunikationsverkets webbplats publicerades en anvisning för bedömningsorgan som vill ansöka om godkännande. I anvisningen beskrivs rollen och uppgifterna för de organ som bedömer informationssäkerhet, kraven för verksamheten, bedömningsförfarandet samt förfaranden vid övervakning av organen. Kommunikationsverket tillämpar anvisningen även då det godkänner nya bedömningsorgan för informationssäkerhet. Att stöda godtagbarhet av internationella informationssäkerhetssystem Kommunikationsverket har ingått samarbetsavtal med internationella samarbetspartners. Avtalen möjliggör elektroniskt utbyte av internationell säkerhetsklassificerad information. Kommunikationsverket har också stött utrikesministeriet vid beredningen av internationella allmänna säkerhetsavtal på fördragsnivå. Verket har deltagit i projekt som syftar till ett mera omfattande erkännande av produktgodkännanden samt i arbete som specificerar praktiska säkerhetskrav. Verket har dessutom utrett behov för att utveckla produktgodkännanden så att det allt bättre kan stöda de finländska krypteringstekniska produkternas tillträde till den internationella marknaden. Domännamnsservicens funktionssäkerhet utvecklas Fi-domännamnsservicens funktionssäkerhet utvecklades betydligt år 2013. Bland annat ett loggsystem som förbättrar informationssäkerheten vid DNS-förfrågningar och möjliggör en allt mångsidigare analys av förfrågningarna togs i användning under året. Funktionssäkerheten i den primära namnservern A.fi förbättrades med olika åtgärder och den andra av F.fi:s servrar förnyades. Kommunikationsverket startade ett projekt för att placera en ny namnserver för toppdomänen fi vid FICIX och blev därför medlem i FICIX ry. Det förekom inte några störningar i tillgången till fi-domännamnsservicen under året. Mot slutet av året startade ett domännamnsprojekt med uppgift att identifiera, specificera och genomföra alla de ändringar som informationssamhällsbalkens ikraftträdande medför i fidomännamnsverksamheten. Om informationssamhällsbalken godkänns som planerat slutar Kommunikationsverket att direkt förmedla fi-domännamn och från och med år 2016 kan fidomännamn endast köpas via Kommunikationsverkets förmedlingspartners, s.k. registrarer. Det treåriga projektet omfattar åtta delprojekt av vilka ett täcker utvecklingen av det nuvarande domännamnssystemet så att det motsvarar kraven för den nya registry-registrar-modellen. Kommunikationsverket skärper den tekniska styrningen och övervakningen Kommunikationsverket preciserar och avgränsar den tekniska styrningen och ÅRSBERÄTTELSE 2012 7

övervakningen för att trygga kommunikationsnätens och -tjänsternas centrala funktioner. En central åtgärd för Kommunikationsverket under år 2014 har varit att förbereda sig för ikraftträdandet av informationssamhällsbalken, som beretts av kommunikationsministeriet, genom att revidera sina föreskrifter. Verket har aktivt övervakat att lagstiftningen och de tekniska föreskrifterna följs. Kommunikationsverket gjorde 11 inspektioner hos teleföretag med särskild fokus på övervakning av föreskrifterna 54 (om säkerställande av kommunikationsnät och -kommunikationstjänster), 57 (om underhåll av kommunikationsnät och -kommunikations-tjänster samt om förfarande och information vid fel och störningar) och 58 (om kommunikationsnätens och -tjänsternas kvalitet samt om samhällsomfattande tjänster). Teleföretagen skulle avhjälpa de upptäckta bristerna inom utsatt tid. Kommunikationsverket nådde de uppsatta målen som gällde inspektion av att föreskrifterna i fråga följs och inspektionerna fortsätter därför inte år 2014. Ändringar i föreskrifter Kommunikationsverket har aktivt stött beredningen av informationssamhällsbalken. Beredningen avslutades under 2013. Samtidigt har det gjorts planer för att genomföra de ändringar i föreskrifter som informationssamhällsbalken förutsätter så att både Kommunikationsverket och teleföretagen kan visa de behövliga resurserna efter det att balkens slutliga innehåll blivit färdigt. Vid planeringen har man också bedömt om det finns möjligheter att förtydliggöra grupperingen av före skrifterna och minska deras antal. Den gamla arbetsgruppen för tekniska föreskrifter för kommunikationsnät har utvidgats så att den nu täcker den tekniska styrningen för hela verket. Arbetsgruppen är ett samarbetsforum för Kommunikationsverket, teleföretagen och övriga intressentgrupper. Arbetsgruppens arbete och föreskriftsändringar inleds under år 2014. Effektivare styrning och övervakning Kommunikationsverket har utvecklat sin interna styrning och övervakning. Syftet med arbetet har varit att förenhetliga och effektivera den verksamhet som har samband med dessa uppgifter samt att förbättra ledningens möjligheter att styra verksamheten. För att målen ska kunna uppnås grundades interna koordineringsgrupper för både styrning och övervakning med uppgift att förenhetliga verkets verksamhetsmodeller och att koordinera verksamheten på praktisk nivå. Som en del av den tekniska övervakningen utredde och avlägsnade Kommunikationsverket radiostörningar i nöd- och säkerhetskommunikationen och i myndighetsnäten, i de radionät som är viktiga med tanke på samhällets verksamhet samt i allmänna telenät. Verket följde den nya verksamhetsmodellen och gjorde tre begäran om polisundersökning om repeatrar som saknar tillstånd och orsakar störningar för mobilnäten. Styrning och övervakning gällde också användning av frekvenser i sportevenemang med internationell tv-bild. Kommunikationsverket utredde många enstaka störningar i mottagningen av rundradiosändningar. Verket satsade i synnerhet på att minska störningar i mottagningen av tv-sändningar genom att för första gången inkludera kraven på antennsystem för tv-mottagning i en ny föreskrift 65 som träder i kraft i början av 2014. Verket medverkade också i att mobiloperatörerna på 800 MHz i slutet av året utvecklade en verksamhetsmodell för att avhjälpa tvstörningar då näten startar år 2014. ÅRSBERÄTTELSE 2012 8

Övervakningen av att villkoren i nätkoncessioner följs medförde att verket fick undersöka fem nya skuggområden för markbunden tv. Verket söker en lösning till problemet tillsammans med nätoperatören. Radio- och teleterminalutrustningars överensstämmelse med krav övervakades genom granskningar och mätningar. Problem åtgärdades snabbt. Verket deltog i en europeisk kampanj som undersökte WLAN-utrustningars överensstämmelse med krav för att förhindra störningar på väderradar. Föreskriften om granskning av radiosändare som medför stora risker för störningar reviderades. Granskningsförfarandet tillämpas nu förutom på ljudradiosändare också på televisionssändare och radar för vilka innehavare av radiotillstånd också kan välja en dokumentbaserad granskning. Antalet granskningar av ljudradiosändare under året var fortfarande stort och uppgick till 87. Kommunikationsverkets undersökningar av informationssäkerheten Kommunikationsverket utredde hur den internationella underrättelseverksamheten har inverkat på informationssäkerheten i de finländska teleföretagens tjänster. Som fortsatt arbete har Kommunikationsverket skickat fem tillverkare i Finland en begäran om att ge en försäkran om utrustningens informationssäkerhet. Syftet med begäran var att samla in information som kan utnyttjas vid säkerhetsbedömningen. På basis av utredningarna kunde man känna igen behovet att öka myndighetsinformation och förenhetliga teleföretagens praxis i synnerhet för att trygga säkerheten i de kommunikationstjänster som genomförs internationellt. Kommunikationsverket fortsätter att bedöma utrustningens informationssäkerhet år 2014. Kommunikationsverket publicerade anvisningar om skyddad elektronisk kommunikation och gör under 2014 tillsammans med teleföretagen en anvisning om att genomföra internationella informationssäkerhetstjänster och att informera om deras informationssäkerhetsegenskaper. Kommunikationstjänsternas säkerhet är en av tyngdpunkterna vid övervakningen under året. Det finns redan över 330 000 fidomännamn i Finland ÅRSBERÄTTELSE 2012 9

Verksamhetsmiljö Samarbete med intressentgrupper gagnar alla parter Verkets samarbete med sina intressenter är intensivt i flera expertarbetsgrupper. Delegationen, som består av Kommunikationsverkets centrala intressentgrupper sammanträdde två gånger under året. Divisionen Intressenter, som inledde verksamheten i början av året, genomförde en kartläggning som utgör en grund då verket utarbetar sina riktlinjer för intressentgrupper och utvecklar verksamheten vidare. År 2013 arrangerades tre omfattade seminerier för Kommunikationsverkets intressentgrupper: Tietoturva Nytseminariet med fokus på informationssäkerheten i maj, Kommunikationsmarknadsdag i oktober och Radiofrekvensdag i december. Sakkunskap och samarbetsförmåga fick beröm i intressegruppsundersökningen Kommunikationsverket deltog för första gången i en intressegruppsundersökning inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde tillsammans med ministeriet, Trafikverket, Trafiksäkerhetsverket och Meteorologiska institutet. Kommunikationsverkets styrka enligt undersökningen som gjordes i oktober och november var, såsom tidigare år, personalens sakkunskap och samarbetsförmåga. Kommunikationsverket fick det allmänna vitsordet 3,7 på skalan 1 5. Det är viktigt att påverka via internationellt samarbete Kommunikationsverket samarbetar intensivt såväl globalt som i Europa. Kommunikationsverket spelade en aktiv roll i EU:s kommunikationskommitté, radiospektrumkommitté och i gruppen för radiospektrumpolitik. Europeiska unionens råds arbetsgrupp för teknisk harmonisering beredde ett nytt direktiv om radioutrustning och syftet var att de tekniska kraven för radioutrustning även skulle omfatta televisions- och radiomottagare. Syftet uppnåddes. Verket deltog i EU:s kommitté för bedömning av överensstämmelse och marknadsövervakning inom teleområdet samt i Europeiska post- och teleförvaltningarnas konferens (CEPT) och dess arbetsgrupper. Kommunikationsverket ordnade två workshopar för sina partners som producerar motsvarande tjänster som Autoreporter. Deltagarna representerade nio europeiska länder och EUkommissionen. CERT-FI hjälpte kommissionens CERT-EU-funktion då den tog systemet i användning. CERT-FI var aktiv inom EGC som är en samarbetsgrupp för europeiska statliga CERTaktörer, särskilt i fråga om lägesbildskoordineringen för skadliga program och analys av skadliga program. Dessutom deltog Kommunikationsverket i EU:s och NATO:s samarbetsövningar och fortsatte att intensifiera samarbetet i det samnordiska CERT-nätverket. Kommunikationsverkets NCSA-FIfunktionens personal representerade Finland i flera av Europeiska unionens råds och kommissions organ och expertgrupper samt i övriga internationella organ och expertgrupper som behandlar informationssäkerhetsärenden. ÅRSBERÄTTELSE 2012 10

Under året var Kommunikationsverket aktivt i BEREC:s (Body of Independent Regulators for Electronic Communication) verksamhet. De centrala temana i BERECs arbete var behandling av kommissionens förslag till förordning om den inre marknaden samt deltagande i beredning av rekommendationer som gäller icke-diskriminering och kostnadsberäkning. BEREC spelade också en viktig roll då det gällde att genomföra den tredje roamingförordningen. BEREC publicerade anvisningar om separat försäljning som roamingförordningen förutsätter. Under året gav BEREC flera yttranden om en s.k. andra fas av undersökningen enligt artikel 7 i ramdirektivet. Yttrandena gällde förslag till beslut om betydande marknadsinflytande som de nationella regleringsmyndigheterna hade notifierat. Kommunikationsverket deltog i arbetet av Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter för posttjänster (ERGP). På samma sätt som föregående år var de centrala punkterna fastställandet av nettokostnader, effekterna av befrielse från moms i postsektorn och dess effekter, reglerna för allokeringen av gemensamma kostnader samt regleringen av tillträde till postnätet. Europeiska institutet för telestandarder, ETSI, arbetade bl.a. för att få till stånd alleuropeiska krav på förmedling av 112-nödtextmeddelanden och riktade myndighetsmeddelanden. Frågor i anslutning till radiofrekvenser behandlades med grannländerna för att exempelvis mobiloperatörerna ska kunna bygga täckande nät vid gränsområdena. Ett koordineringsavtal garanterar dessutom att grannlandet inte förorsakar skadliga störningar på radiosystem på den finska sidan av gränsen. Kommunikationsverket deltog i den europeiska informationssäkerhetsmyndigheten ENISA:s verksamhet och medverkade i dess arbetsgrupper som specificerar informationssäkerhetsanmälningar och minimikrav på informationssäkerheten enligt direktivpaketet om elektronisk kommunikation. Kommunikationsverket var värd i ett samarbetsmöte med nordiska medieregleringsmyndigheter i april. I mötet diskuterade man aktuella frågor som gäller reglering av audiovisuella tjänster i de nordiska länderna. Ändringen på mediebranschen från det traditionella linjära tittandet mot webbaserat tittande är en aktuell fråga i alla nordiska länder. Miljöaspekterna viktiga även för Kommunikationsverket Kommunikationsverket publicerade år 2013 en uppdaterad version av en promemoria om energieffektiva bredbandiga nät. Verket beaktar i sin verksamhet miljöaspekter och rapporterar för sin del separat till kommunikationsministeriet om åtgärderna i det klimatpolitiska programmet. ÅRSBERÄTTELSE 2012 11

Ekonomi och resurser Satsning på personalen hög arbetstillfredsställelse Kommunikationsverkets personal minskade med cirka 30 personer till följd av samarbetsförfarandet inom tvavgiftsverksamheten i juni 2013. Utvecklingen av verkets organisation fortsatte år 2013. Den andra fasen i verkets nya verksamhetsstrategi gällde verkets stöduppgifter med ny organisation som trädde i kraft i början av 2014. Syftet med förnyelsen var ett effektivt genomförande av verkets nya strategi, utvecklingen och säkerställandet av en mera flexibel verksamhet och användning av resurserna samt ökat samarbete. Kommunikationsverkets personalstrategi 2014 2020 blev färdig under året. De primära målen för personalstrategin var kompetent och aktiv personal, modigt och inspirerande ledarskap samt välmående arbetsplats som samarbetar. Personalens arbetshälsa var god under året. Enligt VM Baro-undersökningen var personalens arbetstillfredsställelse bättre än inom den övriga statsförvaltningen. Ämbetsverkets arbetstillfredsställelse fick det allmänna betyget 3,6 på skalan 1 5. År 2012 uppgick antalet utförda årsverken i Kommunikationsverket till 227,1. Ekonomin i balans Kommunikationsverket täcker största delen av kostnaderna med de intäkter som ämbetsverket samlar in. Intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten, som var budgeterad till 26,9 miljoner euro för år 2013, uppgick till 28,4 miljoner euro. Frekvensavgifterna för radiosändare, avgifterna för numrering i kommunikationsnätet och domännamnsavgifterna utgör de största intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten. Verket får också avtalsbaserade intäkter för att producera informationssäkerhetstjänster på basis av avtal med Försörjningsberedskapscentralen samt för att producera informationssäkerhetstjänster för aktörer inom statsförvaltningen på basis av avtal med finansministeriet. Även den ersättning som debiteras statens televisions- och radiofond för indrivning av avgifter till fonden räknas som intäkter från den avgiftsbelagda verksamheten. Budgeten avseende avgifter av skattenatur samt utfallet var 6,6 miljoner euro för år 2013. Inkomster av skattenatur är kommunikationsmarknadsavgifter, dataskyddsavgifter, tillsynsavgifter för postverksamhet samt tillsynsavgifter för televisions- och radioverksamhet. År 2013 uppgick kostnaderna för verksamheten till 32,5 miljoner euro då kostnaderna året innan var 34,7 miljoner euro. Nedläggningen av tvavgiftsverksamheten minskade utgifter för personal och inköpta tjänster och det nya hyresavtalet medförde att hyreskostnaderna per kvadrat sjönk. Balansräkningens slutsumma år 2013 var 11,9 miljoner euro. ÅRSBERÄTTELSE 2012 12

ÅRSBERÄTTELSE 2012 13

ÅRSBERÄTTELSE 2012 14

Intäkts- och kostnadskalkyl 1.1.2013-31.12.2013 1.1.2012 31.12.2012 INTÄKTER AV VERKSAMHET Intäkter av avgiftsbelagd verksamhet 22 556 340,15 27 090 124,07 Övriga intäkter av verksamheten 32 320,06 22 588 660,21 45 685,69 27 135 809,76 KOSTNADER FÖR VERKSAMHET Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -334 258,69-303 311,62 Personalkostnader -16 871 672,65-17 867 234,58 Hyror -2 841 536,92-3 049 424,75 Inköp av tjänster -6 669 737,38-9 313 160,09 Övriga kostnader -2 194 624,68-2 294 480,60 Tillverkning för eget bruk (-) 0,00 290 638,35 Avskrivningar -3 583 609,35-32 495 439,67-2 213 002,08-34 749 975,37 ÅTERSTOD I -9 906 779,46-7 614 165,61 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter 29 613,92 14 441,71 Finansiella kostnader -37,52 29 576,40-156,68 14 285,03 EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER Extraordinära intäkter 614,12 614,12 1 009,13 1 009,13 ÅTERSTOD II -9 879 561,94-7 598 871,45 ÖVERFÖRINGS- EKONOMINS INTÄKTER OCH KOSTNADER Intäkter 0,00 0,00 0,00 0,00 Kostnader För näringslivet -8 390 222,00 2 947 119,00 Statliga fonder utanför statsbudgeten -500 000 000,00-503 390 222,00 0,00 2 947 119,00 ÅRSBERÄTTELSE 2012 15

ÅTERSTOD III -518 266 783,94-10 545 990,45 INTÄKTER AV SKATTER OCH OBLIGATORISKA AVGIFTER Skatter och avgifter av skattenatur 28 378 733,00 6 233 610,00 Uppburna mervärdesskatter 4 364,88 3 558,78 Betalda mervärdesskatter -2 621 473,35 25 761 624,53-3 122 129,51 3 115 039,27 RÄKENSKAPSPERIODENS INTÄKTS-/KOSTNADSÅTERSTOD -492 505 159,41-7 430 951,18 ÅRSBERÄTTELSE 2012 16

Balansräkning 31.12.2013 31.12.2012 AKTIVA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACE- RINGAR IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Immateriella rättigheter 1 298 910,92 1 252 316,96 Övriga utgifter med lång verkningstid 7 703 837,02 3 542 417,55 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 0,00 9 002 747,94 5 442 823,05 10 237 557,56 MATERIELLA TILLGÅNGAR Maskiner och anordningar 1 563 932,23 1 607 280,62 Inventarier 85 071,28 1 649 003,51 102 118,92 1 709 399,54 VÄRDEPAPPER INGÅENDE I ANLÄGGNINGS- TILLGÅNGARNA OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna 0,00 0,00 0,00 0,00 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR SAMMANLAGT 10 651 751,45 11 946 957,10 OMSÄTTNINGS- OCH FINANSIERINGS- TILLGÅGAR KORTFRISTIGA FORDRINGAR Försäljningsfordringar 1 203 465,92 2 105 877,82 Resultatregleringar 70 874,36 57 663,30 Övriga kortfristiga fordringar 0,00 135,29 Förskottsbetalningar 0,00 1 274 340,28 350,00 2 164 026,41 KASSA, BANKTILLGODO- HAVANDEN OCH ANDRA FINANSIERINGSMEDEL Kassakonton 1 707,00 1 175,30 Räkenskapsverkets inkomstkonton 0,00 1 707,00 2 679,19 3 854,49 OMSÄTTNINGS- OCH FINANSIERINGS- TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 1 276 047,28 2 167 880,90 AKTIVA SAMMANLAGT 11 927 798,73 14 114 838,00 ÅRSBERÄTTELSE 2012 17

PASSIVA EGET KAPITAL STATENS KAPITAL Statens kapital 1.1.1998-4 536 724,10-4 536 724,10 Förändringar i kapitalet från tidigare räkenskapsperioder -12 850 011,77-5 776 631,62 Kapitalöverföringar 495 928 101,90 357 571,03 Räkenskapsperiodens intäkts-/kostnadsåterstod -492 505 159,41-13 963 793,38-7 430 951,18-17 386 735,87 FRÄMMANDE KAPITAL LÅNGFRISTIGT Övriga långfristiga skulder 3 044 766,22 3 044 766,22 3 352 004,36 3 352 004,36 KORTFRISTIGT Samlingskonton för statliga fonder utanför budgeten 10 759 004,12 14 420 337,51 Erhållna förskott 5 500 771,69 5 707 502,18 Leverantörskulder 1 723 936,66 1 511 415,16 Avräkningar mellan räkenskapsverken 346 354,79 449 721,02 Poster som skall redovisas vidare 300 603,52 648 039,27 Resultatregleringar 4 206 360,81 5 404 814,00 Övriga kortfristiga skulder 9 794,30 22 846 825,89 7 740,37 28 149 569,51 FRÄMMANDE KAPITAL SAMMANLAGT 25 897 592,11 31 501 573,87 PASSIVA SAMMANLAGT 11 927 798,73 14 114 838,00 ÅRSBERÄTTELSE 2012 18

Kontaktuppgifter PB 313 Östersjögatan 3A 00181 Helsingfors tfn 0295 390 100 fax. 0295 390 270 www.ficora.fi