Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (67) Konsuentprisindex (KPI) 2015 PR0101 Innehåll 0 Allänna uppifter... 2 0.1 Änesoråde... 2 0.2 Statistikoråde... 2 0.3 SOS-klassificerin... 2 0.4 Statistikansvari... 2 0.5 Statistikproducent... 3 0.6 Uppiftsskyldihet... 3 0.7 Sekretess och reler för behandlin av personuppifter... 3 0.8 Gallrinsföreskrifter... 3 0.9 EU-relerin... 3 0.10 Syfte och historik... 4 0.11 Statistikanvändnin... 4 0.12 Upplänin och enoförande... 5 0.13 Internationell rapporterin... 6 0.14 Planerade förändrinar i koande undersökninar... 6 1 Översikt... 8 1.1 Observationsstorheter... 8 1.2 Statistiska ålstorheter... 8 1.3 Utflöden: statistik och ikrodata... 9 1.4 Dokuentation och etadata... 9 2 Uppiftsinsalin... 11 2.1 Ra och raförfarande... 14 2.2 Urvalsförfarande... 16 2.3 Mätinstruent... 22 2.4 Insalinsförfarande... 24 2.5 Databerednin... 41 3 Statistisk bearbetnin och redovisnin... 43 3.1 Skattninar: antaanden och beräkninsforler... 43 3.2 Redovisninsförfaranden... 54 4 Slutlia observationsreister... 58 4.1 Produktionsversioner... 58 4.2 Arkiverinsversioner... 58 4.3 Erfarenheter från senaste undersökninsoånen... 58 Bilaa Grupper enlit indelninen i COICOP och produktrupper... 59
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 2 (67) 0 Allänna uppifter Konsuentprisindex (KPI) inår i Sveries officiella statistik (SOS). Utifrån KPI beräknas underliande åttet KPI ed konstant skatt (KPI-KS) so inår i Sveries officiella statistik. Mer inforation o KPI-KS finns på SCB:s webbplats under Konsuentprisindex, arkera O statistiken och Fördjupad inforation. Utifrån KPI beräknas även, på uppdra av Riksbanken, tre ått på underliande inflation, KPI ed fast ränta (KPIF), KPI ed fast ränta och konstant skatt (KPIF-KS) sat KPIX. Dessa ått inår inte i Sveries officiella statistik. För er inforation o de underliande inflationsåtten, arkera Mer o undersökninen på ovannända webbplats. Under avsnitt 0.9 EU-relerin finns inforation o Haroniserade konsuentprisindex (HIKP). HIKP inår inte heller i Sveries officiella statistik. Fördjupad inforation o HIKP år att finna under den ovan anivna rubriken på SCB:s webbplats. So kopleent till HIKP beräknas ett haroniserat s.k. konstantskatteindex, kallat HICP-CT (Haronised Index of Consuer Prices at Constant Tax Rates). HICP-CT beräknas så att direkta effekter av ändrade skattesatser (d.v.s. förändrinar av skatter so sker direkt i konsuentledet) inte redovisas so prisförändrinar. 0.1 Änesoråde Änesoråde: Priser och konsution 0.2 Statistikoråde Statistikoråde: Konsuentprisindex 0.3 SOS-klassificerin Tillhör (SOS) Ja För undersökninar so inår i Sveries officiella statistik äller särskilda reler när det äller kvalitet och tillänlihet, se Förordninen o den officiella statistiken (2001:100). 0.4 Statistikansvari Myndihet/oranisation: Statistiska centralbyrån (SCB) Postadress: Box 24300, 104 51 STOCKHOLM Besöksadress: Karlaväen 100 Kontaktperson: Oxana Tarassiouk Telefon: 08-506 945 67 E-post: oxana.tarassiouk@scb.se
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 3 (67) 0.5 Statistikproducent Myndihet/oranisation: Statistiska centralbyrån (SCB) Postadress: Box 24300, 104 51 STOCKHOLM Besöksadress: Karlaväen 100 Kontaktperson: Oxana Tarassiouk Telefon: 08-506 945 67 E-post: oxana.tarassiouk@scb.se 0.6 Uppiftsskyldihet Uppiftsskyldihet förelier enlit laen o den officiella statistiken SFS 2001:99). 0.7 Sekretess och reler för behandlin av personuppifter I yndiheternas särskilda verksahet för fraställnin av statistik äller sekretess enlit 24 kap. 8 offentlihets- och sekretesslaen (2009:400). Vid autoatiserad behandlin av personuppifter äller relerna i personuppiftslaen (1998:204). På statistikorådet finns dessuto särskilda reler för personuppiftsbehandlin i laen (2001:99) och förordninen (2001:100) o den officiella statistiken. - Sekretess äller för enskilda närinsidkares inlänade uppifter ällande priser på varor och tjänster sat övri ekonoisk inforation. - Sekretess äller i 20 år - Endast juridiska personer laras i reister. - Avidentifierade uppifter kan länas ut på beäran förutsatt att inen enskild närinsidkares uppifter kan identifieras. - Publicerin av resultat och leverans av resultat på uppdra sker för areerade data i for av index och edelvärden där enskild närinsidkares påverkan på resultat inte kan identifieras. 0.8 Gallrinsföreskrifter Riksarkivet har den 24 oktober 2014 beslutat att upphäva Riksarkivets allrinsbeslut nr 391, från den 4 septeber 1973, för Statistiska centralbyrån (avseende Konsuentprisindex). För Konsuentprisindex tilläpas däred RA-MS 1998:7 och RA-MS 2006:57. 0.9 EU-relerin KPI är utånspunkt för beräknin av EU-åttet Haroniserat index för konsuentpriser (HIKP, enelska HICP). Relerin sker enlit Europaparlaentets och EU-rådets förordnin nr 2494/95. I HIKP ska länderna använda eensaa etoder i vissa viktia avseenden. I jäförelse ed KPI inår tillsvidare inte i HIKP huvuddelen av enahesäarnas boendekostnader, bostadsrätter sat lotteri, tips och toto. I HIKP, en inte i KPI, inår äldreosor, sjukhusvård sat vissa finansiella tjänster (tjänster där aviften är proportionell ot transaktionens storlek). För er inforation o HIKP, se SCB:s webbplats under avdelninen Konsu-
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 4 (67) entprisindex under rubrikerna O statistiken, Fördjupad inforation och Mer o undersökninen. 0.10 Syfte och historik KPI ska äta den enosnittlia utvecklinen av priserna för hela den privata inheska konsutionen, de priser konsuenterna faktiskt betalar. KPI utör det änse åttet för kopensations- och inflationsberäkninar i Sverie. Inflationstakten definieras so 12- ånadsförändrinen 1 i KPI. Konsuentprisindex började beräknas varje ånad från och ed juli 1954. Kvartalsvisa uppifter finns beräknade från 1949 till och ed juni 1954. Historiska serier ed årsvisa indextal finns tillbaka till 1830 (baserat på levnadskostnadsindex och Myrdal-Bouvins skattninar av konsuentprisindex). HIKP har utarbetats för att an ska kunna öra jäförelser ellan länder ino EU. Sättet att beräkna de nationella konsuentprisindexen varierar ellan länder och i HIKP har an saordnat ätetoderna för att få bättre jäförelse rund. HIKP finns beräknad från och ed januari 1995. 0.11 Statistikanvändnin Huvudanvändarna av KPI utörs av: Riksbanken: so explicit ålvariabel och so underla för beslut i fråor anående penninpolitiken. Finansdeparteentet: so underla för beslut ino konjunkturoch stabiliserinspolitiken. Socialdeparteentet: för fastställande av prisbasbeloppet till vilket bland annat vissa pensioner, andra sociala föråner och studielån är knutna. Skatteverket: för beräknin av oräkninstal vid realisationsvinstbeskattnin av fastihet sat vid beräknin av brytpunkten i inkostskatteskalan. SCB: för deflaterin (fastprisberäknin) i nationalräkenskaperna och osättninsstatistiken. Övri statli förvaltnin: bland annat Statens Jordbruksverk och Konjunkturinstitutet, KI. Oranisationer, företa och enskilda: för indexrelerin i avtal och för oräknin av värdebelopp till fast penninvärde. Kapitalförvaltande företa och institutioner: underla för bedönin av fratida räntenivåer och realavkastnin. Huvudanvändare av HIKP utörs av: Europeiska centralbanken (ECB): för att utvärdera EMU:s penninpolitiska ål och för uppföljnin av konverenskriteriet ed avseende på prisstabilitet när det äller edleskap i EMU. Till SCB och KPI är knutet en särskild nänd, Nänden för konsuentprisindex. Nändens uppifter och saansättnin releras i instruktion- 1 Inflationstakten och ånadsförändrin beräknas på KPI:s skuindex
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 5 (67) en (2007:762) för SCB. Nänden består av en ordförande och åtta ledaöter. Ordförande och de övria ledaöterna förordnas av SCB. En ledaot förordnas på försla av Sveries Riksbank, en efter försla av Konjunkturinstitutet och en efter försla av Försäkrinskassan och socialstyrelsen. Av de övria ledaöterna ska tre besitta sådan vetenskapli skicklihet, att de saantaet har kopetens ino änesorådena nationalekonoi och statistik. Nänden ska handläa fråor o beräkninar av KPI och därvid avöra fråor av principiell natur rörande tilläpninen av de runder so äller för indexberäkninar sat fräja utvecklin av etoder för beräknin av KPI. Underla från de senaste årens öten i indexnänden finns att läsa på SCB:s webbplats under O statistiken och Fördjupad inforation. 0.12 Upplänin och enoförande KPI och HIKP beräknas ånadsvis utifrån prisförändrinar på varor och tjänster i den privata inheska konsutionen. Prisuppifter salas in för ett urval av s.k. representantprodukter och ett urval av försäljninsställen. Varje år sker en uppdaterin av urvalet av produkter och urvalet av försäljninsställen. Urvalsetoderna so fräst används är s.k. ordnat ppsurval ed urvalssannolikheter proportionella ot arknadsandelar, obundet slupässit urval sat storleksurval. Varje år sker också en uppdaterin av väninstalen för de produktrupper där produkterna inår och de branscher där de säljs. Geno detta förfarande tas successivt hänsyn till förändrinar i konsutionens saansättnin och andra förändrinar på konsutionsarknaden. Vid beräknin av index på est detaljerad nivå, kobinationen av produktrupp och bransch, används två slas väninstal. Dels väs enskilda prisnoterinar ed inverterade urvalssannolikheter för produkter respektive försäljninsställen (när sannolikhetsurval tilläpas), dels väs de ed skattade arknadsdelar. Prisinsalinen utförs dels av ca 100 av SCB:s intervjuare eno butiksbesök och telefonintervjuer, s.k. lokal prisinsalin, dels av tjänsteän centralt på SCB. Vid den lokala prisinsalinen reistreras data i handdatorer. Insalinsperioden för den lokala insalinen är sedan 2008 tre veckor, den vecka i ånaden so den 15:e infaller sat veckan innan och veckan efter denna vecka. Deceber ånad utör ett undanta efterso ätveckorna då är förlända och tidiarelada. Prisinsalinen för drivedel har påått under en treveckorsperiod sedan januari 2007. För er inforation o butiksurval och produkturval se avsnitt 2.1 Ra och raförfarande och avsnitt 2.2 Urvalsförfarande. Den centrala prisinsalinen örs i huvudsak per den 15:e varje ånad eller under den vecka den 15:e infaller. Prisinsalinen sker centralt i de fall där en produkt kan antas ha enhetlia priser över hela landet eller där speciella etoder åste användas. Insalinen sker via e-postenkät och Internetsidor. För dalivaror exklusive färskvaror, frukt och rönt används dalivaruhandelns kassareisterdata (streckkodsdata, scannerdata) so levereras
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 6 (67) direkt från affärskedjorna. Varje ånad används tre veckor ed vardera 32 000 uppifter. För receptbelada läkeedel och alkoholhaltia drycker enoförs totalundersökninar eno adinistrativa reister. För beanade bilar salar ett privat företa in ca 300 prisuppifter varje ånad till SCB. Totalt inår ca 13 000 prisuppifter insalade av SCB:s intervjuare i de ånadsvisa beräkninarna. Från de centrala prisätninarna inår ca 3 300 prisuppifter i de ånadsvisa beräkninarna. I dessa ånadsuppifter inår inte priserna från dalivaruhandelns kassareisterdata, receptbelada läkeedel, alkoholhaltia drycker och beanade bilar. Mer o ätninen och insalin i avsnitten 2.3 Mätinstruent och 2.4 Insalinsförfarande. 0.13 Internationell rapporterin Haroniskt index för konsuentpriser (HIKP) levereras varje ånad till EU:s statistikkontor EUROSTAT. Levarans sker vid den tidpunkt då KPI publiceras. Innehållet består av indextal ed deceber 2005 so bas, ånadsförändrin och 12-ånadersförändrin, ällande totalindex sat huvudrupper och underrupper enlit klassifikationen COICOP. 0.14 Planerade förändrinar i koande undersökninar Vissa ändrinar i frataninen av konsuentprisindex (KPI) har jorts inför 2015, vilka påverkar index från och ed januari 2015. Användnin av finansarknadsdata i Räntesatsindex Räntesatsindex i KPI har fra till och ed 2014 beräknats utifrån de listräntor so banker och bolåneinstitut annonserar utåt på t.ex. webbplatser. Från och ed 2015 koer räntesatsindex i KPI beräknas utifrån ett annat underla, från SCB:s enhet för Finansarknadsstatistik. Det nya underlaet utörs av enosnittli förhandlad ränta för ett antal räntebindninsintervall från olika bank- och bolåneinstitut. Listräntor 2014 Räntebindninsitervall 2015 Rörli ränta 0 till 3 ånaders bindninstid 1 års > 3 ånades till 1 års bindninstid 2 års > 1 års till 2 års bindninstid 3 års > 2 års till 3 års bindninstid 5 års > 3 års till 5 års bindninstid 8 års > 5 års bindninstid I finansarknadsstatistiken koer det att finnas räntor avseende föreående ånad vid den aktuella ånaden so de ska användas i KPI. räntorna koer därför att skrivas fra till aktuell ånad. Internetinsalin och e-handel i KPI E-handeln har vuxit kraftit de senaste åren. Inför 2015 örs en utöknin av andelen priser so salas in via Internet i KPI så att det närare ot-
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 7 (67) svarar arknadsandelarna för e-handeln. Det er en era korrekt representation av konsuenternas val av försäljninskanal, vilket syftar till att fåna upp potentiella skillnader i prisutvecklinen ellan de diitala och fysiska försäljninskanalerna. Hanterin av urvalsbias SCB tidiareläer prisätninarna avseende basperioden i vissa nyvalda butiker till septeber (från deceber) i syfte att hantera urvalsbias. Inför 2015 prisäts branschen Radio- och Tv-butiker från och ed septeber 2014, so ett första ste. SCB koer löpande under 2015 att utvärdera etodändrinen. Dels koer urvalsbiasen för de berörda butikerna att noteras, dels koer variansförändrinen till följd av att urvalet inskats att beräknas. Successivt ipleenterin fortsätter sedan även i andra branscher i den ån so kvalitetsvinsterna bedös stå i paritet ed kostnader, allt i jäförelse ed andra kvalitetsvinster so kan uppnås i KPI ed otsvarande resurser. För er inforation o ovan nända ändrinar sat andra tidiare etodändrinar i KPI se underla från Nänden för konsuentprisindex under O statistiken och Fördjupad inforation på SCB:s webbplats.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 8 (67) 1 Översikt Konsuentprisindex (KPI) syftar till att skatta den enosnittlia prisutvecklinen för hushållens konsution i Sverie. KPI (1980=100) är det priära resultatet och detta är en ånatli tidsserie ed årsenosnittet för 1980 lika ed 100. Inflationstakten och ånadstakten beräknas so 12 ånaders förändrin respektive 1 ånads förändrin på otsvarande tidsserie ed reviderinar för eventuella uppkona fel (beräknat på den s.k. skuindex ). Väninstalen för produktrupperna beskriver saansättninen av den s.k. produktkoren på rov nivå. Väninstalen beräknas utifrån värdet av den privata konsutionen ino Sverie under en viss period (se kapitel 2.4). I ekonoisk enin är däred intressepopulationen alla de köp av produkter so privata konsuenter jorde under denna period. Denna population är inte öjli att i detalj reistrera. Måna av de produkter so köptes under perioden för väninstalen kan inte återfinnas under ätperioden utan åste representeras av andra likvärdia produkter. Den operationellt definierbara statistiska ålpopulationen utörs av alla produkter so erbjuds till privata konsuenter i alla försäljninsställen (butiker, serviceinrättninar, internet etc.) under de 12 ånader so de praktiska indexberäkninarna avser. Ett produkterbjudande är en specifik produkt so utbjuds till försäljnin på ett specifikt försäljninsställe. Priser på produkterbjudanden, kvantitet och kvalitet är de variabler so salas in. 1.1 Observationsstorheter Undersökninen baseras på priser, kvantiteter och kvaliteter på produkterbjudanden. Dessa kan vara transaktionspriser för väldefinierade produkter i kassareisterdata, anuellt insalade data i butik eller listpriser och andra data insalade centralt. Priser ska vara faktiska priser so kunden betalar utan nåon annan otprestation. 1.2 Statistiska ålstorheter Objektrupp Variabel Mått Population Indelnin i redovisninsrupper Produkterbjudande ino inhesk privat konsution Een rupperin i cirka 360 produktrupper = priär beräkninsnivå i produktdiensionen Produktrupper Pris, kvantitet och kvalitet Prisindex enlit COICOP (se lista i bilaa 1)
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 9 (67) 1.3 Utflöden: statistik och ikrodata Ett antal index produceras och redovisas varje ånad. Index nan KPI (1980=100), fastställda tal KPI (1980=100), skuindex KPI-KS (1980=100) HIKP (2005=100) KPIF KPIF-KS KPIX Prisbasbeloppet Pensionspristalet Beskrivnin Konsuentprisindex, officiellt fastställda Skuindex byer i förekoande fall på reviderad KPI KPI ed konstant skatt Haroniserat index för konsuentpriser. Index haroniserat ed övria stater i EU. Underliande inflationsått där enahesäarnas räntekostnader beräknas vid en konstant räntesats. KPI ed konstant räntesats och konstant skatt. Underliande inflationsått där räntekostnaderna exkluderas helt sat direkta effekter av förändrinar i nettot av indirekta skatter och subventioner. Belopp so skrivs fra ed juni KPI varje år. Tal so skrivs fra av KPI. Statistiken redovisas på Internet, i Statistikdatabasen, i publikationer och på telesvar. Publiceras i Internet Pressinfo Statistikdatabasen SCB:s Indikatorer Ekonoisk snabbstatistik Röstbrevlåda Beskrivnin http://www.scb.se/äne Priser och konsution Kort eddelande o KPI och inflation. Indexserierna sat KPI uppdelat på COICOP rupper i länre tidsserier. KPI är en del av indikatorerna. KPI inår i snabbstatistiken. Månadens KPI eddelas på telefon. 1.4 Dokuentation och etadata Grunderna för KPI..: 1952 års indexkoittés betänkande (SOU 1953:23) Konsuentprisindex; Prop. 1954:1, bilaa 2; Statsutskottets utlåtande 1954:13; Riksdaens skrifter 1954:92; 1955 års bostadsindexutrednins betänkande Bostadsposten i konsuentprisindex; Uppdra åt SCB att beräkna konsuentprisindex.., Kunl. Maj:ts (Finansdeparteentet) beslut den 28 juni 1962. Försla till riksdaen; Riksdaens revisorers försla anående konsuentprisindex (Förs. 1991/92:16). PM och protokoll från nänden för konsuentprisindex. SM PR 15: Konsuentprisindextal 1914-2005.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 10 (67) Marareta Rinqvist: Att äta inflationen. Dalén, J. : The Swedish Consuer Price Index - ajor features Konsuentprisindex: Betänkande från utredninen o översyn av konsuentprisindex SOU 1999:124 Dalén, J. : The Swedish Consuer Price Index, A handbook of ethods, http://www.scb.se/statistik/pr/pr0101/handbok.pdf KPI Utredninen (1999): Konsuentprisindex, betänkande från utredninen o översyn av Konsuentprisindex. Justitiedeparteentet, Stockhol. SOU 1999:124. Norber A. (1999): Quality adjustent the Case of Clothin. In Proceedins of Measureent of Inflation conference, edited by M. Silver and D. Fenwick. Cardiff University, sid. 410-426. Ohlsson (1990), Sequential Poisson Saplin fro a Business Reister and its Application to the Swedish Consuer Price Index, R&D Report 1990:6. Dalén, J. och Ohlsson, E. (1995): Variance Estiation in the Swedish Consuer Price Index. Journal of Business and Econoic Statistics, Vol. 13, No. 3, 347-356 Dalén, J. (2001): Urvalsosäkerheter för olika tidshorisonter i KPI, SCB, arbetspapper Norber, A. (2004): Coparison of Variance Estiators for the Consuer Price Index. 8:th Ottawa Group Meetin Helsinki 23-25 Auust 2004 Nilsson, H., Ribe, M. och Norber, A. (2008): Variansberäkninar KPI. Projektrapport, SCB, 2008-04-10. Saar, M., Norber, A. och Tonur, C. (2012): Discussion on the Treatent of Discounts in the CPI and the Swedish experience on the use of Scanner Data. Paper presented at the Workshop on Scanner Data, Stockhol, June 7-8 2012 ILO (2004), CONSUMER PRICE INDEX MANUAL: THEORY AND PRACTICE, http://www.ilo.or/public/enlish/bureau/stat/uides/cpi/index.ht #anual Fraställninen av statistiken och statistikreistret beskrivs i detta dokuent, Statistikens fratanin (SCBDOK). SCB:s webbplats, http://www.scb.se. Kvaliteten hos statistiken beskrivs i Statikens kvalitet (BaS). SCB:s webbplats, http://www.scb.se. Detaljerad inforation o statistiken beskrivs i, Statistikens detaljerade innehåll (MetaPlus). SCB:s webbplats, http://www.scb.se.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 11 (67) 2 Uppiftsinsalin Uppiften består i att sala in priser, kvantiteter och kvalitetseenskaper för ett urval av varor och tjänster so utbjuds i ett urval av försäljninsställen ino hela konsuentarknaden i Sverie. Undersökninsperioden är priärt ett år, från deceber (basen) till deceber. Under denna period eftersträvas att varje ånad insala data o produkterbjudanden so valdes att inå i urvalet i basen. Prisutvecklin skall priärt vara från basen till var och en av årets ånader. För nästa års undersöknin betraktas populationen so ny och därför förnyas urvalet för varje år d.v.s. undersökninsperiod. Prisätnin på vara eller tjänst äller de priser so konsuenten betalar utan nåon otprestation av konsuenten. Priset ska innehålla os och alla andra förekoande varuskatter sat faktura avifter, aviavifter och leveransavifter i förekoande fall. Rabatter so kräver nåon otprestation av konsuenten eller bara riktade till en del konsueter ska inte tas hänsyn till. Rabatt reeln äller då prisätninen äller enstaka tidpunkter i ånaden. Vid användande av transaktionsdata koer förekosten olika rabatter variera, en detta edför inet proble då an prisäter en period och däred erhåller en od skattnin på de reella fördelninarna ellan de so får rabatt och de so inte får rabatt. Detta äller dalivaruhandeln so prisäts ed butikskasseinforation och där edlesrabatter är vanlit förekoande. Det är den nationella konsutionen so prisäts, d.v.s. alla varor och tjänster för konsutionsbruk so kan köpas ino landet. Svenskars konsution utolands prisäts inte, en t.ex. paketresor ed inbakad utrikes seestervistelse prisäts efterso hela tjänsten köps so ett paket i Sverie. Utrikes resor ed fly, tå, buss och båt prisäts o resan utår från Sverie och biljetter säljs här. Handel över Internet prisäts i valda delar, kläder, böcker och usikedia, från inheska Internethesidor. Internethandeln är ökande och fler oråden koer prisätas på detta sätt. De utvalda produkterna ändras också bara arinellt år från år, ed utående produkter och nya tillkoande produkter. För att operationalisera ra- och urvalsförfarande behöver an dela upp undersökninen i flera produktoråden sat i de två diensionerna företa/butiker och produkter. På en höre produktorådesnivå är abitionen att ha en heltäcknin av oråden, en ino dessa äller urval av representantvaror och tjänster. Ino de flesta produktorådena (dalivaror är ett av undantaen) väljs urvalet av representantvaror och tjänster edvetet, d.v.s. utan insla av slupässihet. Detta är helt i enlihet ed internationell praxis och rekoendationer i t.ex. ILO (2004); 5.27 Modern statistical saplin theory focuses on probability saplin. Use of probability saplin is also stronly recoended and standard practice for all kinds of statistical surveys, includin econoic surveys. But price index practice in ost countries is still doinated by non-probability techniques. - - - 5.29 Bias
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 12 (67) resultin fro non-probability saplin is neliible. There is soe epirical evidence to support this assertion for hihly areated indexes. I tabellen nedan beskrivs uppdelninen av produkter på rupper enlit COICOP (Classification of Individual Consuption accordin to Purpose) och KPI:s 360 s.k. produktrupper. Produktrupperna täcker tillsaans hela konsutionsorådet och ino varje produktrupp finns det ett urval av produkter so representerar produktruppen. Produktruppens benänin (se Bilaa 1) härrör i åna fall från de produkter so representerar produktruppen, en produktrupperna otsvarar eentlien en stratifierin av hela produktpopulationen. Till varje produktrupp knyts ett väninstal so otsvarar konsutionens värde, se avsnitt 2.4. Grupper enlit COICOP ed svensk benänin och antal produktrupper (strata) och antal representantprodukter ino CIOCOP rupp COICOP Benänin Antal produktrupper (strata) Antal representantprodukter 01.1.1 Bröd och övria spannålsprodukter 16 289 01.1.2 Kött 9 263 01.1.3 Fisk 10 110 01.1.4 Mjölk, ost och ä 7 338 01.1.5 Oljor och fetter 5 41 01.1.6 Frukt 13 72 01.1.7 Grönsaker 21 164 01.1.8 Sötsaker och lass 7 204 01.1.9 Övria livsedel 3 86 01.2.1 Kaffe, te och kakao 3 50 01.2.2 Mineralvatten, läskedryck, 5 114 frukt och rönsaksjuice 02.1.1 Spritdryck 4 Totalundersöknin 02.1.2 Vin 6 Totalundersöknin 02.1.3 Öl, stark- och ellanöl 1 Totalundersöknin 02.1.3 Lättöl och folköl 2 24 02.2 Tobak 2 56 03.1 Kläder 28 128 03.2 Skor 12 48 04.4 Vatten, avlopp, renhållnin 1 3 och sotnin 04.5.1 El 2 7 04.5.x Bränsle 4 9 04.S.1 Hyresläenhet: hyra 1 4 04.S.2 Bostadsrättsläenhet: tillräknad 1 4 hyra 04.S.3 Garae 1 1
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 13 (67) 04.x Enahe: Nyttjande av 6 48 bostad 05.1 Möbler 12 29 05.2 Hushållstextilier 4 8 05.3 Hushållsutrustnin 8 18 05.4 Huseråd 9 12 05.5 Verkty, elartiklar och 5 26 trädårdsredskap 05.6 Varor och tjänster för hushållsunderhåll 8 105 06.1 Läkeedel, apotek 2 Totalundersöknin 06.1 Sjukvårdsartiklar, lasöon 4 72.. 06.2 Sjuk och tandvård 2 25 07.1.1 Nya bilar 1 3 07.1.1 Beanade bilar 1 Specialundersöknin 07.1.2 Motorcyklar 1 2 07.1.3 Cyklar 1 3 07.2.1 Reservdelar och tillbehör 3 17 till bilar 07.2.2 Drivedel 4 4 07.2.3 Underhåll och reparationer 6 11 på bilar 07.2.4 Andra kostnader för fordon 5 63 07.3 Transporttjänster 8 184 08.1 Post 1 17 08.x Telekounikationer 4 32 09.1 Audiovisuell och fotorafisk 15 33 utrustnin sat dator- utrustnin 09.2 Andra större varor för rekreation 6 11 09.3 Andra fritidsvaror 14 100 09.4 Rekreationstjänster och 12 38 kulturella tjänster 09.5 Tidninar, böcker och 9 42 skrivaterial 09.6 Paketresor 1 24 10 Utbildnin 2 4 11.1 Restauraner 16 27 11.2 Loi 4 4 12.1 Personli hyien 11 131 12.3 Övria personlia tillhöriheter 6 18 12.4 Social osor 1 1 12.5 Försäkrinar 3 42 12.6 Övria finansiella tjänster 1 4
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 14 (67) 12.7 Övria tjänster 4 22 Sua 360 Undersökninen av beanade bilar är speciell och vi får här priser från en undersöknin so är jord av ett privat undersökninsföreta. Vi erhåller produkterbjudanden so varierar varje ånad och försäljninsställen år inte att identifiera. För alkohol och läkeedel levereras index respektive kassareisterdata direkt från onopolbolaen. Antalet representantprodukter har ökat en hel del för sedan föreående år på vissa COICOP rupper. Detta beror på införandet av butikskassareisterdata i dalivaruhandeln, vilket er betydli läre kostnad per prisätt enhet. 2.1 Ra och raförfarande KPI undersökninen använder flera raar för att dra urval av praktiska skäl. När äller butiker och tjänsteställen för konsutionsvaror och vissa enklare tjänster är det öjlit att dra urval ur en eensa ra. För åna tjänster däreot får upprätta speciella raar för att kunna få funerande urval. Prisundersöknin i butiker och lokala tjänsteställen För flera stora produktoråden kan priser salas i butiker och andra lokala försäljninsställen av varor och tjänster. Priser är här ofta lokalt satta eller svåra att prisäta på annat sätt än ed anuell ätnin vid besök eller telefonintervju. Dessa oråden kallas för intervjubaserade delundersökninar efterso de lokala prisinsalarna tillhör SCB:s fältkår av intervjuare på enheten DIH/INT. För COICOP-orådet 07.2.2 Drivedel utförs prisinsalinen av telefonruppen i Örebro på saa enhet. De COICOP oråden so undersöks här är hela 01 Livsedel och alkoholfria drycker, delar av 02 Alkoholhaltia drycker och tobak, hela 03 Kläder och skor, indre del av 04 Boende, större delen av 05 Inventarier och hushållsvaror, delar av 06 Hälso- och sjukvård, delar av 07 Transport, indre del av 08 Post och telekounikation, delar av 09 Rekreation och kultur, större delen av 11 Restauraner och loi sat delar av 12 Diverse varor och tjänster. En sortientsundersöknin enoförs under hösten innan urvalet används från och ed decebers prisätninar. Här undersöks butiker, so är nya i koande års urval, ed avseende på o de efterfråade produkterna finns i butikerna. Ra och raförfarande för urval av försäljninsställen Raförfarandet avseende försäljninsställen och urvalsetoden är detsaa för alla intervjuarbaserade delundersökninar i KPI sat även för enstaka centrala delundersökninar. Raen skapas eno ett utta av poster av arbetsställen för vissa specificerade SNI-branscher ur SAMUversionen 2 för aj från SCB:s företas- och arbetsställereister (FDB). 2 Saordnat urval, se förklarin under avsnitt 2.2 på sidan 16.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 15 (67) En rensnin utförs för att reducera övertäckninen bestående av arbetsställe so inte har nåon försäljnin till allänheten. Följande värde under variabeln benänin (BEN) i reistret tas bort: ADMINISTRATIV SEKTOR CENTRALLAGER, HK HUVUDKONTOR KONTOR REGION KONT SERVICEKONTOR KONTOR OCH LAGER HUVUDKONTOR KF EK FÖR INKÖPSKONTOR + H K CENTRALLAGER 581 LAGER CENTRALLAGER- DISTRIBUTION HUVUDKONTOR, KF HUVUDKONTOR KONSUM STOCKHOLM KONTOR GRÖNA KONSUM Huvudkontor KONTOR & LAGER HUVUDKONTOR/LAGER HUVUDKONTOR BACKAPLAN STORLAGER, KONTOR, CHARKCENTRAL Raen över försäljninsställen stratifieras efter SNI-bransch, en inte efter storlek, reion, kedjetillhörihet e. dyl. Undanta är att: o Varuhus och storarknader bildar ett enda stratu ed SNI-branscher 47111, 47191 och 47199. Den sistnända innehåller huvudsaklien så arbetsställen av rina intresse för ätninen so koer att sållas bort. o Storarknader ed färre än 50 anställda läs även bland dalivarubutiker, definieras so butik eller storarknad vid eventuellt urval. o Olika typer av klädesbutiker, SNI-branscher 47711-47715, slås saan. o Hotell ed och utan restauran, 55101 och 55103, slås saan. Storleksåttet vid urvalsdranin ed varierande sannolikheter är en saanvänin av antal anställda plus en och en osättninsuppift i reistret so baseras på osuppifterna till Skatteverket. Den adderade ettan representerar äarens arbetsinsats, vilket är betydelsefullt fraför allt för så arbetsställen. För låprisbutiker ino bl.a. dalivaruhandeln är eellertid osättninen per anställd höre än för enosnittet. Vi får ett systeatiskt underskott på arbetseffektiva enheter. De butiker so har relativt få anställda en hö osättnin koer att ha läre sannolikhet för att bli utvalda ed antal anställda so storleksått, än o osättninen hade använts so storleksått. Detta korrieras för ett litet antal arbetsställen där hjälpinforation har använts för odellskattninar. Nåra speciella raar För vissa delar av KPI används speciella raar. Detta äller fraförallt för åna konsutionstjänster. Raar baseras ofta på osättninsstatistik för företa och verksaheter. Nedan listan nåra speciella konsutionsoråden ed vilken källa so används till ra och urval.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 16 (67) Konsution av el Bränsle i boendet Hyra för läenhet Räntor Läkarvård Tandvård Bilar Resetjänster Teletjänster Tidninar Alkoholhaltia drycker Läkeedel Statens eneriyndihet / SCB RM/ET Bola ino as, fjärrväre, eldninsolja och pellets. Fastihetsreistret / SCB RM/BF Banker och hypoteksinstitut Landstin Företasdatabasen FDB Bilreistret Marknadsaktörer Post och Tele styrelsen Tidninsstatistiken Total undersöknin av Systebolaet Kassareisterdata från rossisten 2.2 Urvalsförfarande Allokerin av urvalet av försäljninsställen örs för varje stratu där ett ått på ellanbutiksvarians skattas. Härvid förutsätts urvalsstorlekarna för produkturvalen vara fixa. Det betyder att den variation so finns ellan produktvarianter låter si visas i variation ellan butiker. Efterso desinen just nu inte tillåter en total-allokerin där storlekar av både butiksurval och produkturval bestäs siultant är denna förutsättnin rili. Arvidson (2004) Desinutrednin för KPI: Effektiv allokerin av urvalet för prisätninarna i butiker och tjänsteställen, Bakrundsfakta till ekonoisk statistik 2004:05 visar att o det inte var praktiskt oläplit så skulle urvalsstorlekarna för produkter vara större och för butiker indre. Skattninen av prisförändrinar har areerin i flera ste, dels över butiker till bransch och över produkter via produktunderrupp till produktrupp och sedan till KPI totalt. Väninstal finns i alla areerinarna. En speciell fördelninsfri etod har använts för skatta variansen (Jack-Knife). Helt kort finns cirka 800 butiker i urvalet. Lika åna skattninar av prisutvecklinen från deceber året innan till referensånad beräknas so det finns butiker i urvalet. I varje sådan skattnin har en butik systeatiskt taits bort ur dataaterialet. Låt y hi vara skattninen för butik i tillhörande försäljninsställets stratu h och n h antalet försäljninsställen. Låt y vara otsvarande skattnin ed satlia försäljninsställe ed i beräkninarna. Bilda d = ( y y) n / k hi hi h där k är suan av produktruppsväninstalen för intervjuarsysteen, cirka 50 %. Divisionen edför att effekten på totala KPI av att ta bort en butik koer att beräknas 2 2 n 2 Variationsåttet är a = ( hi h ) h h d d n h 1 i h Förslaet till urvalsstorlek är
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 17 (67) n NY h a h c h där c h är beräknad kostnad per försäljninsställe i enosnitt, ivet det produkturval so skall sökas i försäljninsställena i branschen (stratu). Urvalsstorlekarna är bestäda så att kostnaden totalt för intervjuarsysteen blir lika so föreående år eller anpassas till budet. Metoden för urval av försäljninsställen är s.k. roterat, stratifierat, sekventiellt Poisson-urval ed urvalssannolikheter proportionella ot storleken av respektive försäljninsställe enlit Ohlsson (1990), Sequential Poisson Saplin fro a Business Reister and its Application to the Swedish Consuer Price Index, R&D Report 1990:6. Urvalet dras ino raen för den ekonoiska statistikens urvalssyste SAMU. Metoden byer på att urvalsraen förses ed en variabel för peranenta likforit fördelade sluptal i intervallet (0,1), s.k. peranent rando nubers, PRN. Nya enheter, födslar, tilldelas nya PRN, slupässit, likforit fördelade och oberoende av redan existerade nuer. Upphörda enheter försvinner helt enkelt ur raen. För varje enhet i urvalsraen beräknas kvoten ellan storleksåttet och det tilldelade peranenta sluptalet. Urvalsraen sorteras efter stratu och ino stratu efter dessa kvoter i fallande ordnin. Det önskade bruttourvalet utörs av de första enheterna i respektive stratu i det antal so beärts. Årlien roteras cirka 20 procent av urvalen ed en etod so kallas RRG, rando rotation roup ethod. Varje enhet i urvalsraen tilldelas inte bara ett PRN utan också slupässit ett av fe RRG-nuer 1-5. År 1 inskas PRN-talet för enheter i RRG-rupp 1 ed 0,1, varvid de PRN-tal so då blir neativa satidit ökas ed 1,0 så att de återien finns i intervallet (0,1). År 2 inskas PRN-talet för enheter i RRG-rupp 2 ed 0,1 och de PRN-tal so då blir neativa satidit ökas ed 1,0. Efter fe år har alla PRN-nuer inskats ed 0,1 alternativt ökats ed 0,9. De så enheter so har en urvalssannolikhet indre än 10 procent koer ed anska stor säkerhet att finnas i urvalen i höst fe år, edan större företa kan få vara ed fler år i följd. Bruttourvalen skall vara så stora att an, efter rensnin för övertäcknin, för de flesta strata har åtinstone önskad nettourvalsstorlek. Man bör dock inte beställa för stora bruttourval efterso urvalssannolikheterna för nettourvalet då inte blir riktit proportionella ot storleken, speciellt får an för åna enheter so är valda ed säkerhet. Storleken av bruttourvalen bör bestäas efter analys av tidiare års utnyttjade bruttourval för att uppnå önskade nettourval. Resultatet av nettourvalet är 47 branscher ed saanlat 866 arbetsställen. Nåra branscher kopletteras ed postorder/internet försäljnin so inte är drana från butiksurvalet och nåon bransch i butikurvalet undersöks centralt istället för lokalt i butik.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 18 (67) Bransch Urvals Insa Koentar stratu, storlek lins Beskrivnin SNI netto sätt Handel ed personbilar 45110 5 Besök Tillbehör Bilverkstäder, 45201 5 Tele ej specialiserade Däckverkstäder 45204 10 Tele Detaljhandel ed bilreservdelar 45320 5 Besök & tillbehör Partihandel virke, andra byat. & sanitetsods 46730 10 Besök 21 Besök Varuhus & storarknader, brett sortient Livsedelsbutiker ed brett sortient 47111, 47191, 47199 47112 32 Besök Storarknader & Livsedelsbutiker 4711 60 Kassa reister Tobaksaffärer 47260 6 Tele Hälsokostbutiker 47291 5 Tele Bensinstationer 47300 80 Tele Datorbutiker 47410 12 Besök Telebutiker 47420 26 Tele Radio- & TV-affärer 47430 20 Besök Garn-, ty- & sybehörsaffärer 47510 8 Tele Järn, by- & VVSvaruhandel 47520 12 Besök Färhandel 47523 5 Tele Tapet- & att och olvbeläninshandel 47531 9 Besök Hetextilbutiker 47532 23 Besök Vitvaru- & hushållsaskinaffärer 47540 7 Besök Möbel- och attaffärer 47591 25 Besök Bosättninsaffärer 47593 14 Besök Belysnins- och elaffärer 47594 6 Tele Musikhandel 47595 5 Tele Bokhandel 47610 7 Tele Pappershandel 47622 7 Tele Skiv- och videobutiker 47630 12 Tele +Internet Sport- och cykelaffärer 47640 30 Besök Leksaksaffärer 47650 20 Besök Klädesaffärer 47711-106 Besök +Internet 47715 Skoaffärer 47721 31 Besök +Internet Väskaffärer 47722 10 Tele
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 19 (67) Apotek 47730 5 Besök Parfyaffärer 47750 7 Tele Bloster- & trädårdsvaruhandel 47761 25 Besök Zooaffärer 47762 5 Besök Uraffärer 47771 9 Besök Guldsedsaffärer 47772 12 Besök Optiker 47781 10 Tele Fotoaffärer 47782 5 Tele/ Besök Övria specialbutiker 47789 5 Tele Postorder, brett sortient 47911 5 Internet Postorder, textil och konfektion 47912 7 Internet Postorder, böcker och edia 47913 5 Internet Hotell exkl konferensanläninar 55101, 47 Tele (KPI) 55103 Restauraner 56100 85 Tele Personalatsal 56291 10 Bes/tel Veterinärkliniker 75000 5 Bes/tel Video- och DVDfiluthyrare 77220 5 Besök Bilbesiktnin 84112 6 Tele Skoakeri, klackbarer 95230 5 Tele Konsuenttvätterier 96012 5 Tele Frisörsaloner 96021 35 Tele Tandläkare, Folktandvård 862301 10 Tele Tandläkare, Privata 862302 34 Tele Urval av produkter i dalivarusysteet Med dalivarusortientet avses livsedel, drycker, tobak, varor för hushållsunderhåll, personlia hyienartiklar.., dock inte färskvaror ino frukt och rönsaker. Sedan 2013 har butikskassereisterdata används istället för prisinsalin eno butikbesök, efter försöksverksahet under 2012. I enstaka butiker sker prisinsalin fortfarande ed butiksbesök. Alla transaktioner so har en EAN-kod kan identifieras i butikskasseinforationen. Däred blir den operationaliserade definitionen av dalivarusortientet varor ed EAN-kod so inår i dalivaruhandels levererade kassareister. Här inår då inte färskvaror ino kött, fisk, frukt och rönt. Urvalen av varuvarianter har draits centralt på prisproraet ed etoder för sannolikhetsurval. Detta öjliörs av att de stora butikskedjorna vänlien har bistått SCB ed reister över varuvarianter, ed data o senaste års försäljninsvärde. SCB har haft en vision o att årlien byta ut urvalet för cirka en fetedel av sortientet ino dalivaror. Detta skulle ha utförts eno att urvalen
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 20 (67) för vissa varurupper helt har bytts ut ot helt nya och oberoende urval. I praktiken har inte resurser funnits för denna höa abition. Urvalsraar Urvalsraarna från de stora butikskedjorna ofattar cirka 50 000 artiklar vardera. Det finns öjlien undertäcknin, en okänd. Ino ruppen kolonialvaror (förpackade produkter) finns cirka 60 produktrupper i KPI. Dessa utör strata av produkter. Ett proble är att klassificerin av varuvarianter kan utföras på åna sätt. SCB och varje butikskedja ör det på olika sätt 3. Reistren från handeln är stora och det är inte öjlit att askinellt eller anuellt klassificera alla varuvarianter i reistren. Först har tillänli inforation i ADB-for utnyttjats för preliinär rupperin, varefter ett ranskninsförfarande enlit Paretoprinciper har används för att anuellt kontrollera och korriera kodninen. I praktiken har vi sorterat posterna ino en produktrupp i eninsfulla understrata, t ex har sill konserver sorterats efter ansjovis, sill/ ströin respektive övrit. Raarna har dessuto sorterats efter bl.a. leverantör. När vi sedan utfört systeatiskt pps-urval har vi fått en spridnin av urvalet på understrata och i viss ån på leverantörer.. Med en sekventiell urvalsetod, liknande SAMU:s, kan an inte uppnå detta utan en forell stratifierin och ed bestäda urvalsstorlekar för varje litet understratu. Urvalsetod För alla s.k. kolonialvaror, d.v.s. djupfryst, konserver, specerier och nonfood dras varianturval en utan rotation. Urvalen blir då varje år aktuella satidit so de i hö rad är desaa från år till år. Tre stratifierade urval av varuvarianter dras ed urvalssannolikheter proportionella ot osättninen, ett urval för vardera block ino dalivaruhandeln. Det finns tre block, varav två utörs av två kedjor ino dalivaruhandeln och det tredje blocket representerar övria dalivaruaktörer. Urvalen för de tre blocken är neativ saordnade. Efterso det blir fråa o en ix av statistiska etoder och praktiska förfaranden beskrivs förfarandet från A till H. A. Sakör ed föreående års reister och påför stratukod sat det peranenta sluptal so larats för varje post i reistret då. Matchnin utförs ed hjälp av den varukod so respektive block använder. B. För nya poster skapas ett likforit fördelat sluptal (PRN) ellan noll (0) och ett (1). C. Med hjälp av blockets ena varuklassificerinar, och sakörnin ellan blockens reister ed hjälp av EAN-koden, skapas en preliinär stratukod för de nya posterna. 3 De företa so ida hanterar och analyserar EAN-koder har också definierat varurupper. Vi har inte ännu hört ed de o de ed hjälp av EAN-koder har rupperat varuvarianterna på ett sätt so skulle vara intressant för SCB.