Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på Linnégårdens vård- och omsorgsboende, 2017

Relevanta dokument
Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på Kattrumpstullens vård- och omsorgsboende, 2017

Sammanfattning av hälso- och sjukvård, uppföljning 2016, Kattrumpstullens vård- och omsorgsboende

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Uppföljningen är lämnad till ansvarig chef och sjuksköterska i maj för sakgranskning och begäran om åtgärds/handlingsplan.

Rapport om den kommunala hälso- och sjukvården inom äldreomsorgens särskilda boendeformer 2011

DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr. Tjänsteutlåtande

1 Kontakt med läkare + HSL-personal Kontinuitet läkare

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Bilaga 9. Verksamhetsuppföljning äldreomsorg

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr. Tjänsteutlåtande

År Kontakt med läkare + HSL Läkemedelshantering Delegering

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Uppföljning. Gästhemmet Edsby slott

Version

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Årlig uppföljning av hälso- och sjukvård inom särskilt boende för äldre 20XX

Tjänsteutlåtande Socialnämnden den 8 mars DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Version

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Lista logganteckningar från förbättringslogg

Patientsäkerhetsberättelse

Kvalitets- och avtalsuppföljning på Rio vårdoch omsorgsboende 2012

Kvalitets- och avtalsuppföljning av Kampementets vård- och omsorgsboende 2010

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Ansvarig för innehåll: Verksamhetschef Anna-Karin Kullberg. Farsta stadsdelsförvaltning Dnr /2018 Sida 1 (13)

Verksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Förvaltningens samlade bedömning

Verksamhetsplan 2012 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Mål, per verksamhet, för hälso- och sjukvåden i Sollentuna kommun 2018

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Medicinskt ansvarig sjuksköterskas tillsyn av hälso- och sjukvården på Trollängens äldreboende 2011

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Kulltorps vård- och omsorgsboende

Uppföljning. Lokevägens gruppbostad

Svar till Socialstyrelsen i tillsynsärende om Koppargårdens vård- och omsorgsboende

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Lingberga, gruppboende inom socialpsykiatrin

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) kvalitetsuppföljning av den kommunala hälso- och sjukvården på Koppargården, den 26 september december 2012.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Hornskrokens vård- och omsorgsboende

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Kvalitetsinstrumentet revideras regelbundet, senast i februari 2011.

Patientsäkerhetsberättelse Vindragarens vård- och omsorgsboende

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Rådsmöten och anhörigmöten hålls regelbundet på varje enhet. Boende/närstående erbjuds att delta i vårdplanering.

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Pensionat Hornskroken

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård Krusmyntan - Vardaga AB

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Servicehus: Fruängsgårdens servicehus. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Hägersten-Liljeholmen. Entreprenör/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress:

Östermalms Stadsdelsförvaltning Dnr Äldreomsorgen

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke?

Bergsunds vård- och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Inför verksamhetsuppföljning i dagverksamhet

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Hemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2

BEMÖTANDE AV PATIENTER 4kap 1

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Datum: Författare: Nina Ehn. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Dnr Sida 1 (11)

Riktlinje medicinsktekniska produkter (MTP)

Resultat av kvalitetsuppföljningen. Förbättringsåtgärd. Första delen Frågor som regleras enligt förordningar. Antal Poäng

Produktionsstyrelsen

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende

Lingberga gruppbostad

Bilaga 3. Dnr Stadsgemensam mall för verksamhetsuppföljning Rio vård och omsorgsboende.

Patientsäkerhetsberättelse för Rio vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Bilaga 3. Kattrumpstullens vård-och omsorgsboende. Vård- och omsorgsboende: Kattrumpstullens vård- och omsorgsboende

År För vård- och omsorgsboendet Hemmet för gamla Yvonne Söderberg, Nina Ehn. Patientsäkerhetsberättelse Dnr /2019 Sida 1 (12)

År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga och Kristallgårdens vård- och omsorgsboenden samt Älvsjö servicehus 2017

Metod och genomförande

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Uppföljning. Lövstavägen 31

Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION

Patientsäkerhetsberättelse

Transkript:

Östermalms stadsdelsförvaltning Bilaga 2. Dnr: 2017-234-1.2.1. Sida 1 (8) 2017-05-18 Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på Linnégårdens vård- och omsorgsboende, 2017 Vid uppföljningen används kvalitetsinstrumentet QUSTA (Quality, Uppföljning, Säkerhet, Tillsyn och Ansvar) framtaget av MASar från tio olika kommuner. Metod Kvalitetsinstrumentet QUSTA är uppbyggt med kvalitetsfrågor inom utvalda delar i den hälso- och sjukvård som bedrivs i särskilda boendeformer. QUSTA fastställer en gräns för en godkänd kvalitetsnivå. Innan den personliga uppföljningen skickas kvalitetsinstrumentet till sjuksköterska/or, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och verksamhetschef för att svara på frågorna. Verksamheten besvarar frågeformuläret som sedan returneras till uppföljare innan mötet. Vid mötet förs en dialog om områden som besvarats. Varje granskat område poängsätts till max 20 poäng, totalt 280 poäng. För uppföljning av hälso- och sjukvårdsdokumentation inhämtas verksamhetens egenkontroll av journaler samt analys av journalgranskning. Syftet med kvalitetsuppföljningen är att stimulera verksamheten till ständig förbättring och vidareutveckling. Utifrån förbättringsförslag kan en åtgärdsplan begäras in från verksamheten. Sammanfattning Resultatet från årets uppföljning kan inte helt jämföras med tidigare då Qusta-materialet reviderats med nya frågeställningar. Detta kan påverka poängen/procentsatsen för enskilda frågor och därmed totalresultatet. Bedömningen är att Linnégården vård- och omsorgsboende har förutsättningar att bedriva en patientsäker vård utifrån de styrdokument som finns i verksamheten. Tillgång till sjuksköterska på plats dygnet runt ger goda förutsättningar för att säkra det ökande behovet av mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser i vård- och omsorgsboende.

Sida 2 (8) Enligt verksamhetsuppföljningen finns ett fortsatt behov av utveckling av det tvärprofessionella teamarbetet och områdena hygien, arbetet med prevention för fall och trycksår samt dokumentation. Verksamheten har under senaste året haft en stor omsättning av sjuksköterskor. Det bedöms vara en bakomliggande orsak till att verksamhetens resultat är lägre än föregående år. Nyrekryteringar har genomförts och alla tjänster är vid uppföljningen tillsatta. Ett genomgripande arbete med implementering av ledningssystemets rutiner avseende hälso- och sjukvården samt att skapa kontinuitet och stabilitet i gruppen pågår. Verksamhetens medicinskt ansvariga sjuksköterska deltar aktivt i detta arbete liksom verksamhetens dietist. Handlingsplan efterfrågas för att säkerställa förutsättningarna för följsamhet till basala hygienrutiner. För att säkerställa hälso- och sjukvårdens processer och rutiner följs Qusta-resultatet upp vid samverkansmöten och vid verksamhetsuppföljning 2018. Jämförande uppföljningsresultat för verksamheten 2016 2017 270 poäng 96 % 258 poäng 90 % Resultat av kvalitetsuppföljningen. Frågor som regleras enligt förordningar. Antal Poäng Max poäng 1 Samverkan och informationsöverföring 20 20 2 Läkemedelshantering 19 20 3 Delegering 19 20 4 Avvikelsehantering 20 20 5 Medicintekniska produkter 18 20 6 Hygien 17 20 7 Rehabilitering 19 20 8 Demens 10 10 Frågor om vård och behandling 9 Fallprevention 17 20 10 Trycksår 17 20 11 Nutrition 20 20 12 Mun och tandvård 18 20 13 Kontinens 19 20 14 Vård i livets slutskede/palliativ vård 19 20 15 Dokumentation 6 10 Summa 258 280

Sida 3 (8) 1. Samverkan och informationsöverföring Det ska i verksamheten finnas rutiner för hur personalen ska kontakta läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Av rutinerna ska framgå telefonnummer till aktuella läkare. Kopia på aktuell samarbetsöverenskommelse med läkarorganisation ska finnas tillgängligt. Verksamheten har i samverkan med läkarorganisationen tillgång till journalsystemet Take Care. Läsbehörigheten ger hälso- och sjukvårdspersonalen möjlighet att inhämta information om patienten. 2. Läkemedelshantering Lokal rutin för läkemedelshantering ska finnas i verksamheten. För hantering av narkotika gäller särskilda regler. All hantering av läkemedel som iordningställande, överlämnande mm ska dokumenteras. Extern granskning av läkemedelshanteringen ska göras årligen. Extern granskning har genomförts i november 2016. Följsamheten till att signera vid överlämnande av läkemedel vid delegering är ett fortsatt utvecklingsområde enligt verksamheten. Egenkontroller görs regelbundet. 3. Delegering Legitimerad personal kan delegera vissa arbetsuppgifter till reellt kompetent personal. Vid delegering av läkemedelsutlämnande ska utbildning som ges i samband med delegeringen följas av en skriftlig kunskapstest. Vid annan delegering ska den reella kompetensen säkras genom instruktioner och praktik. Delegering får inte förekomma för att lösa personalbristsituationer. Delegeringarna ska regelbundet följas upp och förnyas årligen. Säkerställ att givna delegeringar följs upp och att de är aktuella. Dokumentationssystemets modul för delegeringar har inte implementerats i verksamheten.

Sida 4 (8) 4. Avvikelse Ledningssystemet ska innehålla lokala rutiner för risk och händelseanalys samt rutiner för avvikelsehantering. Vid en risk för eller när en negativ händelse skett ska detta alltid rapporteras samt analyseras och eventuella åtgärder vidtas. Händelsen och åtgärder återkopplas till personalen. Verksamheten rapporterar och hanterar händelser i företagets eget kvalitetssystem. Andelen avvikelser som rör missade signeringar av läkemedelsöverlämnande har minskat det senaste året. 5. Medicinteknisk produkt (MTP) Medicintekniska produkter är hjälpmedel och utrustning för undersökning, vård och behandling. Dessa ska hanteras på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna används av eller förskrivs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Omvårdnadspersonal ska ha tillräcklig kunskap om hur hjälpmedel hanteras. Det ska finnas bruksanvisningar på svenska tillgängliga för användaren. Kontroll ska genomföras regelbundet. En inventarieförteckning ska finnas där det framgår hur ofta översyn/kontroll ska ske för att produkten ska vara säker. Verksamheten bör komplettera inventarieförteckning med produkter som används för undersökning och behandling. Kontroller av sängar genomfördes i oktober 2016 och personlyftar är inplanerade under första halvåret. Lyftselar besiktas var sjätte månad enligt standard. Ett sätt att säkerställa kunskap om hjälpmedels-förskrivning kan vara att implementera att all berörd personal genomgår Socialstyrelsens webbutbildning på Kunskapsguiden. 6. Hygien I särskilda boenden ska all personal arbeta utifrån basala hygienrutiner. För god följsamheten ska skyddsutrustning finnas tillgänglig. Lokala rutiner för att säkra en god vårdhygienisk standard ska finnas. Tillgång till skyddsutrustning saknas i de utrymmen där basala hygienrutiner ska tillämpas. Vid uppföljningen noteras att verksamheten inte säkerställt detta trots påpekande vid tidigare

Sida 5 (8) uppföljningar. Verksamheten har lämnat en handlingsplan med åtgärder som ska verkställas innan sommaren. Utbildning av hygiensjuksköterska har genomförts under våren. Verksamheten har inga fungerande desinfektorer vilket innebär att rengöring och desinfektion av orent gods behöver säkerställas på annat sätt. 7. Rehabilitering Bedömning av funktionstillstånd avseende bland annat aktivitet/delaktighet inom personlig vård, hemliv (ADL) och förflyttningar ska erbjudas i samband med inflyttning samt vid uppmärksammade behov och följas upp minst årligen. Vid behov av insatser från fysioterapeut/sjukgymnast eller arbetsterapeut ska detta erbjudas. Omvårdnadspersonal ska ges stöd och handledning i ett hälsofrämjande arbetssätt både generellt och utifrån individuellt bedömda behov hos patient. Verksamheten behöver säkerställa strukturen för det tvärprofessionella teamarbetet där alla professioner kring den enskilde samverkar. Verksamheten har säkerställt tillgången på rehabiliteringskompens. 8. Demens Det ska finnas lokala rutiner för vård av personer med demens enligt nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Rutinen ska omfatta hur bedömning om eventuella skyddsåtgärder ska genomföras. Verksamheten har utbildat administratörer och bedömningar och åtgärder utifrån BPSD ska implementeras. 9. Fallprevention Verksamheten ska ha rutiner för fallförebyggande arbete. Riskbedömning ska ge underlag till förebyggande åtgärder på individnivå. Vid fallolyckor ska hälso- och sjukvårdspersonal kontaktas. Om boende med demensdiagnos faller ska sjuksköterskan utifrån sin bedömning ta ställning till om läkare direkt behöver kontaktas eller senare informeras om fallet. Fallen ska analyseras för att minska risken för ytterligare fall.

Sida 6 (8) Det är ett pågående utvecklingsarbete att upprätta hälsoplaner när fallrisk identifierats och beslut om åtgärder fattats. Erbjudande och genomförande av riskbedömning är ett utvecklingsområde. 10. Trycksår Verksamheten ska ha rutiner för att förhindra att trycksår uppkommer. Riskbedömning ska ge underlag till förebyggande åtgärder. Det saknas rutiner för att avvikelserapportering vid nyupptäckta trycksår i samband med inflyttning/återkomst från slutenvården. Detsamma gäller rutiner för trycksår som uppkommit i verksamheten. Erbjudande och genomförande av riskbedömning är ett utvecklingsområde. Verksamheten behöver säkerställa att bedömningar av smärta utförs på ett evidensbaserat sätt. Det är ett pågående utvecklingsarbete att upprätta hälsoplaner när risk för trycksår identifierats och beslut om åtgärder fattats. 11. Nutrition Verksamheten ska ha rutiner för att förhindra viktnedgång och undernäring. Riskbedömning ska ge underlag till förebyggande åtgärder. Vårdgivaren har en dietist som arbetar både strategiskt och kliniskt i verksamheten. Erbjudande och genomförande av riskbedömning är ett utvecklingsområde samt att involvera teamets professioner. Det är ett pågående utvecklingsarbete att upprätta hälsoplaner när risk för undernäring identifierats och beslut om åtgärder fattats. 12. Mun- och tandhälsovård Problem i munnen kan ha betydelse för välbefinnandet. En bedömning av munstatus ska genomföras av sjuksköterska och ge underlag för åtgärder. Boende erbjuds munhälsobedömning årligen av uppsökande verksamhet som upphandlats i kommunen.

Sida 7 (8) Säkerställ att kompetenshöjning ges vad gäller bedömning av munstatus. Det är ett pågående utvecklingsarbete att upprätta hälsoplaner när risker identifierats och beslut om åtgärder fattats. Erbjudande och genomförande av riskbedömning är ett utvecklingsområde. 13. Kontinens I särskilt boende ska det finnas sjuksköterska med förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel. Utredning ska göras innan förskrivning av inkontinenshjälpmedel. I verksamheten finns legitimerad personal med formell kompetens i förskrivningsrätt avseende inkontinens. Verksamheten behöver säkerställa vilka rutiner som gäller. Det är ett pågående utvecklingsarbete att upprätta hälsoplaner där problem identifierats. 14. Vård i livets slutskede Det ska finnas lokala rutiner för vård i livets slutskede enligt nationella kunskapsstöd för god vård i livets slutskede. Verksamheten ska registrera i Svenska palliativregistret som ett led i att följa upp och utveckla vården. Verksamheten behöver säkerställa att bedömningar av smärta utförs på ett evidensbaserat sätt. Palliativa ombud har utbildats i verksamheten som ett led i att utveckla palliativt förhållningssätt och arbetssätt. Under hösten kommer det palliativa teamet att kompletteras med en sjuksköterska. 15. Dokumentation All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har skyldighet att dokumentera i patientens journal så att den vård och behandling som bedöms och ges kan följas. Syftet är att säkerställa en god och säker vård. Verksamhetschef har ansvar och ska se till att det finns förutsättningar att genomföra den lagstadgade journalföringsplikten, till exempelvis tid, kompetens och utrustning. Verksamhetschefen

Sida 8 (8) ansvarar även för att riktlinjer är kända och följs av legitimerad personalen. Bedömning/Förbättringsåtgärder Verksamheten har en handledare för dokumentation. Verksamheten har en handlingsplan för att utveckla kompetens med syfte att säkerställa dokumentation i Vodok. Handlingsplanen är framtagen i samverkan med stadsdelens dokumentationsstödjare som utbildar och handleder enligt planen. Rutin för loggkontroller behöver tas fram. Annica Myhr Högström Linnéa Svanström Leistedt Medicinskt Ansvarig Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska för Rehabilitering