Försöksrapport 2003 Animaliebältet

Relevanta dokument
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Medverkande i Animaliebältets försöksrapport

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Vallfröblandning för breddat skördefönster

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Försöksrapport 2007 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2007

Uddevallakonferensen 2015

SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2012/2013

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Tack! som på olika sätt medverkat till Animaliebältets artonde försöksrapport. Halland 21 januari Erik Ekre, redaktör Illustr.

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Försöksrapport Animaliebältet

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

animaliebältet Försöksrapport 2015

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

animaliebältet Försöksrapport 2014

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, Kalmar E-post:

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

Vad provas och hur? Vad provas inte?

- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Försöksrapport 2009 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2009

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Korn, tidiga sorter. Sorter

Upprättad: Gäller från: Ersätter: 2.1 Försöksplanen, 2.2 Fältkortet, 2.3 PM daterade

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

OGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD

Korn, tidiga sorter. Sorter

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, Uppsala E-post:

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

Havre. Sortbeskrivning

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Bekämpning av skräppa

Lantmannens valltävling

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

Samodling av majs och åkerböna

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Transkript:

Försöksrapport 23 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 23 Hushållningssällskapens Multimedia ISSN 144-6262 ISBN 91-88668-4-2 Tryck: Elanders Berlings, Malmö 24 Foto i rapporten: Erik Ekre, HS Halland 1

Innehållsförteckning 23 Sid Förord... 4 Fältförsöksverksamheten i Animaliebältet 23... 5 Adressuppgifter till försökspersonal... 6 Temperatur och nederbörd 22-23... 7 Grödfördelning i Animaliebältet... 1 Vall och grovfoder Vallfröblandningar i intensiva slåttersystem... 11 Koppargödsling i vall på kopparfattiga jordar... 18 Sortförsök i fodermajs... 19 Sortförsök i spannmål, trindsäd och potatis Höstvete... Kvävegödsling till höstvete... Rågvete... Höstråg... Höstkorn... Vårkorn... Kornsorter och kvävegödsling... Havre... Vårvete... Ärter... Matpotatis... Växtnäring Resultat från de långliggande regionala kalkningsförsöken... Ogräs Ogräsbekämpning i vallinsådd, efterverkan... 74 Ogräsbekämpning i vallinsådd... 76 Ogräsbekämpning i höstvete... 78 Ogräsbekämpning i vårkorn... 82 Växtskydd Växtskydd i höstvete och vårkorn... 85 21 3 34 38 41 44 53 56 6 63 66 69 2

Animaliebältet Fältf ältfor orskning i samarbete Hushållningssällskapen i Jönk önköping öping, Kalmar - Kronober onoberg, Blekinge, Halland Svenska Lantmännen: HBK och h Jönk J önköping öping Kalmar Lantmän Svenska Foder F Svalöf Weibull Scandinavian Seed Medverkande i Animaliebältets försöksrapport För bearbetning och sammanställning av försöksresultat och artiklar i denna publikation har en rad personer engagerats. Respektive artikel eller inlägg presenteras med namn och för ytterligare information kan dessa personer kontaktas. Redigering och databearbetning i rapporten har utförts av Lars Wijkmark och Erik Ekre vid Hushållningssällskapet Halland. VARMT TACK TILL ALLA som på olika sätt medverkat till Animaliebältets nionde försöksrapport. Halland 24-2-2 Erik Ekre HS Halland, redaktör 3

FÖRORD Denna försöksrapport är resultatet av det nionde årets samarbete inom fem län: Kalmar, Blekinge, Kronoberg, Jönköping och Halland. Samarbetet sker under namnet: Fältförsöksverksamheten i Animaliebältet. Basfinansiärer: Svenska Lantmän: HBK och Jönköping Hushållningssällskapen i Kalmar Lantmän Jönköping Svenska Foder Kalmar-Kronoberg Blekinge Halland Styrelsen 23: Ulf Ohlsson, ordförande Lantmännen Mo HBK Fredrik Nilsson, Lantmännen Mo HBK Sture Vistingsgård, Lantmännen Mo Jönköping Mikael Bäckström, lantbrukare, Aneby Erik Andersson, Kalmar Lantmän Hans Gustafsson, lantbrukare Ingelstad Mats Halling, ekon.ansv. HS Kalmar-Kronoberg Mats Månsson, lantbrukare Ronneby Torsten Andersson, Svenska Foder Lars B Nilsson, Svalöf Weibull Sven-Olof Bernhoff, Scandinavian Seed Styrelsens arbetsutskott 23: Ulf Ohlsson, ordförande Erik Ekre, verksamhetsledare HS Halland Klas Eriksson HS Kalmar-Kronoberg Margareta Björk HS Kalmar-Kronoberg Per-Anders Andersson HS Jönköping Hans Hedström HS Blekinge Adjungerade: Sven Fajersson Lantmännen, Christer Nilsson SJD, Björn Andersson, SLU Under år 23 fortsatte samarbetet inom de fem länen och verksamheten inriktades mot de gemensamt uppsatta målen: Att snabbt sammanställa och föra ut praktiskt tillämpbara försöksresultat prövade inom vår region, kopplade till animalieproduktionens stora betydelse för jordbruket i området. Preliminära resultat från sortprovningarna inom vårt område presenteras på vår hemsida strax efter skörd. adress till hemsidan: www.hs.halland.net/animaliebältet Sökning av försöksresultat har utvecklats under senare år. Nu finns möjligheten att ta del av samtliga resultat från officiella växtodlingsförsök i Sverige. Försöksdatabasen samordnas av Fältforskningsenheten, Sveriges lantbruksuniversitet. adress till försöksdatabasen: www.ffe.slu.se Arbetet med att skapa en rationell samordning av fältförsöksverksamheten inom för oss viktiga områden kommer att fortsätta under år 24. Den försöksrapport som Du nu har i Din hand, hoppas vi ger en givande läsning och att den kan fungera som ett uppslagsverk under flera år! Ulf Ohlsson Erik Ekre Ordförande Verksamhetsledare 4

FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 23 Försöksverksamhetens omfattning och fördelning inom länen framgår av tabellerna nedan. Efter inriktning har försöken grupperats i olika avdelningar och på huvudgrupper riksförsök, länsförsök och övriga (beställnings) försök. Försöksverksamhetens omfattning Avdelning Riksförsök Länsförsök Övriga försök Summa försök. Vattenvård 5 1 6 1. Hydroteknik 1 1 2. Jordbearbetning 3 2 2 7 3. Växtnäring 8 5 11 24 4. Odlingssystem 2 2 5. Ogräs 1 15 7 23 6. Vall 19 22 9 5 7. Öppen växtodling 1 59 22 91 11. Växtpatologi 3 3 14. Nematologi 15. Mykologi 4 7 8 19 18. Tillämp. växtskydd 1 1 Summa: 54 111 62 227 Placering inom länen Avdelning Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland Summa försök. Vattenvård 6 6 1. Hydroteknik 1 1 2. Jordbearbetning 1 2 4 7 3. Växtnäring 2 2 3 17 24 4. Odlingssystem 2 2 5. Ogräs 6 3 14 23 6. Vall 23 2 8 17 5 7. Öppen växtodling 8 5 28 11 39 91 11. Växtpatologi 3 3 14. Nematologi 15. Mykologi 12 1 6 19 18. Tillämp. växtskydd 1 1 Summa: 34 7 58 18 11 227 5

Adressuppgifter till försökspersonal Hemsida: www.hs.halland.net/animaliebältet Jönköpings län Försöksledare Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet Box 2116 55 2 JÖNKÖPING 36-13 27 7, 78-29 9 72 per-anders.andersson@hush.se Försöksutförare Jan-Olof Storm Försökshallen Riddersberg 552 92 JÖNKÖPING 36-931 52 78-73 16 1 Kronobergs län Försöksutförare Se Kalmar län Kalmar län Försöksledare Margareta Björk Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR 48-156 77, 7-547 6 john.winroth@hush.se Försöksutförare Klas Eriksson Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR 48-156 72, 78-96 59 21 klas.eriksson@hush.se Blekinge län Försöksledare Hans Hedström Hushållningssällskapet Thornska villan 37 1 Bräkne-Hoby 457-86 61, 7-543 4 91 hans.hedstrom@hush.se Försöksutförare Peter Fransson Edestad gård 372 95 Johanneshus 457-361 42 78-361 422 peter@k.lrf.se Hallands län Försöksledare Erik Ekre Hushållningssällskapet L. Böslid 31 31 Eldsberga 35-465 3, 78-43 82 3 erik.ekre@hs.halland.net Försöksutförare Lars Svensson Hushållningssällskapet Försökscentrum 43 1 TVÅÅKER 34-48 7, 78-43 82 14 lars.svensson@hs.halland.net 6

Temperatur och nederbörd på centrala platser i Animaliebältet 22-23 Källa: SMHI "Väder och vatten" Län Temperatur o C September Oktober November December Januari Februari Mars Jönköping 11,1 1,1 3,2 6,3 -,1 1,4-5, -2,1-4, -3,7-5,5-3,9 1,2-1, Växjö 12,5 11,2 4,2 7, 1,3 2,3-3,7-1,2-3, -2,8-3,7-2,8 2,2, Kalmar 13,4 12, 6, 8, 3,1 3,3-2,1 -,1-2,1-1,9-3,8-1,9 2,3,7 Karlshamn 13,9 12,2 6,3 8,3 3,3 4, -1,5,7-1,2 -,9-2,8-1, 2,3 1,4 Halmstad 14,3 12,4 5,7 8,6 2,2 3,8-1,7,2-1,7-1,5-2,4-1,3 1,9 1,5 Nederbörd mm Jönköping 12 87 11 74 74 77 3 69 36 63 13 41 14 48 Växjö 8 67 1 55 58 6 32 53 26 49 9 33 9 39 Kalmar 26 5 139 39 59 47 34 41 9 37 16 3 1 3 Karlshamn 17 57 135 51 65 58 53 49 11 48 11 31 5 38 Halmstad 49 89 76 8 71 82 21 74 49 62 6 38 15 51 April Maj Juni Juli Augusti September Oktober Temperatur o C Jönköping 3,8 3,4 1,2 9,3 14,3 13,6 16,9 14,8 15,1 14, 11,4 1,1 3,1 6,3 Växjö 4,9 4,7 11,2 1,2 15, 14,3 18,4 15,8 16,7 15, 12,6 11,1 4,3 7,1 Kalmar 4,3 4,3 11,4 9,8 15,5 14,7 18,7 16,4 17,2 15,7 13,3 12, 5,2 8, Karlshamn 5,8 5,4 11,7 1,6 15,8 14,9 18,7 16,3 17,7 15,7 13,7 12,2 5,3 8,3 Halmstad 6,5 5,6 12,1 11,2 16,4 15, 19,3 16,2 17,4 15,8 14,2 12,4 5,3 8,6 Nederbörd mm Jönköping 89 49 74 52 7 63 184 86 51 78 19 87 21 74 Växjö 53 37 53 44 63 53 177 77 67 57 32 71 38 58 Kalmar 68 29 24 35 33 39 18 6 64 5 16 5 27 39 Karlshamn 37 36 51 4 66 45 58 63 41 48 39 57 3 51 Halmstad 92 43 95 45 77 64 14 82 63 86 3 89 76 8 I tabellen anges medeltal 1961-199 med kursiv siffra Jönköping 2 15 1 5-5 15 1 5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Jönköping Temperatur C medeltal 1961-199 Temperatur C 22-23 Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nederbörd mm medeltal 1961-199 Nederbörd mm 22-23 7

2 Växjö 15 1 5-5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Temperatur C medeltal 1961-199 Temperatur C 22-23 Växjö 2 15 1 5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nederbörd mm medeltal 1961-199 Nederbörd mm 22-23 2 15 Kalmar 1 5-5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Temperatur C medeltal 1961-199 Temperatur C 22-23 2 Kalmar 15 1 5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nederbörd mm medeltal 1961-199 Nederbörd mm 22-23 8

Karlshamn 2 15 1 5-5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Temperatur C medeltal 1961-199 Temperatur C 22-23 Karlshamn 15 1 5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nederbörd mm medeltal 1961-199 Nederbörd mm 22-23 Halmstad 2 15 1 5-5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Temperatur C medeltal 1961-199 Temperatur C 22-23 15 Halmstad 1 5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nederbörd mm medeltal 1961-199 Nederbörd mm 22-23 9

Animaliebältet: länsvis grödfördelning 22 Diagram 1. Areal höstsådd stråsäd 22. Källa: SCB 23 2 HEKTAR 15 1 5 Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland H-korn 125 39 982 71 14 Råg 31 56 816 281 383 Rågvete 1 351 667 3 5 642 2 372 Höstvete 771 17 9 594 997 6 296 Diagram 2. Areal vårsådd stråsäd 22. Källa: SCB 23 HEKTAR 4 3 2 1 Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland Blandsäd 1 322 55 1 241 126 1 24 Vårvete 96 123 96 1 323 2 331 Havre 9 43 5 976 6 879 1 958 14 242 V-korn 8 144 4 315 18 153 5 548 24 457 Diagram 3. Areal vall- och baljväxter 22. Källa SCB 23 6 5 HEKTAR 4 3 2 1 Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland Ärt/bönor 11 32 1 789 86 2 327 Vall och grönfoder 63 325 34 848 64 9 13 769 42 641 1

VALLFRÖBLANDINGAR I INTENSIVA SLÅTTERSYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping På 6 försöksplatser har 11 försök i serien L6-4425, vallfröblandningar i intensiva slåttersystem, skördats under 21 och 22. Avsikten har bl a varit att jämföra engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel med varandra med olika procentuell andel i en fröblandning. Resultaten från vallår 1 och 2 visar att: - Optimal inblandning av engelskt rajgräs är mellan 15-3 %. Vid 3 % och högre inblandning sjunker avkastningen med stigande andel rajgräs. - Hybridrajgräs och rajsvingel avkastar bättre än engelskt rajgräs vid samma procentuella andel i fröblandningen. - Blandningar med hybridrajgräs och rajsvingel skall skördas tidigare vid andra skörden än blandningar med engelskt rajgräs. - Det är svårt att nå en bra balans mellan energi, protein och NDF i tredje skörden. Inledning Försöksserien L6-4425, Vallfröblandningar i intensiva slåttersystem är en fortsättning på serierna L6-4421 och L6-4423. Målet är att prova olika vallfröblandningar för stabil skörd med hög och jämn kvalitet. Syftet är också att prova konkurrensförmågan mellan olika rajgräs, engelskt och hybrid, samt rajsvingel i blandningar. Tanken är att serien skall ligga fast och förändras kontinuerligt allteftersom nya resultat och sorter kommer fram. I försöken är målsättningen att skörda när energiinnehållet ligger vid 11, MJ/kg ts. Metod Ett antal försök anlades första gången år 2 enligt tabell 1. Sedan har försök anlagts 21 och 22. Inför 23 förändrades sortmaterialet och serien fick beteckningen L6-4427. Försöken bekostas av Animaliebältet, Skåneförsöken och Mellansvenska försöken. De flesta försöken ligger inom Animaliebältet. Försöksplanen, som gjorts i samarbete mellan Animaliebältet, fröfirmorna samt Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), presenteras i tabell 1 med arter och sorter. Försöken skördas 3 gånger per år med riktskördedatum, 1/6, 15/7, 5/9 och gödslas med 8+7+5 kg N/ha till respektive skörd. 11

Tabell 1. L6-4425, vallfröblandningar för intensiva slåttersystem, arter och sorter Vit- Röd- Timotej Ängs- Engelskt Hybrid- Raj- Hund- Led- Lusern klöver klöver svingel rajgräs rajgräs svingel äxing beteckn. (LU) (VK) (RK) (TI) (ÄS) (ER) (HR) (RS) (HÄ) A (mätare) 1 4 35 15 B (mätare) 5 1 3 55 C 5 1 4 45 D 5 1 4 45 E 5 1 4 45 F 5 1 3 4 15 G 5 1 3 4 15 H 5 1 3 4 15 I 5 1 2 35 15+15 J 5 1 2 35 15 15 K 5 1 2 35 15 15 L 1 3+3+3 M 1 3 3 3 (N Öland) 6 4 Vitklöver: Ramona Timotej: Grindstad Eng.rajgräs: Fanda Led I: Fanda+Leia Rödklöver: Fanny Rajsvingel: Paulita Led L: Fanda+Leia+Gunne Ängssvingel: Sigmund Hundäxing: Dactus Hybridrajgräs: Storm Resultat, avkastning Lusern: Pondus Avkastningen över två vallår redovisas som De fyra blandningar som har lägst avkastning relativtal i tabell 2. Avkastningen är relativt är de blandningar som innehåller 3 % engelskt jämn mellan fröblandningarna. Fröblandningen rajgräs eller mer. Tendensen är att av- med 9 % engelskt rajgräs har avkastat sämst. kastningen sjunker vid större inblandning med engelskt rajgräs. Tabell 2. L6-4425, Avkastning som relativtal Medel Vall 1 & 2, 11 försök, år 21-22 skörd 1 skörd 2 skörd 3 totalt A RK 1, TI 4, ÄS 35, ER 15 rel.tal: 1 1 1 1 kg ts/ha: 5 64 3 25 2 75 11 38 B RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 55 99 99 14 11 C RK 5, VK 1, ÄS 4, ER 45 9 14 98 96 D RK 5, VK 1, ÄS 4, HR 45 91 116 11 11 E RK 5, VK 1, ÄS 4, RS 45 95 114 1 12 F RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, ER 15 98 12 12 1 G RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, HR 15 99 112 19 15 H RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS 15 11 16 99 11 I RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15+15 95 13 1 98 J RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, HR 15 98 19 1 12 K RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, RS 15 99 11 1 12 L VK 1, ER 3+3+3 82 14 83 89 M VK 1, ER 3, HR 3, RS 3 91 118 87 98 12

Vid jämförelse mellan samma procentuella inblandning av engelskt rajgräs och hybridrajgräs,avkastar blandningarna med hybridrajgräs 4-5 % mer än motsvarande blandningar med engelskt rajgräs. Samma klara samband finns inte vid jämförelse med rajsvingel, dock avkastar blandningarna med rajsvingel, mer eller lika mycket som motsvarande vallar med engelskt rajgräs i. Näringskvalitet Målet att nå 11, MJ/kg ts har inte nåtts i i någon av skördarna. Högst energivärden har nåtts i första skörden och lägst i tredje skörden. I första skörden är både energivärden och proteinvärden lägre än önskvärt, men mycket jämna mellan blandningarna. Blandningar utan timotej har lägre NDF-värdena än blandningarna med timotej i. Det är endast blandningarna utan timotej som ligger inom de önskvärda 45-55 g/kg ts. En tidigare skörd hade medfört lägre NDF värden och högre energioch proteinvärden, vilket varit önskvärt. I andra skörden är protein och NDF-värdena i önskvärd nivå, medan energivärdet kunde ha varit något högre. Vi vet dock att balansen är svårare att uppnå i andra skörden än i första skörden. I jämförelse mellan engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel, finns en tendens till högre energi- och proteinvärde i blandningarna med engelskt rajgräs jämfört med hybridrajgräs och rajsvingel, vilket indikerar att de senare skall skördas något tidigare än rajgräset. Går vi tillbaka och tittar på avkastningssiffrorna, kan vi se att det är där den största skillnaden i avkastning är. I tredje skörden är energihalterna alldeles för låga, medan protein- och NDF-halten tenderar att vara för höga. Detta är ett stort problem i grovfoderproduktionen. Tendensen är att högre andel engelskt rajgräs, hybridrajgräs eller rajsvingel ger högre proteinhalt och lägre NDFhalt. Tabell 3. L6-4426. Näringskvalitet, vägda medelvärden. Vall 1 & 2, 11 försök, 21-22 Energi, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF g/kg ts Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 A 1,5 1,4 1,2 12 15 16 58 53 51 B 1,5 1,5 1,1 13 17 17 59 52 51 C 1,6 1,4 1, 13 17 18 52 48 47 D 1,8 1,2 9,9 13 15 17 52 5 49 E 1,5 1,1 9,9 12 14 17 54 54 49 F 1,5 1,6 1, 12 16 17 57 52 5 G 1,5 1,3 1,1 12 16 17 58 52 5 H 1,4 1,3 1, 12 15 16 58 54 5 I 1,7 1,6 1,1 13 16 17 55 5 49 J 1,6 1,4 1,1 12 15 17 56 53 5 K 1,5 1,2 1,2 12 15 17 57 52 49 L 1,9 1,3 1,3 13 16 19 5 49 45 M 1,9 9,9 1,3 12 14 17 52 53 47 13

Avkastning och näringsvärden enskilda försök 22 L6-4425, Vall 1 Jönköping 22, F-17-21 kg ts/ha rel tal Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 totalt totalt A RK 1, TI 4, ÄS 35, ER 15 7 67 4 42 3 31 15 3 1 B RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 55 7 34 4 2 3 49 15 2 1 C RK 5, VK 1, ÄS 4, ER 45 7 41 4 68 3 15 15 24 11 D RK 5, VK 1, ÄS 4, HR 45 7 79 5 29 2 77 15 85 15 E RK 5, VK 1, ÄS 4, RS 45 7 48 5 21 3 31 16 16 F RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, ER 15 7 7 4 42 3 19 15 31 12 G RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, HR 15 7 61 4 86 3 54 16 1 17 H RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS 15 8 6 4 75 3 51 16 32 19 I RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15+15 7 24 4 59 3 43 15 27 12 J RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, HR 15 7 93 4 88 3 26 16 8 17 K RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, RS 15 8 1 4 64 3 23 15 55 14 L VK 1, ER 3+3+3 7 39 4 57 3 19 15 52 13 M VK 1, ER 3, HR 3, RS 3 8 6 5 17 3 3 16 91 113 CV% 9,6 5,7 7, 5,2 Skörd datum 5-jun 17-jul 6-sep L6-4425, Vall 1 Jönköping 22, F-17-21 Energi, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF g/kg ts Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 A 9,8 1,2 1,4 1 169 183 615 489 392 B 1,1 1, 1,4 12 186 187 65 45 392 C 1,3 9,6 1,7 119 195 163 525 421 373 D 1,6 9,8 1,8 96 165 156 56 49 41 E 9,8 9,8 1,3 19 137 178 568 558 386 F 1,3 1,8 1,8 99 176 154 575 485 421 G 1,4 9,3 1,2 112 188 178 574 455 398 H 1, 1,2 1,3 119 17 163 552 511 39 I 1,3 1,3 1,4 111 164 184 551 499 365 J 1,3 1,4 1,7 19 166 161 585 525 49 K 1,3 9,9 1,6 111 153 175 538 477 385 L 1,4 1,3 1,9 95 191 191 563 488 371 M 1,1 1,1 1,9 14 152 165 558 52 412 Skörd 5-jun 17-jul 6-sep 14

L6-4425, Vall 2 Jönköping 22, F-8-2 kg ts/ha rel tal Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 totalt totalt A RK 1, TI 4, ÄS 35, ER 15 6 26 3 39 3 34 12 98 1 B RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 55 6 28 3 82 3 5 13 6 15 C RK 5, VK 1, ÄS 4, ER 45 5 68 3 85 3 15 12 67 98 D RK 5, VK 1, ÄS 4, HR 45 6 4 2 3 16 13 36 13 E RK 5, VK 1, ÄS 4, RS 45 5 87 3 76 3 32 12 95 1 F RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, ER 15 6 23 3 67 3 63 13 54 14 G RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, HR 15 6 19 4 29 3 4 13 88 17 H RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS 15 6 15 3 78 3 4 13 34 13 I RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15+15 6 3 4 2 3 28 13 34 13 J RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, HR 15 6 33 3 83 3 21 13 37 13 K RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, RS 15 6 33 4 14 3 43 13 9 17 L VK 1, ER 3+3+3 4 23 4 25 2 39 1 87 84 M VK 1, ER 3, HR 3, RS 3 5 52 4 62 2 91 13 5 11 CV% 5,7 8,3 5,1 4,4 Skörd datum 4-jun 17-jul 9-sep L6-4425, Vall 2 Jönköping 22, F-8-2 Energi, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF g/kg ts Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 A 1,6 1,6 1,2 123 186 179 581 414 448 B 1, 1,9 9,8 144 188 195 58 418 393 C 1,6 1,5 1,1 156 25 229 59 347 312 D 1,9 1,6 9,9 142 18 21 525 396 356 E 1,5 1,7 1,4 121 164 27 585 424 363 F 1,2 1, 9,9 129 189 27 611 393 346 G 1,3 1,7 1,4 132 175 197 596 422 427 H 1,2 1,9 9,8 114 161 2 625 446 38 I 1,6 11,6 1,2 122 24 219 594 371 342 J 1,1 11,1 1, 128 162 218 586 438 375 K 1,2 1,1 1,7 125 185 222 59 415 34 L 1,8 1,6 1,9 179 215 24 449 354 285 M 1,7 1,5 1,8 119 181 226 541 44 325 Skörd 4-jun 17-jul 9-sep 15

L6-4425, Vall 2 Kalmar 22, H-114-2 kg ts/ha rel tal Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 totalt totalt A RK 1, TI 4, ÄS 35, ER 15 5 69 1 93 1 43 9 1 1 B RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 55 5 58 1 95 1 82 9 35 14 C RK 5, VK 1, ÄS 4, ER 45 5 4 2 42 1 27 8 46 11 D RK 5, VK 1, ÄS 4, HR 45 5 37 2 79 1 56 9 73 18 E RK 5, VK 1, ÄS 4, RS 45 5 71 2 69 1 44 9 84 19 F RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, ER 15 5 57 2 2 1 37 8 76 97 G RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, HR 15 5 47 2 46 1 55 9 43 15 H RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS 15 5 74 2 34 1 4 9 44 15 I RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15+15 5 48 2 31 1 6 8 85 98 J RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, HR 15 5 68 2 37 1 41 9 36 14 K RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, RS 15 5 82 2 27 1 3 9 25 13 L VK 1, ER 3+3+3 5 43 2 35 79 8 56 95 M VK 1, ER 3, HR 3, RS 3 5 56 2 84 1 1 9 51 16 N LU 6, HÄ 4 5 51 1 97 2 5 9 53 16 CV% 4,7 7,7 17,3 3,6 skörd datum 29-maj 9-jul 26-aug L6-4425, Vall 2 Kalmar 22, H-114-2 Energi, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF g/kg ts Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 A 1,9 1,8 9,5 138 145 14 55 486 51 B 11,1 1,5 9,7 146 17 142 569 499 483 C 11,5 1,8 9,1 136 142 148 491 474 52 D 11,5 1,6 9,5 135 134 148 487 513 488 E 11, 1,5 8,8 13 148 163 488 5 477 F 11, 1,6 9,3 132 155 148 535 484 474 G 1,9 1,8 9,5 14 153 148 535 489 51 H 11, 1,6 9,3 136 155 163 537 514 49 I 11,1 11,2 9,3 146 147 143 53 469 488 J 11,5 1,8 9,7 14 142 158 59 484 487 K 1,9 11, 9,5 143 142 16 568 5 493 L 11,1 11,1 8,6 146 138 135 475 453 511 M 11,4 1,6 9, 145 139 148 485 497 512 N 1,8 1,4 9,5 145 157 159 594 514 532 Skörd 29-maj 9-jul 26-aug 16

L6-4425, Vall 2 Halland 22, N-677-2 kg ts/ha rel tal Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 totalt totalt A RK 1, TI 4, ÄS 35, ER 15 5 77 4 14 3 21 13 11 1 B RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 55 5 52 4 23 3 31 13 6 1 C RK 5, VK 1, ÄS 4, ER 45 4 35 3 56 3 58 11 49 88 D RK 5, VK 1, ÄS 4, HR 45 4 62 4 34 3 69 12 65 96 E RK 5, VK 1, ÄS 4, RS 45 5 12 4 47 3 26 12 85 98 F RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, ER 15 5 38 4 5 3 4 12 82 98 G RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, HR 15 5 46 4 53 3 75 13 73 15 H RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS 15 5 4 4 53 2 96 12 89 98 I RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15+15 5 12 4 84 3 91 13 87 16 J RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, HR 15 5 52 4 35 3 15 13 1 99 K RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, RS 15 5 67 4 5 3 12 12 84 98 L VK 1, ER 3+3+3 3 79 3 64 2 2 9 64 73 M VK 1, ER 3, HR 3, RS 3 4 67 4 46 2 31 11 44 87 CV% 8, 6, 1, 5,4 skörd datum 23-maj 9-jul 2-sep L6-4425, Vall 2 Halland 22, N-677-2 Energi, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF g/kg ts Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 A 1,7 1,6 9,7 148 143 145 578 597 563 B 1,6 11,1 9,6 153 149 156 556 571 55 C 1,8 11,4 9,7 167 181 178 457 471 463 D 1,7 1,6 9,5 164 174 178 481 487 514 E 1,2 1,6 9,5 164 149 181 475 544 473 F 1,6 11,3 9,4 155 159 158 536 541 531 G 1,3 1,8 9,8 151 147 141 559 569 537 H 1,4 1,6 9,5 155 146 152 576 554 56 I 1,4 1,7 9,4 155 163 151 555 549 55 J 1,7 1,8 9,6 159 148 147 543 57 545 K 1,2 1,5 9,4 146 165 157 535 545 537 L 1,8 1,6 1,3 175 186 26 393 485 415 M 1,2 1,3 1, 16 141 192 45 558 444 Skörd 23-maj 9-jul 2-sep 17

KOPPARGÖDSLING I VALL PÅ KOPPARFATTIGA JORDAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping En försöksserie med koppargödsling i vall har startats under 23. Resultaten indikerar skördeökning för gödsling med fast koppargödsel. Bakgrund I Västergötland har ett försök med koppargödsling till stråsäd på kopparfattig jord legat fast sedan 1999. Försöket har gett stora skördeökningar, + 26 kg/ha i både havre och korn. För att studera effekterna av koppargödsling i en valldominerad växtföljd startades denna serie under 23. Koppar tillförs dels genom förrådsgödsling med en kornad fast produkt under hösten före år 1, och dels genom årlig bladgödsling. Försöksserien finansieras av Hydro Agri, Svenska Lantmännen och Animaliebältet. I Jönköpings län sker försöket också i samarbete med Stiftelsen Vallerstads gård. Resultat Två försök har skördats i Animaliebältet under 23, ett i Jönköping och ett i Halland. I Jönköpings län var kopparvärdet i marken mycket lågt, 1,2 mg/kg jord, vid utläggningen. I led B och C förrådsgödslas med fast koppargödsel på hösten i en insådd vall och därefter mäts endast efterverkan. I led D, gödsling med Coptrel, har bladgödsling skett inför alla skördar, när vallen varit ca 1 cm hög. Skördeökning har erhållits i både Jönköping och Halland för den lägre givan av fast koppargödsel. L3-668, Jönköping vall 1, 23 kg ts/ha rel kg ts/ha rel kg ts/ha rel Koppargödsling skörd 1 tal skörd 2 tal total tal A. Obehandlat 6 52 1 3 41 1 9 92 1 B. Fast koppargödsel Hydro 83 kg/ha = 5 kg Cu/ha 6 96 17 3 64 17 1 6 17 C. Fast koppargödsel Hydro 166 kg/ha= 1 kg Cu/ha 6 69 13 3 64 13 1 23 13 D. Coptrel, bladgödsling,25 l/ha Beh inför varje skörd 6 86 15 3 42 14 1 28 14 CV% 5,7 1,2 5,2 Skördedatum 18-jun 4-aug L3-668, Halland vall 1, 23 kg ts/ha rel kg ts/ha rel kg ts/ha rel kg ts/ha rel Koppargödsling skörd 1 tal skörd 2 tal total tal total tal A. Obehandlat 6 92 1 2 58 1 3 65 1 13 15 1 B. Fast koppargödsel Hydro 6 66 96 3 28 127 4 2 11 13 96 16 83 kg/ha = 5 kg Cu/ha C. Fast koppargödsel Hydro 6 22 9 3 116 4 1 11 13 23 11 166 kg/ha= 1 kg Cu/ha D. Coptrel, bladgödsling,25 l/ha 6 17 89 2 97 115 3 85 16 12 99 99 Beh inför varje skörd CV% 6,3 11,6 7,3 Skördedatum 2-jun 8-jul 12-sep 18

SORTFÖRSÖK I FODERMAJS Av Arne Ljungars, HS Kristianstad Inom Skåneförsöken och Animaliebältet låg fyra försök i majs 23, två i vardera området. Försöken är sponsrade av Scandinavian Seed och Plantev. Svensk Majs (SM) och ett österrikiskt företag (DS) medverkade med en sort vardera. Resultat Tyvärr blev försöket i Halland sent sått på grund av mycket regn. Ett block ströks pga vattenskador och resultatet från 2 block redovisas. Försöket är utelämnat i årsmedeltalet. Det gäller även Kalmarförsöket som var torkskadat år 22. Skördarna i år är höga och det är intressant. Stärkelsehalten har bestämts i ett försök, L 45/3 på Karsholm på grund av kostnadsskäl. Att dra långtgående slutsatser av en analys i en sort och ett år är vanskligt. Det är säkrare att studera flerårsmedeltalen som omfattar 3 försök både 23 och 22. I tabell 1 redovisas medeltal för 3 försök 23 och tvåårsmedeltal för 6 försök 22-23. Fyra har legat i Skåne och ett i Halland respektive Kalmar. Resultaten från 23 års fyra försöksplatser finns redovisade i tabell 2 med torrsubstansinnehåll och hektaravkastning, höjdmätning vid skörd och i ett försök stärkelsehalt. Vi ser av medelskördarna i försöken att året har varit mycket lyckat för majsodling. För studier av de enskilda sorterna hänvisas till tabellerna. 32 sorter per försök ingick i provningen 23. Loft är mätare och den brukade förr hamna ca 5 % högre i avkastning än den tidigare mätaren Naxos. Dagens marknadssorter Justina och Santiago ligger ytterligare ca 1 % högre i avkastning och vi ser att det finns ytterligare flera nya sorter som avkastar 1 % över dessa. Detta innebär att nya sorter avkastar 25 % mer än marknadssorterna för ca 1 år sedan. Ett oerhört framsteg och vi ser att sorter idag i bra lägen avkastar mer än 2 ton ts/ha. Majs är idag en mycket intressant gröda i goda odlingsområden. Tabell 1. L6-73 Fodermajs-sort. Medeltal ts-skördar. Medeltal Medeltal 23 22-23 Sort Föret. kg ts/ha Rel kg ts/ha Rel Loft SSd 15 173 1 15 48 1 Santiago SSd 16 83 111 17 111 111 Tassilo SSd 17 283 114 16 858 19 Justina Pl 16 86 111 17 81 11 Birko Pl 16 87 16 16 7 14 Cameron Pl 17 633 116 17 2 11 Speedy SSd 13 5 89 14 56 91 Companero SSd 16 87 111 16 892 19 Ravenna SSd 17 93 118 17 36 112 39G12 Pl 17 663 116 18 466 119 Early Star Pl 17 15 113 16 812 19 Algans Pl 18 353 121 17 546 113 Jet Pl 16 22 17 16 328 15 KX 2112 SSd 17 98 118 KX 22 SSd 18 437 122 KX 26 SSd 17 883 118 Alemao SSd 17 11 113 SUM 33 SSd 16 123 16 39B5 Pl 17 637 116 Euro Star Pl 17 9 118 Energy Star Pl 17 937 118 Baxxos Pl 16 74 11 Avenir Pl 16 723 11 Monitor Pl 18 653 123 Furioso Pl 15 443 12 Ice Bear Pl 16 8 111 Anjou 219 Pl 17 87 118 Airbus Pl 16 537 19 Anjou 29 Pl 17 22 113 Daxxar Pl 17 377 115 Leeds SM 16 827 111 Moskita DS 16 587 19 Antal försök: 3 st 6 st 19

Tabell 2 L 45/3, Kristianstad L 46/3, Fjälkinge H 22/3, Mörbylånga N 676/3, Falkenberg L6-73, 23 Karsholms Lantbruks AB Trolle Ljungby AB Bröd. Sjögren, Mysinge Donald Brorsson, Hällerup Skörd Kg Rel- Stärkelse Rel- Höjd Skörd Kg Rel- Höjd Skörd Kg Rel- Höjd Skörd Kg Rel- Höjd Sort För. Ts % ts/ha tal % kg/ha tal cm Ts % ts/ha tal cm Ts % ts/ha tal cm Ts % ts/ha tal cm Loft SSd 33,5 16 97 1 29,1 4 939 1 253 28,7 13 7 1 218 32,2 15 48 1 29 33,9 12 11 1 285 Santiago SSd 27,3 19 26 113 26,3 5 66 13 252 29, 13 79 16 28 3,9 17 44 113 275 28,9 12 76 15 268 Speedy SSd 29,3 15 2 9 24,2 3 679 74 233 27,9 1 54 81 28 32,4 14 76 95 263 32,6 1 47 86 255 Companero SSd 31,7 19 34 114 24,8 4 796 97 277 29,2 13 56 14 24 33,4 17 52 113 297 31,7 11 89 98 27 KX 2112 SSd 32,8 2 12 119 31,4 6 317 128 283 31,9 15 35 117 252 33,8 18 47 119 318 31,3 12 8 16 3 KX 22 SSd 35,1 21 61 127 32, 6 914 14 291 3,6 16 35 125 267 33,4 17 35 112 38 36, 14 46 119 31 KX 26 SSd 35,6 21 4 124 29, 6 13 124 27 32,4 14 44 11 25 33,9 18 17 117 38 36,4 13 46 111 38 Tassilo SSd 35,5 2 2 119 27,8 5 614 114 258 3,9 13 87 16 25 35,5 17 78 115 283 33,5 1 81 89 285 SUSYD Ravenna SSd 36,1 19 98 118 29,3 5 853 118 275 29,7 15 84 121 27 34,7 17 89 116 36 34,3 11 65 96 283 SUSYD SUM Alemao SSd 37,9 2 3 12 31,8 6 455 131 286 33,1 13 87 16 247 36,4 17 16 111 35 38,5 12 59 14 33 SUSYD SUM 33 SSd 39,5 17 3 1 36, 6 13 124 268 36, 16 12 123 255 44,9 15 22 98 286 38,3 12 11 1 288 Justina Pl 34,6 19 72 116 28,3 5 581 113 279 28,4 15 3 117 265 35,6 15 56 11 3 34,7 13 23 19 295 PR 39G12 Pl 32,7 21 36 126 24,4 5 213 16 299 27,7 13 54 14 262 33,7 18 9 117 326 3,3 12 74 15 33 PR 39B5 Pl 31,9 2 59 121 31,9 6 569 133 276 3,4 15 77 121 257 29,9 16 55 17 37 28,4 12 34 12 35 Early Star Pl 37,8 2 5 121 3, 6 149 124 266 32,8 14 61 112 257 35,3 16 34 16 296 33,6 13 18 19 295 Euro Star Pl 32,5 19 5 115 24,6 4 797 97 293 32,1 15 84 121 25 33,7 18 36 119 35 32,2 13 31 11 295 Energy Star Pl 32,7 2 75 122 24,4 5 62 12 293 3,7 16 17 124 277 32,3 16 89 19 315 33,4 13 94 115 3 Birko Pl 33,7 18 46 19 3,7 5 667 115 273 31,8 14 35 11 253 33,7 15 45 1 38 32,7 12 89 16 33 Baxxos Pl 36,3 18 72 11 29,9 5 596 113 298 32,5 14 66 112 257 33,8 16 84 19 334 3,6 1 81 89 33 Avenir Pl 41,6 19 6 115 29,6 5 81 117 263 32,5 14 7 112 243 37,1 15 87 13 295 35,1 11 95 99 298 Cameron Pl 3,7 19 55 115 27, 5 277 17 277 33,7 14 94 114 243 32,8 18 41 119 318 31,7 12 18 11 288 Algans Pl 34, 2 48 121 27,3 5 59 113 278 31, 17 39 133 267 33,5 17 19 111 33 3,8 11 48 95 293 Monitor Pl 32,2 21 82 129 25,4 5 543 112 293 29,9 16 25 124 263 33,5 17 89 116 32 3,4 12 34 12 293 Jet Pl 32,1 19 15 113 33, 6 32 128 27 3,5 13 35 12 245 31,1 16 16 14 298 32,7 11 49 95 29 Furioso Pl 36,4 17 55 13 33,3 5 845 118 269 34,7 13 19 11 232 36, 15 59 11 294 35,1 1 5 87 283 Ice Bear Pl 32,9 18 9 111 3,8 5 821 118 276 28,7 15 18 116 262 35, 16 32 15 31 31,4 11 36 94 27 Anjou 219 Pl 34,6 21 26 125 29,1 6 187 125 28 31,2 14 73 113 248 33,4 17 62 114 37 27,7 9 91 82 28 Airbus Pl 3,8 17 62 14 26, 4 582 93 268 31,2 15 15 116 238 31,3 16 84 19 291 28, 1 6 83 273 Anjou 29 Pl 33,5 18 65 11 33,4 6 229 126 262 29,3 15 59 119 248 32,4 17 42 113 293 28,8 12 24 11 288 Daxxar Pl 31,9 19 78 117 22,7 4 49 91 287 31,5 14 98 115 245 32,7 17 37 112 33 31,4 13 5 18 278 LEEDS SM 37,9 18 7 16 29,9 5 42 19 272 36,1 16 77 128 258 35,5 15 94 11 34 35,7 12 33 12 29 Moskita DS 33,4 19 48 115 24,5 4 773 97 298 31, 14 2 17 265 32, 16 26 15 329 32,6 11 93 99 35 CV% 8,3 12,9 4,6 Block I+II Sådd: 9-maj 12-maj 15-maj 31-maj Skörd: 3-sep 3-okt 29-sept 14-okt 2