Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem Eva Salomon, RISE Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, VPE Eva Spörndly, SLU, HUV Research Institutes of Sweden Finansiär: SLF Stiftelsen lantbruksforskning

Syfte Jämföra fyra betesfröblandningars uthållighet och dess botaniska sammansättning, avkastning samt näringsvärde Jämföra kvigors val av vall (A D vid bete) Utvärdera fyra betesfröblandningar och dess förmåga att reparera vegetationstäcket efter trampskador Foto: N. Nilsdotter-Linde

Vallarnas uthållighet botanisk sammansättning, avkastning och näringsvärde 3 Nilla Nilsdotter-Linde, Eva Salomon & Eva Spörndly

Fältförsök Lövsta, Uppsala Jordart styv gyttjelera 2012 insådd av betesfröblandningarna 2013 utveckling av betesbestånden 2014 2017 bete, totalt 17 gånger Djurtäthet 40 kor per hektar Väder torrt till normalt 4

Fröblandningar (% vid sådd) Art Sort (typ) A B C D Trifolium repens Vitklöver Undrom (små blad) 20 20 Poa pratensis Ängsgröe Kupol (foder) 35 35 44 Julius (sport) 44 Festuca rubra Rödsvingel Gondolin (foder) 10 10 12 Cezanne (sport) 12 Lolium perenne Engelskt rajgräs Foxtrot (sen, 2n, foder) 35 44 Bizet 1 (sen, 2n, sport) 44 Festuca arundinacea Rörsvingel Borneo (sport) 35 Huvudjämförelser A Engelskt rajgräs B Rörsvingel A Med vitklöver C Utan vitklöver C Fodersorter D Sportsorter

Botanisk sammansättning x 10 De olika fraktionerna bestämdes genom analys på ts-basis Maj 2014 2018 Augusti/september 2015 2017

Resultat botanisk sammansättning Procent ängsgröe i vallarna A, B, C och D Betesår A B C D 2015 12 16 19 21 2016 10 20 19 14 2017 22 27 24 23 2018 23 70 33 10 Slutsatser ängsgröe: Mer ängsgröe i Vall B med rörsvingel än i Vall A med engelskt rajgräs efter 4 betesår Mer ängsgröe i Vall C med fodersorter än i Vall D med sportsorter efter 4 betesår Andelen ängsgröe tenderade att öka med tiden i vallarna A och C och blev signifikant högre i B år 2018 10

Resultat botanisk sammansättning i vallarna A, B, C och D Engelskt rajgräs Mer engelskt rajgräs (37%) än rörsvingel (2%) efter 4 betesår Andelen eng. rajgräs: 25 35% betesår 1 3 men ökade sedan till 40% Vitklöver Andelen vitklöver minskade från de 2 första betesåren (50%) till de 2 sista (15%) Vitklöverandelen var ca 24% på våren och 42% på hösten 11

Resultat botanisk sammansättning i vallarna A, B, C och D Örtogräs Mer örtogräs i leden utan vitklöver än med vitklöver: A: 7%, B: 5%, C: 15%, D: 17% Mest maskros (utöver vitklöver i C och D) Gräsogräs Försöket innehöll endast ca 2% kvickrot i genomsnitt efter 4 betesår (egentligen vall VI!) 12 Foto: N. Nilsdotter-Linde

Avkastning i vallarna A, B, C och D Metod Avkastningen mättes 2016 och 2017 En remsa på 0,46 * 10 m klipptes inför varje avbetning på olika ställen vid varje tillfälle i respektive ruta Resultat Inga signifikanta skillnader mellan de olika vallarna A D Avkastning: 900 1100 kg ts/ha per betestillfälle Avkastning: 4300 5400 kg ts/ha per säsong 13

Beståndshöjd i vallarna A, B, C och D Metod Betesplatta (Jenn Quip rising plate meter) användes 10 slumpvis valda ställen per ruta innan och efter varje avbetning Resultat Inga skillnader mellan de olika vallarnas beståndshöjd vare sig före eller efter avbetningarna Eftersom alla rutor betades av alla djur samtidigt, fanns risk för selektionseffekter. Det verkar dock inte vara något stort problem då inga skillnader mellan de olika vallarnas beståndshöjd kunde noteras i beståndshöjd efter avbetningarna 14

Näringsvärde i vallarna A, B, C och D Metod Representativa prov togs ut vid varje skörd 2016 och 2017 Proverna slogs samman i relation till avkastning till tre prover per säsong; tidig säsong, högsommar och sen säsong Ts Energi (VOS) Råprotein (Kjeldahl) NDF (våtkemisk) Cellulosa Lignin Resultat Vallen A med vitklöver gav mindre fiber, mer energi och gav även mer protein under högsommar och sen säsong än blandningen utan vitklöver (C) 15

Djurens selektion vad valde djuren att beta? 16 Eva Spörndly och Patricia Sandberg, SLU, Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Djurens selektion Ytor med fröblandningar A D såddes lika stora rutor i två hagar Ytan i hagarna var 0,63 och 0,48 ha Hagarna betades av 7 10 kvigor/hage 1 2 år gamla i 6 omgångar 18 Hage 1 Hage 2

Djurens selektion Beteende Djuren observerades under det första dygnet av varje avbetning Observationerna gjordes när nötkreatur betar mest aktivt Tiderna var kl. 06 11 och kl. 16 21, totalt 10 timmar Mellan kl. 11 och 16 var inga djur i hagen Var djuren betade (yta A, B, C eller D) observerades med 10 min mellanrum under de 10 timmarna Djuren observerades 6 gånger under säsongen: maj, juni, juli (x2), augusti och september 19

Övriga mätningar 1. Botanisk sammansättning första och sista gången Andelen klöver på ytorna A och B ökade under sommaren (från ca 22,5 till ca 30%) 2. Näringsinnehåll i betesprover vid varje obsomgång Likartad över behandlingarna A D 3. Mängd bete och beteshöjd vid varje obsomgång Rikligt med bete i varje försöksled varje observationsomgång (30 70 kg ts/kviga) => det betyder att djuren kunde beta selektivt. Mycket svagt samband mellan beteshöjd och betesmängd 21

Rikligt med bete på rutorna A D 22

Resultat betesbeteende Procent av den totala betestiden som djuren betade på vallarna A, B, C och D A B C D 32,3 a % 26,9 b % 20,4 c % 20,4 c % a, b, c Behandlingar med olika bokstäver skiljer sig signifikant P < 0,01. Slutsatser djurens selektion: Vallar A och B med klöver selekterades mer än C och D utan klöver Vall A med engelskt rajgräs selekterades mer än B med rörsvingel Övrigt: Tiden djuren betade på vall A och B ökade över säsongen 23

Nu vet vi vad djuren selekterade men hur bra kunde vallarna motstå tramp????? Eva Salomon har svaret! 24

Ett bete tål tuffa förhållanden med vila och putsning Översvämning April 2013 Upptorkat Maj 2013 Efter vila Juli 2013 Efter rotationsbete Aug 2016

Andel vegetation och andel bar mark Flygfoto och bildanalys på våren och efter varje avbetning, totalt 21 ggr 20 juni 2016

Procent Andel vegetation efter varje avbetning, 2014 2017

Worst case början av juni 2015 Efter årets första avbetning med 44 mm regn

Efter Worst case 2015 och 29 dagars viloperiod

Resultat trampskador sammanfattning Alla fröblandningar fick betydande trampskador av olika grad vid två tillfällen, där D var minst skadat. Fröblandningarna hade stor förmåga att återhämta sig Värst skador vid mycket regn, särskilt på hösten när avdunstningen är låg Man kan underhålla ett produktivt bete genom att betet får tid att återhämta sig mellan avbetningarna och eventuella trampskador 31

Slutsatser I Inga skillnader i avkastning Rörsvingel minskade med åren Eng. rajgräs höll sig kvar och t.o.m. ökade fram till vallår VI (efter 4 betesår) Ängsgröe ökade om andra arter var svaga Vitklöver minskade med åren Vitklöver gav höga näringsvärden Örtogräsen hölls tillbaka av vitklöver 32

Slutsatser II Djuren föredrog vallar med vitklöver särskilt vallen med engelskt rajgräs och vitklöver 33

Slutsatser III Förebygg: undvik hårt bete vid regn och på hösten Vid skada: Ge vallen tillräcklig tid för återhämtning det är avgörande 34

TACK! eva.salomon@ri.se nilla.nilsdotter-linde@slu.se eva.sporndly@slu.se Research Institutes of Sweden DIVISION: Biovetenskap och Material ENHET: Jordbruk och Livsmedel