Kolneutralt Helsingfors 2035 Sammanfattning

Relevanta dokument
Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Ålands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

KLIMATPROGRAM HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Rapporter över beräkningar av växthusgasutsläpp


Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

Ett strategiskt arbete med sikte på fossilbränslefrihet SKL Presidiedagar

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Energiskaffning och -förbrukning 2012

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Åtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T

Drömmarnas Borgå 2030

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag

Klimat- och energiplan Motala kommun

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Energiskaffning och -förbrukning

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Rapport från partienkät

Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät

Miljömål och handlingsplan

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Finsk energipolitik efter 2020

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

2030 och EU ETS. Olle Björk

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Drömmarnas Borgå 2030

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Fossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige Sida 1 / 1

Miljömål och handlingsplan

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod : Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Klimatutredning för Karlstads kommun

IT för miljön. Sofia Holmgren Enheten för IT-politik. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi med utblick till 2030 Rapport från miljöförvaltningen

Energiförbrukning 2010

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

D.3.1.c Sammanfattning av Affärsplan för främjande av elbilar och laddinfrastruktur I Östergötland

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Så ska vi bli fossilfria inom en generation

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning


Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Energiplan för Vänersborg År

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

ADVANCING NET ZERO Svarsblankett för remissvar till remissversionen av certifieringsmanualen

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar

ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år en översiktlig presentation

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den om Sveriges utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden

Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Ett samordningsuppdrag

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Indikatornamn/-rubrik

Beskrivning av ärendet

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Transkript:

Kolneutralt Helsingfors 2035 Sammanfattning

Kolneutralt Helsingfors El 15 % Uppkomsten av utsläpp av växthusgaser i Helsingfors. Uppvärmning 56 % Enligt Helsingfors stadsstrategi 2017 2021 är målet att Helsingfors är kolneutralt år 2035. Då värmer verksamheten i Helsingfors inte längre upp klimatet. Åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 leder Helsingfors till rätta spår när det gäller utsläppsminskningar. Trafik 24 % 5 % Avfallshantering Industri och arbetsmaskiner Lantbruk Totalt 2 668 kt CO 2 -ekv. (2017). Källa: HRM, 2018. Staden blir kolneutral genom att minska på sina utsläpp av växthusgaser med minst 80 procent jämfört med 1990. De återstående 20 procent kompenseras genom att Helsingfors ser till utsläppsminskningar utanför staden eller till exempel ökar antalet kolsänkor. I Helsingfors utsläppskalkyler beaktas utsläppen som uppstår innanför stadens gränser. Kalkylerna omfattar inte utsläpp som uppstår utanför Helsingfors, såsom utsläpp från luftfart eller mat som producerats eller varor och tjänster som köpts någon annanstans. Man har redan åstadkommit mycket med fortlöpande klimatarbete. År 2017 var utsläppen i Helsingfors 24 procent mindre än 1990, även om invånarantalet har ökat med 150 000. Per helsingforsare var utsläppen cirka 42 procent mindre. För att Helsingfors ska kunna bli kolneutralt ska man emellertid minska utsläppen ännu mer och ännu fortare. Helsingfors blir kolneutralt genom samarbete mellan helsingforsare, staden, företag och organisationer. Kolneutralt Helsingfors 2035 De över 140 åtgärderna i åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 Helen Ab:s utvecklingsprogram Staden och Helen Ab skapar förutsättningar för ett kolneutralt Helsingfors. Dessutom ska även stadsbor, staten, företag och andra organisationer vidta åtgärder. Bild: Jussi Hellsten, Helsingfors materialbank 2 3

Hållbara trafiklösningar Personbilar står för över hälften av trafikutsläppen Trafiken orsakar en femtedel av utsläppen i Helsingfors. Helsingfors ambitiösa mål är att före 2035 minska växthusgasutsläppen med 69 procent jämfört med 2005. Finlands nationella mål är 50 procent. För att målet ska kunna nås är det viktigt att man minskar antalet kilometrar som man kör med bil och i stället väljer färdmedel med låga koldioxidutsläpp. Kolneutraliteten kräver också fortsatt utveckling av fordonsteknologin. Vi främjar användning av elbilar bland annat genom att bygga ut laddningsnätverket Vi minskar utsläppen från tung trafik med materielval och miljökriterier Vi minskar utsläppen från hamnverksamhet Vi deltar i utarbetandet av fortsatta utredningar om ett prissättningssystem för fordonstrafik Vi höjer parkeringsavgifterna och utvidgar parkeringsavgiftszonerna Vi främjar cykling och gång samt anlitande av kollektivtrafiken Vi tar i bruk nya mobilitetstjänster Vi förkortar sträckor med hjälp av tät stads- och trafikplanering 4 Den busstrafik som HRT beställt övergår till att använda endast förnybara bränslen före 2020 Bild: Jussi Hellsten, Helsingfors materialbank 5

Energieffektivare byggnader Bild: Tuomas Uusheimo, Helsingfors materialbank Uppvärmningen av byggnader orsakar över hälften av utsläppen i Helsingfors. Den största potentialen avseende utsläppsminskningar döljer sig i byggnadernas energirenoveringar: till exempel i samband med ombyggnader kan byggnader renoveras så att de blir betydligt energieffektivare än tidigare. Utsläppen från byggnader kan minskas med 80 procent. Eftersom endast få byggnader i Helsingfors ägs av staden, är det viktigt att man engagerar invånare och organisationer i utsläppsminskningarna. De stadsägda byggnadernas andel av utsläppsminskningspotentialen för Helsingfors hela byggnadsbestånd är 11 procent. De flesta åtgärderna i syfte att minska utsläppen är på lång sikt ekonomiskt lönsamma för byggnadsägare. Samtidigt ger åtgärderna ofta bättre boendetrivsel. Vi stödjer helsingforsarnas energirenoveringar och ökning av förnybar energi genom rådgivning Vi styr planeringen av stadsdelar allt starkare utifrån principerna för kolneutralitet Vi hänvisar till energieffektiva lösningar och förnybar energi vid byggnadstillsynen Vi förbättrar energieffektiviteten och ökar användningen av förnybar energi i stadens service- och bostadsbyggnader Vi tar hänsyn till byggandets koldioxidavtryck som helhet och främjar byggande i trä Vi förnyar utomhusbelysningen så att den är energieffektiv Vi reserverar plats för utsläppsfri värme- och vindenergi Före 2035 färdigställs cirka 14 miljoner kvadratmeter våningsyta nya byggnader i Helsingfors, som motsvarar nästan 600 riksdagshus. 6 7

Ren energiproduktion Mot smart och ren ekonomi Det årliga värdet på stadens upphandlingar är 2 md, varav hälften avser byggande Antalet producenter ökar avsevärt och energin rör sig i båda riktningarna. (Bild: Helen Ab) Inom energiproduktionen minskas utsläppen enligt utvecklingsprogrammet för det stadsägda energibolaget Helen Ab. Helen Ab:s åtgärder minskar utsläppen från fjärrvärmen för stadens invånare med 74 procent före 2035. Minskning av utsläppen från elproduktionen påverkar utsläppen i hela landet. Målet är att helt avstå från användningen av stenkol senast under 2030-talet. Stenkolsanläggningen på Hanaholmen stängs 2024. Vi ersätter fossila bränslen genom att bygga värmeanläggningar som drivs med förnybar energi Vi utnyttjar spillvärme Vi tar i bruk värmepumpar Vi utnyttjar flexibiliteten i efterfrågan på värme och el Vi övergår till vind- och solenergi inom elproduktionen Vi använder ellager Vi tillämpar energilösningar för framtiden Upphandlingarna står för över 40 procent av stadens utgifter. Helsingfors har som mål att minska utsläppen från sina upphandlingar med hjälp av miljökriterier, till exempel i fråga om byggmaterial, kosttjänster och ICT-utrustning. Dessutom skapar staden plattformar och möjligheter att utveckla affärsverksamheten Smart & Clean. Vi gör det så lätt som möjligt att utveckla miljövänliga produkter och tjänster i Helsingfors Vi utvecklar miljövänliga lösningar tillsammans med företag och stadsbor Vi vågar prova nya saker och göra pilotförsök, och delar med oss av lärdomarna från dessa Vi utvecklar stadens upphandlingskriterier så att de uppmuntrar till att erbjuda miljövänliga produkter och tjänster Vi tar hänsyn till hela livscykeln för upphandlade varor och tjänster Vi främjar cirkulär- och delningsekonomi bland annat vid användningen av stadens lokaler, på bibliotek och inom matförsörjningen Vi följer upp våra upphandlingar och rapporterar om dem allt mera planenligt Vi förstärker kompetensen hos stadsbor, stadsanställda och politiker i frågor kring klimatförändring och cirkulär ekonomi 8 9

Öppen beslutspraxis styr verkställandet Åtgärdsprogrammet har beretts tillsammans med hundratals experter, stadsbor och företagsrepresentanter. Vem som helst har kunnat följa och delta i utarbetandet av programmet på webbplatsen Stadinilmasto.fi samt i ett flertal verkstäder. Det har varit möjligt att tillsammans med andra kommentera och skriva halvfärdiga handlingar. Samma öppenhetsprincip tillämpas i genomförandeskedet. Det hur åtgärderna i praktiken vidtas kan variera i takt med att förhållandena ändras, kunskapen ökas och tekniken utvecklas. Att principerna för öppet beslutsfattande följs också i genomförandeskedet gör det möjligt att få nya synvinklar och samla in ny information. Via webbplatsen Stadinilmasto.fi kan de olika parterna hitta varandra och arbeta för delade mål. Man kontrollerar regelbundet hur åtgärdsprogrammet framskrider. Styrgruppen för klimat, som ska grundas för staden, ansvarar för att utnyttja uppföljningsinformationen samt responsen och de inkomna idéerna vid uppdateringen av åtgärdsprogrammet. VHG-utsläpp (1000 t CO 2 -ekv.) 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1990-24 % -30 % De återstående 20 procenten av utsläppen kompenseras. -60 % 2005 2020 2035-80 % Utsläppsutvecklingen i Helsingfors sedan 1990 och klimatmålen för de kommande åren. För att utsläppen ska kunna utvecklas enligt målen i fortsättningen, ska Helen minska de specifika utsläppen från fjärrvärme med 74 procent (2015 2035). Gemensam problemlösning Respons och utvecklingsförslag Uppföljningsinformation och lägesbild Aktörer med ansvar för åtgärderna hos staden Stadsbor, företag och organisationer Kontroll och egna uppgifter Bild: Helsingfors stad, Avanto Insight, THL Omvärdering och uppdatering Styrgruppen för klimat och politiska beslutsfattare Bild: Julia Kivelä, Helsingfors materialbank Utsläpp -100 % 80 procents minskning i Helsingfors 20 procent kompenseras 10 11

Tillsammans gör vi Helsingfors kolneutralt! www.stadinilmasto.fi #hiilineutraalihelsinki Publicerat: 30.1.2019 Grafisk design: Hill+Knowlton Finland