Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser



Relevanta dokument
Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Chemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten.

Per Ericsson Norrvatten

Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren

Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR

Statens naturvårdsverks författningssamling

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Motionen har remitterats till Hässleholms Vatten AB som i yttrande anfört i huvudsak följande.

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Regler för dricksvatten och vattenverk

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Livsmedelsföretagare. Anläggning. Faktureringsadress. (uppgifter för registrering) Härryda kommun. Miljö- och hälsoskydd.

Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper

Entreprenörsfredag Borås

Metodik för att identifiera behandlingsbehov av industriellt avloppsvatten före vidare rening i kommunalt avloppsreningsverk.

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk

Region Gotland har 10 stycken platser där rening förekommer med hjälp av dammar och bevattning. Mikael Tiouls

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

EGENKONTROLL FÖR DRICKSVATTENANLÄGGNING

Rapporter från regeringsuppdrag om läkemedel HaV-projekten

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?

Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar


Och vad händer sedan?

Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

CHECKLISTA - Fordonstvättar

total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för hushåll

Innehåll. Rening av fosfor och bakterier i markbäddar och fosforfilter. Projektdeltagare. Identifiering av anläggningar (1)

ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten

ÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Dricksvatten från små vattenverk

Miljökontoret ANMÄLAN OM REGISTRERING DRICKSVATTENANLÄGGNING. Anmälan avser (ett eller flera alternativ) Livsmedelsföretagaren Företagets namn

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Onlinemätning av mikrobiologisk påverkan i råvatten, beredning och ledningsnät

Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

Test av effektivare och mer klimatanpassad reningsteknik vid Norrvatten och Stockholm Vatten

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

INTRODUKTION GRUNDLÄGGANDE MBR- TEKNOLOGI

Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se

drift av små, privata avloppsreningverk

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Läkemedel och ansvar uppströms, nedströms och hos producenter

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

Riskbaserat beslutsstöd

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

Kontrollprojekt 2015

Verksamhetsplan Krav på oljeavskiljare i Ljungby kommun

Provtagning av dricksvatten 2011

RESULTATRAPPORT FÖR VASS VATTENVERK 2015 December Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015

Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten

Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll.

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Reduktion av läkemedelsrester

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Områdesbeskrivning för Katrineholms kommun

Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19

Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning

Förslag till mastersarbeten

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Skickas till: Tranås kommun Bygg- och miljöförvaltningen TRANÅS. bygg livsmedel miljö

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

Transkript:

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten Ingen kontroll av vad som hamnar i recipienten från avloppsreningsverken 1

Planerad återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten Planerad indirekt återanvändning Planerad direkt återanvändning Skillnader map råvatten Råvattenkälla Fördelar Nackdelar Renat avloppsvatten * Relativt kontrollerbart, vet att det finns * Psykologi mikroorganismer, läkemedel, hushålls- * Större kostnader (process + kontroll) kemikalier, osv * Högt ställda krav från alla intressenter Ytvatten/grundvatten * Lägre koncentrationer * Lägre koncentrationer * Det "normala" * Luftburna föroreningar, jordbruk, industri, dagvatten, enskilda avlopp, klimatförändringar, osv 2

Dricka avloppsvatten?! Risker? o Mikrobiella hälsorisker o Kemiska hälsorisker Övervakning och kontroll? o Analysmetoder o Snabba och säkra on-linemätare o Kontrollfunktioner o Myndigheter Hur tar man i tu med detta? Minimera riskerna så mycket som möjligt Utökat barriärtänkande 3

Multibarriärer Definition av olika typer av barriärer; 1. Reningsbarriärer Kontinuerliga processer som ska reducera oönskade ämnen till en acceptabel nivå Kan vara partiella eller kompletta 2. Strategiska barriärer Aktiva handlingar utanför själva processen men som påverkar kvaliteten på det renade vattnet 3. Stand-by system Säkerhetssystem i händelse av processproblem Hur får man fram en acceptabel nivå? Kalifornien; o TOC max 0,5 mg/l o Minst 6 månader i naturlig rening Dricksvattenstandarder; o WHO o USEPA o EU Standarder för andra områden med återanvändning av renat avloppsvatten; o WHO o Kalifornien o Florida o Australien o 4

Hur får man fram en acceptabel nivå? Australien 2008 Första försök till riktlinjer för indirekt återanvändning av renat avloppsvatten som råvattenkälla för dricksvattenberedning Kommande standard California Department of Public Health (CDPH) Utforma enhetliga regler för indirekt återanvändning: Anta regler för grundvatteninfiltrering (2013) Om en expertpanel finner att ytvatten kan användas för indirekt återanvändning; anta enhetliga regler (2016) Undersöka möjligheterna för reglerad direkt återanvändning (2016) 5

Case 1: Indirekt Återanvändning Singapore 2 års pilotförsök NEWater Strategiska barriärer o Automatiskt varningssystem i händelse av onormala mätvärden o Inblandning av det renade vattnet i reservoar o Dricksvattenberedning i vattenverk 6

NEWater Standby-system o Automatisk avstängning av inkommande och utgående i händelse av onormala värden o Extra membrankapacitet finns tillgängligt NEWater Reningsbarriärer 7

Case 2: Direkt återanvändning Windhoek, Namibia Val av process 30 år erfarenhet av direkt återanvändning men behövde större volymer Antal barriärer för olika typ av föroreningar? Pilotanläggning 30 månader Beslut kunde tas på faktiska resultat 8

NGWRP Strategiska barriärer o Inget industriellt avloppsvatten o Biologiska dammar o Övervakning av inkommande vatten till den konventionella och den avancerade reningen o Rikt- och gränsvärden efter varje reningssteg. On-line instrument och provtagning var 4:de timme o Modern laboratorieutrustning NGWRP Standby-system o Aktivt kol kan tillsättas i vid försämrad adsorptionsförmåga o Överskrids gränsvärden cirkuleras vattnet i verket tills tillfredsställande värden nås 9

NGWRP - Reningsbarriärer Mikrobiologiska reningsbarriärer; o Ozon, fällning, flockning, flotation, filter o Ozon o Ultrafiltrering o Klorering NGWRP - Reningsbarriärer Reningsbarriärer för organiska ämnen; o Fällning, flockning, flotation, filter o Ozon o BAC o GAC 10

Kontroll och övervakning? WaterReuse Foundation 2008 Mål: Genom att övervaka processparametrar försäkra sig om en god avskiljning. Bakgrund 1. Indikatorsubstans Specifikt organiskt ämne, i kvantifierbar mängd, som representerar en likartad grupp av fysikaliska och kemiska egenskaper alt. biologisk nedbrytbarhet som är relevant för avskiljningen över enskilda processer. Indikatorsubstans God avskiljning Medel avskiljning 1 Medel avskiljning 2 Dålig avskiljning avskiljning i ensk.proc. Beroende av fysikaliska, > 90% 90% < x < 50% 50% < x < 25% < 25% kemiska egenskaper samt biol.nedbryt. 11

Bakgrund 2. Bulkparameter Specifika driftparametrar, med kvantifierbar storleksförändring över enskilda processer, som korrelerar med avskiljningen av olika grupper av organiska ämnen. Exempel: TOC, BDOC, Färg, UV, MW, Konduktivitet 1. Pilotförsök För varje processteg under normala driftförhållanden Avgränsa och def. driftparametrar Def. bulkparametrar som kan ge en kvantitativ uppskattning av avskiljningen: X = [X in - X ut ] / X in Finn lämpliga, närvarande, indikatorsubstanser i processvattnet. Guidelines för val i dokumentet. Beräkna avskiljningen för 5-10 indikatorsubstanser Y = [Y in - Y ut ] / Y in Korrelation mellan bulkparametrar och indikatorsubstanser? Välj bulkparametrar och 3-6 indikatorsubstanser i klass God avskiljning för varje processteg. 12

2. Drift För varje processteg, verifiera avgränsningarna för driftparametrarna, avskiljningsgraden, X, för varje bulkparameter och, Y, för varje indikatorsubstans Övervaka bulkparametrarna regelbundet (on-line mätning/ provtagning) Analysera indikatorsubstanserna någon/några gånger per år Fördelar Fokusera på ett fåtal ämnen och bulkparametrar, hur avskiljs/förändras de över olika processer Val av ett antal substanser med olika fysikaliska och kemiska egenskaper borde även beskriva avskiljningen av okända ämnen med liknande egenskaper. Slipper analyser av stora mängder ämnen (okända ämnen) Dyrt och ej heltäckande 13

Problemen Förutsätter att bulkparametrarna korrelerar med indikatorsubstansernas avskiljning Förutsätter att de utvalda bulkparametern beskriver den föroreningsgrupp som man förutsätter att den gör. Förutsätter att processerna och driftparametrar hålls konstant Förutsätter att indikatorsubstanserna finns i tillräckligt hög koncentration. Avslutningsvis o Finns inga guidelines idag - utgått från multibarriärer vid varje enskild anläggning o Förslag till riktlinjer pågår på flera håll o RO i kombination med oxidationsmetoder har visat sig effektiva för avskiljning av organiska substanser o Rigorös övervakning och kontroll 14