Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2016/0376(COD) 31.5.2017 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (COM(2016)0761 C8-0498/2016 2016/0376(COD)) Utskottet för industrifrågor, forskning och energi Föredragande: Adam Gierek PR\1126255.docx PE604.805v01-00 Förenade i mångfalden
PR_COD_1amCom Teckenförklaring Samrådsförfarande Godkännandeförfarande Ordinarie lagstiftningsförfarande (första behandlingen) Ordinarie lagstiftningsförfarande (andra behandlingen) Ordinarie lagstiftningsförfarande (tredje behandlingen) (Det angivna förfarandet baseras på den rättsliga grund som angetts i förslaget till akt.) till ett förslag till akt När parlamentets ändringsförslag utformas i två spalter gäller följande: Text som utgår markeras med fetkursiv stil i vänsterspalten. Text som ersätts markeras med fetkursiv stil i båda spalterna. Ny text markeras med fetkursiv stil i högerspalten. De två första raderna i hänvisningen ovanför varje ändringsförslag anger vilket textavsnitt som avses i det förslag till akt som behandlas. Om ett ändringsförslag avser en befintlig akt som förslaget till akt är avsett att ändra innehåller hänvisningen även en tredje och en fjärde rad. Den tredje raden anger den befintliga akten och den fjärde vilken bestämmelse i denna akt som ändringsförslaget avser. När parlamentets ändringsförslag utformas som en konsoliderad text gäller följande: Nya textdelar markeras med fetkursiv stil. Textdelar som utgår markeras med symbolen eller med genomstrykning. Textdelar som ersätts anges genom att ny text markeras med fetkursiv stil och text som utgår stryks eller markeras med genomstrykning. Sådana ändringar som endast är tekniska och som gjorts av de berörda avdelningarna vid färdigställandet av den slutliga texten markeras däremot inte. PE604.805v01-00 2/69 PR\1126255.docx
INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION... 5 MOTIVERING... 64 BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER ENHETER ELLER PERSONER FRÅN VILKA FÖREDRAGANDEN MOTTAGIT BIDRAG... 68 PR\1126255.docx 3/69 PE604.805v01-00
PE604.805v01-00 4/69 PR\1126255.docx
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (COM(2016)0761 C8-0498/2016 2016/0376(COD)) (Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0761), med beaktande av artiklarna 294.2 och 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0498/2016), med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 26 april 2017 1, med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den... 2, med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0000/2017). 1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten. 1 Skäl 1 1) Dämpad efterfrågan på energi är en av de fem dimensionerna i strategin för energiunionen som antogs den 25 februari 2015. Att förbättra 1) En effektivare användning av primärenergi är bra för miljön, minskar utsläppen av växthusgaser, förbättrar försörjningstryggheten, sänker 1 Ännu ej offentliggjort i EUT. 2 Ännu ej offentliggjort i EUT. PR\1126255.docx 5/69 PE604.805v01-00
energieffektiviteten kommer att gynna miljön, minska utsläppen av växthusgaser, förbättra försörjningstryggheten genom att minska beroendet av energiimport från länder utanför unionen, sänka energikostnaderna för hushåll och företag, bidra till att lindra energifattigdomen och leda till ökad sysselsättning och ekonomisk verksamhet i hela ekonomin. Detta är i linje med unionens åtaganden inom ramen för energiunionen och med den globala klimatagenda som upprättats genom Parisavtalet från december 2015 mellan parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar. kostnaderna för den slutliga energi som i form av el och värme levereras till hushåll och företag, där den nyttiggörs som användbar enegi och nyttoarbete och på det sättet lindrar energifattigdomen, vilket i sin tur sätter fart på medlemsstaternas ekonomi. Här kommer ett ändringsförslag utan några onödiga hänvisningar, och med ett provisoriskt angivande av inom vilka områden det går att vidta energieffektivitetsåtgärder. 2 Skäl 2 2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU är ett steg i riktning mot energiunionen, enligt vilken energieffektivitet bör behandlas som en energikälla i sig. Principen energieffektivitet först bör beaktas när nya regler fastställs för försörjningssidan och andra politikområden. Kommissionen bör säkerställa att energieffektivitet och efterfrågeflexibilitet kan konkurrera på lika villkor med produktionskapaciteten. Energieffektivitet behöver övervägas inför varje beslut om planering och finansiering som är relevant för energisystem. Förbättringar av energieffektiviteten behöver förverkligas så fort detta är mer kostnadseffektivt än motsvarande lösningar 2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU är ett steg i riktning mot energiunionen, enligt vilken energieffektivitet bör behandlas som en källa till energiförsörjning i sig. Principen energieffektivitet först bör beaktas när regler fastställs för att utöka eller stabilisera försörjningen med slutenergi på medlemsstaternas marknader med hjälp av minskad primärenergianvändning. Energieffektivitet behöver övervägas inför varje beslut om planering och finansiering som är relevant för energisystem. Investeringar som förbättrar energieffektiviteten vid slutanvändning av energi behöver förverkligas så fort detta är PE604.805v01-00 6/69 PR\1126255.docx
på försörjningssidan. Detta bör bidra till möjligheten att utnyttja de många fördelarna med energieffektivitet för samhället i Europa, särskilt för dess medborgare och företag. 9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1). mer kostnadseffektivt ur marknadssynvinkel än motsvarande lösningar på försörjningssidan. Detta bör bidra till möjligheten att utnyttja de många fördelarna för samhället i Europa med ökad energieffektivitet inom alla led av energiflödet, med tanke på en ökning av välståndet. Kommissionen bör säkerställa att en reell ökning av energieffektiviteten och åtgärder som vidtas med tanke på marknadernas faktiska behov kan konkurrera på marknadsenliga villkor med en ökning av kapaciteten för generering av slutlig energi, särskilt i form av el, eftersom elförbrukningen är avgörande för storleken av BNP per capita. Besluten om stöd till investeringar i ökad energieffektivitet, framför allt vid omvandlingen av primärenergi till slutligenergi, och om effektiva nät för överföring av energi till konsumenterna bör prioriteras vid EU:s budgetplanering, särskilt i Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). 9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1). Här förläggs tonvikten till två viktiga områden. För det första är det inte några förbättringar, utan investeringar som behövs, och för det andra är välståndet, och följaktligen också tillväxten av BNP per capita nära beroende av energianvändningen per capita i slutändan av energiflödet. I ändringsförslaget understryks det att BNP per capita är utslagsgivande för behovet av investeringar på energins område, liksom att medlemsstaterna behöver en mera flexibel energipolitik. PR\1126255.docx 7/69 PE604.805v01-00
3 Skäl 2a (nytt) 2a) Alla former av primärenergi bör beaktas med hjälp av ytterligare insatser, som behövs både för att utvinna dem, och för att anlägga, driva och avveckla kraftverk, samt för att bemästra de miljöhot som åtföljer dessa processer. Det händer aldrig att primärenergi till hundra procent omvandlas och överförs till konsumenterna i form av slutlig energi, inte ens om den kommer från förnybara källor. 4 Skäl 2b (nytt) 2b) Medlemsstaternas åtgärder bör stödjas med välplanerade och effektiva finansieringsinstrument från unionens sida, såsom EU:s budget, Efis eller Europeiska investeringsbanken (EIB), vilka bör vara teknikneutrala och fokusera på hur man på kostnadseffektivaste sätt kan minska användningen av primärenergi eller öka energieffektiviteten. Instrumenten för stöd till uppnåendet av unionens mål bör vara välplanerade, för att säkerställa lönsamma, teknikneutrala och konsumentinriktade lösningar. PE604.805v01-00 8/69 PR\1126255.docx
5 Skäl 3 3) Europeiska rådet fastställde i oktober 2014 ett energieffektivitetsmål på 27 % för 2030, med en översyn senast 2020 med siktet inställt på en unionsnivå på 30 %.Europeiska rådet fastställde i oktober 2014 ett energieffektivitetsmål på 27 % för 2030, med en översyn senast 2020 med siktet inställt på en unionsnivå på 30 %. I december 2015 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att även utvärdera genomförbarheten av ett energieffektivitetsmål på 40 % för samma tidsperiod. Det är därför lämpligt att se över och ändra direktivet för att anpassa det till perspektivet mot 2030. 3) Europeiska rådet fastställde i oktober 2014 ett energieffektivitetsmål på 27 % för 2030, med en översyn senast 2020 med siktet inställt på en unionsnivå på 30 %. I december 2015 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att även utvärdera genomförbarheten av ett energieffektivitetsmål på 40 % för samma tidsperiod. Det är därför lämpligt att se över och ändra direktivet och undersöka de tekniska och investeringsrelaterade aspekterna av sådana ändringar, för att direktivet, i perspektivet mot 2030, varken ska leda till ekonomiska svårigheter för medlemsstaterna eller till sämre levnadsstandard för medborgarna till följd av minskad BNP per capita. Alla EU-medlemsstater bör göra en översyn av ovan angivet slag av sina möjligheter, för att deras olika strävanden ska stå på realistisk grund. 6 Skäl 4 4) Det finns inga bindande mål på nationell nivå med perspektiv mot 2030. Det bör tydligt anges, i form av ett bindande mål på 30 %, att unionen måste uppnå sina energieffektivitetsmål på EUnivå, uttryckta i primär- och slutlig energianvändning, år 2020 och 2030. Detta klargörande på EU-nivå bör inte begränsa medlemsstaterna eftersom deras frihet 4) Det finns inga bindande mål på nationell nivå med perspektiv mot 2030. Det bör tydligt anges, på unionsnivå, att unionen måste uppnå sina mål på EU-nivå, uttryckta i form av en avsevärt minskad primär- och slutlig energianvändning, fram till år 2020 och 2030, för kommersiella ändamål såväl som för uppvärmning och kylning av bostäder samt för transporter, PR\1126255.docx 9/69 PE604.805v01-00
behålls så att de kan fastställa sina nationella bidrag baserade på antingen primär- eller slutlig energianvändning, primär- eller slutlig energibesparing eller energiintensitet. Medlemsstaterna bör fastställa sina nationella vägledande energieffektivitetsbidrag med hänsyn till att unionens energianvändning 2030 får vara högst 1 321 Mtoe primärenergi och högst 987 Mtoe slutlig energi. Detta betyder att användningen av primärenergi i unionen bör minska med 23 % och att användningen av slutlig energi i unionen bör minska med 17 %, båda i jämförelse med nivåerna för 2005. En regelbunden utvärdering av framstegen i riktning mot att uppnå unionsmålet för 2030 är nödvändig, och ingår i lagstiftningsförslaget om styrningen av energiunionen. med ett bindande mål på 35 %. Detta klargörande på EU-nivå bör inte begränsa medlemsstaterna, som har egna utvecklingsplaner för i vilken takt energieffektiviteten ska ökas inom ovannämnda områden, eftersom deras frihet behålls så att de kan fastställa sina nationella bidrag baserade på en verkningsfull begränsning av energiintensiteten i deras ekonomier, liksom av den sammanlagda användningen av primärenergi. Medlemsstaterna bör fastställa sina nationella vägledande bidrag för begränsning av den sammanlagda användningen av primärenergi med hänsyn till att unionens sammanlagda användning av primärenergi får vara högst 1 321 Mtoe primärenergi (inberäknat användningen av bränsle för transporter. En regelbunden utvärdering av hur medlemsstaterna fullgjort sina skyldigheter, som tagna tillsammans bidrar till uppnåendet av unionens mål, kommer att göras med två och ett halvt års mellanrum, och ingår i lagstiftningsförslaget om styrningen av energiunionen. Energieffektiviteten bör ses som en helhet, utan undantag, och det bästa sättet att beräkna energibesparingar är att göra det med utgångspunkt i hur mycket den sammanlagda användningen av primärenergi har begränsats. 7 Skäl 4a (nytt) 4a) Förändringsdynamiken i fråga om energieffektivitet bör beräknas på nivå av företag, näringsgrenar och medlemsstater, eftersom den är beroende PE604.805v01-00 10/69 PR\1126255.docx
av deras energimix och takten i deras ekonomiska utveckling, och likaså bör den fastställas på nivån av hela Europeiska unionen, så att de olika ländernas energisystem inom ramen för energiunionen sammanförs till ett enda samverkande system med en gemensam marknad. På energieffektivitetens område förverkligas energiunionen när den genomsnittliga energimixen i alla medlemsstater börjar bli energieffektivare, till exempel genom att energisystemen i olika länder sammankopplas som sig bör. 8 Skäl 4b (nytt) 4b) Effektiviteten i energisystemens funktion påverkas vid varje givet tillfälle av om det går att obehindrat och flexibelt mata in i näten energi från olika samverkande energikällor med olika lång uppkörningstid. Med hjälp av bättre energieffektivitet går det bättre att använda förnybara energikällor såsom vindkraft, jämsides med gasturbiner, så att man inte överbelastar de nät som används av traditionella storproducenter av energi, som har ångkraftverk med avsevärt långa uppkörningstider. Med undantag för vattenkraft är energi från förnybara källor inte effektiv, och om den inmatas i nät som på ett stelbent sätt försörjs från värmekraftverk, måste man ha jourhavande värmekraftverk i beredskap. Detta minskar den sammanlagda energieffektiviteten. PR\1126255.docx 11/69 PE604.805v01-00
9 Skäl 5a (nytt) 5a) I sin resolution av den 15 december 2010 om översynen av handlingsplanen för energieffektivitet uppmanade Europaparlamentet kommissionen att beakta metoder som möjliggör uppnåendet av unionens övergripande energieffektivitetsmål för 2020, i enlighet med medlemsstaternas politiska skyldigheter på energieffektivitetsområdet. Denna effektivitet bör beräknas utgående från energieffektivitetens förändringsdynamik, varvid hänsyn bör tas till BNP per capita i dessa länder under perioden från och med referensåret till och med år 2020. Vid bedömningen av vad det politiska beslutet om tre gånger 20 [procent] fram till 2020 fört med sig bör beräkningen utgå från de nya formuleringarna i artikel 2, och hänsyn tas till BNP per capita under referensåret. 10 Skäl 7 7) Medlemsstaterna är skyldiga att uppnå ett kumulativt krav på energibesparingar vid slutanvändning för hela pliktperioden som motsvarar de nya besparingarna på 1,5 % av den årliga energiförsäljningen. Detta krav kan uppfyllas genom att nya politiska åtgärder som antas under den nya pliktperioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2030 eller av nya enskilda 7) Medlemsstaterna är skyldiga att uppnå ett kumulativt krav på energibesparingar när det gäller sammanlagd användning av primärenergi för hela pliktperioden som motsvarar de nya energisparskyldigheterna, och följer av en faktiskt förbättrad effektivitet vid omvandling, överföring och användning av energi. Detta krav kan uppfyllas med hjälp av nya PE604.805v01-00 12/69 PR\1126255.docx
åtgärder till följd av politiska åtgärder som antagits före eller under den föregående perioden, men för vilka de enskilda åtgärder som leder till energibesparingar faktiskt införs under den nya perioden. investeringspolitiska åtgärder som leder till ökad energieffektivitet och vidtas för perioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2030. Energibesparingarna, exempelvis linjärt fördelade över hela referensperioden bör hänföra sig till den sammanlagda användningen av primärenergi och inte innefatta besparingar av slutlig energi, vilka inte alltid är likvärdiga. Alltså kan man inte heller använda försäljningsvärdet som beräkningsgrund för dessa besparingar, i och med att det är olika i olika medlemsstater. 11 Skäl 7a (nytt) På det här sättet går det bättre att använda tekniken för kraftvärme. 7a) De nya normerna för tillåtna koldioxidutsläpp, uttryckta i gram per kilowattimme, bör antas med beaktande av den sammanlagda energieffektiviteten vid omvandling av primärenergin i fossila bränslen till total slutlig energi, antingen värme eller el. Systemen för kraftvärme bör planeras för gemensam energi, så att man inte behöver utverka några ytterligare utsläppsrätter för dem. 12 Skäl 7b (nytt) PR\1126255.docx 13/69 PE604.805v01-00
7b) Utsläppsnormerna bör ta hänsyn till den faktiska och potentiella energieffektiviteten i EUmedlemsstaternas respektive energimix. Likaså bör de ta hänsyn till det faktiska systemet för försörjning med primärenergi, av både inhemskt och importerat ursprung, så att systemet för handel med utsläppsrätter kan ändras, utan att det minskar konkurrenskraften för sådana länder som använder fossila bränslen, särskilt kol, för sin energiproduktion. Primärenergi som importeras till EU, till exempel kolväten och kol, bör beläggas med de kostnader som utsläppsrätter för koldioxid för med sig, och vid beräkningen av energieffektiviteten bör man också ta hänsyn till hur mycket energi som går åt till att producera och transportera energiråvarorna. 13 Skäl 7c (nytt) 7c) Medlemsstaterna bör fastställa den sammanlagda energieffektiviteten hos sin energimix, alltså effektiviteten inom alla led, från den primärenergi de förfogar över via den slutliga energi som överförs till konsumentmarknaden och fram till energin som används på den marknaden, alltså inom bostäder, transporter och industri, varvid de omvandlingsfaktorer som betecknas med PEF i bilaga IVa är avsedda att användas och hänsyn bör tas till procentandelen för varje komponent i mixen, genom sammanläggning av de enskilda andelarna för dessa komponenter, multiplicerad med den PE604.805v01-00 14/69 PR\1126255.docx
relevanta faktorn för omvandlingseffektivitet. Varje energimix har sin egen omvandlingseffektivitet, som gör det möjligt att peka ut de svaga punkterna i mixen och bedöma vilka möjligheter det finns att förbättra den genomsnittliga energieffektiviteten i varje medlemsstat, det vill säga E-gen. mix. = X1 x ɳ1+ X2 x ɳ2 + X3 x ɳ3 +..., där X = procentuella andelen för en given primärenergikälla, ɳ = effektiviteten vid omvandling till slutlig energi. 14 Skäl 7d (nytt) 7d) På grundval av effektiviteten i medlemsstaternas energimixer bör kommissionen, med beaktande av dessa länders respektive procentuella andel av primärenergianvändningen, kunna bedöma den genomsnittliga energieffektiviteten för hela Europeiska unionen. Kännedom om denna relativa indikator är väsentligt för utformningen av energiunionens politik. 15 Skäl 8 8) Långsiktiga åtgärder för energieffektivitet kommer att fortsätta att åstadkomma energibesparingar efter 2020, men för att bidra till EU:s energieffektivitetsmål för 2030 bör dessa (8) Långsiktiga åtgärder för begränsning av den sammanlagda användningen av primär energi, vilka vidtas före 2020 bör leda till en fortsättning för processen med att spara PR\1126255.docx 15/69 PE604.805v01-00
åtgärder leda till nya besparingar efter 2020. Å andra sidan får energibesparingar som uppnåtts efter den 31 december 2020 inte räknas med vid beräkningen av den kumulativa besparing som krävs för perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020. energi under perioden mellan 2021 och 2030, men dessa besparingar får emellertid inte räknas som insatser för att fullgöra besparingsskyldigheter som härrör från tiden före 2020 och ännu inte fullgjorts. I de nya planerna för perioden efter 2030 bör man undersöka orsakerna till att skyldigheter för 2020 inte fullgjorts och ta hänsyn till dem. Medlemsstater som inte fullgjort sina skyldigheter på energieffektivitetens område bör ange orsakerna till detta. 16 Skäl 9 9) Nya besparingar bör gå utöver den vanliga verksamheten så att besparingar som skulle ha inträffat under alla omständigheter inte kan åberopas. För att beräkna effekten av de införda åtgärderna får endast nettobesparingar räknas, uppmätta som förändringar av energianvändningen som är direkt hänförliga till energieffektivitetsåtgärden i fråga. För att beräkna nettobesparingar bör medlemsstaterna upprätta ett referensscenario för hur situationen skulle utvecklas utan de politiska åtgärderna i fråga. De politiska åtgärderna bör utvärderas mot detta fastställda referensscenario. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till att andra politiska åtgärder kan vidtas inom samma tidsram och att även dessa kan ha en inverkan på energibesparingar, så att inte alla förändringar som observerats sedan införandet av den politiska åtgärd som ska utvärderas kan hänföras endast till denna åtgärd. För att säkerställa att 9) För att beräkna den faktiska effekten av de nya införda åtgärderna, bland annat i form av investeringar, får endast sådana nettobesparingar räknas, som är direkt hänförliga till energieffektivitetsåtgärderna. Medlemsstaterna bör upprätta ett referensscenario för hur situationen skulle utvecklas ifall det vidtogs ytterligare sparåtgärder. Åtgärderna från förpliktade, deltagande eller bemyndigade parter bör faktiskt bidra till att de åberopade besparingarna uppnås. PE604.805v01-00 16/69 PR\1126255.docx
kravet på väsentlighet uppfylls bör åtgärderna från förpliktade, deltagande eller bemyndigade parter faktiskt bidra till att de åberopade besparingarna uppnås. Man bör inte krångla till frågan om besparingar genom att anta att det också skulle finnas någon sorts tidigare politik, fastän den nya energipolitiken inte hade införts. Då blir det bara svårare att beräkna besparingarna. Det går inte att utgå ifrån att det finns några åtgärder som kommissionen skulle beteckna som normala. Då inställer sig ju frågan om vad slags åtgärder som kommissionen skulle kalla normala. 17 Skäl 9a (nytt) Det behövs mera transparens vid beräkningen av tidigare besparingar. 18 Skäl 12 9a) Eftersom effektiviteten vid den sammanlagda användningen av primärenergi uppvisar olikheter går det inte att vid omräkningen av slutlig energi, alltså energi i form av el och värme, till primärenergi, använda samma indikatorer av typ PEF, eftersom man inte kan räkna samman absoluta värden för energiformer som har olika egenskaper och som producerats med hjälp av olika teknikformer med olika effektivitet vid omvandlingen. (12) Förbättringar av (12) Trefaldigt förstärkt PR\1126255.docx 17/69 PE604.805v01-00
energieffektiviteten i byggnader bör särskilt gynna konsumenter som drabbats av energifattigdom. Medlemsstaterna kan redan kräva att de förpliktade parterna inkluderar sociala mål i energibesparande åtgärder i samband med energifattigdom, och denna möjlighet bör nu utvidgas till alternativa åtgärder och omvandlas till en skyldighet, samtidigt som medlemsstaterna får full flexibilitet vad gäller storlek, omfattning och innehåll för sådana åtgärder. I enlighet med artikel 9 i fördraget bör unionens politik för energieffektivitet vara inkluderande och därför också säkerställa tillgängligheten till energieffektivitetsåtgärder för energifattiga konsumenter. värmemodernisering varje år av byggnader och förbättringar av energieffektiviteten i byggnader bör särskilt gynna konsumenter med låga inkomster som riskerar energifattigdom. Medlemsstaterna kan redan kräva att de förpliktade parterna inkluderar sociala mål i energibesparande åtgärder i samband med energifattigdom, och denna möjlighet bör nu utvidgas till alternativa åtgärder, förstärkta med kravet på att en betydande andel ska prioriteras, och omvandlas till en skyldighet, samtidigt som medlemsstaterna får full flexibilitet vad gäller storlek, omfattning och innehåll för sådana åtgärder. I enlighet med artikel 9 i fördraget bör unionens politik för energieffektivitet vara inkluderande och därför också säkerställa tillgängligheten till energieffektivitetsåtgärder för energifattiga konsumenter. Or. xm Man bör rekommendera medlemsstaterna att införa rättsliga regleringar som gör det möjligt att minst tredubbla omfattningen av termomoderniseringen av bostäder. 19 Skäl 12a (nytt) 12a) Att reagera på behoven av elenergi dagtid och nattetid är ett viktigt sätt att göra energianvändningen effektivare, eftersom det ger elanvändarna och tredje parter som utpekats av dem avsevärt bättre energisparmöjligheter, genom att de kan fatta beslut på grundval av uppgifter om hur det går att optimera energianvändningen under de perioder då det råder efterfrågan på energi, inklusive under toppbelastningsperioder, så att överföringsnäten och PE604.805v01-00 18/69 PR\1126255.docx
produktionsresurserna kan komma bättre till bruk. En utjämnad elanvändning som reglerats med hjälp av dag- och nattaxor ger ökad energieffektivitet. 20 Skäl 12b (nytt) (12b) Omkring 50 miljoner hushåll i unionen är drabbade av energifattigdom. Energieffektivitetsåtgärder med slutlig energi till låg kostnad som syfte bör därför vara centrala för varje kostnadseffektiv strategi för hantering av energifattigdom och konsumenters sårbarhet, och de utgör ett komplement till socialpolitiken på medlemsstatsnivå. Or. xm Energifattigdomen kommer att begränsas när kostnaderna för slutlig elenergi minskar genom förbättrad effektivitet vid omvandling och överföring samt kostnaderna för slutlig värmeenergi genom värmemodernisering. 21 Skäl 12c (nytt) (12c) Unionens bostadsbestånd måste senast 2050 utgöras av näranollenergibyggnader, i linje med målen från konferensen mellan parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COP21) i Paris i PR\1126255.docx 19/69 PE604.805v01-00
december 2015. Den nuvarande renoveringstakten är otillräcklig och byggnader som ägs eller bebos av låginkomsttagare i riskzonen för energifattigdom är svårast att nå. Därför är det lämpligt att medlemsstaterna prioriterar denna samhällsgrupp när de antar åtgärder knutna till energisparplikt, pliktsystem för energieffektivitet och andra politiska åtgärder, i enlighet med detta direktiv, och att de stärker sina insatser för att tredubbla värmemoderniseringen på årsbasis. Man måste tydligt visa att hittillsvarande ansträngningar på årsbasis varit otillräckliga och att de bör stärkas avsevärt. Or. xm 22 Skäl 13a (nytt) 13a) Energibalansen för olika företag och näringsgrenar kan förbättras med hjälp av principerna för en cirkulär ekonomi, så att man använder industriavfall som råvaror, förutsatt att avfallet har en energipotential som är tillräckligt stor, och större än hos andra primärråvaror som skulle kunna komma i fråga som alternativ. Alltför högförädlat industriavfall har alltför hög konfigurationsentropi för att enbart materialåtervinning av det ska kunna bidra till energieffektiviteten. Det är ingen idé att rätt och slätt materialåtervinna bildäck, eftersom det kräver enormt mycket energi. För att den cirkulära energin ska fungera ordentligt kan man inte alltid hålla PE604.805v01-00 20/69 PR\1126255.docx
fast vid att avfall rätt och slätt ska materialåtervinnas. 23 Skäl 13b (nytt) 13b) Politiken för en cirkulär energi bör bygga på exergibalansen som ett kriterium för bedömning för hur energieffektivt det är att använda industriavfall som returråvaror. Energipotentialen i högförädlade och sammansatta produkter, som kompositmaterial eller också vissa elektroniska produkter, är alltför låg och deras konfigurationsentropi alltför hög för att medge bidrag till energieffektiviteten. Det är ingen idé att rätt och slätt materialåtervinna kompositmaterial, eftersom det kräver enormt mycket energi. För att den cirkulära energin ska fungera ordentligt kan man inte alltid hålla fast vid att avfall rätt och slätt ska materialåtervinnas. 24 Skäl 15a (nytt) 15a) Anläggningar för decentraliserad energiproduktion begränsar överföringsförlusterna och möjliggör flexibel anpassning till förändringar i energibehovet på det lokala planet. Kraftvärmeverk har en energieffektivitet på mellan 80 och 90 %. Kraftvärmeverk för decentraliserad energiproduktion som anlagts i närheten av tättbefolkade områden och utrustats med värmeackumulatorer möjliggör en mycket PR\1126255.docx 21/69 PE604.805v01-00
elxibel och högeffektiv produktion av el, värme eller kyla, där η = effektiviteten vid omvandlingen till slutlig energi, Ei = initial energi, Eel = elenergi, Qvärme = energi i form av värme vid kraftvärmeproduktion, Qkyla = energi i form av kyla vid kraftvärmeproduktion. Decentraliserad elproduktion, bland annat i form av kraftvärme, är ett bra sätt att öka energieffektiviteten vid omvandling och hålla nere överföringsförlusterna. 25 Skäl 15b (nytt) 15b) Ökad energieffektivitet är ett direkt resultat av följande faser vid produktion och omvandling av energi: Effektiv omvandling av primärenergi till slutlig energi, effektiv överföring till konsumenterna av energi i form av el eller värme, jämte besparingar i slutanvändarledet. Energibesparingar i konsumentledet bör inte betraktas som enda orsak till att energieffektivitet eftersträvas, eftersom dessa besparingar också kan bero på oförmånliga energipriser. PE604.805v01-00 22/69 PR\1126255.docx
Kommissionen talar i sitt förslag endast om besparingar i konsumentledet, medan de största outnyttjade möjligheterna till energieffektivitet ju finns i omvandlingen av primärenergi och i besparingar vid överföringen av energi till konsumenterna. 26 Skäl 15c (nytt) 15c) Man bör överväga att upphäva eller ändra bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG 1a (direktivet om EU:s system för handel med utsläppsrätter), eftersom utsläppsgränserna inte är bra för tekniken med kolkraftverk i samband med beslutsfattande om innovativa investeringar för att den sammanlagda användningen av primärenergi ska bli effektivare. 1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32). Bestämmelserna i direktivet om EU:s system för handel med utsläppsrätter är till sitt väsen emot tekniken med kolkraftverk. 27 Skäl 16 16) Som återspegling av den tekniska utvecklingen och den allt större andelen (16) Som återspegling av den tekniska utvecklingen och den allt större andelen PR\1126255.docx 23/69 PE604.805v01-00
förnybara energikällor inom elproduktionssektorn bör standardkoefficienten för besparingar i kwh el ses över för att återspegla ändringar i primärenergifaktorn (PEF) för elektricitet. Beräkningarna av PEF för el är baserade på årsmedelvärden. Redovisningsmetoden för fysiskt energiinnehåll (Physical energy content accounting method) används för kärnkraftsgenererad el och värme och metoden för teknisk omvandlingsverkningsgrad (Technical conversion efficiency method) används för produktion av el och värme från fossila bränslen och biomassa. För förnybar energi från icke-brännbara källor är metoden den direkta motsvarigheten som är baserad på tillvägagångssättet för total primärenergi (Total primary energy approach). För beräkning av primärenergins andel för el i kraftvärme tillämpas den metod som anges i bilaga II till direktiv 2012/27/EU. En genomsnittlig marknadsställning används snarare än en marginell. Omvandlingsverkningsgraden antas vara 100 % för icke-brännbara förnybara energikällor, 10 % för jordvärmekraftstationer och 33 % för kärnkraftverk. Total verkningsgrad för kraftvärme beräknas på grundval av de senaste statistiska uppgifterna från Eurostat. Vad beträffar systemgränser är metoden för produkters miljöavtryck (PEF) 1 för alla energikällor. Beräkningarna är baserade på den senaste versionen av Primes referensscenario. PEF-värdet är baserat på en prognos för 2020. Analysen omfattar EU:s medlemsstater och Norge. Uppgifterna för Norge är baserade på uppgifter från Entso-E. förnybara energikällor inom elproduktionssektorn bör standardkoefficienten för besparingar i kwh el ses över för att återspegla ändringar i primärenergifaktorn (PEF) för elektricitet. Beräkningarna av PEF för el är baserade på årsmedelvärden. Redovisningsmetoden för fysiskt energiinnehåll (Physical energy content accounting method) används för kärnkraftsgenererad el och värme och metoden för teknisk omvandlingsverkningsgrad (Technical conversion efficiency method) används för produktion av el och värme från fossila bränslen och biomassa. För förnybar energi från icke-brännbara källor är metoden den direkta motsvarigheten som är baserad på tillvägagångssättet för total primärenergi (Total primary energy approach). För beräkning av primärenergins andel för el i kraftvärme tillämpas den metod som anges i bilaga II till direktiv 2012/27/EU. En genomsnittlig marknadsställning används snarare än en marginell. Omvandlingsverkningsgraden antas vara 100 % för icke-brännbara förnybara energikällor, 10 % för jordvärmekraftstationer och 33 % för kärnkraftverk. Total verkningsgrad för kraftvärme beräknas på grundval av de senaste statistiska uppgifterna från Eurostat. Vad beträffar systemgränser är metoden för produkters miljöavtryck (PEF) 1 för alla energikällor. Beräkningarna är baserade på den senaste versionen av Primes referensscenario. PEF-värdet är baserat på en prognos för 2020. Analysen omfattar EU:s medlemsstater och Norge. Uppgifterna för Norge är baserade på uppgifter från Entso-E. Värdena för PEF återfinns i bilagorna IVa och IVb till detta direktiv. Olika energikällor har olika PEF-värden. Dessa faktiska indikatorer behövs för att man ska kunna göra omräkningar från användbar och slutlig energi till sammanlagd primärenergi, PE604.805v01-00 24/69 PR\1126255.docx
såsom den definierats av medlemsstaterna. 28 16a) (16a) I sina slutsatser av den 10 juni 2011 om energieffektivitetsplanen (10709/11) underströk rådet att 40 % av primärenergin i EU används i byggnader, vilket innebär 50 % av den slutliga energin, samt att medlemsstaterna, för att möjliggöra ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning inom sektorer med krav på särskilda yrkeskvalifikationer, såsom byggsektorn och byggvarusektorn, liksom också inom områden som arkitektur och stadsplanering och konsulttjänster för värme och kyla, bör inrätta en långsiktig strategi för perioden efter 2020 som hänför sig till dessa områden och mobiliserar investeringar i massiv värmemodernisering av befintliga bostadshus och offentliga byggnader samt för byggande av nya nollutsläppsbyggnader för bostadsändamål. Det är i bostadshus som det är tekniskt lättast att ta till vara möjligheterna till ökad energieffektivitet. 29 Skäl 17 17) För att säkerställa att bilagorna till direktivet och de harmoniserade referensvärden för effektivitet som avses i utgår PR\1126255.docx 25/69 PE604.805v01-00
artikel 14.10 kan uppdateras är det nödvändigt att förlänga den delegering av befogenhet som beviljas kommissionen. Uppdateringar bör vid varje tillfälle bli föremål för överenskommelser med medlemsstaterna och Europaparlamentet. 30 Skäl 19a (nytt) 19a) Medlemsstater med lägre BNP per capita än unionens genomsnitt bör kunna öka sin användning av primärenergi, förutsatt att de vid omvandlingen av den till slutlig energi och vid överföringen och distributionen av den, liksom vid användningen av den på konsumentmarknaden, beaktar att energieffektiviteten markant bör öka vid varje fas inom den tekniska processen i samband med flöden av primärenergi. Normerna för förbrukning av användbar energi bör utjämnas i EU:s medlemsstater. 31 Skäl 19b (nytt) 19b) Beräkningen av den faktiska ökningen av energieffektiviteten berör stora ekonomiska enheter av olika slag: energiproducenter, bland annat kraftverk och kraftvärmeverk samt ansvariga för PE604.805v01-00 26/69 PR\1126255.docx
överföringssystemen samt, såsom sista led inom energiförbrukningen, konsumentmarknaden, enligt artikel 2.6 och 2.6a direktiv 2012727/EU, ändrat genom detta direktiv. Definitionen byggs ut med en formel för beräkning av effektiviteten vid användningen av primärenergi. 32 Skäl 19c (nytt) 19c) Eftersom produktionskapaciteten är ojämnt fördelad över EU får den övergripande energieffektiviteten, ökas med hjälp av import av slutlig energi från tredjeländer. Därför måste unionen föra en politik som inte bara reglerar handeln med primärenergi, där det ingår bland annat anläggande av rörledningar för gas och olja, utan också berör importen av slutlig energi över gränserna. Import av slutlig energi från närbelägna tredjeländer kan garantera en effektivare energianvändning än tillförseln av energi från avlägsna områden inom EU. 33 Artikel 1 led 1 Artikel 1 punkt 1 1. I detta direktiv fastställs en 1. I detta direktiv fastställs en PR\1126255.docx 27/69 PE604.805v01-00
gemensam ram för åtgärder för främjande av energieffektivitet inom unionen, för att säkerställa att unionens överordnade energieffektivitetsmål på 20 % för 2020 och bindande energieffektivitetsmål på 30 % för 2030 uppnås, och det banar väg för ytterligare förbättringar av energieffektiviteten bortom dessa datum. Genom direktivet införs bestämmelser som dels är avsedda att avlägsna hinder på energimarknaden och avhjälpa marknadsmisslyckanden som hindrar effektiviteten i försörjningen och användningen av energi, dels lägger grunden för fastställandet av vägledande nationella energieffektivitetsmål och energieffektivitetsbidrag för 2020 och 2030. gemensam ram för åtgärder för främjande av energieffektivitet inom unionen, för att säkerställa att unionens överordnade energieffektivitetsmål på 20 % för 2020, jämfört med referensåret, och dess bindande mål om en ökning av energieffektiviteten på 35 % för 2030 uppnås, och det banar väg för ytterligare förbättringar av energieffektiviteten efter 2030. Genom direktivet införs bestämmelser som dels är avsedda att avlägsna hinder på energimarknaden och få den att fungera bättre genom att effektivisera användningen av primärenergi, dels förbättrar leveranserna av slutlig energi och därefter den effektiva användningen av den, genom att de, med tanke på detta,. lägger grunden för fastställandet av vägledande nationella mål, som tagna tillsammans kommer att bilda unionens övergripande energieffektivitetsbidrag för 2020 och 2030. Medlemsstaterna bör, innan de utarbetar planer för besparing av primärenergi, ange energieffektiviteten i sin energimix med hjälp av PEF-värden i bilaga IVa. Energieffektiviteten i medlemsstaternas energimix, uttryckt i form av effektiviteten i användningen av primärenergi, bygger på effektiv produktion, överföring och användning av energi, medan omvandlingen av slutlig energi i form av primärenergi bygger på multiplikatorn PEF- 34 Artikel 1 led 1a inledning led a (nytt) Artikel 2 led 1 Nuvarande lydelse 1a) Artikel 2 ska ändras på följande sätt: PE604.805v01-00 28/69 PR\1126255.docx
1. energi: alla former av energiprodukter, brännbara bränslen, värme, förnybar energi, el eller varje annan form av energi, enligt definitionen i artikel 2 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik ( 21 ). a) punkt 1 otrzymuje brzmienie: 1. Energi: en skalär fysisk storhet som beskriver ett strukturellt kinetiskt tillstånd hos materiella system (materia), som kan påverka varandra till följd av influenser utifrån som leder till ett nytt strukturellt kinetiskt jämviktsläge, varvid intensiteten i denna omvandling är utslagsgivande för mängden arbete som utförs och för den dissipativa mekaniska och termiska effekten. Energi som övergår från ett tillstånd till ett annat är oförstörbar. Den nuvarande definitionen på energi är inte särskilt exakt. 35 Artikel 1 led 1a led b (nytt) Artikel 2 led 1a (nytt) b) Följande led ska läggas till: 1a. primärenergi: energi från elektromagnetiska vågor, bland annat solstrålning och mekanisk energi, vindenergi och vattenenergi, bland annat havsströmmar och kemisk energi som ingår i fossila bränslen och råvaror samt också potentiell energi som frigörs när mekaniska spänningar i jordskorpan lättar, jämte geotermisk energi och kärnenergi, som ingår i självsönderfallande grundämnen eller frigörs vid termonukleär syntes. En indelning i två grupper av energi är möjlig, nämligen å ena sidan icke-förnybar energi, alltså energi i fossila bränslen och kärnenergi, å andra sidan förnybar energi, alltså PR\1126255.docx 29/69 PE604.805v01-00
solstrålning, vindenergi och energi från havsströmmar, samt energi i jordskorpan och energi i biodrivmedel. I definitionen av primärenergi ingår alla primära energiformer av endogent, utomjordiskt och exogent ursprung, som kommer till på vår planet. 36 Artikel 1 led 1a led c (nytt) Artikel 2 led 1b (nytt) Det är sådan energi som används på konsumentmarknaden. c) Följande led ska läggas till: 1b. användbar energi: energi från ljusstrålning och elektromagnetisk strålning, värmeenergi, elenergi och mekanisk energi som används i tekniska anläggningar och i maskiner som utför vissa arbeten samt för uppvärmnings- och kylningsändamål i bostäder, och är en effekt av omvandling av slutenergi som har formen av el eller värme, samt energi tillförd i form av bränsle, bland annat fordonsdrivmedel. 37 Artikel 1 led 1a led d (nytt) Artikel 2 led 1c (nytt) PE604.805v01-00 30/69 PR\1126255.docx
d) Följande led ska läggas till: 1c. primärenergifaktor (PEF): en (multiplikations)faktor i form av ett numeriskt värde utan dimensioner med vars hjälp man kan beräkna mängden primärenergi utgående från den uppmätta mängden slutlig energi, fördelat på de olika ursprungskällorna till denna energi i form av el eller värme, samt beräkna den sammanlagda primärenergin, för att återspegla förlusterna av energi i samband med omvandling och överföring. Med primärenergifaktorn kan man beräkna vilken primärenergi som finns i början av kedjan för omvandling till slutlig energi, varvid den slutliga energin multiplicerad med denna faktor är lika med primärenergin. 38 Artikel 1 led 1a led e (nytt) Artikel 2 led 1d (nytt) e) Följande led ska läggas till: 1d. nationell primärenergifaktor: en kvot som uttrycker förhållandet mellan å ena sidan den primärenergi som används i en viss medlemsstat och å andra sidan den slutliga energi som produceras och förbrukas där. Olika EU-medlemsstater har olika nationell primärenergifaktor. Den varierar från 1,10-1,20 PR\1126255.docx 31/69 PE604.805v01-00
till 1,60-1,66 och beror av hur effektiv användningen av primärenergi är i den ifrågavarande staten. 39 Artikel 1 led 1a led f (nytt) Artikel 2 led 1e (nytt) f) Följande punkt skall läggas till: 1e. energiomvandlingskedja: en teknisk process med början från att primärenergi frigörs och överförs till marknaden i form av slutenergi, varefter den hos konsumenten omvandlas till användbar energi (arbete); slutlig energi i form av värme sprider sig automatiskt från material med högre temperatur till material med lägre temperatur. Ju längre energiomvandlingskedjan är, desto lägre bli energieffektiviteten, men värme, om dess flöde är fritt, (alltså om man inte till exempel använder värmepump) sprider sig alltid i en enda riktning, nämligen från material med högre temperatur till material med lägre temperatur. 40 Artikel 1 led 1a led g (nytt) Artikel 2 led 2 Nuvarande lydelse 2. primärenergianvändning: den inhemska bruttoanvändningen, exklusive annan användning än energi. g) Led 2 ska ersättas med följande: 2. primärenergianvändning: den sammanlagda inhemska bruttoanvändningen, tillsammans med den energi som används för utvinning och transport av primärenergi, däribland PE604.805v01-00 32/69 PR\1126255.docx
också transporter från tredjeländer av bränslen som behövs för produktion av slutlig energi, men exklusive annan användning än energi. Den nuvarande definitionen är inte exakt och tar inte med den energi som används för att utvinna energi och för att transportera exempelvis gas, olja eller kol till konsumenterna. 41 Artikel 1 led 1a led h (nytt) Artikel 2 led 3 Nuvarande lydelse 3. slutlig energianvändning: all energi som levereras till industrin, transporter, hushåll, tjänster och jordbruk. Undantag gäller för leveranser till energiomvandlingssektorn och energiindustrierna själva. h) Punkt 3 ska ersättas med följande: 3. slutlig energianvändning: användningen av den elenergi som levererats till konsumentmarknaden och behövs inom industrin och transporter, samt för hushåll, tjänster och jordbruk, varvid användningen beror av hela den mängd energi som finns till förfogande för inmatning, både aktiv och reaktiv effekt. Eftersom efterfrågan på marknaden är ojämn måste den energi som finns till förfogande alltid överstiga behovet, så att det inte ska bli strömavbrott. I allmänhet brukar den överstiga behovet med 20 procent. 42 Artikel 1 led 1a led i (nytt) Artikel 2 led 4 PR\1126255.docx 33/69 PE604.805v01-00
Nuvarande lydelse 4. energieffektivitet: förhållandet mellan resulterande prestanda, tjänster, varor eller energi och insatsen av energi, i) Led 4 ska ersättas med följande: 4. energieffektivitet: förhållandet mellan slutlig energi och primärenergi eller mellan användbar energi och slutlig energi, uttryckt i procent enligt bilaga Va, varvid verkningsgraden kan uttryckas som produkten av de enskilda värdena för energieffektivitet under de tre faserna av omvandlingskedjan, medan den övergripande energieffektiviteten kan uttryckas som summan av de enskilda värdena för energieffektivitet under hela omvandlingskedjan, Energieffektiviteten uttrycks ofta som kvoten mellan slutlig energi och inledande energi, i form av ett bråktal som är mindre än 1 och som efter att ha multiplicerats med 100 betecknar effektiviteten vid en given tidpunkt uttryckt i procent. 43 Artikel 1 led 1a led j (nytt) Artikel 2 led 6 Nuvarande lydelse 6. förbättrad energieffektivitet: en ökning av energieffektiviteten som ett resultat av tekniska, beteendemässiga och/eller ekonomiska förändringar. j) Punkt 6 ska ersättas med följande: 6.effektökning vid primärenergianvändning: en relativ indikator för bedömning av dynamiken i effektökningen till följd av tekniska eller ekonomiska åtgärder under en period som undersökts, uttryckt med följande formel, där Epp = initial primärenergi, PE604.805v01-00 34/69 PR\1126255.docx
Epk = slutlig primärenergi Det som definieras är dynamiken i ökningen, alltså hur denna dimensionslösa och relativa indikator utvecklats under tidens gång (ökning eller minskning). 44 Artikel 1 led 1a led k (nytt) Artikel 2 led 6a (nytt) k) Följande punkt skall läggas till: 6a. nominalny skorygowany wzrost efektywności energetycznej oznacza względny wskaźnik oceny dynamiki tego wzrostu w okresie badania, odniesiony do krajowego PKB per capita o wzorze: gdzie: Epk - energia pierwotna końcowa Epp - energia pierwotna początkowa PKBp - PKB per capita dla danego kraju na początku pomiaru PKBk - PKB per capita dla danego kraju na koniec pomiaru;" Przedmiotem definicji jest względny wskaźnik, który nie mierzy wprost wzrostu efektywności w ujęciu fizykalnym, lecz jest swoistym "nominalnym" wskaźnikiem uwzględniającym zmiany PKB per capita. PR\1126255.docx 35/69 PE604.805v01-00
45 Artikel 1 led 1a led l (nytt) Artikel 2 led 10 Nuvarande lydelse 10. total användbar golvyta: golvytan i en byggnad eller del av en byggnad där energi används för att påverka inomhusklimatet. l) Led 10 ska ersättas med följande: 10. total användbar volym: kubikvolymen i en byggnad eller del av en byggnad där energi används för att påverka värmeförhållandena. Det är mera logiskt att ändringar av värmeförhållandena görs beroende av kubikvolymen i stället för av golvytan. 46 Artikel 1 led 1a led m (nytt) Artikel 2 led 16 Nuvarande lydelse 16. deltagande part: företag eller offentligt organ, som inom ramen för ett frivilligt avtal har förbundit sig att uppfylla vissa mål eller som omfattas av ett nationellt, reglerat styrmedel. m) Led 16 ska ersättas med följande: 16. deltagande part: företag eller offentligt organ, som inom ramen för ett frivilligt avtal har förbundit sig att uppfylla vissa mål på energieffektivitetens område, bland annat när det gäller effektiviteten vid omvandling, eller som omfattas av ett nationellt, reglerat styrmedel. Ändringen syftar till att precisera vad parterna arbetar med. PE604.805v01-00 36/69 PR\1126255.docx
47 Artikel 1 led 1a led n (nytt) Artikel 2 led 20 Nuvarande lydelse 20. energidistributör: fysisk eller juridisk person, inklusive en systemansvarig för distributionssystem, som ansvarar för transport av energi för leverans till slutanvändare eller till distributionsstationer som säljer energi till slutanvändare. n) Led 20 ska ersättas med följande: 20. energidistributör: fysisk eller juridisk person, inklusive en systemansvarig för distributionssystem, som ansvarar för energiledning och transport av producerad primärenergi för leverans i form av slutlig energi till slutanvändare eller till distributionsstationer på olika nivå, som säljer energi till slutanvändare. Ändringen avser att göra det klart i vilken riktning energiflödena går. 48 Artikel 1 led 1a led o (nytt) Artikel 2 led 23 Nuvarande lydelse 23. slutanvändare: fysisk eller juridisk person som köper energi för egen slutanvändning. o) Punkt 23 ska ersättas med följande: 23. slutanvändare: fysisk eller juridisk person som köper slutlig energi för eget bruk, för att omvandla den till användbar energi och nyttoarbete. Ändringen syftar till att precisera vad slags energi som levereras till konsumentmarknaden. PR\1126255.docx 37/69 PE604.805v01-00