1 Rotel 45 Göteborg Mål nr ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göteborgs tingsrätts dom den 6 november 2012 i mål nr B 9009-12, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart Kammaråklagaren Magnus Lindahl Göteborgs åklagarkammare Göteborg Motparter (målsägande) 1. Mattias Företrädd av åklagaren 2. Martin Krmic Östra Jonsängsvägen 20, 455 31 Munkedal Ombud och målsägandebiträde: Advokaten Hans Palm Box 11145, 404 23 Göteborg Klagande (tilltalad) Saman Mustafa Ali, 910501-7959 Medborgare i Irak Frihetsberövande: Häktad c/o Baggium Vård & Behandling, Fredbergsgatan 5 A, 414 65 Göteborg Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Mats Dahlgren Box 53039, 400 14 Göteborg SAKEN Försök till dråp m.m. Dok.Id 276995 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 40 Packhusplatsen 6 031-701 22 00 031-774 29 43 måndag fredag 401 20 Göteborg E-post: hovratten.vastrasverige@dom.se www.vastrahovratten.domstol.se 08:00-16:00
2 HOVRÄTTENS SLUT Hovrätten ändrar tingsrättens dom i ansvarsdelen enligt följande. Hovrätten ogillar åtalet för olaga tvång, grovt brott (åtalspunkten 2 i bilaga 2 till tingsrättens dom) och åtalet för narkotikabrott, ringa brott (åtalet enligt bilaga 4 till tingsrättens dom). Hovrätten undanröjer skyddstillsynen som Saman Mustafa Ali dömts till enligt Göteborgs tingsrätts, avdelning 4, dom den 22 februari 2011, mål B 16609-10. Hovrätten bestämmer påföljden för brotten enligt Göteborgs tingsrätts ovannämnda dom samt för de nu aktuella brotten försök till dråp, övergrepp i rättssak och snatteri till fängelse 3 år. Hovrätten tillämpar vid andra och tredje punkterna enligt ovan 34 kap. 1 första stycket 3 och 6 femte stycket brottsbalken. Hovrätten ändrar tingsrättens dom i skadeståndsdelen enligt följande. Hovrätten bestämmer det skadestånd som Saman Mustafa Ali ska betala till Martin Krmic till 26 700 kr jämte ränta enligt 6 räntelagen från den 18 augusti 2012. Hovrätten ogillar Mattias skadeståndsyrkande. Saman Mustafa Ali ska stanna kvar i häkte tills hovrättens dom i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. Hovrätten fastställer tingsrättens sekretessförordnanden. Hovrätten förordnar vidare att sekretessbestämmelsen i 21 kap. 3 tredje stycket offentlighets- och sekretesslagen ska fortsätta att vara tillämplig på bildupptagningar av förhören vid tingsrätten med Mattias, vilka bildupptagningar spelats upp under huvudförhandlingen i hovrätten inom stängda dörrar, och på fotografiet på sidan 68 i förundersökningsprotokollet, aktbilaga 55, vilket förevisats under huvudförhandlingen i hovrätten inom stängda dörrar.
3 Mats Dahlgren tillerkänns ersättning av allmänna medel med 70 358 kr, varav 56 287 kr avser arbete, 10 497 kr tidsspillan och 14 071 kr mervärdesskatt. Kostnaden ska stanna på staten. Hans Palm tillerkänns ersättning av allmänna medel med 25 481 kr, varav 19 280 kr avser arbete, 1 105 kr tidsspillan och 5 096 kr mervärdesskatt. Kostnaden ska stanna på staten. Hovrätten upphäver tingsrättens förordnande om att Saman Mustafa Ali ska ersätta statens kostnad för provtagning och analys. YRKANDEN I HOVRÄTTEN Saman Mustafa Ali har yrkat att hovrätten ogillar åtalet för försök till dråp, olaga tvång och narkotikabrott samt bestämmer påföljden till skyddstillsyn. Han har vidare yrkat att fängelsestraffet under alla förhållanden sätts ned samt att skadeståndsyrkandena ogillas. Åklagaren, Martin Krmic och Mattias har i de delar de berörs motsatt sig ändringsyrkandena. Saman Mustafa Ali har vidhållit de vitsordanden av skadeståndsyrkandena som antecknats i tingsrättens dom. Han har inte vitsordat Martin Krmics yrkande om 75 000 kr för kränkning vid det påstådda dråpförsöket utan i stället gjort gällande att skadeståndet, vid bifall till åtalet, ska sättas ned på grund av medvållande från Martin Krmics sida. Saman Mustafa Ali har vitsordat att Mattias har haft en kostnad på 3 800 kr för att reparera en skadad bil. Men han har förnekat att han orsakade skadan; han har hävdat att den uppkom vid ett annat tillfälle.
4 HOVRÄTTENS SKÄL Åtalet enligt bilaga 3 till tingsrättens dom Enligt tingsrättens dom, som i denna del inte överklagats, har Saman Mustafa Ali gjort sig skyldig till övergrepp i rättssak och snatteri. Åtalet enligt åtalspunkten 1 (försök till dråp) och 2 (olaga tvång, grovt brott) i bilaga 2 till tingsrättens dom De videoinspelade förhören vid tingsrätten med Martin Krmic, Saman Mustafa Ali, Mattias och Kai har spelats upp. Tilläggsförhör har hållits med Kai. I hovrätten har vidare hållits vittnesförhör med Jere, vilken inte kunde höras vid tingsrätten. I allt väsentligt har samma skriftliga bevisning och fotografier som åberopades vid tingsrätten också åberopats i hovrätten. Beträffande åtalet för försök till dråp gör hovrätten samma bedömning som tingsrätten. Saman Mustafa Ali ska således dömas för försök till dråp. Åtalet för olaga tvång grundas enbart på Mattias uppgifter; de övriga passagerarna i bilen som hörts behärskade inte det arabiska språket, men har likväl inte uppfattat något hot eller tvång. Även om Mattias kände obehag av olämpliga yttranden och olämpligt uppträdande från Saman Mustafa Alis sida anser hovrätten det inte bortom rimligt tvivel bevisat att Saman Mustafa Ali verkligen genom hot tvingade Mattias att köra honom och ytterligare personer. Åtalet i denna del ska därför ogillas. Åtalet enligt bilaga 4 till tingsrättens dom (narkotikabrott, ringa brott) Det videoinspelade förhöret vid tingsrätten med Saman Mustafa Ali har spelats upp och analysbeviset har lagts fram. Saman Mustafa Ali har invänt mot åtalet att han inte visste att det var GHB som han drack. Det förekommer tämligen ofta att personer som
5 åtalas för att ha brukat narkotika invänder att de inte visste att de fick i sig narkotika. Inte sällan framstår sådana invändningar som så osannolika att de kan lämnas utan avseende. I just detta fall anser dock hovrätten att Saman Mustafa Alis berättelse inte är så osannolik att den kan lämnas utan avseende. Därmed finns inte förutsättningarna för en fällande dom. Åtalet ska ogillas. Påföljden Hovrätten ska alltså bestämma påföljd för försök till dråp, snatteri och övergrepp i rättssak. Dråpförsöket är det helt dominerande brottet med ett så högt straffvärde att annan påföljd än fängelse inte är tänkbar. Eftersom brotten har begåtts under prövotiden för den skyddstillsyn som Saman Mustafa Ali dömdes till den 22 februari 2011 bör skyddstillsynen med stöd av 34 kap. 1 första stycket 3 brottsbalken undanröjas. Hovrätten bedömer de brott som föranledde domen på skyddstillsyn numera vara utan betydelse för den straffbestämningen som hovrätten ska göra. Med beaktande av att dråpförsöket, utan att vara fritt från ansvar, dock begicks i en nödvärnssituation kommer hovrätten fram till att straffet ska bestämmas till fängelse tre år. Martin Krmics skadeståndsyrkande Eftersom Saman Mustafa Ali döms för försök till dråp ska han i enlighet med sina vitsordanden betala skadestånd till Martin Krmic för sveda och värk, förstörda kläder och ärr på bålen med sammanlagt 26 700 kr. Frågan är om Martin Krmic utöver skadestånd för sak- och personskada ska få ersättning för kränkning i anledning av dråpförsöket. Enligt 2 kap. 3 skadeståndslagen ska den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära, ersätta den skada som kränkningen innebär. Ett dråpförsök ger normalt upphov till en hög ersättning för kränkning. Enligt målsägandebiträdet har yrkandet i detta fall sänkts något med hänsyn till Martin Krmics eget agerande. Förarbetena till lagstiftningen diskuterar förutsättningarna för kränkningser-
6 sättning när den drabbades eget beteende har haft en inverkan på den ersättningsgrundande gärningen (prop. 2000/01:68, s. 65 och 66): En allvarlig kränkning av den personliga integriteten förutsätter att angreppet riktar sig mot någon som åtminstone i viss mån värnar sin integritet. En person som inleder ett handgemäng och därigenom själv riskerar att mötas med våld måste anses delvis ha gett upp kravet på respekt för den personliga integriteten. Om våldet i ett sådant fall inte är allvarligt i förhållande till provokationen, kan det knappast anses leda till en allvarlig kränkning av den personliga integriteten. Skulle våldet däremot vara allvarligare, kan det vara fråga om en sådan kränkning som ger rätt till ersättning. Då kan det medvetna risktagandet i stället beaktas när ersättningens storlek bestäms. Att på detta sätt ta hänsyn till den skadelidandets eget förhållningssätt torde bli aktuellt främst vid mindre grova våldsbrott, ofredanden och ärekränkningsbrott. Förarbetsuttalandet tyder närmast på att kränkningsersättning som regel ska dömas ut vid sådant grovt våld som Martin Krmic blivit utsatt för. En kraftig jämkning av ersättningen kan dock ske (se Hovrätten för Nedre Norrlands dom den 10 januari 2008 mål B 1220-07). Den skadedrabbade hade där efter att ha hotat med ett järnrör blivit skjuten med pistol. I ett avgörande från Högsta domstolen visserligen före det citerade förarbetsuttalandet och från en tid med en annan lydelse av relevant lagtext utdömdes inte någon kränkningsersättning alls till en bilförare vid ett väpnat rån som blivit skottskadad (NJA 1995 s. 661). I det här fallet fäster hovrätten särskilt avseende vid att det var Martin Krmic som drog kniv mot Saman Mustafa Ali. En halvtimme innan hade Martin Krmic dessutom stuckit ett rånoffer med kniven. Detta kände Saman Mustafa Ali till. I det skedet när Martin Krmic riktade kniven mot Saman Mustafa Ali var utgången oviss. Kanske var det enbart genom att Mattias lyckades avväpna Martin Krmic som Saman Mustafa Ali undgick att skadas. Situationen tog dock en annan vändning när Saman Mustafa Ali sedan tog upp kniven och själv gick till angrepp. Att kniven kom fram berodde också på en upptrappning av tidigare händelser. Martin Krmic var omskakad och nojig efter knivrånet när han träffade på Saman Mustafa Ali och de andra som skulle färdas i bilen från Järntorget till Siba. Mattias har berättat att Martin Krmics uppträdde nervöst och aggressivt i bilen. Till en början
7 var Martin Krmic arg på bilföraren Mattias eftersom denne och de andra i bilen först ville titta på en dator innan de körde hem Martin Krmic. Saman Mustafa Ali, som satt fram i bilen, höll aktivt med Mattias och mycket talar för att Martin Krmic i stället började kanalisera sina aggressioner mot Saman Mustafa Ali. När de kom fram till Siba fortsatte bråket och Martin Krimic slog då till Saman Mustafa Ali och inledde slagsmålet som sedan spårade ur. Frågan om ersättning är avhängig om Martin Krmic fått sin integritet kränkt till följd av knivangreppet eller om han gett upp kravet på sin integritet genom sitt eget beteende. För att besvara denna fråga menar hovrätten att hela det aktuella händelseförloppet bör beaktas och inte enbart den omedelbara situationen utanför Siba. Martin Krmic beväpnade sig alltså med kniv för att begå brott. Han rånade en person genom att sticka denne med kniven. Under bilfärden, som måste betraktas som en flykt från en plats i nära anslutning till brottsplatsen, uppträdde han aggressivt. Martin Krmic fortsatte bråket, inledde slagsmålet mot Saman Mustafa Ali och tog upp sin kniv för att angripa honom. I detta läge avväpnades han och blev därefter huggen med sin egen kniv. Genom detta kriminella beteende, och särskilt genom att resa ett livsfarligt vapen, anser hovrätten att han i sådan väsentlig mån gett upp kravet på respekt för sin personliga integritet att han inte bör få ersättning för kränkning. Yrkandet om ersättning för kränkning ska därför ogillas. Mattias skadeståndsyrkande Åtalet för olaga tvång mot Mattias ogillas. Mot Saman Mustafa Alis förnekande är det inte visat att denne vid tillfället orsakade några skador på bilen. Det har således inte framkommit att Saman Mustafa Ali begått någon handling som skulle utgöra grund för skadestånd. Yrkandet ska därför ogillas.
8 Häktning Saman Mustafa Ali ska på grund av risken för fortsatt brottslighet kvarbli i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. ÖVERKLAGANDE, se bilaga B Överklagande senast den 25 januari 2012 I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Hjalmar Forsberg, hovrättsrådet Ola Olsson, referent, adjungerade ledamoten Lars Korsell samt nämndemännen Lars-Ove Samuelsson och Hans Johansson. AVRÄKNINGSUNDERLAG, se aktbilaga 34