FYSISK SÄKERHET. Inledning. TEKNISK RIKTLINJE TR09-10 utg A 1/9

Transkript

1 SvK4005, v3.3, VÅR BETECKNING TR09-10 DATUM TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA A FYSISK SÄKERHET Inledning Den fysiska och tekniska säkerheten skall erbjuda ett väl avvägt skydd för medarbetaren och information och egendom som tillhör Svenska Kraftnät, dess affärspartners och kunder. Fysiskt skydd ingår även som kapitel 3 i Svenska Kraftnäts interna säkerhetshandbok. Den kan rekvireras internt och externt under: Vår verksamhet/ Säkerhetsskydd. 1/9

2 Innehåll 1 INLEDNING SKYDDSKRAV Grundläggande skyddskrav Betydelseklassning Skyddsobjekt Säkerhetsmedveten personal Tekniska skyddsåtgärder Stängsel Fasader och väggar Fönster Dörrar och portar Lås och nycklar/nyckelkort Larm och kameror Luckor, luft- och vattenintag Master Kablage SLUTSATS /9

3 1 INLEDNING Den fysiska och tekniska säkerheten skall erbjuda ett väl avvägt skydd för medarbetaren och information och egendom som tillhör Svenska Kraftnät, dess affärspartners och kunder. Skyddet skall utformas på ett sätt som försvårar för obehöriga att få tillträde till Svenska Kraftnäts skyddade delar och som gör det svårare att göra inbrott, sabotera och komma åt hemlig information. När säkerhetsskyddsåtgärder skall vidtas krävs det kunskap om anläggningarnas betydelse för Svenska Kraftnäts åtagande mot övriga elförsörjningen och dess företag. För att den totala säkerhetsskyddsnivån skall bli riktig måste en avvägning göras mellan det ekonomiska värdet och kostnaden för säkerhetsåtgärderna. Vidare skall den fysiska säkerheten ge ett väl avvägt skydd för Svenska Kraftnäts personal och egendom. Ett väl avvägt fysiskt och tekniskt skydd uppnås bl.a. genom: > Värdering av hot och risker mot Svenska Kraftnät (säkerhets- och riskanalys). > Prioritering av anläggningar som skall skyddas. > Förebyggande och skadebegränsande byggnads- eller andra tekniska skyddsåtgärder (brandcellindelning, säkerhetsskåp, dörrar, lås m.m.). > Detekterande åtgärder (inbrotts-, brand- och driftlarm). > Bevakning (teknisk och personell). Allt fysiskt skydd är forcerbart. 3/9

4 2 SKYDDSKRAV Skyddet för en anläggning skall ha den nivå, som är rimlig med hänsyn till resultat från betydelseklassningen (konsekvens-beskrivningen), riskanalys, leveranssäkerhetskrav och ekonomiska förutsättningar. Analysen ger svar på frågor såsom vilket lagligt stöd det finns för att skydda anläggningar och verksamhet. (säkerhetsskyddslagen, lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.fl.) Man måste emellertid förutsätta att det finns personer som inte följer förbud i gällande lagar och bestämmelser. Svenska Kraftnät måste därför ha ett skydd innebärande bl.a. att fysiska skydd monteras eller att det finns personal som bevakar anläggningar. 2.1 Grundläggande skyddskrav Grindar i stängsel som omgärdar s.k. driftrum skall alltid hållas stängda om de inte kan övervakas. Detta krav framgår också av Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Anläggningsanpassade skyddskrav måste ställas både vid befintliga anläggningar, vid reinvesteringsarbeten och vid projektering av nya anläggningar. Anläggningens betydelse bestämmer härvid skyddsnivån. De grundläggande skyddsdefinitionerna för en anläggning är de följande: Områdesskydd: Utgörs av inhägnaden runt anläggningen. Skalskydd: Utgörs av anläggningens ytterväggar med fönster och dörrar m.m. Sektionering: Uppdelning i sektioner; byggnadstekniskt och i larmsektioner. Punktskydd: Exempelvis dator- och telerum, master, nyckelpersonals arbetsrum, viktig verksamhet, säkerhetsskåp, viktiga utrymmen m.m. Ett skydd är inte bättre än dess svagaste länk. Kraven på fysiska barriärer måste vägas samman med åtgärder för teknisk bevakning och personella insatser. Långa insatstider vid larm medför krav på bättre områdes- och skalskydd. 4/9

5 Oavsett vilken typ av områdes- och skalskydd som används, kan detta forceras. Skyddet bör vara så utformat att det försvårar tillträdet (förlänger angreppstiden) och så att det vid tillsyn eller utryckning lätt kan konstateras om försök till intrång skett. Områdesskyddet, väl skyltat, utgör dessutom en juridiskt markerad gräns för obehöriga. 2.2 Betydelseklassning Grunden för betydelseklassning är anläggningens betydelse i sin helhet för elsystemet och för Svenska Kraftnäts affärsverksamhet. Betydelseklassningen ligger till grund för valet av såväl tekniska som andra skyddsåtgärder. För att uppnå en balanserad skyddsnivå krävs att SvK genomför en betydelseklassning av de anläggningar där SvK är huvudman. Klasserna definieras enligt tabellen nedan. Klass Betydelse Exempel B1 Betydelse Fördelningsstationer, depåer, marknadskontor. B2 Stor betydelse Mindre produktionsanläggningar, större mottagningsstationer, kontor, förråd, radiolänkar. B3 Väsentlig betydelse Större produktionsanläggningar, större driftcentraler, knutpunkter i regionnät, stamstationer. B4 Avgörande betydelse Viktiga knutpunkter i stamnätet, Kärnkraftanläggningar. 5/9

6 2.3 Skyddsobjekt Anläggningar som bedöms ha en speciellt viktig funktion (betydelse) för vår affärsverksamhet kan av Svenska Kraftnät beläggas med tillträdes- och/eller fotograferingsförbud. Säkerhetsskyddschefen i Svenska Kraftnät skall i samråd med övriga berörda ange vilka anläggningar, eller delar av sådana som skall beläggas med olika förbud. Svenska Kraftnäts anläggningar som bedömts ha en speciellt viktig funktion för elförsörjningen i en kris- eller krigssituation kan efter begäran av en länsstyrelse klassas som skyddsobjekt. Dessa skyddsobjekt har alltid tillträdes-, foto- och/eller annat förbud. Förbuden utfärdas och kungöres av länsstyrelsen. Förbud kan inskränkas till att gälla endast del(ar) av anläggning. Anläggningar som klassats som skyddsobjekt efter begäran av Svenska Kraftnät skyltas alltid. Skyltningen behöver inte alltid sitta synlig på staket/skyddsobjektsgränsen utan kan i vissa fall sitta inne i objektet. Säkerhetsskyddschefen avgör skyltningens placering i samråd med objektsförvaltaren. 2.4 Säkerhetsmedveten personal För att våra anläggningar skall ha ett väl avvägt skydd mot brottslig verksamhet krävs säkerhetsmedveten personal. Det innebär bl.a. att personalen skall ha tillräcklig säkerhetsutbildning och att befogenheter och skyldigheter för att minska verkan av brottsliga handlingar är klarlagda. Det innebär också att åtgärder för att höja säkerheten blir en naturlig del i övrig planering. Brottsliga handlingar mot anläggningar skall rapporteras snarast till säkerhetsskyddschefen. 2.5 Tekniska skyddsåtgärder De vanligaste tekniska skyddsåtgärderna redovisas nedan. En utförligare beskrivning kommer att utarbetas senare Stängsel Syftet med stängsel är att det avgränsar områden och styr person-och fordonsflöden till bestämda platser. Stängsel försvårar intrång till objekt och anläggningar. Det utgör även en markering av tomtgräns innanför vilka inga obehöriga får vistas utan tillstånd. Ett förbud meddelas genom att stängslet skyltas med förbudsskyltar. I vissa fall kan ett stängsel även tjäna som skydd för oavsiktligt beträdande såsom torrlagda älvfåror m.m. Stängsel finns i många olika utföranden. Grundprincipen är att stängslet är 2-3 meter högt med en utåtböjd topp som innehåller taggtrådar. Stängsel kan vara gjort av olika material. Att forcera ett plaststängsel erbjuder t.ex. inga svårigheter medan ett stålstängsel genast blir besvärligare. 6/9

7 Minimikraven för stängsel vid driftrum finns formulerade i starkströmsföreskrifterna, men enbart utifrån elsäkerhetsaspekten. Ett sådant stängsel erbjuder dåligt skydd mot skadegörelse, kriminalitet och sabotage. De viktigaste anläggningarna bör därför ha ett mera svårforcerat stängsel. Ett helsvetsat stängsel bör övervägas Fasader och väggar Vid utförandet av väggar bör man ta hänsyn till skyddsnivån för vitala anläggningsdelar och vilka övriga skyddsåtgärder som vidtas. Viktiga byggnader bör platsgjutas eller ges motsvarande uthållighet Fönster Fönsterglas finns i olika säkerhetsklasser inom olika säkerhetsområden (personsäkerhet, vandalisering, inbrott eller skottsäkra). Fönster skall installeras så att de inte kan monteras bort utifrån. Öppningsbara fönster bör ha tillförlitlig låsanordning. I utrymmen av vital betydelse bör fönster i möjligaste mån undvikas, framför allt där husets yttervägg utgör en del av områdesskyddet. Fönster kan kompletteras med t.ex. glaskrossdetektorer, magnetdetektorer, galler eller laminat (inkrypningsskydd) Dörrar och portar En mycket vanlig angrepps- och reträttväg vid inbrott är portar och ytterdörrar. Dörrar indelas enligt standard i flera dörrklasser. Antalet dörrar för inpassering bör begränsas och om möjligt bör endast en dörr användas som entrédörr. Övriga dörrar spärras eller förses med nödutrymningsbeslag på insidan och i vissa fall med larm. Låscylindern på insidan kan göras obrukbar eller spärras med godkänd låsbricka. Man skall av utrymningsskäl konsultera räddningstjänsten innan detta sker. Entrédörr till en anläggning bör vara så kraftig att den inte går att forcera utan svårighet. Fönster i dörren skall undvikas. Detta gäller framförallt i dörrar som vetter mot undanskymda platser. En ytterdörr av trä kan förstärkas genom beklädnad med stålplåt eller galler. Den bör också förses med brytskydd. Dörrar som öppnas utåt bör förses med bakkantssäkring. Dörrar till drift/datacentraler och övriga vitala utrymmen bör hållas låsta. Dörrar försedda med passagekontroll, t.ex. kortlås bör utrustas med dörrstängare. 7/9

8 2.5.5 Lås och nycklar/nyckelkort Ytterdörrar och dörrar till vitala utrymmen bör vara försedda med godkända låsenheter enligt vald skyddsnivå för utrymmet. Nycklar/nyckelkort bör endast tilldelas behörig personal och mot kvitto. Det är lämpligt att föra register över utlämnade nycklar. Eftersom varje nyckel är en risk bör tilldelningen endast vara till dem som har behov av dem. Tilldelad nyckel/nyckelkort bör förvaras oåtkomligt för obehöriga och inte lånas ut eller kopieras. Förlust måste omedelbart anmälas. Reservnycklar/kort och kvittenser förvaras i säkerhetsskåp hos den som är nyckelansvarig. SvK har under 2000 och 2001 installerat elektroniskt låssystem vid anläggningar där SvK är huvudman. Till gånggrind och dörr till kontrollrumsbyggnad används elektroniskt kort. Nyckel till övriga utrymmen i stationen förvaras i låst säkerhetsskåp inne i stationen. Tilldelning av elektroniska kort görs av säkerhetsman vid driftavdelningen. En utförligare beskrivning av inpassering i våra stationer finns och ingår i de riktlinjer som utges för drift- och underhåll av SvK anläggningar Larm och kameror Tillträdesskyddet kan kompletteras med inbrottslarm och eventuellt ett överfallslarm i någon form. Larmet kan överföras till larmmottagare, s.k. centralanslutet larm. Överföring av larm bör vid viktiga anläggningar ske via övervakad ledning - alternativt kan två skilda överföringssystem övervägas. Larm kan kompletteras med bildövervakning. Observera att vid montering av kamera gäller i vissa fall bestämmelserna i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning. Stängsel vid viktiga anläggningar kan kompletteras med ett verifierbart larm och/eller bildövervakning. En kombination av larm och bildövervakning ger larmmottagaren möjlighet att se vad som utlöst larmet. För att undvika falsklarm bör larmet anordnas innanför stängslet. Även tjänstebilar och utrymmen där det kan förvaras företagshemliga handlingar, viktig materiel eller dyrbara verktyg bör förses med larm. I vissa fall bör larmet kopplas till larmmottagare. Ett enkelt lokalt larm, sirén eller belysning kan vara ett alternativ som tillträdes- och inbrottsskydd. Det kan vara ett lämpligt larm på t.ex. verktygs- och materielcontainers vid tillfälliga arbetsplatser. Observera att hänsyn till närboende måste tas när man installerar lokala larm. 8/9

9 För särskilt utsatta personer kan även inbrotts- och överfallslarm i bostaden övervägas. För installation av larm bör auktoriserat larmföretag anlitas Luckor, luft- och vattenintag Om luft- eller vattenintagen är så stora att någon kan krypa genom dem bör man montera genomkrypningshinder med stålgaller eller motsvarande med maskvidd om högst 10 cm Master En mast inklusive manöverbyggnad bör placeras innanför anläggningsstängsel. Om detta inte är möjligt bör den förses med eget stängsel eventuellt kompletterat med larm. För att förhindra skadegörelse av vitala delar i en mast bör den förses med ett överklättningsskydd på en höjd av cirka 2,5 m över marknivån. Luckor till klätterskyddet bör förses med lås som har mycket god verkan mot åverkan Kablage Kabelgravar utanför inhägnat område bör undvikas. Rörförläggning ger ett bättre skydd. Täckning till kabelgravar bör utföras i betong. Ett ökat skydd mot bl. a. antändning kan erhållas genom att kabelgravarna fylls med sand. Kabelbrunnar förses med lås. Kablar som inte är nedgrävda mellan byggnader och master bör skyddas med stålrör. Kablar i master bör skyddas upp till 3,5 meter över marken på motsvarande sätt eller genom plåtinklädnad av masten. 3 SLUTSATS Det är viktigt att den tekniska skyddsnivån bestäms tidigt i planeringen av en anläggning. När SvK har för avsikt att reinvestera eller bygga ny anläggning skall en säkerhetsanalys genomföras som komplement till studien för att klarlägga vilken skyddsnivå som erfordras. 9/9