1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden förses med rivningsförbud Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden förses med varsamhetsbestämmelser Historik Johannes Anderson ansökte 1930 om bygglov för nybyggnad av bostadshus på fastigheten. Ritningarna är daterade i april 1930 och benämnda som RITNING TILL BOSTADSHUS FÖR J:ANDERSON TIERP. Planritning för våning 2 saknas i arkivet. Bottenvåning och vindsvåning visar två lägenheter per plan med 2-4 rok. I juni samma år ansöktes om att bygga ett 12 x 7 m stort uthus med garage på östra delen av tomten. Det skulle muras av 5 x 25 x 50 cm cementplattor i dubbla väggar med fyllnadsrum samt spritputsas utvändigt. Ett bygglov söktes 1938 om att bygga en baldakin över entrén i järn och glas, ritningen över denna finns dock inte bevarad. Byggnaden omnämns i boken Sveriges bebyggelse, Landsbygden, Uppsala län I från 1950. Enligt den är det en stenbyggnad med tre bostadslägenheter samt Nya Hotellet med 8 enkelrum. Hotellets innehavare hette Anna Löfgren. Bild ur Sveriges bebyggelse, Landsbygden, Uppsala län I Bygg- och miljöenheten,, Handläggare 815 80 TIERP Kristina Alm Besöksadress: Centralgatan 7 Kommunantikvarie Telefon: 0293-21 80 00 Fax: 0293-129 69 Telefon: 0293-21 81 40 E-post: medborgarservice@tierp.se E-post: kristina.alm@tierp.se
2(7) Byggnaden går fortfarande ibland under benämningen "Nya hotellet" trots att det numera bara är bostäder i huset. Beskrivning Huvudbyggnaden är en spritputsad stenbyggnad med brutet tak (mansardtak) och frontespiser på båda långsidorna. Spritputsen är ljusgul, fönsteromfattningar och hörnlisener är slätputsade och vita. Hörnlisenerna avslutas med en utdragen takfot. Fasaderna är symmetriskt uppbyggda, enda undantaget är kring trapphusfönstret och entréporten på gårdssidan. Fönstren är huvudsakligen spröjsade två- och treluftsfönster, målade i engelskt rött. Entréporten, även den engelskt röd, är en pardörr med spegeldörrar med fönster i övre spegeln. En balkong med smidesräcke finns på vardera gavel. Fasad sydväst Fasad nordväst
3(7) Balkong nordväst Entréfasad nordost
4(7) Entréport Takfot och avslut hörnlisen Uthuset har tre garage. Det är en byggnad med sadeltak täckt med tegelröda pannor. Fasaderna är spritputsade i ljusgult med slätputsade vita hörnlisener. Inga fönsteromfattningar är markerade i putsen. Fönster och dörrar är engelskt röda, garageportarna har fiskbensmönster och de övriga dörrarna är enkla bräddörrar. Över lag har byggnaden samma stil som huvudbyggnaden, men i lite enklare tappning. Uthus med garage, vy över västra hörnet.
5(7) Uthus med garage, fasad nordväst Karaktärisering Huvudbyggnadens arkitektoniska stil är en enkel form av 20-talsklassicism, även om den är byggd på 30-talet. Viktiga element för byggnadens karaktär är den ljusa putsade fasaden, den symmetriska fönstersättningen med spröjsade fönster i kontrasterande kulör och takformen med brutet tak och frontespiser. De enskilda element som har tydligast påverkan på byggnadens karaktär är gavlarnas balkonger med räcken av smidesjärn, hörnlisenerna med deras avslut i takfoten samt de små femkantiga vindsfönstren. Helheten är mycket sparsmakad med få dekorativa element. Detta gör byggnaden känslig för förändring då även mindre åtgärder kan störa balansen så att byggnadens karaktär förändras. Uthusbyggnaden har mycket av samma värdeelement som huvudbyggnaden, men har en mer praktiskt betonad utformning än den symmetri som finns i huvudbyggnadens fasaduppbyggnad. De fiskbensmönstrade garageportarna ger byggnaden mycket av dess karaktär. Bevarande Huvudbyggnaden är i princip helt oförändrad sedan huset byggdes. De enda skillnaderna som kan noteras mot bygglovsritningarna från 1930 är att det idag finns en balkong på vardera gaveln samt ett skärmtak över entrén. Om balkongerna byggdes från början trots att de inte finns med i bygglovsritningarna, eller är ett senare tillskott är oklart. Det är också oklart om skärmtaket är den baldakin som bygglov söktes för 1938 eller om det är ett senare tillskott. Även fönstren i byggnaden bedöms vara de ursprungliga med tanke på de kullriga formpressade hörnbeslagen, en modell var mycket vanlig under första delen av 1900-talet. Eftersom byggnaden är mycket välbevarad och tidstypisk bedöms den som särskilt värdefull. Likaså uthuset bedöms vara det ursprungliga, även om ritningarna saknas i arkivet. Det bedöms som anmärkningsvärt att man byggde tre garage redan 1930, innan massbilismen slagit igenom i Sverige. Även uthuset bedöms därför särskilt bevarandevärt.
6(7) Bebyggelsen är också en del av det tidiga Tierp som byggdes upp i under början av 1900-talet med stor framtidstro om ett växande Tierp. Pampiga stenbyggnader som finns kvar i några exemplar vid Centralgatan med omgivande kvarter, men av vilka flera har försvunnit eller förvanskats under andra halvan av 1900-talet. Det är därför särskilt viktigt att skydda de delar av detta arv som fortfarande finns kvar. Förslag på planbestämmelser Huvudbyggnad och uthus föreslås förses med rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser. En bestämmelse om utformning av eventuella nyoch tillbyggnader bedöms nödvändig för att bevara karaktären. Idag är byggnaden ett flerbostadshus och därför gäller inte de sk attefallsreglerna, men ett förtydligande bör införas i händelse byggnaden i framtiden görs om till ett en- eller tvåbostadshus, att dessa bygglovsfriheter inte ska gälla på fastigheten. Allmänt Skyddsbestämmelser q 1 Fastigheten bedöms utgöra sådana värdefulla byggnader och bebyggelseområden som avses i PBL 8 kap 13, vilket innebär att bygglovfriheten i PBL 9 kap 4a-4c inte gäller. Utformningsbestämmelser f 1 Ny- och tillbyggnad ska utformas och placeras med hänsyn till huvudbyggnadens karaktär. För huvudbyggnad Rivningsförbud r Byggnaden får inte rivas. Varsamhetsbestämmelser k 1 Byggnadens takform ska bibehållas. Taket ska vara klätt med tegel eller tegelröda betongpannor. k 2 Frontespisernas utformning ska bibehållas. k 3 Fasaden ska vara i ljus puts med avvikande struktur och/eller nyans på hörnlisener och fönsteromfattningar. Lämpliga kulörer är bruten vit, ljusgul eller ljusgrå. k 4 Ursprunglig fönstersättning ska bibehållas. Fönster och dörrar ska till utformning, material, spröjsindelning och proportioner vara lika ursprungliga. k 5 Fönster och dörrar ska vara i kontrasterande kulör till fasaden. Traditionella kulörer ska användas t ex kromoxidgrönt eller engelskt rött. k 6 Balkongernas, takfotens och hörnlisenernas utformning ska bibehållas. k 7 Eventuella tillbyggnader eller andra ändringar ska göras med stor hänsyn till byggnadens och kvarterets upplevelsevärde.
7(7) För komplementbyggnad Rivningsförbud r Byggnaden får inte rivas. Varsamhetsbestämmelser k 1 Byggnadens takform ska bibehållas. Taket ska vara klätt med tegel eller tegelröda betongpannor. k 4 Ursprunglig fönstersättning ska bibehållas. Fönster och dörrar ska till utformning, material, spröjsindelning och proportioner vara lika ursprungliga. k 7 Eventuella tillbyggnader eller andra ändringar ska göras med stor hänsyn till byggnadens och kvarterets upplevelsevärde. k 8 Fasaden ska vara putsad. Fasad, fönster och dörrar ska vara i samma kulör som huvudbyggnadens. Bygg- och miljöenheten Kristina Alm Kommunantikvarie