Uppföljning och analys av den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet

Uppföljning och analys av den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet

1 Inledning Ungdomsstyrelsen har i regeringsuppdrag 2010-02-25, (IJ 2010/368/DISK) i uppdrag att följa upp och analysera den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet. Myndigheten ska genomföra rapporteringen under en treårsperiod och redovisningen ska inlämnas till Länsstyrelsen i Stockholms län senast den 15 oktober 2010. Uppdraget har även riktats till tio andra myndigheter med anknytning till minoritetspolitiken. I samband med detta har Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget fått i uppdrag att samla in kunskap om vilka minoritetspolitiska insatser som myndigheterna har genomfört samt att lämna närmare preciseringar för redovisningen. 3 (8)

2 Redovisning enligt instruktion I maj 2010 inbjöds myndigheterna till samtal om uppdraget samt formerna för den första redovisningen av uppdraget. Efter mötet har instruktioner för redovisning utgått och det är dessa som denna rapportering utgår ifrån. Vilka interna och externa insatser har gjorts på myndigheten sedan införandet av en minoritetspolitik år 2000? Hur har arbetet utvärderats och vilka resultat har man sett? Ungdomsstyrelsen har från år 2000 och även dessförinnan, haft regeringens uppdrag att fördela Statbidrag till ungdomsorganisationer. Inom ramen för det statsbidraget har nationella minoritetsungdomar från alla grupperingar utom från gruppen Tornedalingarna hämtat stöd för sin egen organisering. Inom den romska minoriteten finns det på senare år flera romska ungdomsorganisationer som ansöker om statsbidrag men det har hittills endast varit en organisation som har bedömts som bidragsberättigad. Inom Ungdomsstyrelsens uppdrag sedan 2008 att stödja kvinnors organisering är det bara Samiska och Tornedalingarnas kvinnor som ännu inte söker statsbidrag, därutöver finns alla minoritetskvinnor representerade inom bidragsformen. Ungdomsstyrelsen har också de senaste åren haft regeringens uppdrag att fördela projektbidrag för särskilda insatser inom till exempel jämställdhetens område, mot rasism och andra former av intolerans, ungdomars fritid och organisering. De nationella minoriteterna är också representerade här bland de sökande och flera har också kunnat beviljats projektbidrag. Myndigheten hade också i slutet av 2010-talet ansvar för två bidragsomgångar till de olika nationella minoriteternas riksorganisationer. Sedan 2008 har Ungdomsstyrelsen också haft i uppdrag att stödja nationella minoriteters jämställdhetsarbete. Uppdraget ska slutredovisas vid 2010 års utgång. Erfarenheterna från bidragsgivningen varierar. I många avseenden delar flera nationella minoriteters organisationer de generella utmaningar som vi kan se i bidragsgivningen. När det gäller Ungdomsorganisationer är alltid generationsväxlingarna kritiska för organisationerna, särskilt angeläget här är att följa utvecklingen av ungdomars representation i organisationerna och i synnerhet i styrelserna. En generell iakttagelse för många nyetablerade organisationer, även i majoritetssamhället, är att det finns behov av att stärka sin formella struktur samt skapa arbetssätt och rutiner för att kunna inkomma med ansökningar som kan svara mot de krav som ställs i förordning och föreskrift. Denna utmaning gäller också för de många romska organisationer som söker bidrag hos Ungdomsstyrelsen. Här har framförallt det övriga civila samhället och studieförbund en viktig uppgift att stötta nya grupper som vill organisera sig. Myndigheten har dock också i olika sammanhang framfört behovet av att genom särskilda insatser från statens sida stötta möjligheterna för romska ungdomar att stärka sin organisering. För de Samiska kvinnornas möjlighet att söka statsbidrag inom ramen för statbidraget för kvinnors organisering har myndigheten särskilt blivit uppmärksammad på dilemmat att de i första hand har ambitionen att organisera sig över nationsgränserna i norra delen av norden och därigenom inte kan svara mot villkor som förordningen sätter upp om att verksamhet ska bedrivas i Sverige. Utifrån erfarenheterna från tidigare uppdrag om att fördela statsbidrag till minoriteternas riksförbund vill också myndigheten rikta uppmärksamheten mot behovet av att se över hur väl förordningen som 4 (8)

styr bidragsgivningen ger utrymme för att stödja den stora variation av föreningar och organisationer som finns bland de nationella minoriteterna. Mest påtagliga skillnader i sättet att organisera sig finns inom den judiska och romska minoriteten. Även förutsättningarna för organisering inom de olika minoriteterna bör beaktas inför en eventuell översyn av förordningen. För minoriteterna är också förändringar inom bidragssystemet för ungdomsorganisationerna viktiga att beakta. Tas möjligheten bort att fördela ett så kallat särskilt bidrag till minoriteter så är det viktigt att uppmärksamma eventuella konsekvenser för organisationerna. Exempelvis för den samiska ungdomsorganisationen är det viktigt att bevaka förändringar i förordningen då den organisationen inte är organiserad i lokalföreningar och inte kan leva upp till krav om rikstäckande verksamhet eller etablering i ett visst antal län. Vilka (om) särskilda uppdrag har myndigheten haft när det gäller nationella minoriteter? Har arbetet med dessa uppdrag i så fall lett till någon förändring? Som redovisats ovan har myndigheten haft regeringens uppdrag att under två år fördela statsbidrag till nationella minoriteternas riksorganisationer, samt att under tre år fördela projektbidrag till jämställdhetsarbete bland nationella minoriteter. På frågan ifall arbetet med dessa olika uppdrag har lett till någon förändring kan vara svår att direkt svara på i konkreta termer. De viktigaste resultaten av bidragsgivningen till riksorganisationer är sådana som syns på lång sikt. Möjligheten att organisera sig, få sin röst hörd i samhället, ge medlemmar möjlighet att utveckla sitt språk och sin kulturella identitet är de viktiga förändringarna som de särskilt riktade medlen till nationella minoriteter syftar till. Nedan anges ett antal uppdrag och aktiviteter som myndigheten genomfört och som kan vara grund för långsiktiga förändringar: Särskild prioritering i EU-programmet Ung och aktiv. Inom ramen för myndighetens uppdrag att hantera EU-programmet Ung och aktiv i Europa finns det särskilda prioriteringar som rör nationella minoritetsungdomar och som innebär en möjlighet för myndigheten att stödja ungdomar från minoritetsgrupperna i olika slags utbyten med andra europiska länder. Expert inom den statliga romska delegationen. Från myndigheten ingick chefen för enheten för organisationsstöd i delegationen som expert. En studie om unga romers livssituation. Ungdomsstyrelsen hade under 2009 i uppdrag av den statliga romska delegationen att genomföra en studie om unga romers livssituation. Här framläggs ett antal olika rekommendationer till delegationen på åtgärder som staten kan vidta för att stärka unga romers livssituation. Medverkan i ett EU roma nätverk. Myndigheten har sedan 2008 medverkat i ett EU nätverk kring ESF projekt som beviljats runt om i Europa, dels för att dela erfarenheter från andra EU-länders arbete med och för minoritetsgruppen, dels för att stötta och ge förutsättningar för svenska organisationer att inkomma med 5 (8)

intressanta ESF-ansökningar med inriktning på att förbättra romers livssituation i Sverige. Värd för romskt ungdomsnätverk. Ungdomsstyrelsen har tillsammans med delegationen för romska frågor bjudit in en grupp av romska ungdomar från de olika grupperingarna i det romska samhället för att ge möjligheter till särskild information och dialog om olika möjligheter till projekt och organisationsstöd för att stärka romska ungdomars etablering i samhället. Medverkande som aktör på den romska ungdomskonferensen 2009 i Norrköping som Delegationen för romska frågor arrangerade och som utgjorde starten på ungdomsnätverket. Dialogforum med de olika minoritetsorganisationerna. Vid olika tillfällen har särskilda riktade samråds-, informations- och dialogforum hållits med de olika nationella minoriteterna. Det har varit i samband med myndighetens ordinarie så kallade Dialogkonferens, inför framtagandet av ny förordning och föreskrift, inför utredningen om unga romers livssituation och i samband med det särskilda uppdraget om att fördela statsbidrag för jämställdhetsprojekt bland nationella minoriteter. Stöttat ledarskapsutbildning för unga romer. Myndigheten har fördelat statsbidrag till Sundbybergs folkhögskola som har lång erfarenhet av utbildningsinsatser för romer, för att särskilt kunna rekrytera och utbilda unga romer till att ta olika slags ledarroller i samhällets olika sektorer Med utgångspunkt i det nya regeringsbeslutet Vad avser myndigheten att göra med avseende på de tre delområdena; diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet (både centralt och om det finns, lokalt) samt språk och kulturell identitet? De delområden där myndigheten är mest verksam inom är uppdrag som syftar till att stärka Inflytande och delaktighet samt motverka diskriminering och utsatthet. I uppdraget att stödja minoritetsgruppers egen organisering bland ungdomar och kvinnor har Ungdomsstyrelsen ett kraftfullt verktyg för att lägga en grund för dessa gruppers möjlighet till inflytande, delaktighet, kulturell identitetsutveckling och därmed en starkare etablering i samhället. De projekt- och verksamhetsbidrag som myndigheten har i uppdrag att fördela som till exempel antidiskrimineringsbidrag, bidrag mot rasism och andra former av intolerans och jämställdhetsbidrag ger också goda möjligheter för minoritetsgrupperna att utveckla och förnya sina verksamheter för att motverka diskriminering, utsatthet och för att utveckla sin kulturella identitet. Ungdomsstyrelsens möjlighet att agera och initiera verksamhet med inriktning mot de olika delområdena är i hög grad beroende på de uppdrag och mandat som regeringen genom regleringsbrev och olika regeringsbeslut tilldelar myndigheten. Genom de olika uppdragen som myndigheten har och som på olika sätt berör minoritetsgrupperna har myndigheten byggt upp en kompetens inom området. Inom ramen för myndighetens roll i den romska delegationens arbete 6 (8)

och studien om unga romers livssituation har ett antal olika förslag lagts om hur myndigheten skulle kunna agera ytterligare inom området delaktighet, inflytande, diskriminering, utsatthet och för utvecklingen av den kulturella identiteten. Inför rapporteringen av det särskilda uppdraget om jämställdhet bland nationella minoriteter kommer också en del förslag läggas som rör delområdena och särskilt med inriktning mot jämställdhet. Ungdomsstyrelsen har haft och kommer även fortsättningsvis att ha olika slags samråds- eller informationstillfällen med de olika nationella minoriteterna inom de olika ordinarie uppdrag som myndigheten har för att fördela statsbidrag av olika slag. Vid sådana forum är minoritetsgruppen en del av den bredare målgruppen för myndigheten. Ungdomsstyrelsen avser att under 2011 bjuda in företrädare för de nationella minoriteterna för ett särskilt samråd för att få möjlighet att fånga upp vilka behov och förväntningar som finns på myndigheten. Med samrådet som utgångspunkt kan Ungdomsstyrelsen göra en bedömning av vilka särskilda insatser eller förbättringar som kan göras i myndighetsutövningens olika delar. Hur synliggör ni minoriteterna i ert arbete? både internt och externt Inom uppdraget att fördela statsbidrag ges förutsättningarna för minoritetsgrupperna själva att synliggöra sin verksamhet. I det särskilda uppdraget som myndigheten har inom minoritetspolitikens område synliggörs resultaten på olika sätt. I den årliga återrapporteringen till regeringen om resultat och effekter av statsbidrag har myndigheten 2009 redovisat sina erfarenheter från fördelningen av statsbidrag till nationella minoriteters riksförbund. I uppdraget om jämställdhet bland nationella minoriteter har myndigheten 2009 presenterat en delrapport till regeringen, tagit fram inspirationsmaterial kring hur olika minoriteter jobbar med jämställdhet som kan vara ett stöd för andra som vill utveckla sitt jämställdhetsarbete. Resultat från jämställdhetsuppdraget har också spridits i samband med större konferenser som arrangerats inom projektet. Till årsskiftet 2010/11 kommer myndigheten att slutrapportera uppdraget om att stödja jämställdhet inom de nationella minoriteterna till regeringen. Organisationer som medverkat i uppdraget kommer att få möjlighet att lämna synpunkter på slutsatser och förslag innan myndigheten lämnar in rapporten. Ungdomsstyrelsen avser också att under 2011 genomföra ett uppföljande möte med organisationerna för att presentera och diskutera slutsatser och lämnade förslag. I den mån det är möjligt kan en återkoppling på rapporteringen också ske från regeringen. I samband med ett sådant uppföljande möte med minoritetsorganisationerna som deltagit i uppdraget kommer också personal från olika delar av myndigheten att bjudas in för att ta del av organisationernas erfarenheter och resultat. 7 (8)

Hur sprids kunskap om minoriteterna och minoritetsspråken inom er organisation? Som vid samtliga regeringsrapporteringar diskuteras slutsatser och lämnade förslag inom uppdraget om jämställdhet bland nationella minoriteter i myndighetens ledning. Ungdomsstyrelsen kommer under våren 2011 genomföra ett internt seminarium för all personal på Ungdomsstyrelsen där regeringsrapportens resultat kommer att presenteras och där möjlighet att diskutera och ta till vara på erfarenheterna från satsningen i andra delar av Ungdomsstyrelsens uppdrag kommer att ges. Vid ett personalmöte för alla medarbetare på Ungdomsstyrelsen hösten 2010 har Lennart Rhodin, Chef vid Länsstyrelsen i Stockholm, enheten för minoritetsfrågor, lämnat information om den nationella minoritetspolitiken och om myndighetens uppdrag att följa upp och analysera den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet. Rapporteringen till Länsstyrelsen den 15 oktober kommer också att återföras till personalen vid ett gemensamt personalmöte för all personal eller vid ett särskilt internseminarium. 8 (8)