1 2013-04-10 2012/540 Fysiskt grundskydd en vägledning för elbranschen Svenska Kraftnät i samarbete med Svensk Energi
Förord Elsystemet är ett av landets viktigaste försörjningssystem och är en nödvändig förutsättning för samhällets funktionalitet. Det åligger alla ägare av elanläggningar att dimensionera det fysiska skyddet så att det svarar mot aktuell hotbild. Denna vägledning vänder sig därför främst till dem som äger anläggningar i elsystemet. Vägledningen är en rekommendation till elbranschen. Den definierar miniminivån i skyddet av elanläggningar, efter det att betydelseklassning är fastställd. Vägledningen beskriver också hur den önskade skyddsnivån ska kunna åstadkommas. Det är denna nivå som benämns fysiskt grundskydd, vilket också är vägledningens namn. Det är vår förhoppning att vägledningen Fysiskt grundskydd ska vara ett stöd i arbetet med att skydda våra elanläggningar. Sundbyberg i april 2013 Mikael Odenberg Generaldirektör Svenska Kraftnät Kjell Jansson Verkställande direktör Svensk Energi 3/21
Innehåll Förord... 3 1 Allmänt... 7 1.1 Definition... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Lagar, förordningar, föreskrifter och standarder... 7 1.4 Omfattning och avgränsningar... 8 1.5 Hotbild... 8 1.6 Betydelseklassning som grund för fysiska skyddsåtgärder... 9 1.7 Beredskapsåtgärder... 10 2 Skyddsåtgärder... 13 2.1 Områdesskydd... 13 2.2 Skalskydd... 14 2.3 Punktskydd... 15 2.4 Försåts- eller volymskydd... 16 3 Anläggningsskydd... 17 3.1 Vattenkraftsanläggning... 17 3.2 Värmekraftverk och kraftvärmeverk... 18 3.3 Transformatorstationer och ställverk... 18 3.4 Vindkraftverk... 18 3.5 Driftcentraler... 19 3.6 Kommunikationssystem... 19 4 Miniminivåer för rekommenderat fysiskt skydd... 21 Tabell 1... 21 5/21
6/21
1 Allmänt 1.1 Definition Med fysiskt skydd avses i denna vägledning byggnadskonstruktioner och tekniska installationer som är avsedda att skapa robusthet. Detta för att förhindra eller försvåra intrång eller andra kriminella handlingar mot anläggningar i elsystemet. 1.2 Syfte Vägledningens syfte är att ge stöd och rekommendation för att definiera miniminivån för det fysiska skyddet vid anläggningar för elproduktion och eldistribution med tillhörande stödfunktioner. Vägledningen är avsedd att tillämpas vid utformning av styrande dokument för dimensionering av elanläggningars fysiska skydd eller vid projektering av ny- eller ombyggnader. Vägledningen kan även vara ett stöd vid skyddsdimensionering av andra anläggningstyper. 1.3 Lagar, förordningar, föreskrifter och standarder Vägledningen beskriver miniminivån för det fysiska skyddet av anläggningen sedan ägaren betydelseklassat denna. Kriterierna för betydelseklassning beskrivs principiellt i avsnitt 1.6. En utförligare beskrivning av detta återfinns i handboken Säkerhet vid energiföretag. Vägledningen förutsätter att anläggningsägare känner till och följer de krav på fysiskt skydd som anges i nedanstående lagar med tillhörande förordningar och föreskrifter. Elberedskapslagen (1997:288) Ellagen (1997:857) med tillhörande Starkströmsföreskifter (ELSÄK-FS 1999:5) Säkerhetsskyddslagen (1996:627) Skyddslagen (2010:305) Vägledningen är också en tillämpning av den tillträdesbegränsning som anges i säkerhetsskyddslagen och Svenska Kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd (SvKFS 2005:1). Svenska Stöldskyddsföreningens (www.stoldskyddsforeningen.se) och Svensk Standards publikationer (www.sis.se) är de regelverk och standarer som denna vägledning hänvisar till beträffande låsklasser, skyddsklasser och säkerhetsklasser. 7/21
Hänvisningar till normer och standarder återfinns i kapitel 4, tabell 1. 1.4 Omfattning och avgränsningar Vägledningen beskriver fyra typer av fysiskt skydd för anläggningar i elsystemet. Områdesskydd Skalskydd Punktskydd Försåts- eller volymskydd Utförlig beskrivning av de olika skyddstyperna framgår av kapitel 2. Kapitel 3 och tabell 1 beskriver hur skyddstyperna kan tillämpas i vattenkraftsanläggningar värmekraftverk och kraftvärmeverk transformatorstationer och ställverk vindkraftverk driftcentraler kommunikationsanläggningar Kärnkraftverken är undantagna från vägledningen, eftersom de styrs av Strålsäkerhetsmyndighetens regelverk. Kraftledningar i elnätet, oavsett spänningsnivå, omfattas inte av vägledningen. Det svenska elsystemet är på olika spänningsnivåer sammankopplat med motsvarande system i andra nordeuropeiska länder men vägledningen beaktar endast de svenska föreskrifterna och normerna. Däremot kan anslutningsmöjligheten med annat land vara en faktor vid betydelseklassningen. 1.5 Hotbild Vägledningen utgår från bedömd aktuell hotbild. Utvecklingen såväl i Sverige som i vår omvärld medför att hotbilden inte är statisk och kan snabbt förändras. Anläggningsskyddet ska i första hand dimensioneras och utformas för att förhindra eller försvåra 8/21
olaga intrång eller inbrott stöld skadegörelse sabotage anlagd brand terrorism hot och våld mot personal Omfattningen av det fysiska skyddet begränsas i regel till de nivåer som rekommenderas i vägledningen. Terrorism klassas som ett fredstida hot och kan i sin enklaste form jämställas med kriminalitet. För att möta resursstark terrorism, som kan bestå av organiserade attacker i militärliknande former behövs samhällets samlade förmåga. Etablerad samverkan mellan anläggningsägare, berörda samhällsfunktioner och myndigheter är en förutsättning för god skyddseffekt. Möjligheten att få en anläggning beslutad som skyddsobjekt enligt skyddslagen bör härvid beaktas (se publikationen Vägledning skyddsobjekt). 1.6 Betydelseklassning som grund för fysiska skyddsåtgärder Vägledningen tillämpar en fyrgradig skala för betydelseklassning, B 1 till B 4, där B 4 har högst betydelse. Principerna för betydelseklassning utgår från anläggningens funktion för elförsörjningen i ett nationellt, regionalt och lokalt samhällsperspektiv: Betydelseklass Betydelse B1 B2 B3 B4 Lokal betydelse Regional eller stor lokal betydelse Nationell eller stor regional betydelse Avgörande nationell betydelse Utförlig beskrivning av metod och modell för betydelseklassning framgår av handboken Säkerhet vid energiföretag. 9/21
Härutöver kan förutsättningar och kriterier enligt nedan påverka den slutliga betydelseklassningen: Konsekvenser av ett avbrott för samhällsviktiga kunder Risker för människors liv och hälsa samt miljökonsekvenser (t.ex. vid oljebrand, oljespill, gasläckage eller dammbrott) Anläggningens geografiska läge och omgivande verksamhet Risker för egen personal vid bedömt ''utsatta" anläggningar (sabotage, aktivitetsgrupper, kriminalitet m.m.) Förhöjd brottslighet i området Förlorade intäkter vid driftavbrott Återanskaffningstid för skadad anläggningsdel Avsaknad av redundans i el- och kommunikationssystem Anläggningens ekonomiska värde Försäkringsvillkor Personella bevakningsresurser och insatstider Varumärkespåverkan Det förekommer även andra analysmetoder för att avgöra en anläggnings betydelse, vilka inte beskrivs i denna vägledning. Gemensamt för alla förekommande metoder för betydelseklassning är att klassningsnivåerna B1 till B4 tillämpas. 1.7 Beredskapsåtgärder Fastställd betydelseklassning är styrande för nivån för det fysiska skyddet. Vid uppförande av nya anläggningar, eller större förändringar av befintliga, krävs enligt vissa kriterier i elberedskapslagen anmälan till Svenska Kraftnät. Syftet är att Svenska Kraftnät bl.a. kan ta ställning till och besluta om ytterligare åtgärder behövs utöver vad anläggningsägaren har bedömt skäligt. Eventuellt beslutade åtgärder finansieras helt eller delvis med beredskapsmedel. Beredskapsåtgärderna benämns BSÅ. Processen säkerställer att skyddsbehovet för höjd beredskap beaktas samtidigt som anläggningens fredstida skyddsnivå höjs. Det bör eftersträvas att alla fysiska skyddsåtgärder inkl. beredskapsåtgärder kan genomföras i ett sammanhang. För att möjliggöra detta bör ärendet anmälas med god 10/21
framförhållning och dialogen mellan anläggningsägare och Svenska Kraftnät präglas av en vilja till samförstånd. Om BSÅ bedöms bli aktuella bör anläggningsägare och Svenska Kraftnät samråda om betydelseklassen. På så sätt tillgodoses behov utifrån såväl anläggningsägarens som det nationella perspektivet. Svenska Kraftnät kan från beredskapssynpunkt besluta att förstärka det fysiska skyddet utöver vad som är motiverat ur anläggningsägarens perspektiv utan att denne anmält förändringar enligt ovan. I sådana fall bekostar Svenska Kraftnät den del som överstiger skyddsnivån för beslutad betydelseklass. Åtgärden benämns riktad beredskapsåtgärd (RBSÅ). Generellt gäller att det främst är anläggningar i betydelseklass B3 som kommer i fråga för detta. 11/21
12/21
2 Skyddsåtgärder Kapitlet ger en fördjupning av aktuella skyddsåtgärder inom en anläggning och dess olika delar. Vid nybyggnation bestäms nivån på fysiskt skydd av den betydelseklass som fastställts för den planerade anläggningen. Det rekommenderas att motsvarande överväganden görs även vid reinvesteringar. En enkel och effektiv form av skydd kan åstadkommas genom upptändning av belysning vid aktivitet på anläggning. 2.1 Områdesskydd Ett områdesskydd har till uppgift att skydda egendom, materiel och utrustning som förvaras inom inhägnat område. Det ska också förhindra eller försvåra tillträde till lokaler inom det inhägnade området. Området ska vara inhägnat på ett sätt som ger ett efter förhållandena godtagbart skydd mot inbrott, skadegörelse, sabotage mm. Områdesskyddet markerar också gräns för obehörigt tillträde. Områdesskydd kan bestå av stängsel, grindar, murar, bommar mm och kan kompletteras med larm. Områdesskydd i säkerhetsnivå enligt SSF 200:4 kap 2.7 utgör minimikrav vid anläggningar där sådant krävs. Rekommendationer Tillfälliga baracker, containrar, husvagnar etc. kan medföra risk för inbrott och stöld och bör därför inte placeras innanför områdesskydd. Områdesskydd bör om möjligt inte läggas i fastighetsgräns eftersom ett visst område kan behövas för ytterligare skyddsåtgärder utanför skyddet. Annan verksamhet, tekniska förhållanden eller speciella avtal kan göra det svårt att åstadkomma ett tillräckligt områdesskydd. I sådana fall krävs komplettering med skal eller punktskydd, eller bådadera. Områdesstängsel för utomhusställverk ska utöver rekommendationerna i tabell 1 också uppfylla Elsäkerhetsverkets (ELSÄK-FS 1999:5 B 87) krav. Antalet grindar bör minimeras. Grind ska ha samma eller motsvarande skydd som övrigt områdesskydd. 13/21
Kulvert, bränsletransportör etc. som går genom områdesskydd får inte försvaga skyddet. Om kommunikationsmast är placerad i anslutning till elanläggning och riskerar att skada denna vid fall ska masten anses ingå i anläggningen. Vissa anläggningar kan kräva förstärkt områdesskydd. I SSF: s normer finns inga anvisningar för detta. Skyddet utformas efter analys och bedömning av identifierade risker. Ett starkare områdesskydd kan t.ex. utgöras av ett högre och kraftfullare stängsel med flera taggtrådar i en "Y-topp" eller utåtlutande taggtrådsbärare. Krypning under stängslet kan också försvåras, bland annat genom undergjutning av betongsyll eller med ett nät av armeringsjärn. Påkörningsskydd av exempelvis betong kan komplettera områdesskyddet. Anläggningar kan även förses med larmat elstängsel som samtidigt verkar avskräckande och fördröjande. Möjlighet finns att bygga andra typer av stängsel, t.ex. palissader. I B4-anläggningar bör områdesskyddet kompletteras med områdeslarm som verifieras med övervakningskameror. Dammar som inte kan hägnas in p.g.a. allmänna vägar på dammkrönet kan förses med övervakningskameror. 2.2 Skalskydd Skalskydd utgörs av en byggnads omslutningsytor dvs. ytterväggar inklusive dörrar, portar, fönster och luckor samt golv och tak och kan kompletteras med larm. Det kan finnas flera byggnader inom en anläggning med olika behov av skalskydd beroende på hur väsentliga de är för anläggningens funktion. Syftet med skalskydd är att förhindra eller försvåra intrång. Med ett sådant skydd ska det vara tidsödande och omständigt samt förenat med buller eller annat störande för inkräktare med avsikt att ta sig in i byggnaden. Rekommendationer De delar i en anläggning som bör ha larmat skalskydd är: byggnad som är väsentlig för anläggningens funktion. kulvert, bränsletransportör etc. som går genom "skalet". spelkur, pegelkur, inspektionstunnel vid damm. 14/21
I tabell 1 rekommenderas skyddsklasser för anläggningar beroende på betydelseklass. Dörrar, portar, fönster och luckor är naturliga inbrotts- och reträttvägar. Dessa måste därför särskilt uppmärksammas vid dimensionering av skalskydd i de olika skyddsnivåerna. Befintlig dörr som inte är säkerhetsklassad kan förstärkas med stålplåt och bakkantssäkring samt eventuellt även med brytskydd och dörrförstärkning enligt SS 3522:2004. Även port kan förstärkas på liknande sätt. Dörr som används ofta bör förses med elektromekanisk låsning (motorlås) som öppnas med kort och kod. Arbetsmiljöverkets föreskrifter för utrymning måste beaktas vid utformning av entrédörrar och dörrar i utrymningsvägar. Fönsterglas kan bytas ut och anpassas till olika säkerhetsnivåer samt mot vandalisering, inbrott, beskjutning etc. beroende på byggnadens skyddsklass. Alternativ till att byta glas är att komplettera dem med polykarbonat eller inkrypningsskydd enligt SSF 200:4; 4.4. Fönster kan också kompletteras med larm och galler. Öppningsbart fönster i marknivå bör förses med invändigt lås. Det bör noteras att skyddsklass 2 anges för anläggning i betydelseklass B3 och B4. Samtidigt rekommenderas passagesystem med kort och kod, trots att det ännu inte finns sådana lås godkända för skyddsklassen. 2.3 Punktskydd Vissa delar i en anläggning kan behöva ett förstärkt skydd som benämns punktskydd. Exempel på sådana är kontrollrum server-, tele- och teknikrum säkerhetsskåp kommunikationsmaster eller antennbärare i markplan transformator utomhus utomhusställverk lock till kabelbrunnar 15/21
schakt luckhus, spelkur och pegelkur Rekommendationer Utformning och dimensionering av punktskydd styrs av objektets placering i anläggningen. Om det aktuella utrymmet ligger utanför områdesskyddet eller skalskyddet krävs naturligtvis andra åtgärder än om det är beläget inom dessa. Olåst brunnslock utanför områdesskyddet kan göra det möjligt för inkräktare att komma in i en anläggning via kulvertar. Även kablage kan bli åtkomligt via oskyddat brunnslock. Dessa bör skyddas på samma sätt som anläggningen i övrigt. Oskyddat brunnslock kan kompletteras med låsbart galler. Byggnad eller anordning för reservkraft bör placeras innanför områdesskydd och förses med larm. Anordningar för att fylla på bränsletankar bör förses med lås i lägst låsklass 3. I de fall kraft- eller kommunikationskabel läggs utanför områdesskyddet bör dessa dras i rör eller markförläggas. Antennbärare bör förses med låsbart klätterskydd för att förhindra intrång. Vid förhyrd antennplats bör samma krav på fysiskt skydd gälla som vid egen anläggning. 2.4 Försåts- eller volymskydd Med försåts- eller volymskydd avses ett larm installerat inom områdes- eller skalskyddet för att skydda strategiska passager eller hela utrymmen. Detektorer installeras bland annat i trapphus och korridorer samt i rum med stöldbegärlig egendom. Observera att larm i skalskydd detekterar när ett intrång påbörjas, medan försåts- eller volymskydd aktiveras först när inkräktaren redan är inne i anläggningen. Rekommendationer De rörelsedetektorer som bör användas som försåts- eller volymlarm är av typ passiv IR-detektor mikrovågsdetektor ljus- och ljuddetektor 16/21
3 Anläggningsskydd 3.1 Vattenkraftsanläggning En vattenkraftsanläggning innehåller ofta ett vattenkraftverk samt en eller flera dammar. Vattenkraftsanläggning kan även innehålla tunnlar, kanaler och inspektionsgångar under eller genom olika anläggningsdelar. Dessutom finns ofta spelkurar för manövrering av utskovsluckor samt pegelkurar för mätning av vattennivån i magasinet. Dammar omfattas av särskild klassning enligt riktlinjerna för dammsäkerhet (RIDAS). Hänsyn till denna klassning måste beaktas och kan påverka betydelseklassningen och därmed nivån på säkerhetsskyddet. Rekommendationer En vattenkraftanläggning kan omfatta dammar eller tunnlar belägna långt ifrån själva vattenkraftverket. Dessutom utgör dammkrön i många fall allmänna vägar över ett vattendrag. Det kan då vara svårt att hägna in hela anläggningen inklusive dammarna. Områdesskydd i form av exempelvis stängsel bör därför övervägas runt byggnader eller anläggningsdelar av särskild betydelse. Om det inte är möjligt att skydda ett område bör skalskydd och punktskydd övervägas vid objekt som är av särskild betydelse. Inspektionsgångar, spelkurar, pegelkurar, intagsbyggnader och mätbrunnar särskilt beaktas. Inspektionsgångar kan ge tillträde till hela eller delar av vattenkraftverk och måste därmed särskilt studeras. Skalskyddet för dessa anläggningsdelar bör ha samma nivå som kraftverket i övrigt. Pegelkur utförd i trä och som ingår i vattenkraftanläggning i betydelseklass B 4 och som är utrustad med KAS-funktion bör förstärkas med stålplåt typ DOMEX eller likvärdig svårforcerad plåt på väggarnas insida. KAS är en skyddsutrustning (reläskydd) som detekterar onormal vattennivå i dammen och initierar lucköppning vid felfunktion i den ordinarie utrustningen. För anläggning i betydelseklass B4 bör styrning av intags- och utskovsluckor kompletteras med nyckelströmbrytare. Tryckutjämningsluckor har som uppgift att utjämna luftstötar vid ett eventuellt frånslag eller annan störning i anläggningen. Sådana luckor bör särskilt beaktas ur skyddssynpunkt. Tryckutjämningsluckor kan dessutom finnas i eller vid portar till 17/21
tunnelnedfarter. Dessa luckor bör utrustas med inkrypningsskydd i lägst skyddsklass 2 (SSF 200:4) Övervakningskameror kan vara ett bra punktskydd där det inte går att installera områdesskydd, exempelvis för spelkurar och på dammkrön som utgör allmänna vägar. 3.2 Värmekraftverk och kraftvärmeverk Rekommendationer Om tryckutjämningsluckor finns gäller samma rekommendationer som för vattenkraftsanläggning. Anläggningar ska betydelseklassas och ges det skydd som anges i tabell 1. Dörr eller port i markplan till skorsten bör ha samma skyddsnivå som anläggningen i övrigt. 3.3 Transformatorstationer och ställverk Rekommendationer Transformatorstationer och ställverk, som ligger i område utsatt för ökad risk för stöld och skadegörelse, bör ha ett förstärkt områdesskydd. Detta kan bestå av stängsellarm, elstängsel, marklarm eller någon form av kameraövervakning. Kameraövervakning kan ske utan tillstånd vid anläggningar som är skyddsobjekt. För anläggningar som inte är skyddsobjekt kan värmekamera vara ett alternativ. Avlastningsluckor i skalskydd på ställverksbyggnad där områdesskydd saknas bör inte öppna ut mot plats dit allmänheten har tillträde om byggnaden är belägen nära tomtgräns. Avlastningsluckor kan förses med galler på insidan. 3.4 Vindkraftverk Rekommendationer Vindkraftverk eller vindkraftpark ska betydelseklassas och ges det skydd som anges i tabell 1. Vindkraftverk saknar i regel områdesskydd. Skalskyddet bör därför speciellt beaktas. 18/21
Transportväg bör förses med vägbom eller annat hinder som försvårar framkomlighet för obehöriga. 3.5 Driftcentraler Rekommendationer Driftcentral i betydelseklass B3 eller B4 bör ha överfallslarm, som terminerar i bemannad central. Driftcentral eller teknikrum bör inte ligga i markplan eller högst upp i fastighet. Fönsterytor ut mot allmän plats bör undvikas eller förses med inkastskydd. 3.6 Kommunikationssystem En förbindelse för kommunikation kan bestå av en lång kedja av fysiska anläggningar placerade innanför områdesskydd eller helt avskilda från elanläggning. Det förekommer dessutom att delar av en förbindelse utnyttjar de publika kommunikationsnäten, dvs. nät som anläggningsägare själv inte råder över. Dessutom kan informationen i en kommunikationsförbindelse ha helt annan betydelse än de elanläggningar som förbindelsen fysiskt passerar. Detta kan innebära att anläggningen, eller del av denna, bör ges ett mer omfattande skydd än vad aktuell betydelseklass rekommenderar. Rekommendationer Kommunikationsutrustning är vanligen placerad i särskilda teknikbodar, i elektriska driftrum eller i vanliga byggnader. Teknikbodar och motsvarande, liksom det kommunikationssystem de ingår i, bör betydelseklassas efter hur viktig den information som överförs är. En sådan bedömning kan innebära att teknikbod ges en annan betydelseklass än intilliggande elanläggning. Vid trådlös kommunikation, t.ex. via mikrovågslänkar, placeras teknikbod oftast på plats som är lämplig ur kommunikationstekniska aspekter. Detta kan innebära att bod placeras på svårtillgänglig plats och helt avskild från övrig elinfrastruktur. Sådan placering ställer särskilda krav på det fysiska skyddet. Mast bör placeras så att den inte kan skada vitala delar av anläggningen. Kommunikationsmast placerad innanför områdesskydd till elanläggning ges det skydd som är utformat för den aktuella anläggningen. Detta bedöms i de flesta fall också uppfylla kraven för kommunikationsanläggningar. 19/21
20/21
21/21 Områdesskydd Skalskydd 21 4 Miniminivåer för rekommenderat fysiskt skydd Tabell 1 Anläggningsdel B1 B2 B3 B4 Områdesstängsel Områdesstängsel enligt SSF 200:4 kap 2.7 och 4.6 Områdesstängsel enligt SSF 200:4 kap 2.7 och 4.6 Områdesstängsel enligt SSF 200:4 kap 2.7 och 4.6 Områdesstängsel enligt SSF 200:4 kap 2.7 och 4.6 Områdesövervakning larmat områdesstängsel Manuell grind Grind enligt SSF 200:4 kap 4.6 Lås enligt SSF 200:4 kap 2.7 Grind enligt SSF 200:4 kap 4.6 Lås enligt SSF 200:4 kap 2.7 Grind enligt SSF 200:4 kap 4.6 Lås enligt SSF 200:4 kap 2.7 Grind enligt SSF 200:4 kap 4.6 Lås enligt SSF 200:4 kap 2.7 Grindar larmade enligt SSF 130:8 larmklass 2 Motormanövrerad grind Grind enligt SSF 200:4 kap 4.6 Inpassering med nyckel eller kod Utpassering via magnetslinga eller tryckknapp Grind enligt SSF 200:4 kap 4.6 Inpassering med nyckel eller kod Utpassering via magnetslinga eller tryckknapp Grind enligt SSF 200:4 kap 4.6 In- och utpassering med kort och kod Grind enligt SSF 200:4 kap 4.6 In- och utpassering med kort och kod Grindar larmade enligt SSF 130:8 larmklass 2 Byggnader väsentliga för anläggningens funktion Mekaniskt inbrottsskydd enligt SSF 200:4 skyddsklass 1 Mekaniskt inbrottsskydd enligt SSF 200:4 skyddsklass 1 Inbrottslarm enligt SSF 130:8 larmklass 1 Mekaniskt inbrottsskydd enligt SSF 200:4 skyddsklass 2 Inbrottslarm enligt SSF 130:8 larmklass 2 Passagesystem med kort och kod Mekaniskt inbrottsskydd enligt SSF 200:4 skyddsklass 2 Inbrottslarm enligt SSF 130:8 larmklass 3 Passagesystem med kort och kod Driftcentraler, UPS- och telerum och liknade lokaler Mekaniskt inbrottsskydd enligt SSF 200:4 skyddsklass 1 Mekaniskt inbrottsskydd enligt SSF 200:4 skyddsklass 2 Inbrottslarm enligt SSF 130:8 larmklass 1 Passagesystem med kod Mekaniskt inbrottsskydd enligt SSF 200:4 skyddsklass 2 Inbrottslarm enligt SSF 130:8 larmklass 2 Fönsterglas enligt SS-EN 356 lägst P4A Kameraövervakning vid samtliga dörrar till DC Passagesystem med kort och kod Mekaniskt inbrottsskydd enligt SSF 200:4 skyddsklass 2 Inbrottslarm enligt SSF 130:8 larmklass 3 Fönsterglas enligt SS-EN 356 lägst P6B Kameraövervakning vid samtliga dörrar Passagesystem med kort och kod via slussystem Punktskydd Transformatoruppställning Transformator kan förses med sabotageskydd Inbrottslarm enligt SSF 130:8 larmklass 2