Att välja höstrapssort kan

Relevanta dokument
Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps

Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB

Höstraps sortprovning

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Hösten 2015 får som helhet i landet. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstraps. Sorter och odlingsteknik

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Höstoljeväxter. Sorter

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Hösten 2017 var mycket våt och sådden. Höstraps

Med sensormätningar och flygbilder höjer vi precisionen och förståelsen av fältförsökresultaten

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Framgångsrik precisionssådd

Ekologisk höstoljeväxtodling. Etableringens tre hörnstenar. Sådd i tid. N-gödsling. Etableringsteknik. Moderna sorter

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter. Sortegenskaper I tabell 3 redovisas höstrapssorternas odlingsegenskaper.

Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB

Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010

Agrimarket- kryssning

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T Växtproduktionsekologi.

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Rapport från 20/20 projektet

Kvävestrategier till höstraps

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte

Safe Harvest. säkra höstrapssorter 2017

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

BESLUT. Beslut angående ansökan om nöddispens på växtskyddsområdet

Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T Växtproduktionsekologi. Försöksdesign: Sådatum : Förfrukt: Vårkorn. ph-värde:

Höstutsäde, mellan- och fånggrödor

Samverkan är nyckeln till framgång

Korn, tidiga sorter. Sorter

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter

Lumen lockar. 7 sort försök gick det bara att skörda 3 år Blåst, regn, ogräs och grönskott satte stopp för 4 försök. Vårrapsodlingen har

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel

Tid och tajming. gav guld

Rapport från projekt Åkerböna för humankonsumtion

Höstutsäde. Nyheter 2016! Praktik. Höstvete. Lantbruk. Höstraps Mercedes Höstvete RGT Reform Höstkorn SU Ellen Rågvete Trefl. Bäst på allt som gror

Korn, tidiga sorter. Sorter

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Raps. vår älskade gula växt

Korn, tidiga sorter. Sorter

Kvävestrategier till höstraps

Korn, tidiga sorter. Sorter

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

östsådd Inför Höstutsäde, mellan- och fånggrödor DK Exalte och Atora Våra nya starka höstraps

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Korn, tidiga sorter. Sorter

Två såtidpunkter i höstvete

Såtid höstvete och vårsäd

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Moderna verktyg i hybridförädlingen

Utveckling och tillväxt på hösten av olika. höstrapssorter

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Frö- och Oljeväxtodlarna

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Transkript:

Sortframstegen är stora i höstraps och avkastningsutvecklingen ligger på 2 procent per år. Dra nytta av det genom att byta sort ofta, men sprid riskerna genom att välja flera sorter vid större arealer. Då är trotjänare med många år i försöken ett säkert val. Text: Albin Gunnarson, SFO Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning Höstrapssorter 2014 guldsits för både odlare och gröda 50/50. Mätaren i sortförsöken är från och med skörden 2013 en sortblandning som utgörs av 2 linjer och 2 hybrider. År 2013 bestod sortblandningen av Excalibur (H), Visby (H), Epure och Vision men 1 2 sorter kan bytas ut varje år. Att välja höstrapssort kan vara både enkelt och svårt. Enkelt på så sätt att raps i stort sett alltid bara är raps vid skörd och inte som i spannmål där det kan vara frågan om kvalitéer som foder, malt och kvarn. Svårt på så sätt att sortutvecklingen per år ligger kring 2 procent och att nya sorter snabbt blir gamla. Men det finns nog ingen annan gröda i Sverige som har sådan guldsits när det gäller utbudet av sorter som höstraps har. Tag därför tillfället i akt och välj att investera i det senaste och bästa sortmaterialet. Det lönar sig. 75 sorter testade År efter år har antalet provade höstrapssorter totalt sett ökat i Sverige. År 2013 testades 75 olika höstrapssorter. Det motsvarar nära en sort per 1000 odlade hektar et hybrider som testas ökar och är nu 60 stycken medan 15 linjesorter provades vilket är en tydlig omsvängning av balansen hybrid/linje mot för 10-talet år sedan. Från och med skörden 2013 redovisas resultaten mot Sortblandning som mätare. Sortblandning består av 2 linjer och 2 hybrider till andelen 25 procent grobara frön av vardera sort. Det är möjligt att byta ut en till två sorter i sortblandningen varje år. År 2013 bestod sortblandningen av Excalibur (H), Visby (H), Epure och Vision. Då sortblandning består av 50 procent hybrid och 50 procent linjesort har det ifrågasatts om hybriderna konkurrerat ut linjesorterna i blandningen. Så har inte varit fallet och det har konstaterats genom DNA-analys att förhållandet 50/50 har varit beständigt. Härdighet viktigt Förutom avkastning är övervintring det som efterfrågas mest hos de svenska oljeväxtodlarna oavsett var i landet man befinner sig. När resultaten av 2013 år skörd blev klara så bidrog dessa till att övervintringssiffrorna splittrades upp lite från att ha varit ganska jämnt sorterna emellan. De sorter som erbjuds 75 provade sorter. Konkurrensen är knivskarp med 75 sorter som provades 2013. Avkastningsutvecklingen i sortmaterialet ligger på 2 procent per år, så man drar nytta av framstegen som odlare genom att byta sort ofta. marknaden och ligger i topp i de svenska försöken har alla god vinterhärdighet. Allra bäst vinterhärdighet har sorterna SW Apanaci, Cult, Navigator, Avatar och PR44D06. Epure är styv Stjälkstyrkan är mestadels god, men signifikant svagare stjälkstyrka har sorterna Navigator, Avans, NK Technic, Bagira och Excalibur. Mest stjälkstyva är sorterna Epure och Compass. När det gäller stjälklängd så är dvärghybrider helt klart kortare än andra sorter. Speciellt korta är dvärghybriderna från Pioneer där bland annat PR44D06 ingår. De längsta sorterna är Hertz och Bonanza. Stjälklängden har också betydelse när det gäller konkurrensen mot ogräs. Dvärghybriderna växer långsammare och har ett mindre och lägre växtsätt som släpper in mer ljus mellan plantorna än vanliga hybrider. Det gör att ogräsbekämpningen blir mycket viktig. Arkaso är tidig Mognadstiden är för mätaren 350 dagar och flertalet sorter mognar någon dag tidigare eller senare. Allra tidigast är hybriden Arkaso och linjesorten Alegria, allra senast är linjesorterna Noblesse och NK Festivo. Att mognadstiden skiljer några dagar mellan sorterna kan förstärkas av att fält sås vid olika tid-» Svensk Frötidning 4/14 11

5 topplaceringar i 3 odlingsområden Område A Område B Område D+E Sortblandning 2260=100 26 2210=100 17 1870=100 22 Avatar H 109 6 113 4 117 3 SY Carlo H 104 6 105 4 116 3 DK Exstorm H 109 6 115 4 116 4 Genie H 107 6 112 4 116 3 PR44D06 H 101 12 103 8 113 10 Sherpa H 107 9 110 6 112 5 Mascara H 107 9 108 6 111 6 Compass H 111 15 109 10 111 13 Euforia (SWO R 405) H 98 6 111 4 110 3 Navigator (SWO R 658) H 109 6 114 4 107 3 NK Festivo 107 11 102 7 102 11 Utmärkande egenskaper Bäst vinterhärdighet SW Apanaci, Avatar och PR44D06 Styvast stjälk Epure och Compass Kortast dvärghybriderna, bl.a. PR44D06 Längst Hertz och Bonanza Tidigast mognad Arkaso och Alegria Senast mognad Noblesse och NK Festivo Avkastningsresultat från sortförsök 2009 2013. Samtliga sorter, sortnamn följt av H indikerar hybrid. Fet siffra anger att sorten finns bland de 5 topplaceringarna i varje region. punkter. Vi har tidigare skrivit i Svensk Frötidning om att inte tröska för tidigt. Räkna på råfett Oljehalten i mätaren är 48,5 % av ts. Allra högst oljehalt har hybriderna Compass, PR46W20 och Avatar. Skördar redovisas i kilo råfett per hektar vilket är en kombination av fröskörd och oljehalt. Skörden i försök mäts och jämförs i kilo råfett per hektar vid 9 % vatten vilket då speglar värdet på vad odlaren får med den prisgrundande oljehaltsbetalningen. Man ska alltså inte välja sort efter fröskörd, inte efter hög oljehalt utan kombinationen utav båda dessa som är kilo råfett per hektar. Compass flest försöksår Det stora antalet sorter i provning innebär att konkurrensen om att vara bäst är stenhård. De allra högsta skördarna finner vi bland hybriderna. Compass Härdighet efterfrågas. Vid sidan av avkastning är sorternas vinterhärdighet den mest efterfrågade egenskapen hos svenska odlare. På www.svenskraps.se finns komp letta tabeller och mer information om sortresultat från fältförsöken. Klicka dig vidare på Fältförsök och sedan Sammanställningar för utförligare vägledning. ligger i topp i område A, men ligger mycket högt även i område B och D+E. Compass har också flest år i försöken av sorterna i gruppen Topp-10 vilket är en styrka. I topp i område B ligger Exstorm och i D+E Avatar. Hög avkastning i område A och B har, förutom Compass och Exstorm, även Navigator, Genie och Avatar. I område D+E kompletteras listan av just nämnda sorter även med SY Carlo, PR44D06 och Sherpa. Dvärghybrid i norr PR44D06 ser våren 2014 ut att segla upp som en toppkandidat i de allra nordligaste områdena av höstraps. Övervintringen har varit mycket god i praktiska odlingar och sorten rapporteras ha fungerat mycket bra bland finländska höstoljeväxtodlare som har ännu tuffare villkor att tampas med än svenska höstoljeväxtodlare har i Mälardalen. I samtliga områden utom område A längst i söder är minst 10 av de högst avkastande sorterna hybrider. I område A placerar sig främsta linjesorten NK Festivo som 8:e bästa sort. Tittar man endast på linjesorter framstår NK Festivo, Epure och SW Apanaci som de tre främsta. Koncept med kompensation Andra sorter som utmärkt sig med hög avkastning, men bara provats 2013 som första året, är SWO R 1350, DK Explicit, HR 145.135 och Troy, som samtliga är hybrider. I stället för vanlig raps finns nu konceptodling under varumärket Vistive. Det handlar om rapsfrö med speciell oljekvalitet och med en odling som ställer lite tuffare krav på odlingsåtgärder. Sorterna som döljer sig bakom Vistive är inför 2014 V295OL. Försöksresultat saknas, men sorten förväntas avkasta sämre än traditionella sorter. Dock erbjuder konceptet i stället en merbetalning som kompensation. Satsa på flera sorter Det viktiga är inte att så den absolut högst avkastande sorten utan att satsa på att få tag i någon av de allra högst avkastande i respektive område. Säkraste sättet att lyckas med det är att beställa utsäde tidigt hos sin handelspartner. I augusti när hela Nordeuropa ska så kan det bli svårt att få tag i sin favorit. Ska man så mycket höstraps i höst finns det också en poäng i att satsa på mer än en sort. Kanske en överlagrad Compass eller PR44D06 som står för säkerhet i form av flest år i försöken i kombination med någon av alla högintressanta nyheter. 12 Svensk Frötidning 4/14

THE CLAYDON SYSTEM DEVELOPED BY FARMERS FOR FARMERS GUIDE TO DIRECT STRIP SEEDING AND PRODUCT SPECIFICATIONS NEW PRODUCT FEATURES INSIDE DESIGNED AND BUILT IN BRITAIN THE LEADING TINE DRILL CLAYDON DIRECT STRIP SEEDING SYSTEM 2014 INTERNATIONAL DVD INCLUDES NEW PRODUCT FEATURES CELEBRATING 12 YEARS OF THE CLAYDON SYSTEM En mycket lågt sittande tillväxtpunkt ger ett bra skydd mot utvintring trots en mycket kraftigt höstutvecklad planta. Risken för en förhöjd tillväxtpunkt varierar mellan olika sorter och ökar om rapsen sås tätt. Foto: Syngenta Sortskillnader i tempo breddar såfönstret En pilotstudie hösten 2013 i två sortförsök i Östergötland tyder på att det finns avsevärda skillnader i utvecklingshastighet mellan höstraps sorterna. Undersökningarna fortsätter hösten 2014 och resultaten kan förhoppningsvis bli ett verktyg för att bredda så fönstret för höstraps. Text: Oskar Björling, Syngenta, Albin Gunnarson, SFO och Anders Månsson Hushållningssällskapet i Östergötland Foto: Oskar Björling, Syngenta I England arbetar både råd givning och handel sedan många år aktivt med att bestämma hur stor temperatursumma som krävs för att olika sorter ska nå sitt optimala utvecklingsstadium. Baserat på informationen om sorternas utvecklingshastighet rekommenderas olika sorter efter såtidpunkt och fältförhållanden. Skillnad i utvecklingshastighet För att ta reda på det svenska sortmaterialets variation genomfördes en pilotstudie av rådgivare på Hushållningssällskapet i Östergötland under hösten 2013. I studien räknades antalet blad på 10 plantor i samtliga sorter i sortförsöken OS7-23 och OS7-24 utanför Vadstena i Östergötland. Resultaten från denna pilotstudie tyder, liksom de engelska studierna, på att det finns betydande skillnader i utvecklingshastighet mellan de olika sorterna på marknaden. Skillnaden mellan sorten som utvecklat högst respektive lägst antal blad var 2,3 blad per planta (se figur). Resultaten antyder alltså att det skiljde ± 15 20 procent i utvecklingshastighet hos den snabbaste respektive långsammaste sorten VI SES PÅ BORGEBY FÄLTDAGAR 25-26 JUNI 2014 MONTER E189 Möt Jeff Claydon i seminarietältet 25 juni kl 1300. Claydonsystemet och dess möjligheter. English French Français German Deutsch Polish Polski Russian Русский Spanish Español}Audio Czech Česky Danish Dansk Finnish Suomi Italian Italiano Latvian Latviski Swedish Svenska}Subtitle PLATS: Borgeby Fältdagar DATUM: 25-26 Juni 2014, 1300 www.claydondrill.com daniel.finnfors@claydondrill.com Daniel Finnfors 070-5357665 14 Svensk Frötidning 4/14

Varje sort har egen rytm Såtid är en kritisk faktor En god etablering av höstrapsen är avgörande för en lyckad höstrapsodling. Därför måste rapsen sås vid rätt tidpunkt om odlingen ska lyckas. Bladveck begränsar Optimalt sådatum för rapssådd varierar mellan regioner, fält och år. Höstrapsen bör nå temperatursumman 450 500 C (bastemperatur 5 C) vid tillväxtens slut. Optimalt ska höstrapsen då vara i stadium 8-8-8, d.v.s. ha 8 välutvecklade blad, en rothalsdiameter >8 mm och en 8 cm lång pålrot. et blad på hösten begränsar dessutom också antalet sidoskott eftersom dessa utvecklas ur bladvecken. Figuren visar avvikelsen i antal blad per planta i 45 olika sorter jämfört med medelvärdet av antal blad per planta i samtliga sorter. Medelvärdet var 6,38 blad/ planta. Långsammaste sorten hade 1,3 blad färre än medeltalet och de snabbaste hade 1 blad mer än medeltalet ett totalt spann på 2,3 blad således. Graderingen utfördes den 22 oktober 2013 i sortförsöken OS7-23 och OS7-24 utanför Vadstena, Östergötland. jämfört med medeltalet av samtliga sorter. I studien blev rangordningen av sorterna med avseende på deras utvecklingshastighet oväntad. Dock ska inga säkra slutsatser dras från pilotstudien. Förklarar fluktuation i sortprovning? De utländska erfarenheterna och resultatet av pilotstudien tyder på att det finns en potential att utnyttja sortskillnader för att vidga såfönstret för höstraps i Sverige. Kanske kan sorternas olika egenskaper vad gäller utvecklingshastighet på hösten och motståndskraft mot stjälksträckning vara en bidragande orsak till att skördarna av vissa sorter i sortförsöken varierar kraftigt mellan olika år? Om variationen helt eller delvis, åtminstone för vissa sorter, kan förklaras av variationer i egenskaper som gör sorterna lämpade för tidig eller sen sådd borde den kunna utnyttjas i praktisk odling och ge merskördar i storleksordning med variationen» i sortprovningen. Denna är i så fall betydande. Sambandet mellan Alister sträcker inte Alltför tidig sådd bör undvikas på grund av hög risk för stjälksträckning, i synnerhet i Sverige där vi saknar möjlighet att tillväxtreglera rapsen. Risken för stjälksträckning är en sortegenskap med stora variationer. Detta kan man se tydligt inom och mellan olika förädlingsprogram. Syngenta testar uttryckligen sina sorters motståndskraft mot stjälksträckning. Från Syngentas förädlingsprogram introduceras endast de sorter som efter provning visats vara motståndskraftiga mot stjälksträckning på den nordiska marknaden. Sorter som har god motståndskraft mot stjälksträckning är lämpliga för tidig sådd. Ett exempel på en sort med exceptionellt god motståndskraft mot stjälksträckning är den klumprotresistenta sorten SY Alister, men även PR44D06 från Pioneer har egenskapen. Snabbväxare vid sen sådd Vid sen sådd är risken för att plantan ska förväxa mindre, men istället finns en större risk att plantan inte hinner utvecklas tillräckligt före vintern. Vid sen sådd är det en fördel med en sort som har en snabb tillväxt och utveckling under hösten. Sorter som växer snabbt på hösten och inte bör sås alltför tidigt är exempelvis ExPower, Avatar och linjesorten NK Festivo. Motståndskraft mot stjälksträckning är ingen nackdel vid sen sådd, men är inte lika viktig. Svensk Frötidning 4/14 15

Radavstånd avgör. Det är inte bara storleken på rapsplantan som avgör när rapsen börjar sträcka på sig. Bilden visar plantor från två olika fält med två olika sorter. Den vänstra plantan visar en liten planta som stått tätt på grund av dubbelsådd vid vändtegen och har en tydligt förhöjd tillväxtpunkt. Tillväxtpunkten i den betydligt kraftigare plantan till höger har däremot inte sträckt på sig nämnvärt. Foto: Syngenta variationen i dessa egenskaper och skördevariationerna i sortförsöket är dock än så länge bara spekulationer. Nytt verktyg i rådgivning Under hösten 2014 fortsätter undersökningarna. Ett examensarbete kommer att utföras i samarbete mellan Lantmännen SW och SFO. Förhoppningsvis kommer det ge oss svar på hur dessa egenskaper varierar inom det svenska sortmaterialet och om variationen i dessa egen skaper har något samband med skördefluktuationerna i sortprovningen. Detta kommer i så fall att ge oss nya verktyg för att ytterli gare effektivisera svensk höstrapsodling. Värmebildning i Din spannmål, gräsfrö eller raps? SAMLE PELARTORK & LUFTNINGSSPJUT SENASTE NYTT Ett måste för alla fröodlare Är du en ivrig nybörjare eller har du odlat gräsfrö i många år redan? ostdansk.dk/ storefrodag Facebook.com/ storefrodag Oavsett vilket, missa inte Stora Frödagen, där du lär dig det mesta om lönsam gräsfröproduktion. Du får se de senaste nyheterna inom bl.a: Maskiner, utrustning och teknik Hjälpmedel och praktiska markförsök Växtförädling och framtidens frösorter Vi ses i monter S156 på Borgeby! Rätt temperatur = Bäst kvalitet! Hela tre egendomar ger tillgång till mark för dagens aktiviteter. Du får transport runt med bussar och guidade turer ger möjlighet att hinna med allt. Stora Frödagen äger rum: Onsdagen den 18 juni 2014, kl. 10.00-16.00 Morreskovvej 6 4660 Store Heddinge Danmark Se här vilka MASKINER du kan titta närmare på Det är gratis inträde och du behöver inte anmäla dig. Y-TE AB 0411-53 69 00 www.y-te.se info@y-te.se Stora Frödagen teknik och knowhow för fröodlare i fremkant Center Allé 6 DK 4683 Rønnede Telefon 5679 1900 Mail mail@ostdansk.dk Web ostdansk.dk 16 Svensk Frötidning 4/14