UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSKANSLIET PM Datum: 2016-04-04 Dnr: V 2015/909 Mottagare: Karin Cedhagen Handläggare: Jonas Gren Remiss av förslag till Regler för examination vid Göteborgs universitet Nedan följer Utbildningsvetenskapliga fakultetens synpunkter på remissen Regler för examination vid Göteborgs universitet. Synpunkter har inhämtats från samtliga fyra institutioner vid fakulteten: institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS), institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) och Institutionen för kost- och idrottsvetenskap (IKI). Utbildningsvetenskapliga fakulteten välkomnar universitetsgemensamma regler för examination och samtliga institutioner ställer sig positiva till ett gemensamt regelverk. Vid IDPP har förslaget till regler för examination vid Göteborgs universitet behandlats vid två möten i grundutbildningsutskottet. IDPP är positiv till att dessa regler tas fram. Mycket av förslaget bygger på högskoleförordningen och det är bra att den tydliggörs på detta sätt. Institutionen ser en stor fördel med detta för fakultetsövergripande program. IPKL är överlag positiva till universitetsgemensamma regler för examination. De aspekter som på rubriknivå lyfts fram ser institutionen som de mest relevanta. IPS ställer sig generellt positiv till förslaget om regler för examination vid Göteborgs universitet. Det är värdefullt att reglerna brett samlar olika aspekter av examination, och därtill införlivar regler för salstentamen och administrativa regler. Det är också mycket positivt med den planerade handboken för examination där praxis och exempel på reglers tillämpning kan ges. Många kommentarer och synpunkter på reglerna som rör konkretisering, precision och speciella fall bör med fördel kunna utvecklas och exemplifieras i handboken. Underlaget till remissvaret från IPS har sammanställts efter att förslaget presenterats vid ett institutionsgemensamt möte och en därmed sammanhängande diskussionsgrupp. Utbildningsansvarig har även särskilt diskuterat förslaget med institutionens studierektorer. Därtill har enskilda lärare återkopplat med synpunkter och förslag till utbildningsansvarig utifrån att underlag gått till alla lärare. Allmänna synpunkter Ordningen på styckena under Examination framstår som lite onaturlig. Förslag: Flytta stycket Ändring av betyg så att det ligger direkt efter stycket Information om resultat. Flytta även stycket Ytterligare examinationstillfällen så att det ligger direkt före stycket Information om resultat. Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet 1 (6) Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Box 300, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.uf.gu.se
Nu anges: Med examination avses prov i Högskoleförordningens mening. Examination innebär att en examinator bestämmer ett betyg utifrån kursens mål och med de former för bedömning av studenternas prestationer som anges i kursplan. I kursplan anges kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs. Den första meningen är problematisk eftersom Högskoleförordningen använder prov i flera betydelser inklusive prov som instrument vid urval. Här införs två betydelser av examination som väcker frågor och som inte ligger i linje med vanligt språkbruk. Att införa en stipulativ definition av examination, som går utöver den som dåvarande Högskoleverket använde i rapporten Rättssäker examination (2008:36 R) har negativa konsekvenser. Det framstår då som rimligare att hänvisa till kursens mål i reglerna om hur examinationen ska gå till (regel 14) snarare än att lägga in det i betydelsen av begreppet examination. Viss examination genomförs ju utan direkt koppling till kursens mål: När det i en kursplan ställs krav på deltagande i ett utbildningsmoment för att studenten ska kunna godkännas på kursen, är detta obligatoriska moment en del av examinationen. (Rättssäker examination, s. 51). Att sedan stipulera också att vi med examination menar prov är olyckligt eftersom prov i vanligt språkbruk och bland Göteborgs universitets medarbetare har många andra innebörder. T.ex. används prov för att referera till en skriftlig examinationsuppgift. Frågan är om meningen behövs? Rent språkligt bestämmer inte examinator betyg med de former för bedömning som anges i kursplanen, utan enligt / i enlighet med / utifrån dessa. Stycket om kursplanen framstår som lite onödigt i sammanhanget och kan kanske strykas. UF föreslår istället en formulering i linje med den definition som används i Rättssäker examination: Examination innebär att en examinator bestämmer ett betyg utifrån den eller de former för bedömning av studenternas prestationer som anges i kursplan. IPS framhåller att reglerna för examination ska täcka många olika examinationsformer och det blir ibland tydligt att vissa regler eller formuleringar främst berör vissa examinationsformer eller är svåra att tillämpa vid en annan examinationsform. Ett område där det vore särskilt uppskattat att få förtydligade regler är examination av uppsatser och examensarbeten. Det finns en hel del frågor som rör examensarbeten som bör behandlas i ett regelverk, eller åtminstone diskuteras i handbok för examination. IPKL lyfter också att det i reglerna bör anges att examinator och handledare inte ska vara samma person vid examination av självständiga arbeten (examensarbeten). IPS saknar också regler kring hemtentamen. Eftersom det är ett vanligt förekommande prov så bör det regleras, t ex med avseende på hur man ska hantera en hemtentamen som inte lämnas in tid och hur man bör/ska förvissa sig om äktheten i dokumentet och studentens identitet. IPS anser att det vore önskvärt med en regel som tydliggör att plussning inte ska tillämpas vid Göteborgs universitet. Vidare anser IPS att det vore önskvärt att uppdraget som examinator beskrevs för att tydliggöra sådana saker som skillnader mellan examinatorroll och rättande lärare och huruvida flera examinatorer kan sätta betyg i en kurs och dess olika prov. IPKL efterlyser att det bör anges hur examinator utses. Dessa saker kan eventuellt lämpligast tas upp i handboken. IPKL frågar sig om inte också frågor om validering, tillgodoräknande av betyg och liknande bör finnas uttryckta i reglerna. 2 (6)
Specifika synpunkter Regel 4: Nu anges: 4. Kursansvarig lärare ska informera studenterna om examination enligt kursplan samt andra väsentliga förutsättningar för examination. Meningen är oklar. Förslag till omformulering: 4. Kursansvarig lärare ska informera studenterna om hur examination på kursen ska ske samt andra väsentliga förutsättningar för examination i enlighet med kursplan. Regel 5: IPS lyfter fram problemet med att rimlig tid för förberedelse i praktiken blir problematiskt när det gäller vissa korta kurser, t ex kurser om 3 hp inom Lärarprogrammen. Kursens omfattning medför att examinationen sker utan rimlig tid att förbereda sig. Regel 11: IPS efterlyser ett tydliggörande om vart uppgifter och material ska vidarebefordras vid misstanke om vilseledande vid examination. Förslagsvis en hänvisning här till den handläggningsordning för anmälan avseende misstanke om disciplinära förseelser finns vid Göteborgs universitet. Regel 14: Nu anges: 14. Kursplanens samtliga föreskrifter för examination är bindande. Examinator ska sätta betyg utifrån kursens mål och med de former för bedömning av studenternas prestationer som anges i kursplan. Förslag till omformulering: 14. Kursplanens samtliga föreskrifter för examination är bindande. Examinator ska sätta betyg utifrån kursens mål och i enlighet med den eller de former för bedömning av studenternas prestationer som anges i kursplan. Regel 15: 15. För att erhålla betyget godkänd på genomgången kurs ska kursens samtliga lärandemål vara uppnådda. Förslag omformulering: 15. För att erhålla betyget godkänd på hel kurs ska kursens samtliga lärandemål vara uppnådda. Regel 16: I regel 16 talas det om att stänga av en student i förtid. Det framstår som lämpligare att bara tala i 3 (6)
termer av att underkänna studenten i förtid och att detta innebär att studenten i och med detta inte får delta i kursen. Men det måste också vara tydligt att detta inte är att likställa med att avskilja en student från utbildningen. Frågan om ytterligare regler kring detta, så som när studenten har rätt att delta i kursen på nytt, borde eventuellt också förtydligas. Regel 18 och 19: I vissa fall kan ett betyg sänkas, se Rättssäker examination, s. 62-64. Detta sägs det inget om i utkastet. Skrivningarna i regel 18 och 19 kan då ge intrycket av att t.ex. skrivfel och personförväxlingar inte kan föranleda att ett betyg kan ändras till en students nackdel. Detta framstår som olyckligt. Regel 20: IPS efterfrågar ett förtydligande om att det bara är examinator som kan ändra ett beslut om betyg. Varken Disciplinnämnd eller rektor kan ändra ett betygsbeslut. Regel 21: När det gäller examinators omprövning av betygsbeslut efterfrågar IPS ett förtydligande av vad som kan ligga till grund för begäran av omprövning från student givet att en ny bedömning av provet inte ska ske. Ett sådant förtydligande borde med fördel kunna föras in i handboken. Även IKI pekar på vikten av att förtydliga vad en omprövning är och inte är och att det därmed skulle bli tydligare även för studenter när det är relevant att begära en omprövning. Stor tydlighet här kan bidra till att antalet begäranden om omprövning inte blir för stort. Regel 23: IDPP efterfrågar ett förtydligande om vad en varaktig funktionsnedsättning är. Något som eventuellt kan förtydligas i handboken. IKI lyfter vikten av att reglerna kring anpassning av examinationsformer i förhållande till funktionsnedsättningar blir lite mer förklarande och informativa. Det faktum att examinationen av vissa kurser/lärandemål kanske inte kan anpassas fullt ut till alla funktionsnedsättningar kan behöva förtydligas. Om inte examinationen kan anpassa tillräckligt utan att sänka kunskapskraven så kan ju inte studenten examineras på kursen. Detta ligger ju implicit i förslaget till formulering av denna regel, men det kan behöva framhållas både i relation till medarbetare och i relation till studenterna att kunskaps/färdighetskraven på en kurs inte får sänkas. Ett sådant förtydligande/förklarande text är väl lämpligast att lägga i handboken. Regel 24: IPS påpekar att när det gäller meddelande om anpassad salstentamen vid dokumenterad funktionsnedsättning anges att det ska anmälas till kursansvarig lärare på institution senast fyra veckor innan provtillfället. Bör det även anges en motsvarande tidsgräns generellt för andra examinationsformer istället för snarast? Frågor uppkom också hur detta regelverk bäst kan hanteras i samband med korta kurser och i utbildningar som är institutions- och fakultetsövergripande. Regel 25: IPS efterfrågar ett förtydligande rörande komplettering inom utsatt tid. Frågan uppkommer om det är den av examinator utsatta tiden (som är den som enligt Rättssäker examination bedömer om ett prov är aktuellt för komplettering till godkänd nivå eller inte), eller om tidsrymden även ska anges i 4 (6)
kursplanen. Det bör även framgå att komplettering av slutprestation endast avser att nå målen för G på provet. IPKL efterfrågar ett förtydligande av regeln om komplettering där det framgår vid vilka examinationer komplettering kan användas, är det främst rörande självständiga arbeten/examensarbeten detta kan tillämpas, eller gäller detta även hemtentamina, rapporter etc? Regel 26: IPS efterfrågar ett förtydligande av att det är genomgång av bedömningskriterier i relation till satt betyg som ska erbjudas efter ordinarie examinationstillfälle. IDPP lyfter problemet med att erbjudande om muntlig eller skriftlig genomgång av bedömningskriterierna, i förhållande till vissa kurser, riskerar att bli poänglöst då studenterna kanske har lämnat utbildningen eller är på VFU. Regel 28: IPS menar att eftersom det är examinator som sätter betyg bör kanske examinator, inte kursledare, vara den som ansvarar för att studenter meddelas när och var resultaten görs tillgängliga. Regel 33: UF efterfrågar ett förtydligande av hur obligatoriska moment (t ex närvarokrav) förhåller sig till betygsättning och inrapportering i Ladok. Är t ex krav på fysisk närvaro att betrakta som en prestation? Bör/ska närvarokrav ha en provkod i Ladok? I dagsläget förekommer många olika sätt att hantera krav på närvaro och hur detta rapporteras/inte rapporteras. IPS framhåller att en återkommande fråga från både lärare och studenter är relationen mellan obligatoriska undervisningsmoment och examinerande prov. I vilken utsträckning kan/bör kursplan ange undervisningsmoment som obligatoriska utan att de är examinerande i bemärkelsen att studentprestationer bedöms? Regel 35: IPS önskar ett förtydligande vad avser att en student normalt ska vara registrerad eller omregistrerad. Omregistrering har tidigare ofta beskrivits som aktuell främst för att läsa om kursen och följa undervisningen på nytt eller att göra omtentor en längre tid efter ordinarie kursgenomförande. Jämför också med (12) där kravet för bedömning av prov är registrering, men inget sägs om innevarande termin. Reglerna kring registrering och omregistrering bör också beakta hur registrering är knuten till de studieadministrativa systemen och hur information från dessa går till andra myndigheter. Regel 36: IPS efterfrågar att rimlig tid och hänsyn till utbildningens utformning och studiesituation konkretiseras. Om inte i själva regeln så förslagsvis i handboken för examination. Vad anses rimlig tid för en kurs som ges en gång per år? Gäller tillhandahållande av ytterligare examinationstillfällen alltid enskild student eller kursomgångar/kullar? Regel 40: IPS väcker frågan om varför just spanska eller franska är de språk som anges, förutom engelska, i samband med identitetskontroll. IPS påpekar vidare att det nu anges att student utan föranmälan kan inte räkna med att provet genomförs anonymt. Detta är inget problem för de flesta andra lärosäten att 5 (6)
hantera. Studenten tilldelas ett nummer från en särskild nummerserie och på så sätt bibehålls anonymiteten även här. Kan inte samma rutiner användas vid Göteborgs universitet? IDPP har en ordning där funktionsnedsättning anmäls till kursadministratör ansvarig för samordning av examinationerna som också meddelar behov av anpassad salstentamen till Tentamensservice. Detta väcker frågan om lämplig nivå på detaljreglering. Synpunkter på avsnittet Administrativa åtgärder Arkivering och gallring På sidan 7 anges: Betygsatta skriftliga provsvar (tentamen) ska arkiveras under två år och kan därefter gallras. Gallring av provsvar ska ske när en student hämtat sitt provsvar. Dessa meningar är svåra att förena. Den andra meningen väcker väldigt många frågor och måste skrivas om/strykas. Om en student hämtar ut sitt provsvar i original kan ju ingen gallring ske. Om en student hämtar ut en kopia på sitt provsvar är det olämpligt att gallra originalet direkt eftersom studenten kan komma att begära en omprövning. Passagen bör förtydligas. Utlämnande av provuppgifter och provsvar IPKL lyfter också att det bör framgå att även tentamensfrågor, efter det att tentamen genomförts, är allmän handling. Britt-Marie Apelgren, Prodekan 6 (6)