YTTRANDE Datum Diarienummer 1 (6) 2019-02-07 2018/450 Ert datum Er beteckning Tekniska enheten Anders Olof Öhlén EU Energy Corp. Tomas Underskog Advokatfirman Åberg & Co Samrådsyttrande inför EU Energy Corp. AB ansökan om bearbetningskoncession inom området Viken (2005:132) i Bergs kommun Bergs kommun har deltagit vid de två sammanträden med anledning av detta samråd och redan muntligt framfört en rad synpunkter. Vi kompletterar härmed dessa med ett skriftligt yttrande som också i viss mån fördjupar några av de muntliga kommentarerna som framförts. Storsjöbygden - en unik miljö Storsjöbygden präglas av en unik kombination av bördiga jordbruksmarker, omedelbar närhet till obrutna fjällområden samt landets femte största sjö. Upphovet till detta landskap ligger i områdets ovanliga geologiska miljö. Skandinavien domineras av prekambrisk berggrund bestående av kristallina bergarter, främst graniter och gnejser. Stora delar av den prekambriska berggrunden överlagras direkt av inte sällan mäktiga moräntäcken. Det har gett upphov till ett förhållandevis kargt landskap med endast begränsade förutsättningar för jordbruk varför landskapet därför oftast utgörs av vidsträckta boreala skogar. Längs fjällranden i allmänhet och kring Storsjön i synnerhet är dock situationen en helt annan med ett vidsträckt oftast mjukt böljande öppet jordbrukslandskap. Längs randen av fjällkedjan från Dalarna till Norrbotten utbreder sig sedimentär berggrund av betydligt yngre ålder än det underliggande prekambriska s.k. urberget. (Motsvarande sedimentära berggrund återfinns också på några håll längre söderut, på Västgötaslätten, i Närke, på Öland och Gotland samt i Skåne.) Storsjön har en avvikande morfologi jämfört med många av fjällrandens övriga sjöar som främst utbildats längs plattektoniskt formade sprickzoner som sedan fördjupats under upprepade kvartära istider. Storsjön är däremot, särskilt i den södra delen, formad som en direkt följd av den kaledoniska orogenesens (bergskedjebildningen) veckning av de kambriska respektive ordoviciska sedimentära lagren av kalksten, svartskiffer (d.v.s. alunskiffer) och sandsten. Södra Storsjöbygdens berggrund domineras dock av primära autoktona (ej överskjutna) sedimentbergarter, mest alunskiffer och kalksten. Inslaget av allokton (d.v.s. överskjuten) och därmed veckad ordovicisk skiffer, alunskiffer och kalkstenar ökar längre norrut och närmare fjällen som byggs upp av överskjutna skollor. BERGS KOMMUN Box 73, 840 40 Svenstavik Tel 0687-161 00 Fax 0687-16105 E-post: bergs.kommun@berg.se www.berg.se 178
Datum 2 (6) Bördiga jordar tack vare istiderna Istidernas erosion av den sedimentära berggrunden samt de förhållandevis långa perioderna med issjöar som täckt bl.a. Storsjöområdet (bl.a. den Centraljämtska issjön) har avsatt stora mängder finkornigt kalkhaltigt issjösediment. Det har medfört att Storsjöbygden har utbredda områden med bördig s.k. moränlera. Kombinationen av västvinddriften (som bl.a. får sin energi från Golfströmmen) har medfört ett mildare klimat jämfört med andra områden på samma breddgrad. De geologiska och klimatologiska faktorerna har sammantaget gett upphov till Storsjöbygdens i många delar rika livsmiljöer. Många sjöar och vattendrag i området är fiskrika och artrikedomen är ofta stor i både fauna och flora. Människan har tidigt upptäckt detta område vilket resulterat i dagens omfattande jordbruks- och kulturlandskap. God hushållning med mark och vatten - förenlig med gruvetablering? Ingrepp som radikalt förändrar eller t.o.m. i vissa stycken föröder detta unika landskap måste mot bakgrund av ovanstående beskrivning i möjligaste mån undvikas. Varje ingrepp måste vägas noga mot möjligheten att även framtida generationer ska kunna åtnjuta en hållbar livsmiljö i Jämtland. Vid ansökan om koncession riktas bl.a. fokus på miljöbalkens hushållningsbestämmelser (MB kap. 3-4). Sökanden måste visa hur dessa bestämmelser kan följas. Det är förvisso inte en kommuns sak att avgöra den frågan men från vår synvinkel gör vi bedömningen att gruvbrytning i detta område inte är förenlig med en hållbar hushållning med mark och vatten. Alunskiffer och tungmetaller som frigörs - risk för jordbruksmark Ansökan gäller visserligen inte uran utan vanadin men dessa följs åt i alunskiffern och kommer att frigöras från det fasta berget även om uranföreningarna tas om hand tidigt i anrikningsprocessen för att deponeras. Uraninnehållet i skiffern har alltid medfört förhöjda radonhalter i byggnader men jordarna i området har också förhållandevis höga halter av flera andra tungmetaller, bl.a. kadmium. Eftersom jordbruket är viktigt i området måste risken för att de naturliga halterna av tungmetaller i jordarna inte tillåts öka vilket gruvbrytning i området skulle kunna bidra till. Sker sådan etablering måste stränga krav ställas på att Storsjöns status inte försämras eller att möjligheten till att uppnå de ställda miljökvalitetsnormerna äventyras. Jordbruket i Storsjöbygden har goda förutsättningar att bedriva en hållbar livsmedelsproduktion med små eller inga insatser av kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel m.m. I dagens värld utgör jordbruksmark en sinande resurs vilket medför att särskilt stor försiktighet måste iakttas när sådan mark tas i anspråk för annan verksamhet. Dricksvatten och risk för försämrade akvatiska miljöer Gruvbrytning innebär alltid ett stort ingrepp i naturmiljön. Landskapsbilden kommer att förändras och såväl jord- och skogsmark tas i anspråk på ett 179
Datum 3 (6) irreversibelt sätt. I några fall kommer även byggnader både för bostäder och jordbruksverksamhet att avlägsnas för att ge plats åt dagbrott, upplag och anrikningsanläggningar. När frågan om bearbetningskoncession ska avgöras gäller det för den beslutande myndigheten att göra en avvägning mellan ett antal oförenliga markanvändningsintressen. Den mest avgörande frågan är då om en gruvbrytning i området under en begränsad tidsperiod är förenlig med behovet av dricksvatten. Det aktuella undersökningsområdet avvattnas till Storsjön, främst via Åbbåsån men också via Kämpdalsbäcken. Storsjön är alltjämt en mycket viktig naturresurs och har central betydelse eftersom den utgör dricksvattentäkt för flera områden i kommunerna Berg, Åre och Östersund samt för ett antal privata vattenverk. Sjön tillhör Indalsälvens vattensystem som också utgör vattentäkt för flera samhällen nedströms sjön, bl.a. Sundsvallsområdet. I Storsjön förekommer också anläggningar för fiskodling. Såväl sjön som många av de tillrinnande vattendragen är även viktiga områden för den naturliga fiskreproduktionen och har därmed också betydelse för fritidsfisket. Tillgången till vatten av hög kvalitet är en ovärderlig resurs. I många andra länder råder vattenbrist bl.a. beroende på en alltjämt ökande belastning från jordbruk, växande befolkning samt industriell och annan förbrukning av vatten. I många delar av världen riskerar de pågående klimatförändringarna att ytterligare öka stressen på världens vattentillgångar. Sett i det ljuset kommer riklig tillgång till rent vatten att bli en alltmer värdefull resurs. Nya industrietableringar kan hota återhämtningen från äldre verksamheters miljöpåverkan Storsjön är förvisso, i likhet med många andra vattensystem i landet, påverkad av tidigare industriell verksamhet. Orsaken till förekomsten av föroreningar i sjön är att det pågått olika typer av industriverksamhet runt sjön som då hade lägre, eller obefintliga, krav på miljöskydd, vattenrening m.m. De största föroreningskällorna från förr var massaindustrierna i Hissmofors vid sjöns utlopp samt i Järpen och Äggfors uppströms Indalsälvens inlopp i sjön. Södra storsjön har i äldre tider inte utsatts för lika stor miljöbelastning. Enligt vattenplanen för Storsjön är dock vattenomsättningen i sjöns södra del lägre än i den norra delen. Miljökvalitetsnormer och Storsjöns status Enligt klassificeringssystemet för sjöar och vattendrag har Storsjön måttlig ekologisk status samt låg kemisk status. Enligt miljökvalitetsnormerna förväntas sjön år 2021 uppnå god ekologisk status samt god kemisk ytvattenstatus, dock med vissa undantag för bl.a. kvicksilver, bromerad difenyleter samt tributyltennföreningar. Sjön är också reglerad för vattenkraftsändamål. För varje ny industriell verksamhet som ska etableras intill sjön måste de villkor som ställs vara sådana att inga halter av förorenande ämnen förhöjs i jordar eller når vattensystemen i området. 180
Datum 4 (6) Påverkan av grundvatten och dagvatten Vid all gruvbrytning som når under den naturliga grundvattennivån, vilket är fallet här, måste länspumpning ske. Runt dagbrotten kommer därför en avsänkning av grundvattenytan att ske. Detta kan medföra sinande brunnar, sämre tillväxt för växtligheten m.m. I delar av berggrunden kommer förhållandena att övergå från reducerande till oxiderande miljö, vilket kan påverka lösgörandet av ett antal föreningar av bl.a. uran och vanadin. Många metallkomplex som kan sättas i rörelse är vattenlösliga och riskerar därmed att föra ut ur området med grundvatten och ytvattenströmmar. Sökanden måste presentera en grundlig utredning om hur såväl flödena av grundvatten som ytvatten sker och hur dessa kommer att påverkas av dagbrotten. Hårdgjorda ytor kring anrikningsverk med tillhörande byggnader, vägar m.m. kommer att påverka dagvattenströmning betydligt. Det måste också belysas i ansökan på vilket sätt det riskera att påverka områdets hydrologi. Risk för spridning av vanadinhaltigt damm Vid krossning och malning av malmen riskerar damm att spridas både i närområdet men också i viss mån längre bort. En noggrann utredning av hur finkornigt material som kommer att innehålla både uran- och vanadinföreningar, m.fl. metaller, riskerar att spridas - både med vind och avrinnande dagvatten. Vanadinhaltigt damm kan enligt några studier påverka lungfunktionen hos djur och människor menligt och det finns även misstankar att det kan leda till viss förhöjd cancerrisk. Sökanden måste därför presentera en noggrann utredning om hur risken för spridning av vanadinhaltigt damm ser ut. Eventuell risk för utsläpp av radioaktiva ämnen som under vissa omständigheter kan lösgöras från det restmaterial som bildas i anrikningsprocessen. På senare år har förhöjda halter av radioaktiva ämnen i flod- och sjösediment nedströms s.k. fracking-anläggningar på andra håll i världen uppmätts. Olja och gas utvinns oftast ur svartskiffer som har stora likheter med den alunskiffer som är aktuell i detta fall. Trots att processvattnet där renats med gängse metoder har förhöjda halter i recipienternas bottensediment uppmätts nedströms utsläppspunkterna. Frågeställningen om eventuellt uppkomst och risk för utsläpp av radioaktiva ämnen till Åbbåsån och därmed Storsjön måste beaktas av sökanden. Påverkan på trafiksituationen i området Verksamheten kring det tilltänkta gruvområdet kräver omfattande transporter med tunga fordon. Det sker uppenbart under anläggningarnas byggtid men också sedan under driften då förnödenheter, kemikalier, bränslen m.m. som används i gruvan ska transporteras dit men också när slutprodukten ska transporteras från området. När det gäller väg 580 och 584 måste den förväntade trafiksituationen utredas. Den redan idag bristfälliga trafikmiljön både i Oviken, Myrviken och andra byar längs dessa 181
Datum 5 (6) vägar riskerar att försämras. Hur trafiksituationen kommer att förändras måste därför utredas. Socioekonomiska effekter De socioekonomiska effekterna av en gruvetablering i detta område måste belysas i en social konsekvensbeskrivning (SKB). Vissa näringar, främst jord- och skogsbruk, kommer att påverkas negativt av verksamheten. Även turistnäringen som är av stor vikt i regionen kan påverkas negativt. De positiva sysselsättningseffekter som kan uppstå under gruvbrytningens begränsade tidsperiod måste ställas mot de långsiktiga negativa effekterna av att vissa näringar får försämrade förutsättningar. Redan idag är jordbruket hårt pressat och eftersom långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion är avgörande för framtida generationer måste detta utredas. Påverkan på landskapsbild, besöksnäring och friluftsliv Inte minst i ljuset av turistnäringens betydelse i Storsjöbygden måste verksamhetens tänkta påverkan på landskapsbilden utredas. En synlighetsanalys som inkluderar ett fotomontage måste då presenteras. Då gäller det inte bara att titta på hur dagbrott, sandmagasin och gråbergsupplag påverkar landskapet utan även hur vägar, byggnader m.m. kommer att påverka landskapsbilden. Denna aspekt gäller inte minst med tanke på Gräftåvallen med angränsande kalfjäll varifrån man kommer att kunna se ut över gruvområdet. Området är viktigt för rekreation och friluftsliv inom kommunen. Gräftåvallen har en stor fritidshusbebyggelse men är också ett populärt besöksmål för skidåkning, vandring i fjällen, jakt och fiske m.m. Påverkan när gruvbrytningen har upphört All gruvbrytning upphör förr eller senare när malmen är tillvaratagen. Men många effekter av verksamheten kommer att bestå lång tid efter avslutad brytning. Kvarlämnade upplag, eventuella sandmagasin m.m. kan alltjämt utgöra miljörisker under lång tid. Många exempel finns från andra gruvområden där missöden och olyckor långt efter det att verksamheten avslutats har medfört stora kostnader som inte sällan finansierats med skattemedel. Bergs kommun är angelägen om att ett eventuellt tillstånd förenas med att företaget ställer en säkerhet som kan täcka framtida kostnader som kan uppstå efter avslutad gruvverksamhet. Hantering av uranhaltigt material och det kommunala vetot mot uranbrytning Om brytning kommer till stånd enligt sökandens planer kommer uranhaltigt material att avskiljas i något av de inledande stegen av anrikningsprocessen. Därmed kommer en hantering av uranhaltigt material att ske även om den uranhaltiga restprodukten endast ska deponeras. Enligt vad Bergs kommun kan utläsa ur lagstiftningen kommer Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet att vara tillämplig i detta fall. Denna bedömning följer av Europakommissionens förordning (Euratom) nr 302/2005. 182
Datum 6 (6) Enligt miljöbalkens 17 kap. 6 ska kommunfullmäktige tillstyrka koncessionen för att regeringen ska få besluta i saken. I Bergs kommun råder en politisk enighet om att ett sådant tillstyrkande inte kommer att ges om ett sådant beslut blir aktuellt. Bergs kommun har inte gjort en juridisk prövning av ovanstående ställningstagande men den som vill påbörja en brytning alunskiffer bör ha detta i åtanke. Ansökan om koncession bör därför innehålla en noggrann utredning och redovisning av vad som kan förväntas vara gällande i denna sak eftersom sökandens fortsatta investering i ansökningsprocessen kan visa sig vara bortkastad om högre instanser delar kommunens bedömning och bestämmelserna om det kommunala vetot mot brytning av uranhaltigt material är tillämpliga. Therese Kärngard Kommunalråd Anders Olof Öhlén Handläggare 183