ÄGARPOLICY 2010 ÄGARPOLICY 2011 I 1

ÄGARPOLICY 2010 ÄGARPOLICY 2011 I 1

ÄGARPOLICY 2011 I 2 FJÄRDE AP-FONDEN PÅ EN MINUT Fjärde AP-fonden är en av fem buffertfonder i det allmänna pensionssystemet. Fondens uppdrag är att, genom förvaltning av fondkapitalet, skapa bästa möjliga avkastning över tiden åt svenska pensionärer och därmed bidra till pensionssystemets stabilitet. MÅL 2010 Fjärde AP-fonden har utifrån uppdraget formulerat två övergripande mål: Fondens totala avkastning ska realt, det vill säga inflationsjusterat, uppgå till 4,5 procent per år i genomsnitt, under en period av tio år. Det är avkastningen som enligt fondens analys krävs för att pensionssystemets tillgångar och skulder på lång sikt ska balansera. Fonden ska genomsnittligt uppnå en aktiv avkastning, det vill säga en avkastning utöver jämförelseindex, om 0,5 procentenheter per år i genomsnitt under perioden 2009-2012. VERKSAMHETEN Fonden är en statlig myndighet vars verksamhet regleras i lagen om allmänna pensionsfonder. Regeringen utser fondens nio styrelseledamöter och finansdepartementet följer löpande upp och utvärderar fondens verksamhet. Fonden ska självständigt formulera sina mål och strategier. Fondens styrelse och verksamhet får enligt lag varken styras av regeringsdirektiv eller av näringspolitiska eller ekonomisk-politiska intressen. Hänsyn till miljö och etik ska tas utan att göra avkall på målet om bästa möjliga avkastning. FONDENS KAPITAL Fondkapitalet uppgick, i juni 2010, till 196 miljarder kronor. Styrelsen har beslutat att fonden bäst uppfyller sitt långsiktiga förvaltningsuppdrag genom att ha en hög andel marknadsnoterade aktier, svenska och globala, som vid halvårsskiftet utgjorde knappt 60 procent av tillgångarna. Cirka 38 procent av tillgångarna var placerade i räntebärande värdepapper med låg risk, till exempel statsobligationer. Resterande cirka fem procent var investerade i andra tillgångar som fastigheter, riskkapitalfonder och andra alternativa investeringar

ÄGARPOLICY FÖR FJÄRDE AP-FONDEN BAKGRUND Det institutionella ägandet i form av pensionsfonder, försäkringsbolag och aktiefonder har ökat markant världen över under de senaste decennierna medan det direkta privata ägandet minskat. Därmed har kraven på en finansiell ägare, som Fjärde AP-fonden, successivt förändrats och skärpts. En ägarpolicy för fonden måste formuleras med utgångspunkt från de lagar som styr fondens verksamhet. Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) reglerar verksamheten. Lagstiftaren framhåller vikten av att AP-fondernas ägarroll entydigt utövas i syfte att bättre tillvarata möjligheterna till högre avkastning på förvaltade medel till förmån för de försäkrade i ålderspensionssystemet. Fonderna ska inte ta några näringspolitiska eller andra ekonomisk-politiska hänsyn. Varje AP-fonds verksamhetsplan, som fastställs årligen, ska innehålla riktlinjer för utövandet av rösträtten i enskilda bolag. GILTIGHET OCH OMFATTNING Denna ägarpolicy har antagits vid styrelsens sammanträde den 25 november 2010. Fondens ägarpolicy gäller i första hand svenska aktiemarknadsbolag. Särskild vikt ska läggas vid bolag där fonden har ett betydande aktieinnehav eller är en av de större ägarna. Vidare strävar fonden efter att utöva en aktiv roll i frågor av stor principiell betydelse. I utländska aktiemarknadsbolag är fondens ägarstyrningsmöjligheter mer begränsade, eftersom ägandet är mer spritt och relativt sett mindre. Fondens ägarstyrning av utländska bolag presenteras på sidan 6 i detta dokument. Inom miljö- och etikområdet har fonden valt att i många frågor samarbeta med Första, Andra och Tredje AP-fonden. Principerna för arbetet inom detta område gäller både svenska och utländska aktiemarknadsbolag och beskrivs i avsnitt 5 Miljö och etik i förvaltningen. 1. MÅL OCH SYFTE Fondens övergripande mål är att skapa bästa möjliga avkastning över tiden åt svenska pensionärer och därmed bidra till pensionssystemets stabilitet. Fondens ansvar är att skydda och utveckla det kapital som investeras. Detta utgör grunden för fondens ägarstyrning. Fonden ska på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt utöva ägarrollens rättigheter och skyldigheter, samt främja att god sed utvecklas på värdepappersmarknaden till gagn för de försäkrade i ålderpensionssystemet. Ägarpolicyn syftar till att ge riktlinjerna för detta. Ägarpolicyn ska värna om både aktieägares och det enskilda bolagets bästa. Den ska ta hänsyn till det enskilda bolagets unika förutsättningar och behov, samt syfta till att på sikt bidra till att maximera fondens långsiktiga avkastning. 2. REGLER FÖR BESLUTSFATTANDE Ägarpolicyn fastställs av fondens styrelse. Ägarfrågor handläggs av fondens verkställande direktör eller, efter dennes delegation, av annan tjänsteman på fonden. Ägarfrågor av särskild vikt ska av verkställande direktören hänskjutas till styrelsens ordförande. Rapportering angående sådan fråga ska ske till fondens styrelse av verkställande direktören. Ägarfrågor av synnerlig vikt eller av principiell karaktär ska av styrelsens ordförande hänskjutas till styrelsen. 3. LÖPANDE ARBETE MED ÄGARSTYRNING Fondens mål om att skapa bästa möjliga avkastning över tiden ligger alltid till grund för fondens ägarstyrning. Bolagsstämman är aktieägarnas huvudsakliga forum och rösträtten är ett av de viktigaste medel en ägare har för att påverka bolag. Fonden eftersträvar att i första hand delta och utöva rösträtt vid stämmor i bolag där fonden har ett betydande aktieinnehav eller som av annat skäl bedöms som principiellt väsentliga. Valberedningens huvuduppgift är att föreslå styrelsekandidater till årsstämman. En av fondens betydelsefullaste ägaruppgifter är att tillse att bolaget får den bästa möjliga styrelsen. Fonden ska därför delta i valberedningar i de bolag där fondens ägande så motiverar. Fonden ska också delta i förberedande processer inför bolagsstämmor i bolag där fonden har ett betydande innehav, även om fonden inte är en av de röstmässigt största ägarna. I detta arbete ska fonden ta initiativ till dialoger med andra aktieägare i frågor av gemensamt intresse. Fonden ska även aktivt söka driva utvecklingen av kvalitet och praxis inom ägarstyrning samt främja en väl fungerande svensk värdepappersmarknad Direktkontakt med bolag i ägarfrågor ska normalt ske via bolagets styrelseordförande och med beaktande av de generella regler som gäller för informationsgivning i aktiemarknads bolag. 3.1 Svensk kod för bolagsstyrning Fonden är positiv till Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Koden sammanfattar i stort de principer som under många år och på frivillig basis varit praxis på svensk aktiemarknad. Koden är uppbyggd enligt principen följ eller förklara, vilket ger bolagen rättighet och möjlighet att avvika från den. En väl motiverad avvikelse kan vara bättre för bolaget än att följa en specifik regel i Koden. Koden får inte användas som ett stelbent regelverk som leder till att en marknadsnotering anses som oattraktiv, krånglig och/eller ekonomiskt betungande för bolagen.

ÄGARPOLICY 2011 I 4 3.2 Valberedningen Valberedningens främsta uppgift är att föreslå styrelsekandidater till årsstämman. Att delta i valberedningar är ett av fondens allra viktigaste medel för ägarstyrning. Valberedningen ska representera bolagets större ägare, men ska också vara öppen för synpunkter och förslag från alla aktieägare. Valberedningen är inte ett bolagsorgan. Ledamöter i en valberedning ska därför inte erhålla ersättning från bolaget för sitt arbete eller för nedlagda kostnader. En årlig utvärdering av styrelsen, som grupp respektive som enskilda ledamöter, är en naturlig del av valberedningens beslutsunderlag. Som ett led i valberedningens arbete kan det vara lämpligt att intervjua enskilda styrelseledamöter. 4. FONDENS KRAV PÅ BÖRSBOLAG Fondens mål om att skapa bästa möjliga avkastning över tiden ligger alltid till grund för fondens ställningstaganden. Nedan presenteras fem grundprinciper för fondens ägarstyrning, där fonden anser att det finns anledning att vara extra tydlig eller där fondens krav inte omfattas av Koden. 4.1 Likabehandling av aktieägare Likabehandling av aktieägare är för fonden en viktig grundprincip som innebär att ingen aktieägare får förfördelas ekonomiskt vid: Utdelning, oavsett om den ges i kontanter, aktier eller på annat vis. Emissioner ska genomföras med företrädesrätt för befintliga aktieägare. Avvikelse från företrädesrätten får endast ske i särskilt motiverade undantagsfall. Bud på samtliga aktier i bolaget. Likvidation av bolaget. Fonden anser att om en styrelse avser att utnyttja ett eventuellt bemyndigande, om annan emission än företrädesemission, ska detta beslut vara väl motiverat avseende situation, pris och andra villkor. Fonden är återhållsam med att bifalla generella bemyndiganden om emissioner utan företrädesrätt, speciellt kontant- och konvertibelemissioner. Den totala potentiella utspädningen ska vara begränsad när hänsyn är tagen även till övriga utestående program det vill säga ett eventuellt emissionsbemyndigande inklusive maxutfall av eventuella aktie- och optionsrelaterade program. Den potentiella utspädningen är en viktig faktor vid beslutet om fonden ska stödja ett förslag om generellt bemyndigande. Fonden har lättare att acceptera att lämna allmänna bemyndiganden om apportemissioner utan företrädesrätt för förvärv av mindre bolag eller mindre delar av bolag. 4.2 Återköp av egna aktier En av styrelsens uppgifter är att arbeta för att uppnå en väl avvägd kapitalstruktur. Förvärv av egna aktier är ett av flera tillgängliga medel som kan användas i detta syfte. Förslag beträffande återköp av egna aktier ska vara väl motiverade, vilket även gäller de villkor under vilka styrelsen får utnyttja ett eventuellt bemyndigande. Fonden anser inte att försäljning av återköpta aktier över börs ska tillåtas, förutom om det sker som en del av så kallad hedging av bolagets aktierelaterade incitamentsprogram. I de fallen återköp tillämpas ska det billigaste aktieslaget återköpas. 4.3 Styrelseledamöter En bolagsstyrelse ska ha en sammansättning som tar hänsyn till det enskilda bolagets behov och vara präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska eftersträvas. Styrelseledamöter bör vara aktieägare i bolaget. Syftet är att skapa ett gemensamt intresse mellan styrelse och ägare. Styrelsearvoden ska avspegla styrelsens ansvar och arbetsinsats. De ska vara konkurrenskraftiga för att ambitionen om bästa möjliga styrelse ska kunna upprätthållas. En viss del av styrelsearvodet kan till exempel avsättas till förvärv av aktier i bolaget för att avspegla styrelsens långsiktiga ansvar och perspektiv. Fondens VD eller de som arbetar med ägarfrågor kan i enstaka fall åta sig styrelseuppdrag. Sådana uppdrag ska godkännas av fondens styrelse. 4.4 Revisorer Revisorer utses av bolagets aktieägare. Därför är det av central betydelse att revisionen kontinuerligt utvärderas ur ägarperspektivet. Processen för utvärdering och upphandling av revisorstjänster bör behandlas av valberedningen. Det är emellertid styrelsens uppgift att praktiskt hantera denna fråga. 4.5 Ersättning till ledande befattningshavare Även om bolagsstämman enligt Aktiebolagslag (2005:551) ska fatta beslut om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare, är det viktigt att notera att det är styrelsen som ansvarar för de totala ersättningarna såväl fasta som rörliga. Fonden anser att styrelsen i det enskilda bolaget är bäst lämpad att avgöra hur ersättningsstrukturen bör se ut. Med en god motivering från styrelsen stödjer fonden system där rörlig ersättning ingår som en komponent. Ersättningar och principer för ersättningar till ledande befattningshavare ska vara enkla, tydliga och väl avvägda samt redovisas på ett öppet sätt. Prestationskriterierna för ersättning ska vara direkt påverkbara av de berörda. Ersättningen till ledande befattningshavare måste vara utformad i syfte att kunna attrahera och behålla nyckelmedarbetare. Ersättningen ska också utformas så att den står i samklang med aktieägarnas långsiktiga intressen. Även det enskilda bolagets specifika förhållanden och den bransch bolaget verkar i ska beaktas. Ersättning till ledande befattningshavare har vanligtvis fyra delar. I grunden finns en fast lön. Därtill kommer ofta en rörlig ersättning. Dessutom förekommer många gånger långsiktiga ersättningsprogram med inslag av olika aktierelaterade instrument, så kallade incitamentsprogram. Slutligen är pensionen en viktig del av ersättningen.

ÄGARPOLICY 2011 I 5 Fonden beaktar helheten av bolagets totala ersättningspaket vid bedömningen av förslag till stämman. En årlig utvärdering av löpande program ska redovisas för aktieägarna. Utvärderingarna ska även ingå som del av beslutsunderlaget vid nya program. Varken rörlig ersättning eller långsiktiga aktierelaterade program ska vara pensionsgrundande. Pension till ledande befattningshavare ska vara premiebaserad. Undantag kan göras för tidigare ingångna avtal. Optionsprogram ska vara relativa det vill säga bolagets egen aktiekursutveckling ska relateras till exempel aktieutvecklingen för branschen eller börsen. Informationen ska vara öppen och relevant och lämnas i så god tid att det finns möjlighet för styrelsen att beakta aktieägarnas synpunkter innan kallelsen publiceras. Utförlig information om förslag ska lämnas i kallelsen. 4.5.1 Rörlig ersättning Rörliga ersättningsprogram riktade till ledande befattningshavare ska harmoniera med aktieägarnas långsiktiga intressen. De ska premiera positiva långsiktiga prestationer, men även verka i motsatt riktning när önskad prestation uteblivit ska ersättningen totalt bli lägre. Kraven är därför höga vad gäller programmens utformning, utvärdering och transparens. Av dessa skäl vill fonden särskilt framhålla att följande punkter bör beaktas: En tydlig och mätbar prestation ska eftersträvas för att erhålla rörlig ersättning. En bra ledstjärna är att den ska vara både förklarbar och försvarbar. Långsiktighet i programmet krävs vad gäller konstruktion, utvärdering och utbetalning, för att harmoniera med hela bolagets och därmed aktieägarnas långsiktiga bästa. Ersättningen ska vara försedd med tak. 4.5.2 Aktierelaterade ersättningsprogram Långsiktiga aktierelaterade ersättningsprogram måste harmoniera med aktieägarnas långsiktiga intressen. Styrelsen ska utförligt motivera och presentera grunderna för och utformningen av det föreslagna programmet. Viktigt att notera är att styrelsen bär ansvaret för de totala ersättningarna, även om bolagsstämman formellt fattar beslutet rörande den aktierelaterade ersättningen. Aktierelaterade ersättningsprogram är inte sällan både komplicerade och svåra att överblicka. Det innebär att kraven är extra höga på hur de utformas, utvärderas och presenteras. Av dessa skäl vill fonden särskilt framhålla att följande punkter bör beaktas: Det ska finnas en tydlig koppling till mätbar prestation alternativt egen investering, målkraven ska vara kvantitativa och bör redovisas öppet. Programmet ska löpa över flera år det vill säga konstruktion, utvärdering och utbetalning ska harmoniera med hela bolagets och därmed aktieägarnas långsiktiga bästa. Den totala utspädningen ska vara begränsad när hänsyn är tagen även till övriga utestående program. Den totala potentiella utspädningen (maxutfall av eventuella aktie- och optionsrelaterade program samt ett eventuellt emissionsbemyndigande) är en viktig faktor vid beslutet om fonden ska stödja ett förslag om generellt bemyndigande. Programmet ska förses med tak eller så kallad nödbroms, det vill säga ett krav på att styrelsen kontinuerligt gör en rimlighetsbedömning av utfallet. 5. MILJÖ OCH ETIK I FÖRVALTNINGEN Enligt Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APfonder) ska fonden årligen fastställa hur hänsyn ska tas till miljö och etik i placeringsverksamheten. Av lagens förarbeten framgår att fondens övergripande mål är att, givet en låg risknivå, långsiktigt skapa bästa möjliga avkastning till förmån för de försäkrade i ålderspensionssystemet. Miljö- och etikhänsyn ska tas utan att göra avkall på det övergripande avkastningsmålet. Fonden tar sin utgångspunkt i konstaterandet att god etik och iakttagande av väsentliga miljöhänsyn utgör en förutsättning för att bolag ska kunna uppnå en uthålligt god avkastning. Fondens värdegrund bygger på de etiska grundvärden som svenska staten har gett uttryck för genom att underteckna olika internationella konventioner. Värdegrunden omfattar också att bidra till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ställningstagande är en naturlig följd av att fonden är en svensk myndighet och utgör en del av det svenska ålderspensionssystemet. Dialog med bolagen är det huvudsakliga medlet för fondens utövande av ägaransvar inom miljö- och etikområdena. Dialog används också för att påverka de bolag som ertappas med överträdelser inom miljö och etik, för att överträdelserna ska upphöra samt för att bolagen därefter ska agera etiskt och med miljöansvar. Fonden kan därmed på sikt medverka till ett förbättrat bolagsbeteende utan att fonden ger avkall på avkastningskravet. 5.1 Principer Utgångspunkten i fondens riktlinjer är principerna i FNs Global Compact, OECDs riktlinjer för multinationella bolag samt de konventioner som Sverige har ratificerat. I de fall Sverige ställer sig bakom eller undertecknar en ny konvention eller modifiering av befintlig konvention, men där denna ännu inte formellt ratificerats kommer fonden att agera som om ratificering redan skett. Om det kan göras sannolikt att ett bolag som fonden investerat i har kränkt någon av de konventioner Sverige ratificerat eller ställt sig bakom, ska fonden söka påverka bolaget för att få till stånd en förändring så att framtida kränkningar kan undvikas. Om det visar sig att intresset för att förändra inte finns hos bolaget eller att förändringsprocessen tar omotiverat lång tid, ska fonden utesluta bolaget ur sitt placeringsuniversum. Fonden anser att bolagen själva har ett ansvar att följa de internationella konventionerna, oavsett om dessa är riktade till stater, enskilda individer eller bolag och organisationer. Bolagens ansvar gäller oavsett vilka länder bolagen verkar i det vill säga även i länder som ännu inte har undertecknat konventionerna eller har en svagare rättighetslagstiftning.

ÄGARPOLICY 2011 I 6 5.2 Samarbete med andra aktieägare Genom att samordna fondens agerande på miljö- och etikområdet med andra ägare kan en större effekt uppnås. Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden har gemensamt bildat Etikrådet för övervakning och dialog med i första hand de utländska bolag där fonderna äger aktier. Gemensam dialog kan också föras i vissa utvalda svenska bolag. Etikrådet samarbetar även med andra ägare i dialog med bolag. 5.3 Objektiva granskningar Fondens bedömning av bolagen ska grunda sig på så kallad genomlysning det vill säga objektiva granskningar av enskilda fall. Fondens bedömning ska beakta hur allvarlig förseelsen är samt hur den bedömts av den granskande instansen. Medvetna eller upprepade förseelser ska därför bedömas strängare. Eventuella åtgärder som bolaget vidtagit eller avser att omgående vidta för att komma tillrätta med problemet medtas i bedömningen. 5.4 Dialog med bolagen och/eller uteslutning Fonden ska verka för att bolagen har en öppen rapportering och en genomarbetad strategi för hanteringen av miljö- och etikfrågor. I de fall det görs sannolikt att bolag, som fonden investerat i, inte följer lagar och förordningar inom miljö och etik eller kränker någon av ovan nämnda konventioner ska fonden direkt eller indirekt söka påverka bolaget för att få till stånd en förändring, så att framtida överträdelser och kränkningar undviks samt följa upp att åtgärder genomförs. Denna påverkan och övervakning ska ske i direkt kontakt med bolagens styrelse och ledning. Den kan också ske med andra åtgärder såsom agerande på bolagsstämmor. Att genom dialog påverka bolag, att åtgärda brister inom miljö- och etikområdet, bedöms vara mer fram-gångsrikt om fonden kvarstår som ägare, än om innehavet omedelbart avvecklas. Därvid finns en medvetenhet om att förändringar kan ta tid. Om det visar sig att intresset för att förändra inte finns hos bolaget eller att förändringsprocessen tar omotiverat lång tid, kan fonden utesluta bolaget ur sitt placeringsuniversum. Ett sådant beslut innebär att fondens innehav av samtliga värdepapper emitterade av bolaget, oavsett om de förvaltas internt eller externt, ska avvecklas under ordnade former. Fonden verkar för att fondens alla externa förvaltare och andra leverantörer (där så är tillämpligt) ska stödja och skriva under FNs initiativ för ansvarsfulla investeringar PRI (Principles for Responsible Investment). ÄGARSTYRNING I UTLÄNDSKA BOLAG Fondens mål om att skapa bästa möjliga avkastning över tiden ligger alltid till grund för fondens ställningstaganden vad gäller utövande av ägarstyrning i såväl svenska som utländska bolag. Fondens möjligheter att utöva ägarrollen utomlands på det sätt som görs i Sverige är begränsat. I Sverige är fonden en av de största institutionella ägarna. Internationellt är bilden en helt annan, eftersom fondens ägande är mer spritt och relativt sett mindre. Fondens möjligheter att på egen hand driva ägarfrågor eller att delta i valberedningsarbete kan därmed vara begränsade. Regelverken för hur ägarfrågor bedrivs skiljer sig väsentligt åt mellan olika marknader. Det som kan framstå som en självklarhet i Sverige, vad gäller möjligheterna att utöva ägarrollen, kan vara något helt annat på en annan marknad. Fonden använder, även internationellt, flera olika medel i utövandet av ägarstyrning. Viktiga styrmedel är bland annat utövande av fondens rösträtt vid bolagsstämmor samt samarbete med andra institutionella ägare för att med större tyngd kunna driva viktiga principiella frågor. Utgångspunkten för fondens riktlinjer för ägarstyrning i utländska bolag är internationellt accepterade principer för god ägarstyrning, huvudsakligen FNs Global Compact och OECDs riktlinjer för ägarstyrning och multinationella bolag. Riktlinjerna täcker både förslag från styrelse och aktieägare. Lokala koder och regler, industristandarder, börskontrakt och marknadsspecifika förhållanden kan medföra marknadsanpassade avsteg från riktlinjerna. Nedan följer ett antal punkter som fonden anser vara väsentliga vid utövande av ägarstyrning i utländska bolag. 1. AKTIEÄGARES RÄTT ATT RÖSTA Aktieägares rätt att rösta är en hörnsten i all god ägarstyrning. När det gäller bolag med rösträttsskillnader är det viktigt att skydda minoritetsaktieägarnas intressen. Aktieägare ska ha rätt att föreslå egna punkter till bolagsstämmans dagordning. Inom miljö- och etikområdet kommer fonden att verka för att aktieägarförslag läggs fram på bolagsstämmor där det kan bidra till att missförhållanden åtgärdas. Fonden stödjer avskaffande av rösträttsbegränsningar baserade på storlek på innehaven.

ÄGARPOLICY 2011 I 7 2. STYRELSE Fonden stödjer styrelser som har en majoritet av oberoende ledamöter (med oberoende avses här ledamöter som ej är anställda i bolaget). Styrelsens kommittéer, såväl ersättnings-, nomineringssom revisionskommitté, ska vara helt oberoende, det vill säga ej utgöras av anställda i bolaget. Verkställande direktören och styrelseordföranden ska inte vara en och samma person. Styrelsen ska väljas för en period av ett år. 3. HINDER MOT UPPKÖP Fonden röstar som regel emot införande och för avskaffande av hinder mot uppköp. Hinder mot uppköp innefattar så kallade giftpiller till exempel obegränsade fullmakter till kapitalanskaffning, styrelser som väljs för en tid om mer än ett år och så kallade gyllene aktier. 4. FUSIONS- OCH OMSTRUKTURERINGSFÖRSLAG Fonden utvärderar, i de fall det är möjligt, förslag på fusioner och omstruktureringar. Målet är att bedöma om affären på sikt ger aktieägarna mervärde. 5. KAPITALSTRUKTUR Bolaget ska ha en kapitalstruktur, som ur ett långsiktigt perspektiv, är väl avvägd med hänsyn till strategiska och finansiella faktorer. Aktieägare ska ha rätten att besluta om emissioner för att försäkra sig om att aktieägarnas rättigheter tas till vara. 6. ERSÄTTNINGSFRÅGOR Ersättning till ledande befattningshavare måste vara utformad för att attrahera, avlöna och ge incitament att arbeta i linje med aktieägarnas långsiktiga intresse. Ersättningsprogram ska premiera positiva långsiktiga prestationer, men även verka i motsatt riktning - när önskad prestation uteblivit ska ersättningen totalt bli lägre. Vid otillräckligt beslutsunderlag om ersättningsprogram kommer fonden avstå från att rösta eller rösta emot. Kraven är därför höga vad gäller programmens utformning, utvärdering och transparens 7. MILJÖ OCH ETIKHÄNSYN Fonden utgår från FNs Global Compact och OECDs riktlinjer för ägarstyrning och multinationella bolag. Om det kan göras sannolikt att ett bolag, som fonden investerat i, har kränkt någon av de konventioner Sverige ratificerat eller ställt sig bakom, ska fonden söka påverka bolaget för att få till stånd en förändring så att framtida kränkningar kan undvikas. Om det visar sig att intresset för att förändra inte finns hos bolaget eller att förändringsprocessen tar omotiverat lång tid, ska fonden utesluta bolaget ur sitt placeringsuniversum. Fonden stöder förslag om hanteringen av sociala och miljömässiga förhållanden som är viktiga för den långsiktiga värdeutvecklingen för bolaget, liksom relevanta förslag från aktieägare om adekvat rapportering om sociala och miljömässiga konsekvenser av bolagets verksamhet. 7.1 Mänskliga rättigheter, Code of Conduct Bolag ska respektera mänskliga rättigheter och internationellt accepterade normer när det gäller förhållanden på arbetsplatser. Bolagen har också ett ansvar för att påverka sina underleverantörer att följa dessa normer. Därför stödjer fonden förslag om införande av en Code of Conduct som täcker dessa frågor 7.2 Politiska bidrag Fonden kommer att stödja förslag om obligatorisk rapportering om politiska bidrag om detta inte redan görs på ett tillfredställande sätt. 7.3 Diskriminering och jämställdhet Bolag ska ha interna riktlinjer (policies) som förhindrar all form av diskriminering på arbetsplatsen. Fonden kommer att stödja förslag för antagande av policies om sådana inte redan finns. 7.4 Klimatfrågor Bolag har ett ansvar för att begränsa sitt bidrag till växthuseffekten. Fonden kommer att stödja förslag för antagande av policies och rapportering om sådana inte redan finns