Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se
Inledning Universitetsrankningar (UR) har blivit vanliga under senare år. Startpunkt: publiceringen av The Academic Ranking of World Universities (ARWU) 2003. Europa fick sig en funderare: Topp-20 och Topp-100 dominerades kraftigt av universitet från USA och Storbritannien. ARWU följdes 2004 av Times Higher Education Supplement World University Ranking (senare Times Higher Education Ranking), som kan ses som ett europeiskt svar på ARWU. UR kontroversiella, men förmodligen här för att stanna. 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 2
ARWU Listan publiceras årligen av Institute of Higher Education vid Shanghai Jiao Tong University. Även listor inom breda fält och ämnen (dock inte inom hum). Metodiken någorlunda öppen och väldokumenterad. Merparten av använda indikatorer har ett långt tidsperspektiv, och samtliga indikatorer är elitinriktade. Fokus på forskning snarare än utbildning. 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 3
ARWU Medicin och naturvetenskap ger betydligt större utslag än teknikvetenskap och samhällsvetenskap. Stora universitet gynnas framför små. 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 4
ARWU Indikator Antalet Nobelpristagare och Fieldsmedaljörer, som tagit examen vid enheten sedan 1911 Antalet anställda vid enheten som tagit nobelpris eller Fieldsmedalj sedan 1911 Antalet anställda bland ISI:s Highly Cited scientists (data fr o m 1981) Antalet artiklar i Nature och Science de senaste 5 åren Antalet artiklar under senaste året i ISI/Web of Science Viktad summa av föregående fem indikatorer, dividerad med antalet FTE (enligt nationell statistik) Vikt 10% 20% 20% 20% 20% 10% 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 5
ARWU Indikatorvärdena för en enhet relateras till motsvarande värden för topp-enheterna. Genom detta fås de poänger, vilka redovisas i ARWU:s tabeller. Totalvärde den viktade summan av de sex indikatorernas poänger (relateras till motsvarade summa för topp-enheten) 2008 2009 2010 2011 SU:s placering, totalt 86 (3) 88 (3) 79 (3) 81 (3) 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 6
QS World University Rankings Publicerades 2004-2009 av tidskriften Times Higher Education i samarbete med analysfirman QS Ltd. Fr o m 2010 står QS ensamma för rankingen. Listor även inom ämnen (också inom vissa humämnen). Enkätundersökningar ("reputation surveys") står för hälften av den totala vikten. QS:s angreppsätt mer storleksoberoende än ARWU:s. 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 7
QS World University Rankings QS avser att mäta även annat än forskningsexcellens, t ex utbildningskvalité. Ett flertal metodologiska förändringar har under åren genomförts. 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 8
QS World University Rankings Indikator Vikt Academic reputation (inom fem 40% breda ämnesområden) Employer reputation 10% Citations per faculty (Scopus) 20% Faculty student ratio 20% Proportion of international 5% students Proportion of international faculty 5% 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 9
QS World University Rankings Z-poänger (sedan 2007), avseende de sex indikatorerna, för en enhet relateras till motsvarande poänger för topp-enheterna. Totalvärde den viktade summan av de sex indikatorernas Z-poänger (relateras till motsvarade summa för topp-enheten) 2008 2009 2010 2011 SU:s placering, totalt 239 (5) 215 (6) 168 (4) 178 (3) 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 10
QS World University Rankings SU:s placering avseende två hum-ämnen samt juridik, 2011 (inga ämneslistor tidigare år): Filosofi: 51-100 (1) Lingvistik: 51-100 (1) Juridik: 51-100 (1) 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 11
Times Higher Education World University Rankings Publiceras av THE, tillsammans med Thomson Reuters, fr o m 2010. Listor även inom breda fält, t ex samhällsvetenskap Den nya THE-rankingen bygger på 13 indikatorer i fem kategorier. De viktigaste indikatorerna är dels en citeringsindikator, dels de två enkätindikatorerna. Tillsammans svarar dessa för 2/3 av den totala vikten. Viktningen forskningsorienterad, och bibliometriska indikatorer står för mer än 1/3 av den totala vikten. 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 12
Times Higher Education World University Rankings Kategorier och indikatorer Economic activity/innovation 2,5% (Research income from industry per academic staff) International mix 5% (Ratio of international to domestic staff 3%; Ratio of international to domestic students 2%) Teaching 30% (Reputation survey 15%; PhD awards per academic staff 6%; Undergraduates admitted per academic staff 4,5%; Income per academic staff 2,25%; [PhD awards]/[bachelor awards] 2,25%) Research 30% (Reputation survey 19,5%; Research income per academic staff 5,25%; Papers per academic staff 4,5%; [Public research income]/[total research income] 0,75%) Citations 32,5% (field normalized average citations per publication). Indikatorn fältnormerad, till skillnad från QS:s citeringsindikator. 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 13
Times Higher Education World University Rankings Metodologin inte särskilt utförligt beskriven I likhet med QS World University Rankings utnyttjas Z- poänger gällande indikatorerna. Z-poängerna översätts till kumulativa sannolikhetspoänger, och det är dessa som tycks redovisas i tabellerna. Totalvärdet: den viktade summan av indikatorernas sannolikhetspoänger 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 14
Times Higher Education World University Rankings SU:s placering, totalt, 2010: 129 (3). SU:s placering, Citations: 86 (1). Jfr QS 2010, Citations per faculty: 241 (8). 2011 års ranking publiceras 2011-10-06. 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 15
The Leiden ranking Producerad av Centre for Science and Technology Studies vid Leiden University. Publicerades första gången 2008. Uteslutande bibliometriska indikatorer används. Omfattar de 250 största (mätt i antalet publikationer i Web of Science) universiteten i Europa och de 500 största i världen. 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 16
The Leiden ranking Indikatorer 1. Antal publikationer i Web of Science 2. Antal citeringar per publikation 3. Fältnormerad genomsnittlig citeringsgrad (två varianter) 4. Produkten av 1 och 3. Separata listor presenteras för de olika indikatorerna (inget totalvärde över indikatorer). Listorna för 2010 baseras på publikationer från 2004-2008 och citeringar till dessa under 2004-2009. 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 17
The Leiden ranking Fältnormerad genomsnittlig citeringsgrad den viktigaste impactindikatorn 2008 2010 SU:s placering (fgc), Europa SU:s placering (fgc), Världen 38 (1) 13 (1) -* 79 (1) * Endast de 250 största universiteten i världen rankades avseende 2008, och SU fanns inte bland dem. 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 18
Ytterligare rankningar, två exempel Ranking Web of World Universities Listan produceras sedan 2004 av Cybermetrics Lab, en underavdelning till spanska nationella forskningsrådet. Listan rankar världens universitet efter deras närvaro på webben, och publiceras två gånger om året. Två huvudsakliga aspekter mäts: Storleken på universitetets webbplats Universitetets synlighet på webben U-Multirank EU-finansierat projekt U-Multirank avser att täcka alla aspekter av universitetens aktivitet. Rankningar efter enskilda indikatorer (inget totalvärde över indikatorer) 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 19
Exempel på framlagda kritiska synpunkter Elitfokusering mer än 16 000 av världens universitet lämnas utanför listorna (jfr ARWU, QS, THE-TR och Leiden ranking). Alla universitet kan komma att bedömas, t ex av politiskt ansvariga, enligt de kriterier rankningarna använder för att detektera toppuniversiteten. Vissa bibliometriska indikatorer missgynnar universitet med stora hum- och samsektioner. Brist på transparens avseende använda metoder 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 20
SU:s datainsamling till rankningarna En given rankningsaktör, t ex THE-TR, vänder sig till SU med önskemål om att få in data. Per A., koordinator för insamlingarna, ser över önskemålen, och kontaktar sedan relevanta enheter vid SU. Enheterna är vanligtvis ekonomi-, personal- och studentavdelningarna. Enheterna gör datauttag ur sina system, och levererar data till Per A. Per A. besöker aktörens webbplats, och levererar där efterfrågad data. 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 21
Litteratur Rauhvargers, A. (2011). Global university rankings and their imapct. Brussels: European University Association. http://www.eua.be/pubs/global_university_rankings_ and_their_impact.pdf 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 22
Tack för uppmärksamheten! 2011-09-15 / Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 23