ÖSTLIGA PARTNER Sex före detta sovjetiska delstater deltar i EU:s östliga partnerskap: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. Partnerskapet inrättades 2009 för att stödja politiska, sociala och ekonomiska reformsträvanden i dessa länder i syfte att stärka demokratisering och goda styrelseformer, energitrygghet, miljöskydd och ekonomisk och social utveckling. Georgien, Moldavien och Ukraina har ingått associeringsavtal med EU, vilket även omfattar djupgående och omfattande frihandelsområden. Enligt den gemensamma förklaringen från toppmötet inom det östliga partnerskapet (Riga, den 21 22 maj 2015) ska de andra länderna fritt kunna välja hur deras förbindelser med EU ska utformas och fastställa sin egen ambition för integration. Alla medlemmar utom Vitryssland ingår i den parlamentariska församlingen Euronest. 1. EU:S GRANNAR ÖSTERUT A. Ukraina De dramatiska händelser som har slitit sönder Ukraina sedan november 2013 började som demonstrationer för EU, i protest mot att regeringen inte gått vidare med associeringsavtalet med EU, som hade paraferats i juli 2012. Många demonstranter var för EU och såg troligtvis avtalet som ett steg som skulle föra dem närmare en associeringsprocess. Denna rörelse ledde sedan till regeringsskifte och parlamentsval (i oktober 2014), som resulterade i att EU- och reformvänliga krafter kom till makten. I mars 2014 beslutade kommissionen om åtgärder för att stödja landet, och den 27 juni 2014 undertecknade EU och Ukraina associeringsavtalet. Kapitlen om politisk dialog, rättvisa, frihet och säkerhet samt ekonomiskt, finansiellt och sektorsspecifikt samarbete trädde provisoriskt i kraft den 1 november 2014. Ikraftträdandet av handels- och ekonomidelen (djupgående och omfattande frihandelsområde) sköts dock upp till den 31 december 2015 [1]. Under denna omvälvande period annekterades Krim olagligt av Ryssland, och i den östra delen av Ukraina utbröt ett separatistkrig. Enligt FN har nästan 8 000 människor dödats i Ukraina mellan april 2014 och september 2015 till följd av konflikten. Det omfattar även 298 personer som den 17 juli 2014 reste med Malaysian Airlines flyg MH17, som störtade i ett separatistkontrollerat område. Den militära konflikten har visserligen minskat tack vare att eldupphör har överenskommits i Minsk, men strider har ändå då och då blossat upp och medfört att vapenvilans stabilitet kan ifrågasättas. EU har kopplat sina ekonomiska sanktioner mot Ryssland till kravet att Moskva fullt ut måste respektera Minskavtalet. [1]För närvarande fortsätter Ukraina att dra nytta av förmånstullar enligt OSS-ländernas frihandelsavtal vilket omfattar Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Moldavien, Ryssland, Tadzjikistan, Uzbekistan och Vitryssland samt av autonoma åtgärder som tillämpas av EU. Faktablad om EU - 2016 1
Den 30 oktober 2014 undertecknade Ukraina och Ryssland en EU-medlad gasöverenskommelse, enligt vilken Ryssland skulle minska Ukrainas skulder och upprätthålla gasleveranserna till Ukraina fram till slutet av mars 2015 i utbyte mot förskottsbetalningar för gas. Trepartssamtal pågår om nästa vinterpaket. Europaparlamentet har antagit sju resolutioner om Ukraina, däribland fem under 2015. I juni 2015 antog parlamentet en resolution om den strategiska militära situationen i Svartahavsbäckenet till följd av Rysslands olagliga annektering av Krim samt en resolution om läget avseende förbindelserna mellan EU och Ryssland. Förbindelserna mellan Europaparlamentet och Ukrainas parlament (Verchovna rada) sker inom ramen för associeringsavtalet mellan EU och Ukraina, i den parlamentariska associeringskommittén EU Ukraina. Det första sammanträdet för denna associeringskommitté hölls i Bryssel den 24 25 februari 2015. Den 3 juli 2015 undertecknade Europaparlamentet och Verchovna rada ett samförståndsavtal i Kiev om en gemensam ram för parlamentariskt stöd och kapacitetsuppbyggnad. Parlamentet har bjudits in för att övervaka nationella val i Ukraina. I ett internationellt valobservatörsuppdrag 2014 deltog en grupp valobservatörer från Europaparlamentet och delegationer från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, OSSE:s parlamentariska församling, Europarådets parlamentariska församling och Natos parlamentariska församling. Enligt internationella observatörer var parlamentsvalet i oktober 2014 välorganiserat, insynsvänligt och demokratiskt, och genomfördes rent allmänt i enlighet med internationella standarder. Valet betraktades som en konsolidering av de positiva valförfaranden som erkänts under tidigare presidentval i landet. Vissa oegentligheter kvarstod dock, de flesta (90 %) när det gällde kandidaterna i enmansvalkretsar i de södra regionerna. Den 2 november 2014 hölls det president- och parlamentsval i landets östra regioner. EU erkände inte valen och ansåg dem vara olagliga och i strid med bokstav och anda i Minskprotokollet om eldupphör. Nya val kan komma att hållas i oktober 2015. B. Moldavien Den 27 juni 2014 undertecknade EU och Moldavien ett associeringsavtal, som även omfattar ett djupgående och omfattande frihandelsområde, och som har tillämpats provisoriskt sedan september 2014. I april 2014 blev Moldavien den första EU-partnern som beviljades viseringsfrihet. Flera hundra tusen moldavier har redan rest utan visum till Schengenområdet. EU:s stöd till Moldavien inom det europeiska grannskapsinstrumentet har också ökat avsevärt, från 40 miljoner euro 2007 till 131 miljoner euro 2014. Så fort associeringsavtalet med EU hade ratificerats av Moldaviens nationalförsamling införde Ryssland en rad åtgärder som var inriktade på import från Moldavien och drog tillbaka de handelsförmåner som gällde för landet enligt OSS-ländernas frihandelsavtal. Efter en relativt lugn valkampanj, som framför allt inriktades på geopolitiska frågor (EU jämfört med Eurasiska ekonomiska unionen), resulterade Moldaviens parlamentsval den 30 november 2014 i en EU-vänlig och reformvänlig liberal majoritetskoalition, även om det proryska socialistpartiet fick 21,37 procent av rösterna. Lokalval hölls den 14 juni 2015, i vilka den Faktablad om EU - 2016 2
EU-vänliga sidan vann med knapp marginal över den proryska. Stora korruptionsskandaler har resulterat i fredliga demonstrationer, med tusentals demonstranter, som fortfarande äger rum i huvudstaden Chisinau. En viktig utmaning för Moldavien är frågan om utbrytarregionen Transnistrien, som unilateralt har proklamerat självständighet. Även om officiella samtal i syfte att lösa konflikten återupptogs i november 2011, har endast minimala resultat kunnat uppnås vid dessa sammanträden (två under 2014 och ett 2015). Det djupgående och omfattande frihandelsområdet gäller inte för Transnistrien. De transnistriska myndigheterna har bjudits in som observatörer till förhandlingarna om detta frihandelsområde men har aldrig uttryckt intresse för att delta i samtalen. EU har dock utökat de autonoma handelsförmåner som gäller för Moldavien till att omfatta även utbrytarregionen till och med den 31 december 2015. Europaparlamentet godkände associeringsavtalet mellan EU och Moldavien den 13 november 2014. Tidigare under 2014 ställde sig parlamentet bakom ikraftträdandet av viseringsfrihet för landet. Parlamentet har noterat dödläget i frågan om Transnistrien och vid flera tillfällen betonat vikten av att finna en politisk lösning. Förbindelserna mellan EU och Moldavien institutionaliserades 2014 genom undertecknandet av associeringsavtalet. Det första mötet i associeringsrådet EU Moldavien hölls den 16 mars 2015, och det första mötet i den parlamentariska associeringskommittén EU Moldavien kommer enligt planerna att äga rum i Bryssel i september 2015. Parlamentet har bjudits in för att övervaka alla de senaste parlamentsvalen i Moldavien. Parlamentsvalet den 30 november 2014 bedömdes som relativt positivt av internationella observatörer i det långvariga valövervakningsuppdraget från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. C. Vitryssland EU driver en politik som präglas av kritiskt engagemang gentemot Vitryssland. Den senaste tidens bilaterala närmande mellan de två parterna har fått EU att lätta sanktionerna mot Vitryssland frysning av tillgångar, reseförbud och handelsrelaterade och finansiella restriktioner. (Totalt 201 vitryska fysiska personer och 18 juridiska omfattas för närvarande av EU:s sanktioner, vilka gäller till och med den 31 oktober 2015.) EU anser emellertid att det inte är motiverat att helt upphäva sanktionerna, med tanke på den bristfälliga situationen för de mänskliga rättigheterna och bristen på demokratiska val i Vitryssland. EU har gett Vitryssland vissa positiva signaler: I de senaste slutsatserna från toppmötet inom det östliga partnerskapet i Riga i maj 2015 noteras de framsteg som gjorts i fråga om viseringslättnad och dialogen om återtagande samt öppnas vägen för att dialogen mellan EU och Vitryssland om mänskliga rättigheter skulle kunna återupptas. Den dialogen ägde rum under 2012 och 2013 och bestod av diskussioner mellan EU och företrädare för det civila samhället i Vitryssland. Dialogen ersattes 2014 av ett projekt som var inriktat på genomförandet av föreslagna reformer. Vitryssland förhandlar inte om ett associeringsavtal med EU. Faktablad om EU - 2016 3
Europaparlamentet har antagit ett antal resolutioner i vilka Vitryssland kritiseras på grund av landets politiska fångar, inskränkningar av mediernas frihet och det civila samhället, underlåtenheten att respektera mänskliga rättigheter samt det bristfälliga parlamentsvalet. I september 2013 antog parlamentet en rekommendation om EU:s övergripande strategi för Vitryssland, med krav på att alla politiska fångar ska släppas. På grund av hur val genomförs i Vitryssland kan inte parlamentet erkänna landets nationalförsamling och har följaktligen inga bilaterala förbindelser med denna församling. I stället träffar parlamentets delegation för förbindelserna med Vitryssland regelbundet företrädare för den vitryska oppositionen och det civila samhället för att diskutera den politiska och ekonomiska utvecklingen i landet. EU:s närmande till Vitryssland under senare tid föranledde Europaparlamentet att sända en delegation dit i juni 2015. Vitryssland har inte bjudit in Europaparlamentet för att övervaka val sedan 2001. 2. SYDKAUKASIEN Parlamentet har en delegation för Sydkaukasien som följer de parlamentariska kommittéerna för Armenien, Azerbajdzjan och Georgien och övervakar det arbete som utförs av EU:s särskilda representant för Sydkaukasien och krisen i Georgien. A. Georgien Georgiens parlamentsval 2012 och presidentval 2013 bekräftade maktinnehavet för den nya koalitionen Georgiens dröm och landets euro-atlantiska inriktning. Spänningarna kvarstår dock mellan koalitionen och den förra presidenten Micheil Saakasjvilis Enade Nationella Rörelsen. Vissa rättsfall kan även återspegla selektiv rättvisa. Den 27 juni 2014 undertecknade Georgien ett associeringsavtal, som ratificerades senare samma år av Georgiens parlament och Europaparlamentet. Betydande framsteg har gjorts i den bilaterala liberaliseringsdialogen och i genomförandet av avtal om viseringslättnad och återtagande. Den andra fasen i genomförandet av viseringsliberaliseringsprocessen inleddes i november 2014. EU har betonat betydelsen av en fredlig lösning på dödläget i regionerna Sydossetien och Abchazien, samtidigt som Georgiens territoriella okränkbarhet respekteras. 2. Valövervakning Georgien har bjudit in delegationer från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (däribland ledamöter av Europaparlamentet) som en del av OSSE:s övervakning av landets parlaments-, president- och lokalval. Det senaste parlamentsvalet och presidentvalet i Georgien ansågs vara tillfredsställande. B. Armenien Situationen för Armeniens förbindelser med EU är dubbel. Å ena sidan förklarade den armeniska presidenten i september 2013 att landet skulle ansluta sig till Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU) med Kazakstan, Ryssland och Faktablad om EU - 2016 4
Vitryssland. Armenien undertecknade sitt associeringsavtal med Eurasiska ekonomiska unionen den 10 oktober 2014, strax innan denna union började verka den 1 januari 2015. Å andra sidan samtidigt som Armenien avbröt sina förhandlingar om ett associeringsavtal med EU i juli 2013, så kommer de två parterna snart att inleda förhandlingar om ett rättsligt avtal som är förenligt med Armeniens medlemskap i EAEU. Avtalen mellan EU och Armenien om förenklade viseringsförfaranden och återtagande samt ett avtal som tillåter Armenien att delta i EU:s program och organ trädde i kraft 2014. Armenien har varit engagerat i en utdragen konflikt med Azerbajdzjan över status för regionen Nagorno-Karabach i över 20 år. Relationerna med Turkiet är avvaktande. I december 2012 ingicks ett protokoll till den parlamentariska associeringskommittén EU Armenien om ett ramavtal i vilket det fastställs allmänna principer för armeniska institutioners deltagande i EU-program. Den 17 mars 2015 deltog parlamentet i sammanträdet för den parlamentariska församlingen Euronest i Jerevan. Armenien har tagit emot Europaparlamentet fem gånger som en del av valövervakningsuppdragen med OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, bland annat under landets presidentval 2013. Valorganisationen i Armenien har gradvis förbättrats, men vissa problem kvarstår. C. Azerbajdzjan Förhandlingar om ett associeringsavtal inleddes 2010, och i november 2013 undertecknade Azerbajdzjan ett avtal med EU om förenklade viseringsförfaranden. Azerbajdzjan och EU har nyligen visserligen stärkt sitt samarbete inom energisektorn, men ytterligare ekonomiskt samarbete mellan de två parterna kommer att vara beroende av Azerbajdzjans framsteg när det gäller landets uppbyggnad av demokratiska institutioner och anslutning till Världshandelsorganisationen. Parlamentet har framfört sin oro över den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna i Azerbajdzjan. Den 18 september 2014 antog parlamentet en resolution i vilken landets myndigheter uppmanas att ofördröjligen genomföra de reformer av de mänskliga rättigheterna som borde ha gjorts för länge sedan och upphöra med trakasserier av det civila samhällets organisationer, oppositionspolitiker och oberoende journalister. Den azerbajdzjanska människorättsaktivisten Leyla Yunus, som hållits fängslad sedan juli 2014, var en av finalisterna till Sacharovpriset för tankefrihet 2014. 2. Valövervakning Azerbajdzjan har tagit emot Europaparlamentet som en del av valövervakningsuppdragen med OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. Inga av landets val har ansetts nå upp till internationell standard. Pasquale De Micco / Fernando Garcés de los Fayos / Valérie Ramet 09/2015 Faktablad om EU - 2016 5