Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin



Relevanta dokument
Elektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

Informationsmöte och samråd med forskare om 5G,

Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor

Mobilen ökar risken för cancer

Studiedesign: Observationsstudier

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

Trådlös teknik skadar alla, men barnen mest!

KI förnekar kända risker med mobiltelefoni

RF exponering i samband med trådlös kommunikation och hälsa. Professor Enheten för Epidemiologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Forskare ljög om inhämtade data i största undersökningen om risk för hjärntumör av mobilen

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige

Doftkänslighet. -medicinska aspekter. Lena Hillert. Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin

Elektromagnetisk strålning

Dnr :4 Gatu- och fastighetsnämnden

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Viktiga faktorer i innemiljön

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Miljömedicinskt yttrande angående Hi3Gs mobiltelefonsändare i Tollered

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Varningar haglar om barns mobilanvändning

Så arbetar SSM pådrivande och förebyggande för att skydda människor mot hälsoeffekter nu och i framtiden med strålning från trådlös teknik.

Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält

13. Världens befolkning behöver bidra till ett minskat beroende av fossila bränslen.

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Forskning visar tydligt hälsorisker med strålning från mobilantenner

Att läsa en vetenskaplig artikel

Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter och belastning på rörelseorganen, med speciellt fokus på betydelsen av sprayanvändande

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

Martin Tondel. föredragande läkare Enheten för hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen.

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Forskning visar tydligt hälsorisker med strålning från mobilbasantenner

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Juristfirman Unité. Försiktighetsprincipens krav på riskbedömningar. Kungsbacka den 5 oktober av Mats Dämvik

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE


Registerbaserad Hushållsstatistik. Tomas Johansson Befolkningsstatistik, SCB

2002:16 S JOHN D. BOICE, JR., JOSEPH K. MCLAUGHLIN. Epidemiologiska studier över mobiltelefoner och risken för cancer en översikt

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Kan de orsakas av strålning från mobiler och trådlösa nätverk?

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken /20

SIFOs Telefonbuss 2010

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Struma. Förstorad sköldkörtel

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Mobiltelefoni och hälsoeffekter

Forskningsöversikt. Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält


Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Grunderna i epidemiologi Felkällor.

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Hysterektomi och OPPortunistisk SAlpingektomi (Borttagande av äggledare i samband med livmoderoperation)

Strålningsfri skola. Motion till riksdagen 2016/17:2789. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. av Emanuel Öz (S) Bakgrund. S4062 Enskild motion

Trikloramin i badhus. Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Gunilla Wastensson, överläkare. Arbets- och miljömedicin Göteborg

Antagande av förslag till detaljplan för del av fastigheten Åkeshov 1:1 i stadsdelen Södra Ängby (mast och basstation för mobiltelefoni)

Varningar haglar om barns mobilanvändning

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Melanom på huvudet är det en könsfråga??

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

En strålningsfri skola

En strålningsfri skola

Korrelation och kausalitet

Studiedesign och effektmått

Partiklar i inomhusluft

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM

STRÅLNING FRÅN MOBILTELESYSTEM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SEX MYNDIGHETER

Antagande av förslag till detaljplan för del av fastigheten Långsjö 1:1 i stadsdelen Långsjö (mast och basstation för mobiltelefoni)

Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

LJUDMILJÖ OCH HÖRSEL INOM KOMMUNIKATIONSINTENSIVA YRKEN

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi

Kunskap och forskning

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Bilaga 2 Enkät till lärare

Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

Strålningsfri skola. Motion till riksdagen 2016/17:2789. Sammanfattning. av Emanuel Öz (S) S4062. Enskild motion

Parlamentariska församlingen

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Burnout in parents of chronically ill children

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

2 I lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död finns bestämmelser om fastställande av en människas död.

D nr. k:s..\ ~9./.l. ~..:gqo Från BARBRO HOFMAN-BANG HAGAGATAN 22C BAST AD Till BÅSTAD KOMMUN

Kloraminer och exponering i badhus. Kåre Eriksson, Pål Graff, Sandra Johannesson, Gunilla Wastensson

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Exponering för partiklar i tunnelluft. Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Transkript:

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan cancer Huvudvärk Trötthet Yrsel Värmekänsla Utbrändhet Astma, allergi mm Galna ko-sjukan Maria Feychting 11 maj 2010 2

Etablerade effekter Vid tillräckligt hög exponering sker uppvärmning av vävnaden jmfr mikrovågsugn Utgör grunden för gränsvärden Radiofrekvent strålning från mobiltelefoner av första (NMT) och andra (GSM) generationen ligger strax under gränsvärdena Från basstationer är strålningen ca 1000 ggr lägre Ingen känd biologisk mekanism för hur så låga exponeringsnivåer skulle kunna påverka hälsan Maria Feychting 11 maj 2010 3

Utgångspunkt för forskningen Oro för ny typ av exponering som fått stor spridning i befolkningen på mycket kort tid Ej biologiskt grundad hypotes eller banbrytande studie Maria Feychting 11 maj 2010 4

Metoder för riskvärdering Riskbedömning Identifiera studier Innehåller studien användbara data? Studier på människa Experimentella studier på djur Cellstudier Utvärdering av individuella studier Utvärdering av individuella studier Utvärdering av individuella studier Sammantagen värdering av studierna Sammantagen värdering av studierna Sammantagen värdering av studierna Sammantagen bedömning av kausalitet Riskhantering: Försiktighetsprincipen, gränsvärden etc. Andra bedömningar: Kostnader, allmänhetens oro etc. Maria Feychting 11 maj 2010 5

Risbedömning Vid inget eller begränsat stöd från experimentella studier: Resultat från epidemiologiska studier måste vara mycket övertygande och samstämmiga Maria Feychting 11 maj 2010 6

Hur kan man dra slutsatser? En enskild studie kan aldrig bevisa något!! Alla studier har olika typer av felkällor, vissa fler, andra färre Man måste väga samman resultat från flera studier. Enda kriteriet för att utesluta en studie är om den är av dålig kvalitet Man måste bedöma alla studier med samma måttstock, dvs ha samma kvalitetskrav oavsett resultat. Även studier som inte bekräftar ens egen uppfattning! Maria Feychting 11 maj 2010 7

Selektiv bedömning Activist scientists m.fl. Okritiska till studier som rapporterar hälsoeffekter Studier som inte hittar effekter avfärdas ofta som felaktiga Industri-nära forskare m.fl. Okritiska till studier som inte funnit någon hälsoeffekt Kritiserar ofta studier som rapporterar hälsoeffekter Gemensamt Gör sällan en helhetsbedömning av det vetenskapliga underlaget Kvalitetsbedömningen bestäms av studiens resultat ej av studiedesign och utförande Maria Feychting 11 maj 2010 8

Exempel på forskning - basstationer Tvärsnittsstudier med enkät eller intervjudata Inget slumpmässigt urval, ingen information om bortfall selektionsfel stort problem Självrapporterad information om symptom som huvudvärk, koncentrationssvårigheter, minnesluckor, trötthet, sömnproblem mm Självrapporterad information om bostadens avstånd till närmaste basstation Rapporterar ökad förekomst av symptom nära basstation Maria Feychting 11 maj 2010 9

Exempel på forskning - basstationer Tvärsnittsstudier slumpmässigt urval ur befolkningen Personburna mätare för exponeringsmätning Inget samband mellan radiofrekvent exponering och symptom Självrapporterat avstånd till basstation associerat med symptom även i dessa studier Selektionsproblematik deltagarna är mera oroliga för hälsoproblem och känner oftare till var närmsta basstation ligger jämfört med bortfallet Omvänd kausalitet ett problem sjukdomen kan påverka exponeringen Maria Feychting 11 maj 2010 10

Exempel på forskning mobilanvändning och hjärntumörer Baseras oftast på självrapporterad mobilanvändning inhämtad efter att sjukdomen inträffat Valideringsstudier: gliompatienterna tenderar att överskatta mer än friska kontrollpersoner ju längre tillbaka i tiden de ska minnas Kan leda till överskattning av risken Mobilanvändare mer villiga att delta i studier Kan leda till underskattning av risken Maria Feychting 11 maj 2010 11

Gliom och mobiltelefonanvändning, kort induktionstid (<5 år) 10 1 0.1 US Hardell Interphone Register baserad Poolat estimat p-homog 0.138 Poolat estimat, utan Hardell 2006 p-homog 0.443

Gliom och mobiltelefonanvändning, lång induktionstid 10 1 0.1 Hardell Interphone Register baserad Poolat estimat p-homog 0.001 Poolat estimat, utan Hardell 2006 p-homog 0.251

Studie från Norden och Storbritannien Lahkola et al. Int J Cancer 2007, del av Interphone-studien Fall-kontrollstudie: 1521 gliompatienter och 3301 kontroller Mobiltelefonanvändning År sedan start OR (95% CI) No. exp. fall 0.5-4 0.77 (0.65-0.92) 384 5-9 0.75 (0.62-0.90) 342 >10 0.95 (0.74-1.23) 143 Sida av huvudet: Samma Motsatt 0.5-4 år 1.08 (0.88-1.31) 0.70 (0.57-0.87) 5-9 år 1.10 (0.89-1.35) 0.74 (0.59-0.92) >10 år 1.39 (1.01-1.92) 0.98 (0.71-1.37) Maria Feychting 11 maj 2010 14

Riskestimat i relation till sida Ipsilateral * Contralateral * Overall Hardell 1999/2001 1.1 (0.6-1.8) 0.7 (0.4-1.2) 1.0 Hardell 2002 1.9 (1.2-3.0) 0.6 (0.4-1.1) 1.1 Lönn 2005 1.1 (0.7-1.4) 0.7 (0.5-1.1) 0.8 Hardell 2005 3.1 (1.6-6.2) 2.6 (1.3-5.4) 2.6 Hepworth 2006 1.2 (1.0-1.5) 0.8 (0.6-0.9) 0.9 Ingen effekt totalt, men ökad risk för ipsilateral användning och skyddande effekt för contralateral användning: Recall bias när man rapporterar sida en trolig förklaring. * Ipsilateral = tumör och mobiltelefonanvändning på samma sida av huvudet Contralateral = tumör och mobiltelefonanvändning på olika sidor Maria Feychting 11 maj 2010 15

Hjärntumör - kommentarer För mobiltelefonanvändning kortare tid än 10 år finns det stöd för att det inte är någon riskökning För längre induktionstider finns det mindre data, majoriteten av data talar emot en ökad risk Fortfarande begränsat med data för mycket lång tids användning 15 år eller längre Maria Feychting 11 maj 2010 16

Gliomincidens, Sverige 1970-2008, Män Antal fall/100 000 åldersstandardiserat Handhållna mobiltelefoner introduceras 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 60+ 40-59 20-39 Data fr ån Socialstyrelsen, Cancer registret Maria Feychting 11 maj 2010 17