Millenniets dopingskandal? text: håkan stenlund foto: getty images The Lance Armstrong-härva foto: martin bureau/afp/getty images 76 cykeltidningen kadens 06:2011
Vi ville så gärna tro honom. Tro att det var sant. Att åtminstone han, Lance Edward Armstrong, var ren. Men kanske skulle vi ha förstått bättre? Håkan Stenlund har grävt djupt i medias bevakning av den komplicerade dopingutredningen kring Lance Armstrong. Här är huvudlinjerna i härvan som omger den sjufaldiga Tour de France-vinnaren so far. Den 3:e juli 1999. Amerikanen Lance Armstrong har precis vunnit Tour de France (TdF) prolog. Ingen annan amerikan har gjort det tidigare. Och det mest remarkabla är förstås att mannen från Texas, vid 28 års ålder, redan vunnit sitt livs race mot en ondsint testikelcancer. En cancer som hunnit med att sprida sig i kroppen innan läkemedelskonsten åter tog kommandot till priset av en testikel. Att Lance Armstrong är tillbaka i sadeln och dessutom som vinnare är inget annat än fascinerande. Tabloiderna vädrar morgonluft, när den som återuppstått från de döda vinner Tour de France. Detta är början på en märkvärdig story The Lance Armstrong Saga. En saga innehållande sju TdF-segrar, berömmelse, världsrenommé och stora pengar. En historia om en man som försöker göra skillnad för andra drabbade. Men också om en man som alltid är omgärdad av dopingrykten och misstankar. Hittills har Lance Armstrong alltid skrivit sista ordet: Jag är testad. Ingen annan är testad så många gånger som jag. Och jag är clean. Men det kunde ha tagit slut redan där. För precis som alla andra etappsegrare i TdF får Lance Armstrong, den 3:e juli 1999, göra ett dopingprov. Och det är, faktiskt, positivt! I Armstrongs blod finns kortikosteroider, som används av atleter för bättre uthållighet och snabbare återhämtning. Det som kunde ha varit slutet på sagan Lance Armstrong, redan innan den börjat, tar inte slut här. Tävlingsledningen köper Armstrongs förklaring att det dopingklassificerade ämnet kommer från en salva som han använt för sina sadelsår. Läkarintyg plockas naturligtvis fram och det dopingklassade ämnet försvinner ur amerikanens kropp och där kommer man inte att hitta något annat elände heller under karriären. Att man inte finner något annat, typ erytropoetin (EPO) den dagen, gör att Armstrong enkelt kan hålla fast vid sin version. Allt var bara ett misstag och absolut inget smutsigt som han hållit på med. Att han inte sökt dispens för att få använda salvan i förväg, som är regeln, utan kommer fram med läkarintyg efter att han blivit avslöjad, är det ingen som bryr sig om denna dag. Alla inblandade verkar vilja arbeta för att cykelsporten ska uppfattas som ren. Lance Armstrong går vidare. Han vinner inte bara 1999 års Tour de France utan ytterligare sex Tourer. En bedrift han är ensam om och en bedrift som gjort honom till hela världens cyklande superstar. Alltid Mr Clean Under karriären kommer Lance Armstrong att testas mer än 200 gånger. När många teampolare och konkurrenter testas positivt går han fri. Hans första och sista argument för att han cykeltidningen kadens 06:2011 77
foto: mike powell/getty images aldrig dopat sig, blir just detta: Om nu alla andra åker fast, varför inte jag? Jo, för att jag är ren!. Och det är det han fortsätter hävda. Eller rättare sagt det är vad hans advokater fortsätter att hävda. Cykelstjärnan själv undviker konsekvent att uttala sig i ämnet. För Lance Armstrong lever som han cyklar, omgiven av hjälpryttare och vattenbärare. Ändå verkar nu snaran dras allt tajtare kring hans hals. Fler och fler vill se honom hänga högt. Inte bara gamla konkurrenter och teamåkare utan även USAs federala myndighet i skepnad av agenten Jeff Novitzky, som har gjort sig ett namn för att han fällde det notoriska dopinglabbet Balco. En härva som bland annat inkluderade friidrottaren Marion Jones (har skakat galler) och basebollstjärnan Billy Bonds (kommer att skaka galler). Flera amerikanska tidningar har valt att rapportera om misstankarna mot Armstrong och om den pågående federala utredningen. Magasin som Sports Illustrated, Men s Journal, Outside samt tabloider som Wall Street Journal och New York Times radar upp alla märkliga omständigheter som finns kring cykelstjärnan. Inte olagligt I det här läget är det viktigt att påpeka att doping i sig, i USA, inte är olagligt. Det är alltså inte själva fusket som är intressant för utredarna. Men om man fuskar och tjänar pengar så blir det plötsligt farligt penningtvätt, bedrägeri. Om man säger att man är ren, i domstol, men sedan visar sig vara dopad, blir det gammalt hederligt lurendrejeri. Om då uppdragsgivaren är US Postal Service blir brottet dessutom federalt, eftersom man syndat mot den amerikanska staten. Det är därför Mr Jeff Novitzky naggar Armstrongs bakhjul. Om det här bekymrar Lance? Knappast. I en intervju med Sydney Morning Herald, 5 januari 2010, säger han: Jag låter inte det här påverka mig. Jag har en organisation för att ta hand om detta. Jag har fortfarande, i teorin, ett jobb jag cyklar och tränar varje dag. Det här har ingen som helst effekt på hur jag sköter mina dagliga rutiner. Kort därefter, när Mr Novitzky varit på ett möte i Lyon, Frankrike, efter ett tillslag mot Armstrongs teamåkare Yaroslav Popovych för att informera sig om Lance Armstrong fortfarande hade kontakt med dopingdoktorn Michele Ferrari i Italien, twittrar Juan Pelota om detta: Hey Jeff, como estan los hoteles de quatro estrellas y el classe de business in el aeroplano? Que mas necesistan?. Enkelt översatt: Hej Jeff, Hur är de fyrstjärniga hotellen och business-class flygen? Vad mer vill du ha?. Juan Pelota är Armstrongs alter ego, en spansk ordlek för En Kula. Första och enda gången Lance Armstrong åker fast för doping är 1999, men ursäkten med salvan friar honom. I slutet av 1990-talet är cykelsporten full med fusk, epo verkar vara i var mans muskler. Men det verkar som att 78 cykeltidningen kadens 06:2011
Internationella cykelförbundet är mindre intresserade av att avslöja, än av att mörka. Dessutom har man inget bra sätt att avslöja epo-bruk. Testutrustningen är för trubbig och fuskarna är långt före de som försöker sätta fast dem. Att alla förstår att man inte kan cykla som Marco Pantani och Lance Armstrong i uppförsbackarna i Alperna, spelar ingen roll. Förändrat immunförsvar På nationell amerikansk nivå verkar det inte mycket bättre ställt. År 2000 stämmer två killar, Greg Strock och Erich Kaiter, från samma amerikanska juniorteam som Lance körde, USAs cykelförbund. De hävdar att förbundet förstört deras liv genom systematisk doping. Anklagelserna handlar om att dopingen förändrat deras immunförsvar. Ingen av de två har någonsin åkt fast, ändå slutar allt i en förlikning där grabbarna får miljonbelopp insatta på banken. I oktober 1996 när Lance Armstrong åker in för sin cancerbehanding uppkommer ett rykte som, till denna dag, inte heller vill släppa taget. Betsy Andreu, hustru till Armstrongs hjälpryttare Frankie Andreu, hävdar att hon hört Lance erkänna doping. Hon var i rummet när doktorn frågade om Lance någonsin använt dopingpreparat. Svaret Armstrong gav enligt Andreu: Ja, jag har tagit EPO, tillväxthormon, kortison, steroider och testosteron. Betsys man backar upp hennes vittnesmål. Men glasögontillverkaren Oakleys representant vilka Lance var frontfigur för under hela sin karriär fröken Stephanie McIlvain var också i samma rum. Hon säger att hon aldrig hört honom säga så. Och Lance har i vittnesförhör sagt att han inte ens fick en sådan fråga. McIlvains vittnesmål leder till en friande dom. Ändå säger hon senare, till Greg LeMond, i ett inspelat samtal, att: Du vet, jag var där, jag hörde att han sa det. Sen fortsätter hon att säga att hon är så: [...] utled på alla dessa människor som springer omkring och skyddar [Lance]. Båda uttalandena har hon sedan försökt bortförklara med att hon, just då när de uttalades hade en dålig period i mitt liv. Stephanie McIlvain har förhörts i mer än sju timmar, av federala agenter, om det här sjukhusbesöket och Greg LeMonds inspelning. Men än så länge är det en hemlighet huruvida hon håller fast vid sin första version. Det kommer vi att få veta den dag den federala domstolen bestämmer om de ska åtala Lance Armstrong eller inte. LeMonds vendetta Om du undrar varför Greg LeMond spelat in samtalet? Jo, för att han driver en slags personlig vendetta mot cykelföretaget Trek som han tidigare samarbetade med. Och allt material, alla samtal och mail-konversationer i denna vendetta, 70 000 dokument i 46 kartonger, har LeMond glatt delat med sig av till de federala myndigheterna. En annan dopingfälld cyklist, Floyd Landis, har också bestämt sig för att han inte ska vara den ende som sjunker till botten med detta skepp. Landis, som varit på Armstrongs team, lät i maj 2010 bomben brisera i ett flertal mail till USAs cykelförbund. Där anklagar han (Floyd Landis) Lance för systematisk doping. Bland annat berättar han hur han fått instruktioner av Lance om hur man använder EPO. Hur han sett Lance och andra teamåkare använda doping, bland annat genomföra transfusioner på teambussen 2004. EPO hade de fått av Michele Ferrari i Italien. Landis hävdar också att han fått sina första doser EPO av Armstrong personligen 2003. Lance kommentar: Trovärdighet. Floyd tappade sin trovärdighet för länge sedan. Sedan säger han inget mer. Dopingdoktorn Michele Ferrari kommer Lance att skygga från, i det offentliga ljuset, efter 2004 när Ferrari döms för dopingrelaterade brott. Nu tror många att den razzia, i den italienska staden Quarrata, mot cyklisten Yaroslav Popovych, ska avslöja att Lance och Ferrari haft kontakt ända fram till 2009. Något besvärande eftersom Floyd Landis berättat att: För Ferrari var allt ihop enkelt. Det här, doping alltså, är vad vi måste göra för att vinna. Han var inte skrytsam eller märkvärdig, det var ett enkelt konstaterande. Och han verkade finna ett nöje i att vinna Touren. På sitt sätt. Armstrongs lögn Förutom dessa graverande anklagelser finns förstås artikeln i L Equipe från 23:e augusti 2005, med titeln Le Mensonge Armstrong (Armstrongs lögn). En fransk journalist lyckas få amerikanen att avslöja sitt kodnummer för de urinprov han lämnat i ett franskt labb 1999. Det franska labbet har kommit på ett sätt att avslöja epo. För att testa om det verkligen fungerar gör man test på foto: afp/getty images Greg LeMond i gult. cykeltidningen kadens 06:2011 79
gamla blodprover som cyklister i TdF lämnat. Av 150 prover är 12 positiva. Sex tillhör Lance Armstrong. Något som Armstrong sedan försöker skämta bort: Men herregud, ett franskt labb och en fransk journalist. Det vet vi väl alla hur fransmän är. En domstol bestämmer att det inte är ställt bortom allt rimligt tvivel att dessa test inte manipulerats, i efterhand, av någon helt okänd. Hur osannolikt det än är. Men Andreas Breidbach, chefen för avdelningen som jobbar med epo-doping på Don Catlins labb i Kalifornien (det labb amerikanska olympiska kommitéen brukar använda för att testa sina atleter) säger: Var det några, på den tiden, som kunde avslöja epo-doping var det det franska labbet. Andreas Breidbach jobbade under Don Catlin, samme Catlin som Lance Armstrong visade upp på den berömda presskonferensen i september 2008 inför sin comeback. Samme Catlin som skulle vara en garanti för att Armstrong var ren genom att de skulle genomföra The most advanced anti-doping program in the world. Ett halvår senare, under den intensiva upptrappningen inför TdF 2009, avslutas samarbetet. Don Catlin har på ett halvår tagit ett (1) prov på Armstrong. Andreas Breidbach drar på munnen när han säger: Jag minns att jag tänkte, Lance Armstrongs störste beundrare ska ta hans prover, och hela världen köper det. Don Catlin själv är däremot noga med att framhålla att detta enda prov är rent. När det gäller några gamla test från Catlins labb som man senare gjort, visar det sig att Lance Armstrong har en helt sjuk hormonsammansättning mellan testosteronepitestosteron. I prover från 1993, 1994 och 1996 har han en ratio av 9.0:1, 7,6:1 respektive 6,5:1. En normal människa har oftast 1:1. och allt över 4:1 räknas idag som ett bevis på doping. Men när siffrorna dyker upp visar det sig att man inte lyckats göra någon uppföljning. Andreas Breidbach kommentar till dessa siffror: Wow, det är omöjligt. Om du hittar en 9 på 1 och inte kan verifiera den, så är något uppenbart fel. Rökmolnet Armstrong Så har vi förstås Mike Anderson också, Lance personlige assistent och cykelmekaniker. Han stämmer Lance 2004. Bland annat hävdar han att han hittat en kartong med androgen i Lance lägenhet i Girona, som Mike Anderson skulle städa upp innan Lance dåvarande flickvän Sheryl Crow skulle anlända. Kort efter att han städat upp lägenheten får han sparken. Stämningen slutar i en förlikning och Mike Anderson flyttar till Nya Zeeland, eftersom hans plan om att öppna en cykelaffär i Austin, Texas, knappast föll i god jord. Han har hållit tyst sen dess. Epilog: Så gör Lance comeback. Hans mål är att vinna en åttonde TdF även om han kanske inte säger det rakt ut. Jeff Novitzky, agent med rätt att jaga dopare. senaste nytt: hamilton pekar ut armstrong Lance Armstrong tillsammans med Tyler Hamilton. Materialet till denna artikel är hämtat ur New York Times, Sports Illustrated, Men s Journal och Outside. Översättningarna är därför författarens egna. Det blir en kamp utan dess like. För trots att Lance, formellt sett, är hjälpryttare till Alberto Contador kör han för att vinna. En spanjor, Gutierrez, märker att Contador är utan vatten och vill ge honom sin flaska. Lance tar den istället och dricker upp vätskan. En stormig dag hamnar Contador långt bak, i en andraklunga. Lance ökar tempot. En förbannad Contador undrar vad han håller på med. Lance svarar att: En dag som denna, med väder som detta, behöver man inte vara vetenskapsman för att förstå att man ska befinna sig långt fram, ifall något händer. Det hela slutar nästan som det brukar, förutom att Contador vinner TdF. Lance är inte med på segerbanketten. Han säger att han har viktigare saker för sig och firar med sitt nya team istället. Sedan, 2010, åker förstås Contador fast för doping, men frias att köra under utredningen som fortfarande pågår. Men den som är mest omgärdad av dopingrykten, går som vanligt fri. Och där får vi låta det bero. Lance Armstrong är inte dömd för något. Han är inte fälld för doping. Han är inte ens åtalad. Han är bara ett väldigt stort rökmoln som ingen ännu funnit någon eld i. Men Jeff Novitzky verkar inte ge sig så lätt. foto: scott j. ferrell/congressional quarterly/getty images I slutet av maj gick Armstrongs tidigare lagkamrat, den flerfaldigt dopingfällde Tyler Hamilton ut på CBS Evening News samt 60 minutes och berättade i en intervju att han sett Armstrong använda dopingpreparat vid ett flertal tillfällen. Hamilton är därmed ytterligare en i raden av lagkamrater som pekar ut Armstrong som dopare. Tidigare har både Floyd Landis och Frankie Andreu gjort detsamma. Hamilton erkänner också fullt ut sina egna dopingbrott för första gången, det gör även Andreu. Båda samarbetar med den federala utredningen kring Armstrong. Lance kommenterade intervjun och Hamiltons anklagelser på Twitter: 20+ year career. 500 drug controls worldwide, in and out of competition. Never a failed test. I rest my case. foto: patrick kovarik/afp/getty images 80 cykeltidningen kadens 06:2011