Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 2, 21 Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport 21 från SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) heter Råd till en finansminister. Anders Borg var med på Stockholmseminariet och Kommunexperten deltog på seminariet i Uppsala. I rapporten som presenterades finns ett antal råd, grundat på partiella analyser, och många av dem håller inte när de sätts in i ett vidare sammanhang. Resultatet i år är sex framträdande nationalekonomers råd till finansministern om vad han ska göra för att rusta svensk ekonomi i fyra fristående avsnitt som spretar. Sidan 11 Analyserade kommuner i det här numret Nu behöver kostnader pressas ned i Essunga och därmed personal friställas. Det finns stora överkostnader. Essunga har två företag och inget av dem har någon övertygande vinstutveckling. En mer bestämd ekonomistyrning i... Sidan 5 Ledningen i Hultsfred har börjat avsätta pengar till en pensionsfond för att klara framtida pensionsutbetalningar. De egna ägda bolagen är orsaken till kommunens dåliga ekonomi och detta sedan lång tid tillbaka. Det sker ett... Sidan 14 Bostadsdelegationen har hjälpt Hällefors att balansera den lokala bostadsmarknaden, men mycket återstår att göra, såsom att återställa överskotten och amortera ner en hög kommunskuld. Pengar till detta finns... Sidan 24 Svedala har varit en vågmästarkommun under de åtta senaste mandatperioderna. Sådana styren brukar leda till misskött ekonomi men här bryter faktiskt Svedala mönstret. Svedala har det indikativa finansiella betyget... Sidan 32 Trosa blev egen kommun 1992 och skötte inte sin ekonomi helt tillfredsställande fram till 23 men kopplade greppet 24. Idag är Trosa en attraktiv ekonomisk uppstickare med det indikativa finansiella betyget... Sidan 38 Speciellt är att Växjö som universitetsstad inte försämrar de tre skattebasnyckeltalen skattekraft, befolkning och sysselsättning. Det vilar ett småländskt ekonomiskt snålstuk över Växjö a la Spara i Lyckoslanten och det ska... Sidan 45 Botniabanans tillkomst och stora energiinvesteringar har stimulerat ekonomin i Örnsköldsvik men också ökat skulderna dramatiskt. Nu gäller det att hålla i ekonomin och det gör ledningen i kommunen men det fattas... Sidan 51 Den historiskt finansiella lågbetygskommunen Österåker tog sig samman 23 och levererade fem ekonomiskt godkända år. Även de egna ägda företagen i kommunen är välskötta och redovisar skäliga vinster. Österåker... Sidan 57 Om prissättning av kommunkrediter Det har genom åren överraskat många kommunalråd att ibland helt vägras lån av bankerna i stället för att bli erbjuden lån med hög ränta. De är helt enkelt överbelånade. Alla operativa regler för kommunernas hantering av den egna ekonomin försvann genom den nya och... Sidan 3 Senaste ratinglistan! Den nya ratinglistan presenteras i detta nummer. Hela fyra nya kommuner, Svedala, Trosa, Växjö och Österåker, klarade att placera sig på listan över Sveriges mest välskötta kommuner med A-rating... Sidan 21 NYHET! Heta Ratinglistan på hemsidan uppdateras varje fredag.

Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Essunga...5 Råd till en finansminister...11 Hultsfred...14 Kommunexpertens ratinglista...21 Hällefors...24 Om prissättning av kommunkrediter...3 Svedala...32 Trosa...38 Växjö...45 Örnsköldsvik...51 Österåker...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Anders Frankson och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Anders Frankson Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, 753 2 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: 18-14 6 33 Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: 18-14 6 33 Beställning av fler exemplar: 18-14 6 33 Webbplatser: www.kommunexperten.se, www.ehandel.kommunexperten.se och http://kommunexperten.blogspot.com/ ISSN 1654-7748 Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. www.kommunexperten.se Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommentaren Om urval av kommuner Trogna läsare har redan förstått att det finns en utgivningsplan när åtta kommuner analyseras i varje nummer och det publiceras 12 nummer per år av Kommunexperten. Varje kommun kommer att analyseras vid samma tidpunkt vart tredje år. Urvalsprinciperna för kommuner i varje nummer har varit en jämn fördelning efter befolkning från den lilla till den stora kommunen en geografisk jämn fördelning av kommuner över landet en betygsmässigt jämn fördelning Det var ett riktigt pusslande och sorterande av kommuner med hjälp av vårt analyssystem i december 27 när schemat lades för tre år, speciellt för att uppfylla den sista punkten ovan. I det nummer som du nu håller i finns fyra kommuner med det indikativa högsta finansiella betyget A. De var två stycken när vi började och de motsvarade förväntningarna. Ytterligare två växte i styrka till A-kommuner efter den kvalitetsgranskning av underlaget som varje analyserad kommun blir föremål för. Hur en sådan sker kan du läsa om i nr 1/21, alltså i det förra numret. Tar du fram det numret så ser du att ingen fick högsta betyg då men att så många som fem fick det indikativa finansiella betyget B. De förmodade A- kommunerna höll inte måttet och en C-kommun växte till B-nivå. Märkligt nog visade sig de två D-kommunerna vara så dåliga att de varningsflaggades. De kunde inte räknas hem. Deras hanteringskostnader för olika finansiella problem som de hade översteg deras finansiella möjligheter. Så var det med den saken om du undrar varför det blandas och ges när det gäller betygen i olika nummer. Analysvänlighet Från och med mars tas hänsyn till boksluten för 29 även om siffrorna skulle vara preliminära. Justeringar med ett mindre belopp, som det brukar vara frågan om, tills ett definitivt bokslut finns ändrar sällan några betyg. Vår policy här är densamma som gällde för prognosboksluten under förra året. Så snart kommunen släpper ett sådant så läggs resultatet in i vårt analyssystem och är med vid den finansiella betygsättningen. Om en kommun har ett preliminärt bokslut och av någon anledning inte vill släppa siffrorna görs bedömningen på den senaste bokslutsprognosen. Skulle den vara sämre så finns risken att man tilldelas ett lägre finansiellt betyg än vad man egentligen är meriterad för. Det finns få anledningar att dröja med tillkännagivandet av bokslutsutfall eller bokslutsprognoser. Detta diskuterades i en artikel i förra numret där ekonomichef Håkan Eriksson i en insändare tog upp dessa frågor och speciellt om bokslutsprognoser manipulerades av olika skäl. Mest analysvänligt är när en kommun har ett ekonomiskt arkiv på sin hemsida och är mån om att hålla detta aktuellt. Helst ska minst de fem senaste årens årsredovisningar finnas i form av nedladdningsbara pdf-filer. Revisorernas utlåtanden ska även de finnas för de fem senaste åren. Dessutom alla bokslutsprognoser för de åren. När det gäller budgethandlingar bör i ett bantat dokument finnas budgetvärden för alla de poster som normalt finns i kommunens årsredovisningar i resultat- och balansräkningen. Allt enligt principen att vad som kan redovisas och följas upp också ska budgeteras och bli föremål för styrning. Varför inte införa en ordning i kommunen att all ekonomisk information så snart den är upprättad läggs upp på hemsidan samtidigt som ett e-postutskick sker till alla berörda att den kan hämtas ned. Svensk KommunRating tillhör definitivt skaran av berörda. Kommuner ska helst uppfatta sig ha minst samma ambitiösa informationsplikt som ett börsbolag till sina intressenter. Inte trevligt men nyttigt Efter en heldagsanalys i en kommun för ett antal år sedan avtackades kommunanalytikern från Svensk Kommun Rating med orden: Man har med en kuslig exakthet letat fram kommunens samtliga finansiellt ömma tår och dansat på dem lagom. Det var inte trevligt men mycket nyttigt. Det som beskrivs är styrkan av helhetsanalys. Att kunna analysera en kommun som ekonomer analyserar ett land är en styrka. Det ger helt andra perspektiv och man kan dra helt andra slutsatser än de från vanligt förekommande partialanalyser. Under månaden som gått har Kommunexperten besökt Finansinspektionen och deltagit i ett seminarium där SNS Konjunkturrådsrapport presenterats. De två allmänbeskrivande artiklarna i denna tidning ägnar dessa två aktiviteter uppmärksamhet. Många av de trevliga råd som SNS-ekonomerna menar att finansministern ska anamma vänds här till mer nyttiga slutsatser som förmodligen inte heller faller Borg på läppen. Den andra artikeln ger en exposé av regelverken i Basel I och II och kraven på kapitaltäckning och riskklassning av krediter. Basel III ligger i pipeline och får förmodligen konsekvenser för finansbolag och ett sådant är KommunInvest. Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 3

Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på www.kommunrating.se ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Essunga Essunga mittröra räcker inte ända upp Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet samarbetar i minoritet med 44 procents röststyrka och det politiskt möjliga resultatet räcker inte till högsta betyg. Nu behöver kostnader pressas ned och därmed personal friställas. Det finns stora överkostnader i verksamheterna på 45 miljoner kronor som motsvarar en möjlig skattesänkning på 5 procent. Essunga har två företag, Essunga Bostäder AB och Stiftelsen Essunga Industrier, och inget av dem redovisar någon övertygande vinstutveckling. En mer bestämd ekonomistyrning i kommunen skulle ge högsta betyg A inom några år. Mediabild och bakgrund Essunga kommun bildades 1952 genom sammanslagning av flera mindre kommuner. 1974 införlivades Essunga i Vara kommun, men bröts ut till en egen kommun igen 1983 efter en folkomröstning. Nossebro, med omkring 2 invånare, är kommunens centralort. Själva Essunga är två byar, Essunga station som har vuxit upp intill järnvägen och Essunga kyrkby som ligger vid Essunga kyrka från 193. Essungas näringsliv präglas av att kommunen är en landsbygdskommun. Lantbruk och industriföretag är stöttepelare. Inte lika traditionellt är det kända e-handelsföretaget ginza.se. En annorlunda sevärdhet i Nossebro finns på torget Stureplan. Där står världens största fungerande sax (6,44 m lång och 28 kg tung) som användes till att inviga renoveringen av Storgatan i Nos sebro den 27 maj 1994. Saxen finns noterad i Guiness Rekordbok. I kommunen finns en tradition som har pågått sedan 193. Då arrangerades den första marknadsdagen och nu anordnas Nossebro Marknad den sista onsdagen i varje månad (utom i december). Media skriver att Nossebrobandet Noll Diciplin har fått kontrakt med skivbolagsjätten Sony. Den första singeln med melodifestivalslåten Idiot kommer att släppas i samband med att den framförs på Melodifestivalens deltävling i Malmö. Det skrivs att en konstgräsplan tillsammans med ny idrottshall är den nya prioriteringsinriktningen för projektet Nossebro Park. Flera hundra fotbollsspelare, såväl seniorer som juniorer, skulle kunna nyttja planen. Konstgräs möjliggör i princip träning och spel året om. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparnivån 29 är från en delårsrapport i augusti 29. Essunga har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansie Faktaruta Essunga Betyg: B (indikativt 21) Befolkning: 5 625 Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 22, (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 9 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 29 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 4,5 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 5

Essunga rat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 48 9 kronor per invånare. Det är under medeltalet och mycket långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Essunga ligger på plats 35 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på 14 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då cirka 34 9 kronor vilket understiger de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Det finns inga tecken på sådana lån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Essungas amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt ett år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Essunga kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 48 916 Vissa tillgångar värderade 14 Nettoförpliktelsebelopp 34 916 från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Essunga delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 35 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Essunga får betyget. År 28 är sparnivån 4,3 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 6,2 procent och över de 5,25 procenten. Enligt den senaste bokslutsprognosen för 29 beräknas sparnivån då bli 2,2 procent och det motiverar nyckeltalsbetyget. Det är ingen nivåbelastning som sker då mättrenden flyttas fram ett år och omfattar 29 utan det sker en belastning för snabbt fallande trend. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Andelen ligger i genomsnitt på 7 procent av totala intäkter de fem senaste åren och trenden faller. Den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden i Essunga. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Essunga också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad runt 35 procent av tillgångarna de senaste fem åren och trenden är fallande. Den första kritiska nivån ligger betydligt högre på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår men är fortfarande genomsnittligt mycket större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Essunga betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Essunga under den senaste nioårsperioden 5,8 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,8 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett utrymme för amortering av långa lån vilket också skett i Essunga. Med betyget på sparnivå får Essunga delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Gapet i sparnivå 29 från ett beräknat utfall på 2,2 procent av totala intäkter enligt den senaste bokslutsprognosen upp till den högsta kritiska nivån 5,25 procent av intäkter blir 9 miljoner kronor. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även 6 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Essunga kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 4,5 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt stabil kommun bör investeringsnivån ligga på som mest 5,5 procent av totala intäkter. Det är den norm som tillämpas för kommuner med en befolkningsutveckling inom +/-5 procent under en tioårsperiod. Befolkningsförändringen i Essunga de senaste tio åren är 4 procent. Det finns ingen risk här att man drar på sig stora framtida drifts- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från 83 till 87 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Essunga betyget. Befolkningen minskar årligen och långsiktigt och åldersstrukturen innehåller några kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Samhällsbyggargenerationen 26 44 år flyttar från kommunen i snabb takt och det finns en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44/45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Essunga en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får betyget. FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 9 8 7 6 5 ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 2,9 miljoner kronor. 4 3 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år 6 4 2 2 4 6 8 9 99 91 92 1 93 2 94 3 95 4 96 5 97 6 98 7 99 8 Essunga kommun Länet Riket % Bostadsöverskott 24 2 16 12 8 4 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 7

Essunga De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Essunga får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en volym tomma lägenheter som drar pengar. Med 7,1 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 29) så passeras två av de tre kritiska nivåerna på 3, 7 och 11 procent. Betyget för borgen är. Det finns en volym borgen (inga förmedlade lån) på 14 59 kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 9 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld ( Mkr), Hälsa (9 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Essunga skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Vara) år 28. Eftersom Essunga har en högre skattesats år 28 med,6 procent så finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Essunga höjde skatten år 24 med,5 procent, år 25 MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 45 Mkr med,71 procent och år 21 höjs skatten igen med,5 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med 4,5 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. En stor del av potentialen indikeras inom äldre- och handikappomsorg. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 9 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan stå för 5 procent av det totala behovet (4,5 miljoner av 9 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 5 procent endast når över den första kritiska nivån 33 procent blir det två belastningar och betyget blir på Avgiftshöjningar. Det indikeras även avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 45 miljoner kronor och Essunga får betyget på kostnadspress. Man kan pressa ner kostnaderna med cirka 18 miljoner kronor inom äldreomsorg, 9 miljoner inom social omsorg, 7 miljoner inom grundskola och 5 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd, mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 9 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 45 miljoner en sänkt skatt på Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. cirka 5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till stor del personal eftersom det finns 14 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 8 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 14 personer. Essunga får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Essunga (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar då så många som 14 anställda per tusen invånare kan tyda på något stora arbetslag för arbetsledare. Antalet partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Essunga det speciella Essunga kommun ligger i Västra Götalands län. Centralort är Nossebro. Essunga har sex kommungrannar och av dessa är det två som ännu inte analyserats i Kommunexperten, nämligen Vara i öster och Vårgårda i söder. I norr 8 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Essunga LEDNINGSFRÅGA finns Grästorp (nr 12/29), i sydost Herrljunga (nr 4/28) och i väster finns Alingsås (nr 6/29) och i nordväst Trollhättan (nr 1/29). Essunga är med sina 5 625 invånare (28) en av Sveriges minsta kommuner. Det finns 19 stycken som är mindre. Kommunen är obetydligt mindre än Grästorp i norr. Grästorp har vänt sin utveckling när det gäller befolkningstillväxten de senaste tre åren vilket inte Essunga lyckats med. Essunga har det indikativa finansiella betyget B och det brister i en av de fyra analysfrågorna, nämligen finansiell hälsa. Sparandet faller snabbt. En mer bestämd ekonomistyrning skulle ge högsta betyg A inom några år. Det finns dock två överväganden till som skulle ha kunnat resultera i delbetyget B för kommunskuld och finansiella risker och vi börjar med dessa. När det gäller kommunskulden är bruttoförpliktelsebeloppet låga 48 916 kronor per invånare. Essunga har två företag, det allmännyttiga bostadsföretaget Essunga Bostäder AB och Stiftelsen Essunga Industrier, och inget av dem redovisar någon övertygande vinstutveckling. Över åren ser det mest tveksamt ut i Stiftelsen Essunga Industrier som bygger, äger och hyr ut industrilokaler. Företaget ges inget värde och halva kommunala borgen tas upp i kalkylen som skall härleda ett nettoförpliktelsebelopp. Borgen här är cirka 14 miljoner och 7 miljoner läggs alltså till kalkylen. När det gäller det allmännyttiga bostadsföretaget så framgår det av diagrammet under analysfrågan finansiella risker att företaget hade stora problem med tomma lägenheter före sekelskiftet. Redan i början av 199-talet började antalet lediga lägenheter växa beroende på att årliga befolkningsminskningar ställde lägenheter tomma. Av någon anledning så ökade samtidigt antalet lägenheter från 342 stycken 1993 till 37 år 2. Det skedde en avveckling 21 som minskade antalet till 31 stycken och idag finns 39 stycken. Det finns en rad vinstår under detta sekel som motiverar ett lågt värde på aktiekapitalet, hela borgen på 65 miljoner kronor kan läggas till kvittningskalkylen och det resulterar i ett nettoförpliktelsebelopp på 34 916 kronor per invånare. Det är under den lägsta kritiska gränsen 36 9 kronor per invånare för indikation om konsumtionslån och några sådana finns inte. Delbetyget för analysfrågan kommunskuld ska därför vara A men marginalen till den första kritiska nivån är inte stor. Exempelvis vägs företagets förlust 28 på mer än 4 miljoner kronor mot blygsamma vinster tidigare år och den låga positiva värderingen av företaget bygger på att den motivering till förlusten som anges är av engångskaraktär. Analysfrågan finansiella risker har också med viss tveksamhet fått delbetyget A. Det antyds ett framväxande riskmönster mellan två nyckeltal och igen är det mellan befolkning och bostadsöverskott. Tendensen finns fortfarande att svikten i befolkningsutvecklingen ställer lägenheter tomma i det allmännyttiga bostadsföretaget. Det är än så länge långt ifrån de dimensioner som var för handen 2 då det fanns en tydlig krisutlösande risk och delbetyget på analysfrågan finansiella risker var C. Essunga hade då det indikativa finansiella betyget C av denna anledning. Essunga klassas som pendlingskommun och ligger som sådan i ett bra lokaliseringsläge. Man har även ett eget lokalt näringsliv med åtta större och medelstora aktiebolag bland de tio största arbetsgivarna. Kommunen själv är största arbetsgivare med landstinget på femte plats. Essunga har 159 arbetsställen per tusen invånare och det finns bara 39 kommuner som har fler. När allt vägs samman så ska delbetyget på finansiella risker vara A men det räcker med att nyckeltalet för befolkning antar betyget i stället för för att det ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 9

Essunga framväxande ovan nämnda riskmönstret ska motivera ett delbetyg B. Förutom en något svag befolkningsutveckling så har Essunga belastningar som indikerar en sned befolkningssammansättning då befolkningen föråldras. Det är analysfrågan finansiell hälsa som har delbetyget B och det beror på ett lågt förväntat sparande 29 enligt den senaste bokslutsprognosen. Som framgår av diagrammet sparnivå så ligger det genomsnittliga sparandet för alla åren 2 till 28 över högsta kritiska nivå 5,25 procent av totala intäkter och nyckeltalsbetyget är. Essunga var en A-kommun fram tills nu. Om det prognostiserade utfallet för 29 läggs till så tippar trenden över ännu mer och mäter upp ett fall över fem år på mer än 5 procent av totala intäkter. Det utlöser en belastning för snabbt fallande trend och betyget på nyckeltalet sparnivå justeras ned till. Belastningen innebär ett ogillande av att en passiv ledning ser ett fall i sparandet utan att agera mer bestämt när det gäller att styra ekonomin. I Essunga tycks man vara passiv länge innan man agerar. Det förefaller ligga i beslutskulturen och kan även avläsas av det årligen ständigt växande antalet tomma lägenheter från 1992 och fram till 2. Det tog även då lång tid innan handling. Med ett på nyckeltalet sparnivå så blir delbetyget på analysfrågan finansiell hälsa B. Skulle utfallet av sparandet för 29 visa sig vara godkänt högt om några månader så graderas Essunga upp i Heta ratinglistan som publiceras varje fredag. När det gäller finansiella möjligheter så riktas ett behov av åtgärder på 9 miljoner kronor mot denna analysfrågas tre potentialnyckeltal. Det behövs 9 miljoner för att öka sparandet till godkänd nivå. Skattehöjning är ingen effektiv åtgärd och inte heller avgiftshöjningar vilket nyckeltalsbetygen respektive indikerar. Däremot finns stora överkostnader i verksamheterna på 45 miljoner kronor motsvarande en möjlig skattesänkning på 5 procent. Överkostnaderna är personal vilket visas genom en övertalighet på 14 anställda och det är mycket i en så liten kommun som Essunga. Skatten höjs ofta i Essunga och det förefaller vara det mest närliggande sättet att hantera behov som kräver mer resurser. I en jämviktskommun där fyra partier i minoritet samarbetar så genomförs det politiskt möjliga och inte alltid det ekonomiskt mest effektiva. Det är Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet som samarbetar och samlar strax under 5 procent av väljarna. Att se till kommunens bästa tycks vara att agera så att inga kostnader behöver pressas ned och ingen personal friställas. Men med de stora överkostnader som finns så ska delbetyget på analysfrågan finansiella möjligheter vara A. Rekommendationer Kommunledningen: Skulle sparandet 29 visa sig understiga högsta kritiska nivå 5,25 procent av totala intäkter vid årets slut så höj sparnivån till minst denna nivå igen så fort som möjligt. Var inte rädd att prioritera om det skulle behövas för att säkerställa denna sparnivå då finansiella möjligheter finns i både kostnadspress och någon mån i avgiftspotential. Det finns tendenser till obalanser i den lokala bostadsmarknaden genom tomma lägenheter i allmännyttan. Om mindre attraktiva lägenheter avvecklas kan hyrorna anpassas så att Essunga Bostäder AB i framtiden visar skäliga vinster och kan värderas högre och minska nettoskulden. Detta gäller även för Stiftelsen Essunga Industrier. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt åter etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni alldeles för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel ännu så du är beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en hög skatt till en finansiellt relativt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är högre än normalt. Det finns en stor övertalighet i personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Att de relativt goda förutsättningarna består, även om tendensen är en något försämrad ekonomi under senare år, kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om en sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Det ligger i ditt intresse att kommunen blir aktivare igen i sin ekonomistyrning och snabbt återställer överskotten till tidigare högre årliga nivåer. I takt med att Essunga åter meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Det gör även ett årligt skattesänkningsprogram i Essunga. Företagare och investerare: Har Essunga komparativa fördelar för ditt företag så kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Essunga. Överväger du lokaliseringar i en mindre pendlings- och företagskommun mellan Trollhättan, Alingsås och Lidköping är Essunga en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Essunga kommuns ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B-kommunen Essunga så finns tre B-kommuner till i omgivningarna men också tre A-kommuner. 1 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Omvärldsanalys Råd till en finansminister Konjunkturrådets rapport 21 från SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) heter Råd till en finansminister och Anders Borg var med på Stockholmseminariet. Han gillade inte rapporten med sina fristående avsnitt från olika nationalekonomer. Kommunexperten deltog i seminariet i Uppsala. I rapporten finns ett antal råd, grundat på partiella analyser, och många av dem håller inte när de sätts in i ett vidare sammanhang. SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) grundades den 5 juli 1948 av tre samhällsengagerade individer i näringslivet. Redan från början var inriktningen att på vetenskaplig grund bidra till samhällsdebatten. SNS säger sig idag vara ett fristående nätverk av opinionsbildare och beslutsfattare i privat och offentlig sektor. SNS vill genom forskning, bokutgivning och möten bidra till debatt och rationella beslut i samhällsfrågor. SNS storhetstid Under 197-talet stod Konjunkturrådets rekommendationer högt i kurs och åhörarskarorna räknades i hundratals. Statens ekonomiska utredningsresurser var då klart underbemannade och det behövdes konkurrens. Det var en turbulent ekonomisk tid med två inledande energikriser och Sverige försökte med så kallad överbryggningspolitik. Den ledde till en hög inflation, höga räntor och en rad devalveringar och sänkt ekonomisk tillväxt. Idag är det tvärt om. Statens utredningsresurser är betydande och inte bara Finansdepartementet är välförsett utan också Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket bidrar med kvalificerade periodiska rapporter. Det kan vara svårt för SNS att uppbåda och finansiera nationalekonomer som är villiga att samlas och under utredningsliknande förhållanden prestera gemensamma rekommendationer som kan mäta sig med vad myndigheter nu tar fram. Årets konjunkturrådsrapport Resultatet i år är sex framträdande nationalekonomers råd till finansministern om vad han ska göra för att rusta svensk ekonomi i fyra fristående avsnitt som spretar. SNS sammanfattar det så här: Kapitel 1: Vägen ur arbetslösheten Dominique Anxo och Thomas Lindh, professorer i arbetsmarknadsekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö-Kalmar: Lånefinansiera utökad investering i det framtida humankapitalet, som också är den framtida skattebasen, t ex arbetsmarknadsutbildning, skola, högre utbildning, barnomsorg. Se till att behålla de äldre inom den offentliga arbetskraften, t ex genom att höja skatterna, utan att stoppa nyrekryteringen. Kapitel 2: Hur ska näringslivets konkurrenskraft förbättras? Rikard Forslid, professor vid Stockholms universitet, forskar inom internationell handel, ekonomisk tillväxt och ekonomisk geografi: Satsa på utbildning och forskning, för det är nyckeln till välstånd i framtidens tjänsteindustriella samhälle, men undvik detaljstyrning av forskningen. Stärk de tjänsteindustriella klustren i storstäderna genom generell politik som infrastrukturinvesteringar och väl fungerande offentlig service. Kapitel 3: Den ekonomiska ojämlikheten i finanskrisens Sverige Daniel Waldenström, docent och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning: Utöka jobbskatteavdraget, men rikta det mot låginkomsttagare och fasa ut det vid högre inkomster. Förbättra förmögenhetsdynamiken i samhället genom att låta människor med entreprenörsidéer belåna, eller ta ut, delar av sitt pensionskapital. Kapitel 4: Svensk ekonomisk tillväxt då och nu och i ett internationellt perspektiv John Hassler och Per Krusell, professorer vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet: Köp inga mirakelmediciner för tillväxt försök inte välja ut»strategiska«näringar, vetenskapsområden eller företag av en särskild storlek för särskilda»satsningar«, för på sikt skadar detta ekonomin. Tillsätt ett tillväxtpolitiskt råd, med uppgift att bevaka att Sveriges långsiktiga tillväxtpotential inte urholkas. Tillväxt kräver att ekonomin som helhet fungerar, vilken kräver en kontinuerlig och bred analys som lätt annars får underordnad prioritet. Det kan vara ett bra retoriskt grepp att börja med teserna men åhörarna i Uppsala återvände snart till bakgrunden som är Sveriges problem idag och numera samlas under begreppet utanförskapet: Varje finansiell kris gör ett stort antal personer långtidsarbetslösa. Nu växer ungdomsarbetslösheten dramatiskt i Sverige hur vi än mäter. Invandrarna går arbetslösa många år innan de får jobb. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 11

Omvärldsanalys Är mer offentlig sektor lösningen? Rekommendationerna i första kapitlet bygger bland annat på framskrivningar av befolkningspyramiden och hur olika åldersgrupper kommer att byta av varandra. Det matchar bra i framtiden om det nu inte vore för att det också skall hända i verkligheten. Förslaget att klara den bristande flexibiliteten genom att höja skatter och anställa folk i offentlig sektor väckte åhörarnas tvekan. Den första salvan var frågan om nationalekonomernas verktygslåda bara inskränkte sig till befolkningsanalyser och rekommendationer byggda på sådana och att alla problem skulle lösas inom den offentliga sektorns ram. Från högerpolitiskt håll hävdades att offentlig sektor nu gick in i sitt rationaliseringsskede och inte skulle behöva så mycket fler anställda än idag även om fyrtiotalisterna gick i pension och nu successivt började efterfråga alltmer vård. Skatterna skulle i stället sänkas. De nya jobben måste komma inom den privata sektorn och det måste bli lönsamt att jobba där. Klustret av bidragsystem I andra kapitlet nämndes det nya begreppet kluster. Det gäller att rumsligt samla mänsklig kompetens inom olika sektorer. Det framhålls exempelvis att få stora universitet i storstäderna skulle skapa goda forskningsmiljöer och internationellt konkurrenskraftig kunskap. En åhörare, som läst FUT-utredningen och att det fanns 59 bidragssystem i Sverige, menade att det existerade ett kluster av 58 bidragspåsar i riksdagen och en, socialbidragen, ute i kommunerna. Kommunerna var trygghetssystemens Riksbank för invånarna dvs välfärdens sista utpost. Denne menade att det kommer att bli ett bidragsval då över 6 procent av väljarkåren är mer eller mindre bidrags beroende. Skattetrycket är däremot dolt för gemene man genom källskattesystemet som företagarna administrerar. De som känner till skattetrycket är alla företagare som har minst en anställd och varje månad upprättar en inkomstdeklaration som lämnas in till skatteverket tillsammans med pengarna. Denna grupp företagare utgjorde förra valet bara 6 procent av befolkningen. Det är dessa 6 procent av befolkningen som skickar in pengarna till alla bidragspåsarna som mer än 6 procent av väljarkåren får del av. Denna bidragsberoende andelen av väljarkåren ökar. Höjs skatterna minskar antalet företagare som vid en internationell jämförelse redan är lågt. Befolkningspyramider är intressanta men en välfärdspyramid som står på sin spets av 6 procent företagare måste ses som ännu intressantare, speciellt när denna företagarspets minskar och den uppåtvända bidragsbasen ökar. När pyramiden i någon framtida finanskris välter så kommer ingen service till fyrtiotalisten som vaknar på vårdhemmet en morgon och trycker på knappen. Ett bättre råd till finansministern kan vara att avveckla källskattesystemet innan det är för sent och låta envar varje månad deklarera och betala alla skatter. Det skulle förenkla administrationen för alla företagare. Otillräcklig efterfrågan på arbetskraft Tredje kapitlet behandlade den ekonomiska ojämlikheten. Ekonomer vet att den växer vid låg ekonomisk tillväxt och när det sker paradigmskiften i ekonomin som nu då industrier fasas ut och kunskapsföretag tar över. Givetvis är fördelningspolitik genom skatter en komponent och jobbskatteavdrag viktiga. Det nya inslaget är att få låna av sitt eget pensionssparande för att starta företag. Här antyds i rapporten det som så sällan nämns i debatten att det samlade utanförskapet kan bero på att Sverige har för få företag. Kan det vara så enkelt att när så få i Sverige som 6 procent av befolkningen är företagare med anställda så innebär det en faktisk underefterfrågan på arbetskraft? Mot detta anfördes att Sverige har stora företag och även om de är få så bör det finnas en tillräcklig effektiv efterfrågan på arbetskraft. Men detta motsades av att dessa är gamla traditionella industriföretag som nu lämnar Sverige. Kostnaderna att avveckla sades vara lägre i Sverige än i andra länder i Europa trots vår ambitiösa LAS-lagstiftning. Envist återkommer uppfattningen att hindret för att få fler företag är bristen på riskkapital. En entreprenör sade sig inte vilja vara beroende av lånat kapital och ha riskkapitalister i sin styrelse. När det stora företagen startades i Sverige i början av förra seklet fanns det bara cirka fyrtio företag, en storbank och någon regionbank. Företagen finansierade sig genom de egna, i stort sett obeskattade, operativa kassaflödena. Så måste ske i Sverige idag igen. Åter restes krav på att ta bort källskatten. Det går att göra omedelbart då alla medborgare har skattekonton på samma sätt som företagen. Återgå till incitamenten före 197 I fjärde kapitlet diskuterades vikten av ekonomisk tillväxt. Vi har kommit så långt i denna fråga i detta land att ingen i auditoriet ifrågasatte detta. Det var bara tyst. Det framgår på SNS hemsida att finansminister Borg höll med om att några mirakelmediciner inte existerade för att skapa ekonomisk tillväxt och att något tillväxtpolitiskt råd ville han inte ha. Tillväxt har med ekonomiska incitament att göra och det är en svår politisk pedagogik att förklara för folk varför drivkrafter för tillväxt skall ersätta statistisk rättvis fördelningspolitik. Skulle det vara uppgiften för ett tillväxtpolitiskt råd att återinföra Lyckoslantens moral med figurerna Spara och Slösa, som gällde före 197, och giftstämpla Robin-Hood-metaforen, just som den senare efter 4 års inarbetande etablerats som lättvindig och röstvinnande politisk vardagsretorik? Analys av både del och helhet krävs Vad var det som inte diskuterades på Uppsalaseminariet? Det är en brist att det gamla nationalekonomiska kravet att rekommendationerna ska vara konsistenta med både mikro- och makroperspektiven sällan tillämpas idag. Vidare utvärderas för sällan vilka regionala konsekvenser olika rekommendationer för med sig. Vad händer i olika typer av kommuner? En tyst förutsättning förefaller vara att kommuner ser likadana ut vilket läsare av Kommunexperten vet 12 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Omvärldsanalys är helt fel. De är tvärt om mycket olika och påverkas mycket olika av samma åtgärder. Rekommendationerna i första kapitlet, som bygger på framskrivningar av en befolkningspyramid för hela Sverige, skulle inte ges om författarna haft tillgång till och studerat befolkningspyramiderna för var och en av Sveriges 29 kommuner. Kommunerna ute i landsbygden föråldras genom att de yngre flyttar till storstadsområdena som således i sin tur föryngras. En framskrivning av befolkningspyramiderna per kommun skulle visa att arbetskraften blir alltmer regionalt obalanserat fördelad i framtiden. Vem skall i framtiden ge service till de vårdbehövande i landsbygdkommunerna som då inte kommer att ha någon större befolkning i de arbetsföra åldrarna? Systemen för utjämning av skatteintäkter och kostnader har varit och kommer förmodligen även framöver att vara generösa mot dessa kommuner så pengar kommer att finnas där för att finansiera nödvändig service och hålla hög kvalitet på lokaler och utrustning. Men kommer det att flytta dit vårdande personal från storstadsområdena? Kommer arbetsmarknaden i framtiden att ha den flexibiliteten att den allokerar arbetskraften dit den behövs? Idag går unga arbetslösa i förorterna till våra storstäder och lever på försörjningsstöd (vad som förr kallades socialbidrag) i stället för att ta erbjudna jobb. Ett TV-inslag om en kvinnlig utbildad billackerare i Järfälla belyser detta. Det fanns fyra billackerarjobb i Stockholmsregionen men inget av dem i Järfälla. Då hon som nyskild mor till ett barn hade delad vårdnad så var hon berättigad att leva på kommunalt försörjningsstöd. Kommunen går in där arbetsförmedlingen vägrat ge fortsatta bidrag. Detta belyser ett framtida dilemma där kommuner i landsbygden inte kan bjuda till sig arbetskraft från kommuner med arbetskraftsöverskott då ett generöst bidragsbeviljande gör arbetsmarknadens mekanismer att allokera arbetskraften rätt blir allt ineffektivare. Kan vi inte idag allokera effektivt inom en storstadsregion hur skall vi då kunna göra det i större skala mellan kommuner i framtiden? Innehåller framtiden en stegrad kommunal konkurrens om arbetskraften med kommunernas försörjningsstöd som finansieringskälla? Betydelsen av kravet på konsistens mellan makro- och mikronivå och detta även i en rumslig dimension illustreras av ovanstående resonemang. Helt andra slutsatser kan dras än de i rapporten. Lever vi också upp till Gunnar Myrdals krav på att sund ekonomisk analys kännetecknas av förnuftig enkelhet blir slutsatsen att Sverige idag har en underefterfrågan av arbetskraft som i vardagligt tal benämns utanförskap. Det finns för få företag som är beredda att anställa folk. Skattehöjningar som därför försämrar saldona i företagskalkyler är inte att rekommendera. Skatter bör i stället sänkas och bidrag som försämrar viktiga marknaders allokeringsförmåga bör salomoniskt inte ges. Trygghetssystem är viktiga inslag i ett välfärdsland men de fungerar bara så länge de sköts så de inte underminerar förutsättningarna för sin egen finansiering. Det är en fråga om sund empati och inte tanklös sympati. NYHETER Starkare självstyrelse i grundlagsproposition Kommunsektorn får en starkare ställning i den grundlagsproposition som lämnades över till riksdagen den 29 januari. Det är en tydlig markering av den kommunala självstyrelsens betydelse vilket underlättar för kommunsektorn att göra ett bra jobb, säger SKL:s ordförande Anders Knape. Kommuner och landsting får i propositionen, precis som i utredningens förslag, ett eget kapitel i grundlagen. Det slås fast att det ska finnas kommuner på såväl lokal som regional nivå och att kommunal självstyrelse gäller för all kommunal verksamhet. Detta innebär att man tydliggör den kommunala självstyrelsens särställning i svensk demokrati och det är ett mycket stort framsteg för kommuner, landsting och regioner, säger Anders Knape. En ny bestämmelse ska också ange att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Genom regelmässiga prövningar i lagstiftningsprocessen ska konsekvenserna för den kommunala självstyrelsen övervägas. Här hade SKL gärna sett en mer tvingande formulering. Men det är ändå ett stort steg i rätt riktning. Det innebär att man noga måste överväga beslut som kan inskränka den kommunala självstyrelsen, säger Anders Knape. Enligt propositionen ska också reglerna om kommunala folkomröstningar ändras. Om mer än tio procent av de röstberättigade i en kommun eller ett landsting står bakom ett initiativ till folkomröstning måste den genomföras om det inte avslås av minst två tredjedelar av fullmäktigeledamöterna. SKL är starkt kritisk till denna förändring, eftersom det i praktiken åsidosätter den representativa demokratin. Det möjliggör folkomröstningar som kan få stor effekt, även om det bara är en minoritet av befolkningen och fullmäktige som står bakom och det är få som deltar i omröstningen, säger Anders Knape. (Källa: www.newsdesk.se) KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 13

Hultsfred Hultsfred sagolikt dålig ekonomi Det sker ett uppvaknande i Hultsfred som nått så långt att kommunledningen har rättat upp den vardagliga ekonomin på ett helt tillfredsställande sätt men kvar finns samma sak för de kommunägda företagen. De egna ägda bolagen är orsaken till kommunens dåliga ekonomi och detta sedan lång tid tillbaka. Det finns ett kritiskt riskmönster där nyckeltalet sysselsättning med sitt betyg ingår tillsammans med betyget på befolkning. Det indikerar näringslivssvikt. Ledningen i Hultsfred har börjat avsätta pengar till en pensionsfond för att klara framtida pensionsutbetalningar. Mediabild och bakgrund Hultsfreds kommun bildades 1 januari 1971. Genom åren har det skett olika sammanslagningar och de delar som till slut blev en kommun är Hultsfreds köping, Vena kommun, Lönneberga kommun, Målilla kommun, Gårdveda kommun, Tveta kommun, Mörlunda kommun, Järeda kommun och Virserums kommun. De flesta känner till Hultsfred tack vare den årliga Hultsfredsfestivalen och genom att Lönneberga, som är riksbekant genom Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga, är en mindre ort i kommunen. Centralorten är Hultsfred där ca 37 procent av kommuninnevånarna bor. Övriga större tätorter med över 1 innevånare är Virserum och Målilla. Hultsfreds kommun har en bas av tillverkningsindustri där träindustrin haft stor betydelse. En gång var Hultsfred en av landets största snickeriindustriorter och det var i Virserum som den maskinella möbelindustrin i Sverige tog sin början på 188-talet. Ett ökat antal handels- och tjänsteföretag har tillkommit i kommunen under senare år och tillverkningsindustrin har minskat i omfattning. Media skriver att Kristdala kyrka byter till Växjö stift. Kristdala kyrka har länge tillhört Linköpings stift men nu har det skett förändringar och därmed stiftbyte. I och med skiftet kommer Kristdala församling att ingå i ett större arbetslag med bredare ekonomi. Det kommer alltså att kosta mindre att driva kyrkan. Vidare skrivs om en glädjens dag i Stenberga då föräldrakooperativet Näverbyn kunde återinviga sitt dagis som legat vilande i över två år. Under det senaste året har läget ändrats i byn och idag finns det tillräckligt med barn i förskoleålder för att åter starta upp den avsomnade dagisverksamheten. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Prognosen för sparnivån 29 är från en delårsrapport i juni 29. Hultsfred har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Faktaruta Hultsfred Betyg: D (indikativt 21) Befolkning: 14 46 (28) Kommuntyp: Övriga kommuner 12 5 25 invånare Kommunalskatt: 22,32 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 21 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 84 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: 67 miljoner (28) Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 9 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter a B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Hultsfred Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Hultsfred ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 71 5 kronor per invånare vilket är över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Hultsfred ligger på plats 164 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. För Hultsfreds del ger en försiktig värdering ett värde på cirka 2 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 51 5 kronor vilket är över den andra kritiska gränsen 46 9 kronor för indikation om konsumtionslån och KOMMUNSKULD pitalbildning. Sparandet i Hultsfred får betyget. År 28 är sparnivån 4,9 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem år är 4,9 procent. Enligt bokslutsprognosen för 29 beräknas sparnivån då bli 3 procent av intäkterna. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Hultsfred har förmedlade lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Hultsfred hade år 28 långa skulder på 127 miljoner kronor och förmedlade 17 miljoner i lån till de egna ägda bolagen. Delen långa lån netto ligger i genomsnitt på 14 procent av intäkterna de senaste fem åren och trenden är fallande. Den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Hultsfred betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad på 57 procent av tillgångarna för de senaste fem åren och är trenden är fallande. Den första kritiska nivån ligger på 6 procent. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 11 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har legat på oförändrad nivå under mätperiodens senaste fem bokslutsår medan omsättningstillgångarna har ökat obetydligt. Rörelsekapitalet är negativt med en svagt växande trend. Kapitalbildningen får i Hultsfred betyget. Måttet anger om kommutkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Hultsfred kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 71 487 Vissa tillgångar värderade 2 247 Nettoförpliktelsebelopp 51 24 det ger två belastningar. Då invånarna i Hultsfred även har låga inkomster och förmögenheter så är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt och en extra belastning ges. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får därför betyget. Hultsfreds amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Hultsfred delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 1 miljoner kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 163 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och ka KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 15

Hultsfred nen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Hultsfred den senaste nioårsperioden 3,9 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 2,9 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -1, procent av intäkterna. Det visar att det finns ett utrymme för amortering av långa lån. Med betyget på sparnivå får Hultsfred delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Enligt den senaste bokslutsprognosen för sparnivån 29 blir gapet 15 miljoner kronor från det beräknade utfallet 3 procent av totala intäkter upp till den högsta kritiska nivån 4,5 procent av intäkter. Även om man beaktar detta och att trenden faller så skall delbetyget för närvarande ändå vara A. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 4,1 procent av de totala intäkterna och över den norm på 2,5 till 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling dvs en befolkningsut FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 7 6 5 4 ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 8,4 miljoner kronor. 3 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år 6 3 3 6 9 12 15 9 99 91 92 1 93 2 94 3 95 4 96 5 97 6 98 7 99 8 Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Hultsfred kommun Länet Riket % Bostadsöverskott 2 16 12 8 4 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Hultsfred MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 25 2 15 1 5 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 11 Mkr veckling som är sämre än 5 procent under en tioårsperiod. I Hultsfred var befolkningsförändringen den senaste tioårsperioden 1,3 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från 83 till 85 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning så får Hultsfred betyget. Befolkningen minskar både på kort och lång sikt i alltför snabb takt och åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen föråldras i och med att samhällsbyggargenerationen 26 44 år flyttar från kommunen i snabb takt. En djup svacka i den åldersgruppen kontrasteras av en äldre ålderspuckel i gruppen 8 w år. Inom de närmaste åren visar tendensen att det även kommer att indikeras nya ålderspucklar i de båda åldersgrupperna 46 64 och 65 79 år. Därmed markeras redan nu inte bara en lättare utan också en tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Hultsfred en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket. En viss konjunkturkänslighet visas också. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Hultsfred får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en stor volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 9,1 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 29) så passeras två av de tre kritiska nivåerna på 3, 7 och 11 procent. Ytterligare en belastning ges då befolkningen minskar med mer än 5 procent på tio år. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns en volym borgen och förmedlade lån på 24 14 kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C för analysfrågan Finansiella risker. Den risk som nyckeltalen speglar är att den snabbt minskande befolkningen hela tiden tenderar att ställa lägenheter tomma i det allmännyttiga bostadsföretaget. Utvecklingen bör bevakas och för detta sätts en hanteringskostnad på 8 miljoner kronor för en avveckling av cirka 2 lägenheter per år i framtiden. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 33 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna kommunskuld (1 Mkr), hälsa (15 Mkr) och risk (8 Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Hultsfred skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Vetlanda) år 28. Då Hultsfred har en högre skattesats med,82 procent finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Hultsfred höjde skatten senast år 28 med,26 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 21 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, fritid och kulturverksamhet men främst inom äldre- och handikappomsorg där större delen av potentialen finns. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 3 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan stå för 63 procent av det totala behovet (21 miljoner av 33 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 63 procent bara når över den första kritiska nivån 33 procent så blir det två belastningar och betyget blir på Avgiftshöjningar. Det indikeras även betydande avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 11 miljoner kronor och Hultsfred får på kostnadspress betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 35 miljoner kronor inom det som benämns infrastruktur, skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ned med cirka 2 miljoner kronor inom gymnasieskola och cirka 1 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år, äldreomsorg, social omsorg och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 21 miljoner kro KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 17

Hultsfred nor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 11 miljoner en sänkt skatt på 4,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 18 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 12 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 9 personer. Hultsfred får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Hultsfred (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse. Kan kommunens organisation vara LEDNINGSFRÅGA hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för det relativt stora antalet partier i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Det finns även en belastning då så många anställda som 18 per tusen invånare kan tyda på förekomst av stora arbetslag för arbetsledare. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Hultsfred det speciella Hultsfreds kommun ligger i Kalmar län. Av kommunens sex grannar har hälften tidigare analyserats i Kommunexperten, det är Vimmerby (nr 4/29) i norr, Oskarshamn (nr 8/29) i öster och Högsby (nr 1/29) i söder. I det sydvästra hörnet av Hultsfred ligger Uppvidinge, i väster Vetlanda och i nordväst ligger Eksjö. I ekonomin är det sagolikt dåligt ställt och Hultsfred har det indikativa finansiella betyget D. Man är skuldtyngd vilket framgår av delbetyget D på analysfrågan kommunskuld. Då lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget så sorteras Hultsfred in i mitten av ratinglistans D-tabell. Hultsfred är belastad med både konsumtionslån och egna ägda företag som inte visar vinster och därmed inte bär sina lån. Men även om det inte vore så finns ett delbetyg C på analysfrågan finansiella risker och slutbetyget skulle inte vara bättre än C av den anledningen. Under senare år har kommunens ledning skött vardagsekonomin i kommunen föredömligt och har ett delbetyg A på analysfrågan finansiell hälsa. Likaså ett delbetyg A på analysfrågan finansiella möjligheter berättar att man har lokal förmåga att lösa sina ekonomiska problem utan extern hjälp och i framtiden meritera sig för en plats i ratinglistans A-tabell. Indikeras konsumtionslån så är det rutin att se tillbaka till 1988 då finansiell statistik började samlas in från kommunerna. Fram till 1993 är sparnivåerna låga och investeringarna ungefär dubbelt så höga men skulder byggs inte upp då ett stort positivt rörelsekapital snabbt förbrukas. Höga investeringar fram till 1995 får långa skulder att växa till 2 miljoner kronor. Från 1996 och till 25 hålls investeringarna under 3 procent av totala intäkter och även om sparnivåerna är för låga så betalar överskott alla investeringar och skuldnivån ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Hultsfred kan till och med mot periodens slut amorteras ner till 13 miljoner kronor. Ett godkänt högt sparande under åren 24-28 förbättrar rörelsekapitalet vilket möjliggör höga investeringar åren 27 och 28. Det är svårt att påvisa att det finns en skuldnivå inom förvaltningarna idag som tyder på konsumtionslån även om detta indikeras. Vad består då skulderna av? Av bruttoförpliktelsebeloppet på 71 487 kronor per invånare så är 28 286 kronor per invånare pensionsskuld och 22 782 kronor per invånare borgen. Pensionsskulder över 22 kronor per invånare måste betraktas som höga och Hultsfreds på mer än 28 kronor per invånare är hög. Då personalandelen av verksamhetens kostnader är normala 65 procent är förklaringen en omfattande handikappverksamhet. Hultsfred får 3 miljoner kronor 28 i LSS-bidrag. Det är drygt 4 procent av totala intäkter. Normvärdet för optimalt antal anställda per tusen invånare är 12 personer för Hultsfred och värden över 1 är mycket ovanligt. Hultsfred har idag 18 anställda per tusen invånare och en övertalighet på 9 personer. Det speglar den stora handikappverksamheten. Innan sparnivån 24 lyftes upp på en godkänd nivå så var antalet anställda per tusen invånare höga 124 personer. Effektiviseringarna av verksamheten 23 ledde till att personalen jämfört med läget 28 minskade med drygt 23 anställda. Nu finns det en övertalighet kvar på 9 anställda motsvarande en överkostnad i verksamheten på 11 miljoner kronor. Under senare år har ledningen i Hultsfred börjat avsätta pengar till en pensionsfond. De förvaltade medlen uppgår till 67 miljoner kronor 28 och utgör 16,8 procent av hela den redovisade pensionsskulden på 397 miljoner kronor. Ett godkänt högt sparande och bygget av pensionsmedel för att klara framtida pensionsutbetalningar visar en kommunledning som inser sitt ekonomiska ansvar. Det rekommenderas att Hultsfred fortsätter på den inslagna vägen. Denna insikt om betydelsen av ekonomiskt ansvar finns dock inte i ledningarna i de egna ägda bolagen där orsaken till kommunens dåliga ekonomi finns och detta sedan lång tid tillbaka. Hultsfred äger tre företag varav det allmännyttiga AB Hultsfreds Bostäder är det största. Det är också en stor allmännytta räknat i lägenheter per invånare. År 1992 var den normalstor om man jämför med genomsnittkommunen men har under åren växt till 139 procent av rikssnittet 28 trots att lägenheter avvecklats. Andra kommuner har alltså avvecklat lägenheter i större omfattning än vad Hultsfred gjort. Som diagrammet under finansiella risker visar så har det sedan 1995 funnits mellan 8 och 16 procent tomma lägenheter i beståndet varje år motsvarande minst 15 tomma lägenheter. År 28 fick Hultsfreds Bostäder ett aktieägartillskott på 3,6 miljoner kronor. Det ger ett lågt företagsvärde i avkastningskalkylen och bara halva borgen tas med i beräkningen av ett nettoförpliktelsebelopp. Hultsfreds Kommunala Industri AB med dottern Rock City Hultsfred AB är ett relativt stort fastighetsbolag som även det visar röda siffror 28. Tidigare år ser relativt bra ut och även här tillämpas principen försiktig värdering och avlyft av halva borgen i nettokalkylen. Det tredje bolaget, Hultsfred-Vimmerby Flygplats AB, får även det ett aktieägartillskott 28 och lämnas helt utanför kvittningskalkylen. När dessa belopp tillsammans med medlen i pensionsförvaltning summeras fås 2 247 kronor per invånare och det ger ett nettoförpliktelsebelopp på höga 51 24 kronor per invånare. Konsumtionslånen i Hultsfred härrör alltså från hyresgäster och kunder till de kommunägda företagen genom åren. En känslighetsanalys visar att om dessa företag sköttes så att de redovisade skäliga vinster och bar sina lån och därmed även den kommunala borgen så skulle nettoförpliktelsebeloppet just underskrida den lägsta kritiska nivån 36 9 kronor per invånare som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Då skulle analysfrågan kommunskuld ha betyget A i stället för som nu D. Det finns ett kritiskt riskmönster där nyckeltalet sysselsättning med sitt betyg ingår tillsammans med betyget på befolkning. Det indikerar nä ringslivssvikt men med betyget på skattekraft kan intensiteten ifrågasättas. Utvecklas det även en svikt i skattekraften framöver så föreligger två finansiella risker och denna analysfråga får då delbetyget D i stället för C. Hultsfred är nu en D-kommun med anledning av en hög kommunskuld. Rekommendationer Kommunledningen: Den första angelägna uppgiften för Hultsfred är att visa uthållighet i ambitionen att balansera ekonomin genom att lägga sparandet med marginal över 4,5 procent av totala intäkter. Det finns inga effektiva potentialer i skatte- och avgiftshöjningar utan det är fortsatt kostnadspress som gäller. Anpassa investeringarna så att de alltid ligger under sparandet så att inte skulder byggs upp. För det andra så förstör billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det finns stora lediga kapaciteter prisbildningen på den lokala bostadsmarknaden och då inräknas även villor och bostadsrätter. Avveckla därför konsekvent tomma och mindre attraktiva lägenheter tills hyrorna kan anpassas så att AB Hultsfreds Bostäder visar skäliga överskott, kan värderas rättvist och det framgår att det bär sina skulder. Det är ett effektivt sätt att minska kommunskulden. Befolkningen minskar samtidigt som den föråldras och kan denna utveckling vändas så blir det fler att fördela kommunskulden på och då minskar den också. Lokal näringspolitik har visat sig vara effektiv i många kommuner för att nå detta syfte. Anställda i kommunen: Hultsfred har det lägsta finansiella betyget främst med anledning av en hög kommunskuld men det finns även andra finansiella svagheter som måste hanteras. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snabbt som möjligt vidtar åtgärder så att ett betyg på A-nivå etableras. Då slipper kommande generationer prioritera hårt för att i framtiden betala dina avtalspensioner. Ur denna aspekt har ni varit och är fortfarande alldeles för många anställda. Om kommunen är innehavare av ett betyg på A-nivå i framtiden så finns det pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten oberoende KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 19

Hultsfred av hur många ni varit. Det är din trygghet. Bevaka att avsatta pensionsmedel, som är drygt 16 procent av redovisad pensionsskuld, inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle göra anspråk på dem. Överväg av denna anledning att råda kommunen att bilda exempelvis en pensionsstiftelse eller någon liknande skyddande institution. Invånare: Du bor i en kommun med det lägsta indikativa finansiella betyget D, en något hög skatt, betydande överkostnader och mycket personal i verksamheterna. Du kan av det senare skälet i varje fall på kort sikt kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen etablerar en tillfredsställande hög sparnivå, minskar kommunskulden och hanterar vissa finansiella risker. En viktig indikation på att detta sker är att kommunen lyckas meritera sig för allt högre finansiella betyg under åren som kommer och på sikt bli en A-kommun. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan idag om kommunen hade stabilare finanser på A-nivå i stället för att ha det indikativa betyget D. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och åter etablerar ett överskott på klart högre nivå. Det gäller speciellt för de egna ägda företagen. Överskotten bör användas för att minska kommunskulden och öka kommunens attraktivitet då det gör din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Hultsfred så kan det indikativa finansiella betyget D vara en negativ signal och bör så vara. Det finns finansiella möjligheter att på lite längre sikt nå A-status. En hög kommunskuld bör i så fall hanteras ned genom att tillräckliga ekonomiska överskott skapas, främst i de kommunägda företagen. För detta krävs en balanserad lokal fastighetsmarknad och att åtgärder vidtas för att vända befolkningsutvecklingen. Har Hultsfred komparativa fördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster så kan du bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i D-kommunen Hultsfred så finns ingen mer sådan i omgivningarna men tre B- och tre C- kommuner. BESÖK KOMMUNEXPERTENS BLOGG! Här publiceras dagligen aktuella kommentarer till händelser som påverkar ekonomin i Sveriges 29 kommuner. Några exempel: Var finns kommunfacken i pensionsfrågan? Lidköping kommun och Gullspångskapitalet Dubbelbetalning för kommunal personal Kommuninvest tar in 1 miljard Är tidningen Kommunal Ekonomi med i matchen? http://kommunexperten.blogspot.com 2 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexpertens ratinglistor Åtta nya kommuner på ratinglistan Nu har vi analyserat ytterligare åtta kommuner och de finns bland de tidigare analyserade kommunerna på ratinglistan. Med det här numret av Kommunexperten har 29 kommuner analyserats och det är cirka 72,1 procent av landets 29 kommuner. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyc keltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget men av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun så ser du i kolumnen längst till höger i vilket nummer av tidningen som kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats www.kommunrating.se. Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. Rating med KommunDiagnos Under våren 29 analyserades tre kommuner med KommunDiagnos med avslutande betygskommittéer före sommaren. Kristinehamn tog steget från B till A-kommun, Skurup försvarade sitt A-betyg och ligger kvar i A-listan. Tierp lämnade A-listan för en hög position i B-listan och markeras under meritering. Dessa tre kommuner och även Bromölla har nu beställt en ny KommunDiagnos till 21. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: för det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte försämras. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan Det finns fyra nya kommuner på A-listan den här månaden och det är Trosa, Svedala, Växjö och Österåker. 53 kommuner av de 29 analyserade är 25,4 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 73 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns både kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller faller sakta. Nya i B-listan Nya kommuner i B-listan den här månaden är Örnsköldsvik och Essunga. 66 kommuner av analyserade 29 är 31,6 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 92 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns det kommuner som tveklöst kommer att falla ner mot D- gruppen om inte ledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. Nya i C-listan Det finns ingen ny kommun på C-listan den här månaden. 48 kommuner av de analyserade 29 är 23 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 67 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första delen omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra är de som klassas som finansiella kriskommuner och som inte klarar att reda ut sin ekonomi själva utan måste ha extern hjälp. För de hissar vi varningsflagg. Kommunerna i den övre, första delen är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det kommer att krävas ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig men de har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Nya i D-listan Det finns två nya i D-listan den här månaden och det är Hultsfred och Hällefors. 42 kommuner av de analyserade 29 är 2,1 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 58 D-kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 21

Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Höganäs 15 3 1 5/9 2 Partille 15 2 2 7/9 3 Kävlinge 14 4 1 2/9 4 Lerum 14 4 1 3/9 5 Säter 14 3 1 1 7/8 6 Värnamo 14 3 1 1 5/8 7 Fagersta 14 3 1 1 11/8 8 Skellefteå 14 3 2 5/8 9 Västerås 14 2 3 11/9 1 Karlstad 14 1 2 2 8/8 11 Markaryd 13 5 1 1/8 12 Östersund 13 4 2 3/8 13 Vaggeryd 13 4 1 1 8/8 14 Vellinge 13 4 1 1 9/9 15 Älmhult 13 4 2 9/8 16 Piteå 13 3 3 6/8 17 Alingsås 13 3 2 1 6/9 18 Trosa 13 3 2 1 2/1 19 Enköping 13 3 1 2 5/9 2 Linköping 13 2 4 5/9 21 Nykvarn 12 6 1 5/8 22 Trollhättan 12 6 1 1/9 23 Bromölla 12 5 1 1 1/8 24 Kinda 12 5 1 1 1/9 25 Skövde 12 5 1 1 11/8 26 Tidaholm 12 5 1 1 12/9 27 Danderyd 12 5 2 1/8 28 Ale 12 4 2 1 11/9 29 Hudiksvall 12 4 2 1 6/8 3 Malmö 12 4 2 1 7/9 31 Mark 12 4 2 1 9/8 32 Halmstad 12 3 4 3/9 33 Kungsbacka 12 3 3 1 8/9 34 Örebro 12 3 3 1 12/9 35 Helsingborg 12 3 2 2 4/9 36 Gislaved 12 2 4 1 6/9 37 Jönköping 12 2 3 2 2/9 38 Umeå 12 2 3 2 9/9 39 Skurup 11 4 3 1 KD 9 4 Svedala 11 4 3 1 2/1 41 Vänersborg 11 4 3 1 4/9 42 Växjö 11 4 2 2 2/1 43 Göteborg 11 3 3 2 9/8 44 Österåker 11 3 3 2 2/1 45 Mora 11 3 3 2 9/9 46 Sunne 1 7 1 1 4/8 47 Osby 1 6 2 1 12/8 48 Bollnäs 1 5 3 1 9/9 49 Gävle 1 4 4 1 1/9 5 Östhammar 1 4 4 1 7/8 51 Båstad 1 4 3 2 6/8 52 Tanum 9 9 1 1/8 53 Kristinehamn 7 7 2 3 KD 9 Notera att ratingbetyg är färskvara. Betyg ges då analysen upprättas i samband med att den presenteras i denna tidning. Av tabellerna framgår i vilket nummer och år en kommun har analyserats och betygsatts. Ett betyg kan snabbt förändras. Du kan beställa och få ett aktuellt betyg för en kommun genom en ProfilAnalys på www.ehandel.kommunexperten.se B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg 13 4 1 1 3/8 2 Valdemarsvik 13 4 1 1 4/8 3 Borås 13 3 2 1 12/9 4 Gnesta 13 3 1 2 1/1 5 Laholm 12 6 1 2/8 6 Vallentuna 12 6 1 4/9 7 Öckerö 12 5 2 4/9 8 Norsjö 12 5 1 1 2/8 9 Gällivare 12 5 2 2/9 1 Örnsköldsvik 12 5 2 2/1 11 Tranås 12 4 2 1 1/9 12 Varberg 12 3 3 1 1/1 13 Simrishamn 12 2 3 2 1/1 14 Lidköping 12 2 2 3 1/1 15 Bollebygd 11 6 1 1 11/9 16 Tierp 11 5 3 KD 9 17 Hörby 11 5 2 1 1/9 18 Nacka 11 5 2 1 1/1 19 Skinnskatteberg 11 5 1 2 9/8 2 Herrljunga 11 4 3 1 4/8 21 Ulricehamn 11 4 3 1 12/8 22 Lomma 11 4 2 2 12/9 23 Karlshamn 11 3 3 2 11/9 24 Uddevalla 11 3 2 3 12/8 25 Upplands Väsby 11 2 4 2 11/8 26 Kalmar 11 1 5 2 1/8 27 Ovanåker 1 6 1 2 5/9 28 Motala 1 5 3 1 1/8 29 Nässjö 1 5 3 1 5/9 3 Eskilstuna 1 5 2 2 3/9 31 Essunga 1 4 4 1 2/1 32 Vadstena 1 4 4 1 9/8 33 Strängnäs 1 4 3 2 12/9 34 Oskarhamn 1 4 2 3 8/9 35 Klippan 1 3 5 1 5/8 36 Höör 1 3 3 3 7/9 37 Norrköping 1 3 3 3 8/8 38 Grästorp 9 7 2 1 12/9 39 Kumla 9 7 2 1 11/9 4 Leksand 9 7 2 1 1/8 41 Eda 9 6 3 1 7/9 42 Orust 9 6 3 1 3/8 43 Karlsborg 9 6 2 2 4/9 44 Strömstad 9 6 2 2 2/8 45 Haninge 9 5 3 2 4/8 46 Sölvesborg 9 4 5 1 1/8 47 Heby 9 4 4 2 3/9 48 Lund 9 3 5 2 6/9 49 Trelleborg 9 3 4 3 7/8 5 Borlänge 8 8 1 2 8/9 51 Perstorp 8 8 1 2 8/8 52 Töreboda 8 8 1 2 2/9 53 Askersund 8 7 3 1 9/9 54 Forshaga 8 7 3 1 9/8 55 Bjuv 8 6 1 4 11/9 56 Upplands-Bro 8 5 5 1 7/9 57 Stenungsund 8 4 4 3 6/8 58 Lycksele 7 9 2 1 8/8 59 Söderköping 7 9 2 1 2/9 6 Färgelanda 7 8 4 6/9 22 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexpertens ratinglistor D-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 61 Svenljunga 7 8 2 2 3/8 62 Huddinge 7 6 5 1 6/8 63 Ekerö 7 6 4 2 12/8 64 Emmaboda 6 9 4 9/9 65 Kungsör 5 7 5 2 8/9 66 Sävsjö 4 11 1 3 3/9 C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna 13 3 2 1 2/8 2 Tomelilla 12 4 2 1 2/8 3 Övertorneå 12 2 4 1 4/8 4 Ystad 1 5 1 3 1/9 5 Orsa 1 4 4 1 2/8 6 Falköping 1 4 3 2 1/9 7 Falkenberg 1 3 3 3 1/8 8 Mjölby 9 5 4 1 3/9 9 Lindesberg 9 5 3 2 6/9 1 Nordanstig 9 5 3 2 12/8 11 Oxelösund 9 5 3 2 1/1 12 Hedemora 9 4 4 2 6/8 13 Tranemo 9 4 4 2 8/9 14 Strömsund 9 4 4 2 5/8 15 Burlöv 9 4 3 3 3/9 16 Åstorp 9 4 3 3 11/8 17 Östra Göinge 9 3 4 3 8/9 18 Botkyrka 9 3 2 5 1/9 19 Falun 9 2 6 2 2/9 2 Sundsvall 8 6 3 2 4/8 21 Ydre 8 6 2 3 3/8 22 Flen 8 5 4 2 11/8 23 Kiruna 8 4 5 2 7/8 24 Tingsryd 8 2 7 2 3/8 25 Vimmerby 7 9 2 1 4/9 26 Krokom 7 8 3 1 4/9 27 Lysekil 7 7 2 3 9/9 28 Västervik 7 6 5 1 2/8 29 Timrå 7 6 4 2 8/9 3 Sandviken 7 6 3 3 9/8 31 Katrineholm 7 5 6 1 1/8 32 Vilhelmina 7 5 4 3 1/9 33 Nordmaling 7 4 6 2 1/9 34 Torsås 6 9 3 1 6/8 35 Mörbylånga 6 8 3 2 4/9 36 Norberg 6 5 4 4 11/9 37 Mullsjö 6 4 8 1 3/9 38 Åmål 5 8 4 2 11/9 39 Smedjebacken 4 9 2 4 12/8 4 Avesta 4 8 5 2 3/8 41 Ljusdal 4 8 4 3 8/8 42 Nybro 4 7 6 2 12/9 43 Högsby 4 4 5 6 1/9 44 Sollefteå 3 9 5 2 8/8 45 Mellerud 3 8 4 4 11/8 46 Olofström 3 5 6 5 11/8 47 Karlskoga 2 9 5 3 5/8 48 Ronneby 2 7 6 4 7/9 Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö 9 4 3 3 3/8 2 Hofors 9 4 1 5 5/8 3 Jockmokk 8 5 2 4 1/8 4 Boden 8 4 3 4 9/8 5 Åre 8 4 3 4 7/8 6 Arvidsjaur 8 4 2 5 5/9 7 Sundbyberg 8 3 4 4 1/8 8 Storuman 7 8 1 3 8/9 9 Lilla Edet 7 6 3 3 1/9 1 Bjurholm 7 3 5 4 1/8 11 Vaxholm 7 3 4 5 8/8 12 Södertälje 7 1 6 5 7/8 13 Älvsbyn 6 8 2 3 6/9 14 Hallstahammar 6 8 1 4 5/9 15 Hultsfred 6 6 3 4 2/1 16 Dals-Ed 6 5 4 4 7/8 17 Söderhamn 6 4 3 6 2/9 18 Munkedal 5 9 3 2 12/9 19 Vansbro 5 6 5 3 1/9 2 Kramfors 5 6 3 5 6/9 21 Filipstad 5 5 7 2 12/9 22 Arjeplog 5 5 6 3 11/8 23 Surahammar 5 4 5 5 1/9 24 Bräcke 4 11 4 1/8 25 Gagnef 4 9 4 2 1/8 26 Kil 4 8 4 3 6/9 27 Munkfors 4 7 4 4 9/9 28 Dorotea 4 6 5 4 6/8 29 Berg 4 6 4 5 1/8 3 Åtvidaberg 4 5 7 3 7/9 31 Hällefors 4 5 5 5 2/1 32 Sorsele 4 3 6 6 5/8 33 Torsby 3 1 3 3 5/9 34 Robertsfors 3 9 3 4 12/8 35 Pajala 3 9 3 4 7/9 36 Grums 3 5 7 4 2/9 37 Degerfors 2 7 4 6 12/8 varning Rang D-kommuner Nr/år 1 Hammarö 8 5 2 4 1/1 2 Härnösand 6 5 4 4 6/9 3 Ragunda 6 5 2 6 1/1 4 Hallsberg 4 2 5 8 4/8 5 Laxå 2 4 6 7 1/9 NYHET heta ratinglistan I A-listans mitt finns Bromölla som analyserades i nr 1 28 dvs för två år sedan. Är Bromölla en A-kommun idag? Information om dagsläget, vad senare årsredovisningar och även aktuella prognosbokslut för 29 sätter för finansiellt betyg, kan du ta del av genom Heta ratinglistan som förnyas varje fredag på tidningens hemsida www.kommunexperten.se. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 23

Hällefors Hällefors fortsätt pressa ner kostnaderna Bostadsdelegationen har hjälpt Hällefors att balansera den lokala bostadsmarknaden genom att avveckla lägenheter men mycket återstår att göra, såsom att återställa överskotten i både kommunen och de egna ägda företagen, amortera ner en hög kommunskuld och jobba med lokal näringspolitik. Pengar till detta finns i överkostnader i verksamheterna. Skatt och avgifter är redan så höga som får anses möjligt. Den första angelägna uppgiften för Hällefors är att balansera ekonomin genom att lägga sparandet med marginal över 4,5 procent av totala intäkter. Mediabild och bakgrund Huvudnäringen i Hällefors har i långa tider varit bergs- och skogsbruk samt järnframställning. Järnet och stålet finns kvar genom Ovako AB den näst största arbetsgivaren i kommun. Störst är kommunen själv. Restaurangnäringen har haft en stark ställning i kommunens näringsliv sedan mitten på 197-talet, idag finns t.ex. Grythyttans Gästgivaregård och Loka Brunn. Hällefors har flera lokala samarbeten med andra bergslagskommuner för en del verksamheter och förvaltning. Hällefors tätort har alltid varit nära knuten till järnbruket som också är upphovet till samhällets tillkomst. Utvecklingen av befolkning och bebyggelse har i stort sett följt brukets framväxt. I Hällefors finns Sveriges största pedagogiska och terapeutiska park för äldre vid Björkhaga Servicehus. Grythyttan, som är den näst största orten i kommunen, har sitt ursprung i en medeltida bergsmansby uppbyggd kring en hytta för järnframställning intill forsen mellan sjöarna Sörälgen och Torrvarpen. Grythyttans kyrka uppfördes 1632. Media skriver att omsorgsnämnden har antagit en ny handlingsplan och jobbar nu på riktlinjerna. Kommunen ska spara 55 miljoner de närmaste fem åren och omsorgen måste ta sin beskärda del. Sparbetingen är i år på över 18 miljoner kronor plus underskotten från 28 och 29 som måste hämtas hem. Det skrivs också om att redan förra året meddelade Fortum Värme sin avsikt att sälja sina 95 procent i Hällefors värme där kommunen äger resterande 5 procent. Kommunen har tackat nej till ett förköpserbjudande och är inte intresserad av att köpa Fortums aktier. Därmed kan Fortum nu gå vidare i sina säljplaner. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Prognosen för sparnivån 29 är från en delårsrapport i augusti 29. Hällefors har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktel Faktaruta Hällefors Betyg: D (indikativt 21) Befolkning: 7 361 (28) Kommuntyp: Övriga kommuner med mindre än 12 5 invånare Kommunalskatt: 22,42 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 12 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 44 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 11 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja a Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elitlicens 24 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Hällefors sebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Hällefors ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 87 3 kronor per invånare vilket är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Hällefors ligger på plats 25 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. För Hällefors del ger en försiktig värdering ett värde på cirka 39 3 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 48 kronor vilket är över den andra kritiska gränsen 46 9 kronor för indikation om konsumtionslån men klart under den tredje kritiska gränsen 61 9 kronor och det ger två belastningar. Då invånarna i Hällefors även KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Hällefors kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 87 323 Vissa tillgångar värderade 39 263 Nettoförpliktelsebelopp 48 6 har låga inkomster och förmögenheter så är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt och en extra belastning ges. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får därför betyget. Hällefors amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 18 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed över den andra kritiska nivån 12 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Hällefors delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 4 miljoner kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Hällefors får betyget ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 25 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga. År 28 är sparnivån 1 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem år är 2,7 procent. Enligt bokslutsprognosen beräknas sparnivån 29 bli 1,1 procent av intäkterna. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Andelen i Hällefors ligger i genomsnitt på drygt 25 procent av intäkterna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån på 25 procent av de totala intäkterna är därmed passerad och betyget blir för skuldflödesgraden. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Hällefors betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad på 71 procent av tillgångarna för de senaste fem åren. Den första kritiska nivån på 6 procent är passerad. Belastningen som flyttar ner betyget ytterligare ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 125 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder är större än omsättningstillgångarna under den senaste mätperiodens fem bokslutsår och trenden stiger svagt. Kapitalbildningen får i Hällefors betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Hällefors den senaste nioårsperioden 2,7 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 3,9 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,2 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Hällefors delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Gapet i sparnivån 29 blir enligt den senaste bokslutsprognosen 15 miljoner kronor från det beräknade utfallet 1,1 procent av totala KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 25

Hällefors intäkter upp till den högsta kritiska nivån 4,5 procent av intäkter. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 5 4 3 i genomsnitt cirka 3,8 procent av de totala intäkterna och över den norm på 2,5 till 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling dvs en befolkningsutveckling som är sämre än 5 procent under en tioårsperiod. I Hällefors var befolkningsförändringen den senaste tioårsperioden 1,8 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en svagt stigande trend de senaste sex åren från 87 till 88 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. Dock är den mycket långsiktiga trenden över 12 år fallande. När det gäller nyckeltalet befolkning så får Hällefors betyget. Befolkningen minskar både på kort och lång sikt i alltför snabb takt och åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen föråldras i ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 4,4 miljoner kronor. 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Befolkningsökning 1 år 6 3 3 6 9 12 15 9 99 91 92 1 93 2 94 3 95 4 96 5 97 6 98 7 99 8 ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % Bostadsöverskott 12 8 4 Hällefors kommun Länet Riket 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 26 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Hällefors MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 16 14 12 1 8 6 4 2 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 64 Mkr och med att samhällsbyggargenerationen 26 44 år flyttar från kommunen i snabb takt. En djup svacka i den åldersgruppen kontrasteras av äldrepucklar i grupperna 65 79 år och 8 w år. Det finns även en tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Hällefors en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket. En viss konjunkturkänslighet visas också. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Hällefors får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har en volym borgen (inga förmedlade lån) på 34 889 kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital och en låg sparnivå är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C för analysfrågan Finansiella risker. Det finns två kritiska mönster varav ett indikerar en kritisk risk som behöver hanteras och den andra kan utvecklas till en sådan och behöver bevakas. För det första speglar de tre nyckeltalen för skattebasen: skattekraft, befolkning och sysselsättning en underliggande svikt i det lokala näringslivet och speciellt de två sista som har nyckeltalsbetygen och. Även den långsiktiga trenden för skattekraft faller svagt. För det andra så är befolkningsminskningen så snabb att det fortfarande finns tendenser till tomma lägenheter i allmännyttan med ett behov att avveckla lägenheter. För dessa två risker sätts en hanteringskostnad om 2 miljoner kronor att fördelas på lämpligt sätt, dock bör minst en miljon kronor per år gå till näringslivsstimulerande åtgärder. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 21 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (4 Mkr), Hälsa (15 Mkr) och Risk (2 Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Hällefors skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Ljusnarsberg) år 28. Då Hällefors har en högre skattesats med,5 procent finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Hällefors höjde skatten med,5 procent 24 och 29. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 2 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. fritid och kulturverksamhet. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 21 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan stå för drygt 8 procent av det totala behovet (2 miljoner av 21 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 8 procent inte ens når den första kritiska nivån 33 procent så blir det tre belastningar och avgiftshöjningar får betyget. Det indikeras mindre avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 64 miljoner kronor och Hällefors får på kostnadspress betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 15 miljoner kronor inom äldreomsorg, 1 miljoner vardera inom social omsorg och det som benämns infrastruktur, skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnader pressas ner med 8 miljoner vardera inom grundskola och gymnasieskola Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 12 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 64 miljoner en sänkt skatt på 5,3 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 12 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 9 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 9 personer. Hällefors får delbetyg B på analysfrågan Finansiella möjligheter. Detta beror på att restpotentialen blir 12 miljoner kronor efter avräkning av hanteringskostnader och den är så liten att den endast motsvarar en skattesänkning på,2 procent varje år under 5 år. En kortsiktig potential beräknas som hälften av summan av de tre nyckeltalens potentialer och det blir 33 miljoner kronor. Frånräknas 21 miljoner kronor i totalt behov så fås 12 miljoner i en för låg kortsiktig restpotential. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 27

Hällefors Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Hällefors (här finns bara betygen och ). Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning för antalet anställda per tusen invånare vilket kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag för arbetsledare. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Hällefors det speciella Hällefors kommun ligger i den nordvästra delen av Örebro län i landskapet Västmanland. Av de sju grannarna är tre LEDNINGSFRÅGA redan analyserade. Kommunen gränsar i väster mot Filipstad (nr 12/29), i norr mot Ludvika, i öster mot Ljusnarsberg och Lindesberg (nr 6/29) och söderut mot Nora, Karlskoga (nr 5/28) och Storfors. Hällefors har få stora arbetsgivare och de tillhör industrisamhället som är satt under starkt omvandlingstryck. Varje år ökar företagen sin produktion samtidigt som personalstyrkan minskar. Kommunen tappar befolkning samtidigt som den föråldras och lokalpolitikerna har den mindre trevliga uppgiften att föra en politik som hela tiden krymper kommunens kostym samtidigt som verksamheten behöver omstruktureras för de äldre. Klarar den finansiella D-kommunen Hällefors denna uppgift? Det finns en indikation i betygsmatrisen i faktarutan att man gör det och en annan att det är tveksamt. Kommuner som håller på att tackla sina finansiella problem på ett framgångsrikt sätt brukar ha delbetyget A på analysfrågan finansiell hälsa och här har Hällefors C. Man klarar inte den vardagliga ekonomiska hushållningen. Med ett för lågt sparande blir det inga pengar över att lösa problem av typen hantering av finansiella risker när amorteringar och investeringar betalts. Men här har analysfrågan krisutlösande finansiella risker delbetyget C och inte D. Det finns en svikt i näringslivet som kommunen akut behöver hantera. En kritisk risk innebär delbetyget C. Av diagrammet under analysfrågan finansiella risker framgår att den stora befolkningsminskningen ställde lägenheter tomma i kommunens allmännyttiga bostadsföretag Hällefors Bostads AB fram till år 2. Sedan dess har andelen tomma lägenheter understigit lägsta kritiska nivå 3 procent av beståndet med några års undantag. Inte enbart med egna meriter utan med hjälp av Statens bostadsdelegation har lägenheter avvecklats i stor skala. Hällefors hade en stor allmännytta 1993 med 1 619 lägenheter för att 29 ha 582 stycken. År 1993 var den nästan dubbelt så stor som rikssnittet räknat i lägenheter per invånare och nu är den cirka 96 procent av detta snitt. Det är det låga delbetyget D på analysfrågan kommunskuld som bestämmer slutbetyget. Hällefors har ett högt bruttoförpliktelsebelopp i utgångsläget av nettoskuldkalkylen med 87 323 kronor per invånare. Det finns som nämnts skulder i förvaltningarna och dessa är 24 586 kronor per invånare och utgör den mindre delen av bruttoförpliktelsebeloppet. Pensionsskulden är höga 27 847 kronor per invånare och ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 28 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Hällefors mycket över den mer normala nivån 22 kronor per invånare. Högst är borgen på 34 889 kronor per invånare och den riktar sig helt till kommunens tre företag: Hällefors Bostads AB, Grythyttan Förvaltnings AB och Svartälvstorps Förvaltnings AB. Det senare äger kommunen till 73 procent och innehåller fastigheter för bryggeriverksamhet. Svaret på frågan om vad som finns att värdera och kvitta bort för att få ett netto under lägsta kritiska nivå 36 9 kronor för indikation om konsumtionslån är alltså kommunens företag men av dessa går för närvarande bara Hällefors Bostads AB bra och visar vinst. Men för övriga två företag är vinstnivåerna tveksamt låga och det finns också förlustår. Halva borgen för dessa läggs schablonmässigt till kalkylen. Några medel i pensionsförvaltning finns inte men en liten överlikviditet. Resultatet blir uppskattade värden på 39 263 kronor per invånare och ett nettoförpliktelsebelopp på alldeles för höga 48 6 kronor per invånare. Det passerar två kritiska nivåer och med en belastning för lågförmögna invånare så blir nyckeltalsbetyget för förpliktelsebelopp. Det resulterar i delbetyget D på analysfrågan kommunskuld. Kvar att kommentera är analysfrågan finansiella möjligheter. Nyckeltalsbetyget på skatte- och avgiftshöjningar berättar att inget mer finns att hämta här. Det behövs pengar till åtgärder på 21 miljoner kronor och Hällefors har överkostnader på 64 miljoner kronor och det innebär att betyget på nyckeltalet kostnadspress ska vara. Som isolerad företeelse är 64 miljoner mycket och det framgår när det omräknas i en skattesänkning på så mycket som 5,3 procent. Men i en kommun med cirka 7 4 invånare är behovet av åtgärder på 21 miljoner kronor omfattande och vägt mot bedömningen av hur mycket av potentialen på 64 miljoner som kan hämtas hem på kort sikt så blir det mer problematiskt. Det är därför som delbetyget för analysfrågan finansiella möjligheter ska vara B. Speciellt är att skatten höjdes 24 men sparandet sjönk ytterligare en procent jämfört med 23 och antalet anställda växte till sin högsta nivå 114 per tusen invånare. Övertaligheten växte till 18 personer. Detta är en typisk konsekvens när en skattehöjning inte kompletteras med en skärpt ekonomistyrning. Först 25 sker en skärpning och sparandet växer till 3,9 procent av totala intäkter för att 26 nå över godkänd nivå. Nu görs samma misstag igen. Skatten höjdes 29 men sparandet låg kvar på samma nivå som året innan eller 1 procent av intäkter. Kostnaderna måste pressas ner igen. Nu är dock överkostnaderna mindre, antalet anställda har reducerats till 12 per tusen invånare med en halverad övertalighet på 9 anställda. Majoriteten har 6 procent av rösterna. Vad väntar ni på? Fortsätt att pressa ner kostnaderna. Rekommendationer Kommunledningen: Den första angelägna uppgiften för Hällefors är att balansera ekonomin genom att lägga sparandet med marginal över 4,5 procent av totala intäkter. Det är tuff ekonomistyrning med kostnadspress som gäller. Anpassa också investeringarna så att de alltid ligger några procent under sparandet så att en god amorteringsförmåga behålls för framtiden. De egna ägda företagen bör skötas bättre så att de varje år går med skäliga vinster och kan värderas högt i syfte att minska nettoförpliktelsebeloppet och behovet att amortera extra. Befolkningen minskar samtidigt som den föråldras och kan denna utveckling vändas så blir det fler att fördela kommunskulden på och då minskar den också. Lokal näringspolitik har visat sig vara effektiv i många kommuner för att nå detta syfte. Avveckla omedelbart tomma lägenheter om sådana skulle uppstå igen. Spekulera inte i att staten hjälper till igen. Var rädd om en balanserad lokal bostadsmarknad. Anställda i kommunen: Hällefors har lägsta finansiella betyg av flera anledningar som framgår av analysen ovan. Har du varit anställd så länge att du skyddas av LAS-reglerna, när nu kommunen tvingas effektivisera verksamheten, så ligger det i ditt intresse att kommunen också gör det så snabbt som det går och etablerar ett betyg på A-nivå. Det beror på att om kommunen har ett finansiellt betyg på A-nivå så finns det pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten när du blir pensionär även om ni har varit för många anställda. Det är din trygghet då det inte finns några avsatta pensionsmedel. Du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du bor i en kommun med det lägsta finansiella betyget D, en hög skatt, betydande överkostnader och mycket personal i verksamheterna. Du kan av den anledningen kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen etablerar tillfredsställande höga överskott i både förvaltningarna och egna ägda företag, amorterar extra på den höga kommunskulden och ägnar sig åt lokal näringslivspolitik. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan idag om kommunen hade stabilare finanser på A-nivå i stället för att ha det indikativa betyget D. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och åter etablerar ett överskott på klart högre nivå. Det gäller även de egna ägda företagen. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Hällefors så kan det indikativa finansiella betyget D vara en negativ signal och bör så vara. Det finns finansiella möjligheter att på lite längre sikt nå A-status. En hög kommunskuld bör i så fall amorteras ned genom att tillräckliga ekonomiska överskott skapas och behålls och vissa åtgärder vidtas för att vända befolkningsutvecklingen. Har Hällefors fördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster så kan du bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i D-kommunen Hällefors så finns tre D-kommuner till i omgivningarna, tre C-kommuner och en B-kommun. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 29

Kommunkrediter Om prissättning av kommunkrediter Den första Baselöverenskommelsen tillkom 1988. Den utformades av centralbanker och tillsynsmyndigheter från länderna i G-1. Kärnan i regelverket var kravet att banker ska hålla ett kapital som täcker åtta procent av de riskvägda tillgångarna. Kriser i banksystemet skulle minska och systemstabiliteten öka. Kommuner kunde ges kapitaltäckningskravet noll procent. Men även då krävde Basel en moderniserad prissättning av riskerna också för kommuner. Svensk KommunRatings system för kommuner har genom åren presenterats för olika myndigheter och så sent som förra månaden fick Finansinspektionen en ny genomgång. Basel I i Sverige Den gamla Finansinspektionen tog inte till vara möjligheten att fördjupa det kommunala självstyret i början av 199-talet när alla operativa regler för kommunernas hantering av den egna ekonomin försvann genom den nya och avreglerade kommunallagen 1991. Kreditgivarna skulle utöva uppsikt över kommunerna vid långivning. Men den signalen kom aldrig till bankerna eftersom dåvarande Finansinspektion glömde att ändra kapitaltäckningsreglerna enligt Basel I från år 1988. Kapitaltäckningen fick ligga kvar på noll procent vilket i praktiken innebar planstyre istället för effektiv marknadslösning. Basel II kom 27 För några år sedan fick den nya Finansinspektionen via Basel II på nytt möjlighet att välja väg. Många uppfattar Basel II som enbart val av metoder för att bestämma bankernas kapitaltäckning mot olika kundkategorier, men mer intressant är de nya möjligheter som Basel II erbjuder. Nu valde Finansinspektionen igen schablonmetoden. Därigenom är kapitaltäckningen mot kommunerna i Sverige även fortsättningsvis noll procent. Därmed signaleras på ett olyckligt sätt att staten skulle ha ansvar för alla kommunala skulder. Om man hade valt Basel IIs huvudalternativ, det vill säga rating, hade kreditgivarna tvingats till en prövning som innebär att de får ta ansvar om en kundkommun fallerar. Rating innebär att räntan blir högre för kommuner där ledningen missköter ekonomin. Kriserna i kommunerna beror i mer än nio fall av tio på dålig ledningsförmåga. Därför skulle vi snabbt få en tillfrisknande sektor. Är kommuner undantagna? Idag gäller således reglerna i Basel II och då omfattas i princip även kommuner. Basel II handlar nämligen inte bara om en ny syn på kapitaltäckning utan också om en moderniserad prissättning av riskerna för olika kunder och kundkategorier. Banker måste kunna bedöma risker i förhållande till sitt totala kapital och det ska avspeglas i prissättningen. Det gäller för kundkategorin kommuner även vid riskvikten noll. Det finns undersökningsplikt och krav på dokumenterad riskklassning vid all långivning. Med Svensk KommunRatings analyssystem kan man direkt analysera valfri svensk kommun och Sveriges 29 kommuner är lika olika som den svenska börsens ungefär lika många aktiebolag. Bankerna säger nej När principen för Basel II kom presenterade också Svensk KommunRating sitt riskklassningssystem av kommuner för de svenska storbankerna. Reaktionen blev märklig: stort intresse hos samtliga, men ingen ville börja tillämpa det. Om vi börjar går ju kommunerna till andra banker! Ingen ville stöta sig. Svensk KommunRatings system för klassning av finansiell risk hos kommuner bygger på rating med väl beprövade tjänster och en normativ betygsskala med 4-8 betygssteg beroende på analysnivå. Du ser det schematiskt i tabellen här intill. KommunInvest Det fanns då och finns fortfarande en aktör som gör det svårt för banker att tillämpa ett prissättningssystem som det Svensk KommunRating erbjuder och det är kommunernas egna finansbolag KommunInvest. KommunInvest är ett kreditaktiebolag som genomför stora upplåningar till låg ränta och lånar ut till sina medlemmar som idag är 249 kommuner och landsting. En anledning till de goda lånevillkoren är att medlemmarna tecknar solidarisk borgen som för egen skuld (proprieborgen) för samtliga förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå. Skulle det hända något med Kommuninvest finns det också regressansvarsavtal mellan medlemmarna vilket reglerar medlemmarnas inbördes ansvar för borgensåtagandet. Bankerna har således svårt att konkurrera med detta finansbolag som förmedlar lån till kommuner till mycket låg ränta, speciellt när man sysslar med välmenande utlåning i den meningen att man betraktar alla medlemskommuner som lika kreditvärdiga. Resultatet har blivit digital utlåning från bankerna. Vad man lånar ut är pengar som man anser sig behöva parkera på ett säkert ställe tills vidare. Banker pratade före den senaste finanskrisen öppet om 3 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunkrediter Kommun X-kommun Befolkning 2 inv Limit/inv 1 kr/inv Betyg Exempel på prissättning av kommunkrediter Full ränta 7% Ratingpremie 1% Lokalkontor Lokalkontor Regionkontor Huvudkontor Icke bedömd Förtroendeprofil Kommunanalys Kommundiagnos Mkr Proc Mkr Proc Mkr Proc Mkr Limit Ränta Limit Ränta Limit Ränta Limit Betyg Indika - tivt Betyg Indika - tivt A 28, 4,95 A 36, 4,25 A1 A2 B 26, 5,3 B 32, 4,5 B1 B2 C 24, 5,65 C 28, 4,75 C1 C2 O-ratad 2, 7, D 22, 6, D 24, 5, D1 D2 Betyg 8-grader Risk Kr/inv Proc Risk Kr/inv Proc Risk Kr/inv Proc Risk Kr/inv Proc Grundnivå, Premie 1,35 Premie 2,25 Premie 3,12 68, 62, 56, 5, 44, 38, 32, 26, Proc Ränta 3,16 3,28 3,4 3,52 3,64 3,76 3,88 4, att man parkerade lån i vissa kommuner som man ansåg säkra. Ränteskillnaderna mellan kommunala lån är bland annat av detta skäl marginella jämfört med intentionerna i Basel II. Det har genom åren överraskat många kommunalråd att ibland helt vägras lån av bankerna i stället för att bli erbjuden lån med hög ränta. Det innebär också att det idag i Kommun Invest finns kommuner som inte går att räkna hem dvs de kommer inte att kunna betala tillbaka sin lån. De är helt enkelt överbelånade. Dessa kommuner är de varningsflaggade i ratinglistans D-tabell som du finner i denna tidning och huruvida de är medlemmar i KommunInvest framgår av faktarutan i deras kommunanalyser som också har blivit publicerade i denna tidning. En myndighetsstrategi vore bra Finansbolag som sysslar med välmenade utlåning tilldrar sig numera myndigheternas uppmärksamhet med tanke på deras roll i den senaste finansiella krisen. Svensk Kommunrating får ständigt frågor från banker och myndigheter om hur KommunInvest är infogat i den svenska institutionella miljön, om det kan fallera och i så fall karaktären på de olika operativa händelsekedjor som kan bli fallet. Som svar är Haninge kommuns fallissemang under 199-talet en bra förebild där staten kom in i bilden på sämsta möjliga sätt vilket senare ledde till statliga kommun- och bostadsakuter för att kunna hålla kriskommuner på ett strategiskt armslängds avstånd under upplösningsprocessen. Rådet är att utforma en samordnad myndighetsstrategi för denna händelse som förmodligen ligger långt fram i tiden då erfarenheten är att långivare kan hålla nödlidande låntagare ifrån sig länge genom att bevilja nya lån. Förr eller senare drabbar förtroendekrisen men det sker förmodligen senare i detta fall då staten antyds av Kommun Invest vara KommunInvests garant och sista utpost. Basel III Nu utreds ett regelverk för Basel III. Det gäller systemstabiliteten och med tanke på att banker skapade finansbolag för att kringgå kapitaltäckningsregler och riskklassning efter Basel II så kommer förmodligen även finansbolag att bli föremål för regleringar i en snar framtid. Det var denna kreditexpansion utanför bankerna som förvärrade krisen. Det ligger väl närmast till hands att tro att även finansbolagen tvingas hålla buffertar i form av eget kapital i relation till sin riskklassade utlåning. Torsdagen den 7 januari 21 kunde man läsa i Dagens Industri att KommunInvest förstärker sitt egna kapital med 1 miljard kronor. Nu är frågan vilket riskklassningssystem som KommunInvest kommer att använda sig av i framtiden. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 31

Svedala Svedala stark ekonomi trots vågmästarläge Svedala har varit en vågmästarkommun under de åtta senaste mandatperioderna. Sådana styren brukar leda till misskött ekonomi men här bryter faktiskt Svedala mönstret. Svedala har det indikativa finansiella betyget A med 11 nyckeltalsbetyg. Speciellt är att Svedala är en stor förlorare i systemet för utjämning av intäkter och kostnader mellan kommunerna. Detta har satt kommunen under starkt tryck att klara sin ekonomi. Det finns fortfarande betydande överkostnader i verksamheterna i Svedala. Befolkningen växer årligen och långsiktigt. Mediabild och bakgrund Av kommunens 19 invånare bor cirka 1 i Svedala tätort. Andra större tätorter är Bara och Klågerup. Pågatågens täta avgångar samt direkttåg från Danmark med Öresundståget är en del av den regionförstoring som pågår i Öresundsområdet. Omkring 1/3 av kommunens innevånare pendlar till sina arbeten på annan ort, de flesta till Malmö. Det finns även omfattande inpendling. Järnvägen kom på 187-talet till Svedala. Malmö Airport finns inom kommungränsen och är kommunens största arbetsplats med cirka 1 5 anställda. Men största arbetsgivare är Svedala kommun med cirka 1 2 anställda. Det största företaget i kommunen är Sandvik SRP med cirka 5 anställda. Kuriosa om kommunen är att härifrån styrdes en gång det vi idag känner som Sverige. Unionsdrottningen Margrethe I, Kung Byxlös, styrde de nordiska länderna i slutet av 13-talet från Lindholmens borg vid Börringesjöns nordvästra strand. Idag finns bara borgkullen kvar. Här finns också Torup som är ett av Skånes bäst bevarade renässansslott. Media skriver att de fem planerade vindkraftverken vid Svedala inte får flyttas från sina ursprungliga platser. Det beslutade kommunens bygg- och miljönämnden sedan energibolaget Eon begärt tillstånd att vid behov ändra kraftverkens position. Ärendet med Eons begäran har också behandlats av länsstyrelsen vars tjänstemän tycker som Svedala kommun. Dock kan kommunen möjligen gå med att verkens position ändras med 5 meter. Men det krävs ansökan till kommunen för varje sådan förändring. Tre av de fem vindkraftverken ska byggas strax väster om Svedala tätort. Två verk planeras i den sydvästra delen av kommunen. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Prognosen för sparnivån 29 är från en delårsrapport per den siste augusti 29. Svedala har en organisation med bara ett fåtal politiska nämnder. Dessa har inte några förvaltningar knutna till sig. Man arbetar i ett flertal utskott under kommunfullmäktige och de verksamhetsdrivande förvaltningsenheterna ligger under kommunstyrelsen. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens Faktaruta Svedala Betyg: A (indikativt 21) Befolkning: 19 39 (28) Kommuntyp: Förortskommuner Kommunalskatt: 2,24 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 33 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 88 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: 17 miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 7 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C d Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elitlicens 32 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Svedala KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Svedala kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 53 41 Vissa tillgångar värderade 3 11 Nettoförpliktelsebelopp 23 3 framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Svedala ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 53 kronor per invånare vilket är under medeltalet och mycket långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Svedala ligger på plats 54 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Svedalas fall ger en försiktig värdering ett värde på cirka 3 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 23 kronor vilket är under de 36 9 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns inga tecken på sådana lån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Svedalas amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Svedala delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Svedala får betyget. År 28 är sparnivån 4,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem senaste år är 6,1 procent och därmed över hushållningskravet. Enligt bokslutsprognosen för 29 så blir sparandet detta år 3 procent av intäkter. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Denna andel är ANALYSFRÅGA I 4 2 Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 54 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga i Svedala 2 procent av intäkterna och trenden faller. Den första kritiska nivån ligger på 25 procent av totala intäkter och betyget blir för skuldflödesgraden. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Svedala även här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad de senaste fem åren på 4 procent av tillgångarna och trenden är fallande. Den första kritiska nivån ligger betydligt högre på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder är större än omsättningstillgångarna under den senaste mätperiodens fem bokslutsår och trenden är svagt växande. Kapitalbildningen får i Svedala betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Svedala den senaste nioårsperioden 5,3 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 5,6 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,3 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Svedala delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Gapet i sparnivå 29 från ett beräknat utfall på 3 procent av totala intäkter enligt den senaste bokslutsprognosen upp till den högsta kritiska nivån 5,25 procent av intäkter är 2 miljoner kronor. Även om man beaktar detta behov av åtgärder för 29 och att trenden faller så skall nuvarande delbetyg ändå vara A. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 33

Svedala FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 1 9 8 7 6 5 i genomsnitt 7,2 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt växande kommun som Svedala bör investeringarna ligga på nivån 8,5 procent av totala intäkter. Det är den norm som tillämpas för kommuner med en befolkningsutveckling över 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningen ökade de senaste tio åren med 7,9 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är något under rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren från 1 till 99 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning så får Svedala här betyget. Befolkningen växer årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det sker dock en stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19 25 år och det finns en framväxande 6-årspuckel. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Svedala en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Svedala får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Det finns en volym borgen (inga förmed ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 8,8 miljoner kronor. 4 3 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år 9 6 Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 3 9 99 91 92 1 93 2 94 3 95 4 96 5 97 6 98 7 99 8 Svedala kommun Länet Riket % Skatteunderlag/Invånare 14 12 1 98 96 1997 1999 21 23 25 27 29 Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 34 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Svedala lade lån) på 2 91 kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 25 2 15 1 5 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 136 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Svedala skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Vellinge) år 28. Eftersom Svedala har en högre skattesats 28 med 1,74 procent finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Svedala höjde skatten år 23 med,25 procent och år 24 med ytterligare,25 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 21 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, fritid- och kulturverksamheter men främst inom äldre- och handikappomsorg där en stor del av potentialen finns. För avgiftshöjningar blir betyget. Kostnadspressen kalkyleras till 136 miljoner kronor och Svedala får på kostnadspress betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 4 miljoner kronor inom äldreomsorg och cirka 2 miljoner kronor vardera inom grundskola och det som benämns infrastruktur, skydd mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ned med cirka 15 miljoner kronor vardera inom social omsorg och gymnasieskola och med cirka 1 miljoner vardera inom förskola 1-5 år och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 33 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 136 miljoner en sänkt skatt på 4,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är inte personal eftersom det finns 81 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 88 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en undertalighet på 13 personer. Svedala får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Svedala (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar då det relativt stora antalet partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns belastningar för en låg avgiftsandel och fallande trend och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Svedala det speciella Svedala kommun ligger i Skåne län, strax utanför Malmö. Svedala är kommunens centralort. Kommunen gränsar till många kommuner som redan analyserats i Kommunexperten så som Vellinge (nr 9/29), Malmö (nr 7/29), Lund (nr 6/29), Trelleborg (nr 7/29). Staffanstorp har ännu inte analyserats i Kommunexperten. Svedala är känd för sina vågmästarpartier där idag Sverigedemokraterna i senaste lokalvalet samlade 13 procent av rösterna. Hur det ser ut framgår av diagrammet majoriteter under analysfrågan ledningsförmåga. Svedala har varit en vågmästarkommun under alla åtta mandatperioder som redovisas i diagrammet. Inte sällan leder vågmästarpartier till en svag ekonomisk utveckling för kommunen men i detta avseende är Svedala speciell genom att vara ett undantag. Det är faktiskt tvärt om. Svedala har det finansiella indikativa betyget A och går in på ratinglistans A-tabell. Men med endast 11 nyckeltalsbetyg blir dock placeringen i det nedre skiktet av denna A-tabell. Det är möjligt att den nya organisationen där man skiljer på nämnder och KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 35

Svedala förvaltningar för att förbättra den operativa styrningen av verksamheten har spelat in när det gäller att styra ekonomin på ett effektivt sätt. Verksamheten verkar vara uppdelad i optimala verksamhetsområden och resultatenheter som lyder under kommundirektören. Detta är styrformer som vinner gillande och införs i allt fler kommuner. Speciellt är att Svedala är en stor förlorare i systemet för utjämning av intäkter och kostnader mellan kommunerna. I Svedala förfogar politikerna över 45 559 kronor per invånare (28) och det är 51 procent av vad politikerna förfogar över i Åsele med 85 165 kronor per invånare. Man ligger på plats 285 i listan och det är bara fem kommuner som förfogar över mindre medel per invånare än Svedala. Detta har satt kommunen under starkt tryck att klara sin ekonomi och en åtgärd har tydligen varit att ändra organisationen så som beskrivs ovan i syfte att nå en utformning som är mer ändamålsenlig för effektiviseringar av kommunal verksamhet. Men i övrigt är inte mycket ändrat jämfört vad som är traditionellt inom kommunsektorn. Det finns ingen koncernbildning med de egna ägda bolagen med förmedlade lån och räntesnurror. Detta beror möjligtvis på att man bara har två egna ägda bolag och minoritetsandelar i två andra. LEDNINGSFRÅGA Det är inte så mycket att spela med. Av de helägda bolagen så är det allmännyttiga Bostads AB Svedalahem störst men i jämförelse med andra kommuner inte så stort. Räknat i antalet lägenheter per invånare så uppgår det till 69 procent av rikssnittet. Det sköts bra och bär sin borgen. Ett bruttoförpliktelsebelopp på 53 41 kronor per invånare synes vara ett mått på en hanterlig kommunskuld när företagens omsättning av kommunkoncernens uppgår till cirka 7 procent. När värdet på allmännyttan lagts till kalkylen för att beräkna ett nettoförpliktelsebelopp tillsammans med en avsättning av medel i pensionsförvaltning på 17 miljoner kronor så fås ett kvittningsbart belopp på 3 11 kronor per invånare. När detta avräknas så blir nettoförpliktelsebeloppet 23 3 kronor per invånare och det är med god marginal under lägsta kritiska nivå 36 9 kronor per invånare som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Några sådana finns inte i Svedala. Detta innebär att delbetyget för kommunskuld ska vara A. Vad som är speciellt när det gäller bruttoförpliktelsebeloppet är en samlad pensionsskuld som ligger i underkant av 2 kronor per invånare (19 226) och det får betraktas som lågt. Svedala är statistiskt sett inte någon kommun med mycket personal så det är fullt logiskt med en låg pensionsskuld. Med verksamhet i egen regi på 86 procent och en företagsandel räknad i omsättning på 7 procent så skulle det kalkylmässigt behövas cirka 88 anställda per tusen invånare för att bedriva en god och effektiv verksamhet i Svedala kommun. Man har endast 81 anställda per tusen invånare och det indikerar en undertalighet på 13 personer. Personalandelen på 65 procent av verksamhetens kostnader är å andra sidan ett normalt värde och då kan slutsatsen dras att verksamhetens omfattning totalt sett är något neddragen jämfört med andra kommuner. Tankarna går till Nacka kommun som analyserades i förra numret (januari 21) och som är en kommun med slimmad verksamhet. Man ransonerar vad man anser tillhör det kommunala uppdraget och mycket tyder på att det är så i Svedala också. En organisation med optimalt stora resultatenheter i Svedala, liksom i Nacka, förefaller vara mycket effektivitetsdrivande. En annan faktor som stödjer detta är att kommunens tillgångar endast uppgår till 6 procent av genomsnittsvärdet för riket. Det förefaller som om man bedriver verksamhet i väl små, kanske omoderna och slitna lokaler? ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 36 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Svedala Nu finns det betydande överkostnader i verksamheterna i Svedala på 136 miljoner kronor. De motsvarar en skattesänkning på 4,1 procent. Svedala har sedan länge en jämförelsevis hög skatt och det förklarar överkostnaderna. Det skulle kunna gå att hämta hem en lägre skatt i nivå med lägsta kommungrannen Vellinge om också lite av avgiftspotentialerna utnyttjas. Även om Svedala är pressad av utjämningen så är flera av kommungrannarna det också. Med betyget på nyckeltalet skattehöjning och på både avgiftshöjning och kostnadspress så är budskapet, sett till den relativa effektiviteten i åtgärder; låt bli skatten, höj avgifterna något och jobba vidare med att pressa ner kostnaderna. Nu spelar även värderingar in när beslut ska fattas men kalkylmässigt sett så ska delbetyget på finansiella möjligheter vara A. Det finns ännu potentialer kvar i Svedala även om mycket redan utnyttjats. Sparandet 26 låg på höga 8,9 procent av totala intäkter och har sedan dess trendmässigt sjunkit ner till 3 procent av intäkter i bokslutsprognosen för 29. Det räcker inte för att sänka nyckeltalsbetyget för sparnivå från till. Fallet sker från en hög nivå men kommunledningens passivitet är dock något förvånande. Räknat på bokslutsprognosen för 29 så krävs att sparandet förbättras med cirka 2 miljoner kronor och det är fullt möjligt med de potentialer som finns. Delbetyget för finansiell hälsa ska vara A. Möjligtvis skulle betyget på nyckeltalet kapitalbildning vägas in. Det berättar att sparandet inte räcker för att finansiera investeringarna men att den årliga skillnaden är mindre än en procent av totala intäkter. I snabbt växande kommuner är ett på detta nyckeltal vanligt och naturligt. En mindre del av investeringarna kan lånefinansieras utan att skulderna räknat per invånare ökar. Nu minskar faktiskt skulderna i Svedala och det beror på att det finns pensionsmedel i förvaltning på 17 miljoner kronor motsvarande 29 procent av hela den redovisade pensionsskulden och varje år levererar det ett väsentligt bidrag till finansnettot. Rekommendationer Kommunledningen: Svedala har den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden, så som att: behålla en verksamhet med nuvarande standard betala större delen av behövliga investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägare och att de har likvida tillgångar Nu sviktar sparandet i den finansiella krisen. Ett sätt att styra något tuffare är att förelägga sig ett och endast ett mål och förverkliga det - kanske att alltid vara A-kommun och utvärdera detta öppet varje år. Agera kraftfullt och styr upp sparandet över 5,25 procent av totala intäkter så fort som möjligt. Var inte rädd då finansiella möjligheter finns i tillräcklig omfattning och speciellt när det gäller kostnadspress. Svedala förvaltar stora kassabalanser för framtida avtalspensioner och är då en rik kommun i andras ögon. Fundera på möjligheten att skydda dessa medel bättre, eventuellt genom att först betala de långa skulder som finns kvar i förvaltningarna och därefter kanske lägga resterande medel i en pensionsstiftelse. Det finns många fattiga kommuner som har gott om inflytelserika omfördelningsvänner och Svedala är dessutom medlemskommun i Kommuninvest där solidarisk borgen finns. Anställda i kommunen: Svedala har för närvarande pensionsfonder för utbetalning av mer än 28 procent av era framtida bokförda avtalspensioner. En trygg placering av dessa medel är förmodligen en pensionsstiftelse eller något liknande. Den yttersta säkerheten för dina avtalspensioner är att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner i det fall pensionsfonderna skulle gå förlorade. Har kommunen ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden så finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten och det speciellt när ni inte har varit för många anställda. Det är din trygghet. Bevaka att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle gör anspråk på dem även om det skulle vara riksdagen och andra kommuner. Invånare: Du betalar en jämförelsevis hög skatt till en för närvarande finansiellt mycket välskött kommun med överkostnader i verksamheterna och möjligtvis väl lite personal. Du kan därför kräva att få ut en fortsatt hög kvalitet från kommunens serviceutbud. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras. Att dessa goda ekonomiska förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har, som nu, ett finansiellt betyg på A-nivå varje år in i framtiden. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Svedalas mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om en sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor extra. Med uthålliga finanser på A-nivå skapas förutsättningarna för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Kommunen skulle kunna ha ett betyg på A-nivå som uttalat mål för varje år in i framtiden. Även ett årligt program av skattesänkningar åstadkommer högre fastighetsvärden. Företagare och investerare: Har Svedala komparativa fördelar för ditt företag så kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Vellinge. Överväger du lokaliseringslägen i en mindre förortskommun med bra internationella kommunikationer i södra Sverige och söker en kommun med stark ekonomi och goda finanser är Svedala en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Svedala så finns det tre A-kommuner till i omgivningarna samt fem B-kommuner och en C-kommun. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 37

Trosa Trosa ekonomiskt attraktiv uppstickare Trosa blev egen kommun 1992 och skötte inte sin ekonomi helt tillfredsställande fram till 23 men kopplade greppet 24. Idag är Trosa en attraktiv ekonomisk uppstickare med det indikativa finansiella betyget A. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Trosa en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Fem av sex nyckeltal i analysfrågan finansiella risker har det högsta betyget. Det finns inga kritiska riskmönster. Sparandet i Trosa får betyget. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 7,7 procent. Mediabild och bakgrund Karl IX utfärdade Trosas stadsprivilegier den 19 april 161. Följande år fastställde kungen att stadens sigill skulle vara en båt med tu par åror så Trosas kommunvapen kan dateras tillbaka till 1611. Trosaån flyter stillsamt genom kommunen, den gamla båtförbindelsen med Mälaren gjorde Trosa till en viktig handelsstad. Trosa, Vagnhärad och Västerljung tillhörde under några år Nyköpings kommun men 1992 delades storkommunen och Trosa kommun bildades. Dessutom firar Trosa som stad 4 år i år. Nyligen skapades det första naturreservatet i kommunen. Invigningen av naturreservatet beräknas ske till våren 21. Det är Tomtaklintskogen, i nordöstra delen av Trosa tätort, och är ett cirka 55 hektar stort skogsområde. Besöksnäringen är ett viktigt inslag för kommunen och under sommarhalvåret ökar befolkningen väsentligt. Media skriver att Vagnhärad får ett nytt torg. Det är nämligen parkeringen i centrum som ska förvandlas till ett torg. Idag består Vagnhärads centrumkärna mest av en stor parkering. En orsak till satsningen är att Vagnhärad ses som en viktig tillväxtort och kommunen räknar att om femton till tjugo är Vagnhärad större än Trosa i invånarantal. Det skrivs även om att Trosa kommun köper fastigheter för 43 miljoner kronor från landstinget. Det är vårdcentralen i Trosa, ambulansstationen och distriktssköterskemottagningen i Vagnhärad. Trosa kommun har mer verksamhet i lokalerna än landstinget. Skillnaden blir nu att landstinget hyr in sig hos Trosa kommun i stället för tvärtom. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Prognosen för sparnivån 29 är från det preliminära bokslutet för 29. Trosa har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansie Faktaruta Trosa Betyg: A (indikativt 21) Befolkning: 11 362 (28) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 21,46 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 21 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 55 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: 24 miljoner (28) Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 9 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elitlicens 38 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Trosa rat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Trosa ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 55 6 kronor per invånare vilket är under medeltalet och mycket långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Trosa ligger på plats 4 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Trosas fall ger en försiktig värdering ett värde på cirka 25 2 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 25 4 kronor vilket är under de 36 9 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns inga tecken på sådana lån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Trosas amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt ett år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Trosa kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 5 554 Vissa tillgångar värderade 25 154 Nettoförpliktelsebelopp 25 4 alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Trosa delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Trosa får betyget. År 28 är sparnivån 7,6 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 6,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem senaste år är 7,7 procent. Enligt det preliminära bokslutet för 29 så blir sparnivån detta år 5,5 procent av totala intäkter. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. I Trosa är denna andel 8 procent av intäkterna. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 4 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Den första kritiska nivån ligger på 25 procent av totala intäkter och betyget blir för skuldflödesgraden. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Trosa även här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad de senaste fem åren på 39 procent av tillgångarna och trenden är fallande. Den första kritiska nivån ligger betydligt högre på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har minskat under mätperiodens senaste fem bokslutsår samtidigt som omsättningstillgångarna ökat något men än så länge är korta skulder större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Trosa betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Trosa den senaste nioårsperioden 6,4 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som också var 6,4 procent. Det ger ett årligt lånebehov på procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Trosa delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Gapet i sparnivå 29 från ett beräknat utfall på 5,5 procent av totala intäkter enligt det preliminära bokslutet upp till den högsta kritiska nivån 6,25 procent av intäkter är 4 miljoner kronor. Även om man beaktar detta behov av åtgärder för 29 och att trenden faller så skall nuvarande delbetyg ändå vara A. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 39

Trosa genomsnitt 3,6 procent av totala intäkter och under den norm på 8,5 procent som tillämpas för kommuner med en växande befolkning dvs en befolkningsutveckling som är större än 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningen i Trosa växte de senaste tio åren med 12,9 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 9 8 7 6 5 riket. Den är över rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från 16 till 11 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning så får Trosa även här betyget. Befolkningen växer årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det sker dock en stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19 25 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Trosa en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Trosa får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Det finns en volym borgen (inga förmedlade lån) på 21 115 kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5,5 miljoner kronor. 4 3 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Investeringsnivå 16 12 Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. 8 4 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 % Skatteunderlag/Invånare 115 11 15 1 95 1997 1999 21 23 25 27 29 Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 4 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Trosa 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Trosa skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Södertälje) år 28. Eftersom Trosa har en högre skattesats 28 med 1,45 procent finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Trosa höjde skatten år 24 med 1, procent och sänkte den år 29 med,3 procent. År 21 höjs skatten igen med,18 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 8 miljoner inom 2-4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, fritid- och kulturverksamheter men främst inom äldre- och handikappomsorg där den största potentialen finns. För avgiftshöjningar blir betyget. Det indikeras betydande avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 57 MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 14 12 1 8 6 4 2 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 57 Mkr miljoner kronor och Trosa får på kostnadspress betyget. Man kan pressa kostnaderna med 18 miljoner kronor inom äldreomsorg, med cirka 14 miljoner inom förskola 1 5 år och cirka 1 miljoner kronor vardera inom grundskola och gymnasieskola. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 21 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 57 miljoner en sänkt skatt på 2,7 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna, som kan anses något lägre än normalt, är till viss del personal eftersom det finns 72 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 67 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 6 personer. Trosa får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Trosa (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar då antalet anställda per tusen invånare kan tyda på något stora arbetslag för arbetsledare och antalet partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Trosa det speciella Trosa kommun ligger i Södermanlands län. Trosa är centralort och Vagnhärad är den andra stora tätorten i Trosa kommun vid järnvägen. Kommunen gränsar till tre andra kommuner och två av dessa har tidigare analyserats i Kommunexperten. I norr finns Södertälje (nr 7/28), i nordväst Gnesta (nr 1/21) och västerut ligger Nyköping. Tåg förbinder Vagnhärad med Nyköping och Norrköping söderut och Södertälje och Stockholm norrut. Restiden med tåg från Vagnhärad till Stockholm är drygt 45 minuter. Avståndet från Trosa till Stockholm är 7 km, till Södertälje 38 km och till Nyköping 45 km. Trosa kallas skämtsamt världens ände. Ursprunget till denna beteckning är omtvistat. År 1991 var Sverige indelat i 284 kommuner. Från och med 1 januari 1992 blev antalet 286 när Trosa och Gnesta tillkom genom delning av Nyköpings kommun. Gnesta, som analyserades i förra numret (januari 21), är obetydligt mindre än Trosa och vill man jämföra utvecklingen i två svenska kommuner som startade samtidigt och i mycket liknar varandra så utgör dessa två bra studieobjekt. Idag är Trosa en etablerad kommun och med ett indikativt finansiellt betyg A visar man upp en välskött ekonomi. Som framgår av KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 41

Trosa betygsmatrisen i faktarutan så har alla analysfrågorna delbetyg A. Om vi fortsätter jämförelsen med Gnesta så är Trosa något attraktivare och växer snabbare. Den kommunalt beskattningsbara medelinkomsten ligger i Trosa, till skillnad från Gnesta, över rikssnittet så Trosa får finna sig i att bära överklasstämpeln i denna del av Sörmland. Sysselsättningen är hög, i underkant av 85 procent, så det är inte någon förmögen ledighetsklass som finns i eller flyttar till kommunen. Trosa är med sitt finansiella indikativa betyg A något mer välskött än Gnesta med sitt B. Kvalitetsmedvetna individer som sätter en ära i att sköta sin egen personliga ekonomi synes i högre grad än andra välja att leva och verka i kommuner som bär samma kännetecken. Det finns flera exempel på detta. De refererade nyckeltalen tillhör analysfrågan finansiella risker där fem av sex nyckeltal har det högsta betyget. Det finns inga kritiska riskmönster. Nyckeltalet borgen har betyget och det är en viktig komponent när kommunskulden ska bedömas. Det sker nedan och där konstateras att det kommunägda företag som beviljats större delen av borgen går med vinst och bär de lån som kommunen gått i LEDNINGSFRÅGA borgen för. Delbetyget för analysfrågan finansiella risker ska vara A. Trosas stora attraktivitet vilar inte bara på ett förnämligt pendlingsläge i en mycket naturskön trakt utan det finns två stora företag med över 25 anställda och många mindre aktiebolag i kommunen. Kommunen är största arbetsgivare och bland de tio största finns Landstinget och Statens institutionsstyrelse men övriga sju är företag. Dessutom ökar antalet arbetsställen per tusen invånare för varje år. Trosa är klassad som pendlingskommun och det är man. Men det finns en dubbel attraktivitet i Trosa både som pendlingskommun och en kommun med bra drag i det lokala näringslivet. När det gäller kommunskulden så har Trosa i utgångsläget för en nettokalkyl ett relativt lågt bruttoförpliktelsebelopp på 5 554 kronor per invånare om man ser till att så mycket som 9 procent av kommunkoncernens omsättning sker i egna ägda bolag. Det ska finnas företag att värdera men det visar sig bara vara ett, nämligen det allmännyttiga bostadsföretaget Trosabygdens Bostäder AB. Då Trosa bildades som kommun 1992 avskildes också cirka 85 lägenheter till en allmännytta i kommunen. Den var då obetydligt mindre än rikssnittet räknat i lägenheter per tusen invånare. Sedan dess har kommunen byggt ut beståndet till cirka 1 5 enligt mätning i september 29. Allmännyttan är nu obetydligt större än rikssnittet. Det har under åren aldrig redovisats några större volymer tomma lägenheter och företaget har de flesta åren redovisat vinster med undantag av 28. Ett avkastningsvärderat aktiekapital tillsammans med en borgen på 237 miljoner kronor och en pensionsavsättning på 24 miljoner kronor ger ett kvittningsbart belopp på 25 154 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir 25 4 kronor per invånare och understiger med god marginal lägsta kritiska nivå 36 9 kronor per invånare för indikation om konsumtionslån. Det finns inga sådana och delbetyget för analysfrågan kommunskuld ska vara A. Det kan tilläggas att pensionsavsättning på 24 miljoner kronor utgör 12,5 procent av hela den bokförda avtalspensionsskulden. Efter delningen av Nyköping 1992 och tillkomsten så var Trosa inte så ekonomiskt välskött under många år. Sparandet låg på en något för låg nivå ända fram till 24, vilket också delvis framgår av diagrammet sparnivå under analysfrågan finansiell hälsa. Under dessa tolv första år så finns det även en kort ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 42 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Trosa Nu antyder bokslutsprognosen för 29 en lätt svacka i sparandet i den finansiella krisen. Säkra därför ett sparande över 6,25 procent av totala intäkter. Var inte rädd då finansiella möjligheter finns i tillräcklig omfattning när det gäller kostnadspress och i viss mån i avgiftspotential. Ett sätt att styra konsekvent är att förelägga sig ett och endast ett mål och förverkliga det - kanske att alltid vara A-kommun och utvärdera detta öppet varje år. Fundera på möjligheten att skydda de avsatta pensionsmedlen bättre, eventuellt genom att först betala skulder och därefter kanske lägga resterande medel i en pensionsstiftelse. Anställda i kommunen: Trosa har för närvarande pensionsfonder för utbetalning av cirka 12 procent av era framtida bokförda avtalspensioner. En trygg placering av dessa medel är förmodligen en pensionsstiftelse eller något liknande. Den yttersta säkerheten för dina avtalspensioner är att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner i det fall pensionsfonderna skulle gå förlorade. Har komperiod med mycket höga investeringar och långa skulder byggdes upp i förvaltningarna. Men sett över alla år så finns en tendens till underinvesteringar. Nu synes det vara så att det allmännyttiga företaget Trosabygdens Bostäder bygger och äger en del förvaltningsbyggnader och hyr ut till kommunen. De senaste nio åren ligger investeringar och sparande i genomsnitt på samma nivå. Men det finns en obalans över tiden med höga investeringar åren 1997 23 och en skulduppbyggnad. År 23 var skulderna 23 miljoner kronor. Därefter följer fyra år, 24 27, av mycket låga investeringar på i genomsnitt 2,5 procent av intäkter samtidigt som sparandet ligger på nivån 7,5 procent av intäkter. Det var också 24 som sparnivån lyftes från cirka 4 procent av intäkter och upp över 8 procent av intäkter, vilket framgår av diagrammet sparnivå. En hushållningsperiod inleddes och lån amorterades. Skulderna vid 28 års utgång var 15 miljoner kronor och under dessa fyra år amorterades 8 miljoner kronor. Trosa bör enligt analysen ha en sparnivå på minst 6,25 procent av totala intäkter och en något högre investeringsnivå i underkant av 8 procent av intäkter vid en så snabb befolkningstillväxt som 12,9 procent de senaste tio åren. Det innebär en liten årlig upplåning men utslaget på en växande befolkning ökar inte skuldbelastningen. Det finns som sagt en tendens till underinvesteringar över åren och kommunens tillgångar uppgår till 59 procent av genomsnittsvärdet för riket. Det innebär att det behöver avsättas 1,5 procent av de årliga totala intäkterna för att finansiera reinvesteringar dvs investeringar som håller den produktiva förmögenheten intakt. Som framgår av de kritiska nivåerna i diagrammet sparnivå så är reinvesteringskravet också 1,5 procent av intäkter. Däremot är nyinvesteringskravet hela 3 procent dvs bredden på den högsta kritiska nivån är 3 procent av totala intäkter vid en befolkningstillväxt på 12,9 procent de senaste tio åren. Det behövs höga sparnivåer och investeringar för att inte kapaciteterna i form av lokaler ska släpa efter befolkningsutvecklingen. Lägsta kritiska nivå avtalspensioner är låga 1,75 procent av totala intäkter. Personalkostnadernas andel av verksamhetens kostnader är låga 53 procent och det innebär att en kritisk nivå på 2 procent av totala intäkter men då det finns avsatta medel i pensionsförvaltning motsvarande dryga 12 procent av hela pensionsskulden kan nivån justeras ner till 1,75 procent av totala intäkter vilket också gjorts som diagrammet avslöjar. Högsta kritiska nivå för sparandet ska alltså vara 6,25 (1,75+1,5+3,) procent av totala intäkter. Som också framgår av diagrammet överstiger sparandet denna nivå med god marginal de senaste fem redovisningsåren vilket också utgör mätperiod för nyckeltalet sparnivå. Nyckeltalsbetyget ska vara. Med fyra nyckeltalsbetyg av fem inom denna analysfråga så ska delbetyget för finansiell hälsa vara A. Ett nyckeltalsbetyg på rörelsekapital berättar att kommunen har en lite väl stor volym korta skulder. Men det är vanligt vid låga räntor att lånade pengar anses vara billigare än egna. Ett positivt rörelsekapital skulle inte bara ge ett nyckeltalsbetyg på rörelsekapital utan ta bort en belastning för nedsatt hanteringsförmåga av utfallande borgen. Nyckeltalet för borgen skulle få värdet i stället för. Vad är speciellt för den kvarvarande analysfrågan finansiella möjligheter som också har delbetyget A? Skatten är relativt hög i Trosa och där indikerar ett nyckeltalsbetyg att en ytterligare skattehöjning inte är en effektiv åtgärd jämfört med de andra två potentialerna, avgiftshöjning och kostnadspress. Under åren som självständig kommun har skatten höjts eller sänkts sju gånger. Det speglar en ganska ryckig skattepolitik och bland annat höjdes skatten en (1) procent 24 då sparandet fördubblades. Det finns avgiftspotentialer och speciellt indikeras att affärsverksamheten skulle kunna ta hem cirka 1 miljoner kronor 28. Det redovisas stora avgiftspotentialer i affärsverksamheten även åren tillbaka. Finns det affärsverksamhet som skattefinansieras? Även nyckeltalet avgiftspolitik med sitt nyckeltalsbetyg visar att avgiftsandelen av totalfinansieringen faller. Det finns överkostnader på 57 miljoner kronor men om dessa omräknas i en möjlig skattesänkning så blir det 2,7 procent. I en liten kommun är ett normalt värde över 3 procent varför man kan dra slutsatsen att Trosa är en relativt kostnadseffektiv kommun. Det finns potentialer i avgiftshöjning och kostnadspress och delbetyget för finansiella möjligheter ska vara A. Rekommendationer Kommunledningen: Trosa har den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden, så som att: behålla en verksamhet med nuvarande standard betala större delen av behövliga investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägare och att de har likvida tillgångar KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 43

Trosa munen ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden så finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten och det speciellt när ni bara varit obetydligt för många anställda. Det är din trygghet. Bevaka att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle göra anspråk på dem även om det skulle vara riksdagen och andra kommuner. Invånare: Du betalar en jämförelsevis hög skatt till en för närvarande finansiellt mycket välskött kommun med något mindre än normala överkostnader i verksamheterna och en viss övertalighet i personal. Du kan därför kräva att få ut en fortsatt hög kvalitet från kommunens serviceutbud. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras. Att dessa goda ekonomiska förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har, som nu, ett finansiellt betyg på A-nivå varje år in i framtiden. Välj och stöd politiker som har den målsättningen då det är din trygghet att det varje år kan bli lite bättre i Trosa. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Trosas mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om en sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor extra. Med uthålliga finanser på A-nivå skapas förutsättningarna för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Kommunen skulle kunna ha ett betyg på A-nivå som uttalat mål för varje år in i framtiden. Ett årligt program av skattesänkningar ger även det högre fastighetsvärden. Med dessa åtgärder blir fastigheten en ännu likvidare tillgång. Företagare och investerare: Har attraktiva och natursköna Trosa komparativa fördelar för ditt företag så kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Trosa. Överväger du lokaliseringslägen i en mindre företagarkommun med goda kommunikationer söder om Stockholm och söker en kommun med stark ekonomi och goda finanser är Trosa en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Trosa så finns en A-kommun till i omgivningarna samt en B- och en D-kommun. Finansiell Elitlicens Finansiell Elitlicens garanten för god kommunal ekonomi En kommun ska ha god ekonomi och klara av sina åtaganden, både idag och i framtiden. Det är en självklarhet. Men hur vet man om en kommun har god ekonomi? Ett sätt är att se efter om kommunen har Finansiell Elitlicens. Då vet man att kommunen har uthålliga finanser och för en hållbar ekonomisk politik. Men det är definitivt inte alla kommuner som meriterar sig för den klassningen. Långsiktigt uthålliga finanser Elitlicensen bygger på ett generationssolidariskt perspektiv på kommunernas ekonomi. Det betyder att kommunernas verksamhet och finanser ska vara långsiktigt uthålliga. Varje generation ska finansiera sin egen kommunala konsumtion och inte vältra över en större låneskuld till nästa generation. Elitlicensen stärker ledningen och tyglar kortsiktig överbudspolitik ute i nämnderna. De som äventyrar ekonomin kommer direkt att utpekas genom att kommunen förlorar sin licens. Både de som tar och de som missbrukar ansvar får tydligare ansikten. Det stärker en skötsam lednings ekonomiska styrning. Fördelar med licensen Att ha en Finansiell Elitlicens innebär att kommunen ökar sin attraktionskraft hos företag, invånare och kommunal personal. De som är eller har varit anställda av kommunen bör vara angelägna om sina framtida pensioner. En elitlicens garanterar att finanserna är i ett sådant skick att pensioner kan betalas ut. En bortspelad licens bör öka personalens oro för sina pensioner. Ju fler anställda kommunen har, ju hög re värde har licensen för kommunen som attraktiv arbetsgivare. Med elitlicensen har kommunledningen ett verktyg som ger högsta effektivitet i ekonomistyrningen, dvs ledningen kan styra genom att kontinuerligt utkräva ansvar. Om någon ekonomiansvarig misslyckas på någon nivå i styrningen av sin lokala ekonomi, kan alla tydligt avläsa hur det påverkar kommunens totala ekonomi. Därmed framgår också om meriteringen äventyras eftersom den anges i miljoner kronor. 44 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Växjö Växjö de ekonomiska siffrorna imponerar I vågmästarkommunen Växjö finns en tendens att ibland tappa greppet över den vardagliga ekonomin. Kommunen tycks nu vara på väg ner från en framgångsrik period som fortfarande motiverar ett högsta betyg A. Ekonomin är starkare än vad de ekonomiska dokumenten är analysvänliga. Speciellt är att Växjö som universitetsstad inte försämrar de tre skattebasnyckeltalen skattekraft, befolkning och sysselsättning. Det vilar ett småländskt ekonomiskt snålstuk över Växjö à la Spara i Lyckoslanten och det ska uppfattas som beröm. Mediabild och bakgrund Redan 1342 fick Växjö sina stadsrättigheter av kung Magnus Eriksson. Idag har kommunen över 8 innevånare. Växjö har lång tradition som skolstad, residensstad och stiftsstad. Den 1 januari 21 gick Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman och bildade Linnéuniversitetet som tillsammans får 31 studenter. De största arbetsgivarna i kommunen är Växjö kommun med cirka 7 4 anställda följt av Landstinget Kronoberg med cirka 4. Därefter följer universitetet och sedan Volvo Construction Equipment med cirka 8 anställda. Byggsektorn har de senaste åren varit stark i Växjö och flera nya bostadsområden har vuxit fram. Antal nya bostäder de senaste åren (26 8) har varit cirka 52 nya bostäder per år. Kommunen är aktiva i projektet Trästad 212 och re geringen satsar 5,5 miljoner kronor på det treåriga projektet där målet är att sprida kunskap om modernt och klimatanpassat träbyggande. Växjö har redan genomfört sex olika trähusprojekt. Media skriver att Växjö är en av de svenska städer som ingår i City Airlines satsning på inrikesflyg till ett 4-tal europeiska destinationer. Växjölinjen kommer att drivas av det nystartade bolaget Air Växjö som delägs av ett antal lokala investerare. Sju städer i landet får nya flyglinjer till Göteborg, för vidare transport ut i Europa. Tanken är att Landvetter flygplats utanför Göteborg ska utgöra navet i storsatsningen. Det skrivs att tennis och trä går hand i hand i den öppna arkitekttävlingen om ny tennishall i Växjö. Det vinnande bidraget blev Tennis + Trä och kom från danska Kent Pedersen Arkitektfirma. Det finns inget beslut att bygga en tennishall utan tävlingen skulle sätta fokus på trä som byggmaterial. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparnivån för 29 är från kommunens preliminära bokslut för 29. Växjö har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Växjö har samlat en del av sina företag i en koncern med Växjö Kommunföretag AB som moderbolag. Detta skedde 25 men redan tidigare hade kommunens förvaltningslokaler överförts till Växjö Kommunfastigheter AB. Det Faktaruta Växjö Betyg: A (indikativt 21) Befolkning: 81 74 (28) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 2,76 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 135 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 4 33 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner (28) Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 22 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 45

Växjö senare påverkar de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar- och investeringsnivå. KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Växjö kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 91 743 Vissa tillgångar värderade 81 343 Nettoförpliktelsebelopp 1 4 Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 91 7 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Växjö ligger på plats 261 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på cirka 81 3 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då låga 1 4 kronor vilket med mycket god marginal understiger de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Växjös amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Växjö delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Växjö får betyget. År 28 är sparnivån 4,6 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. De ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 261 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga två översta kritiska nivåerna (för re- och nyinvesteringar) är nedjusterade (halverade utrymmen, se avsnittet om analysförutsättningar ovan). Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 4,4 procent. Enligt kommunens preliminära bokslut för 29 beräknas sparnivån då bli 3,9 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Växjö har förmedlade lån till de egna ägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda företagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Växjö hade 28 bara 136 miljoner kronor i långa skulder medan de förmedlade 1 536 miljoner i lån till de egna ägda bolagen. Delen långa lånen netto är alltså noll procent av intäkterna. Den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden i Växjö. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Växjö också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad på 26 procent av tillgångarna de senaste fem åren och trenden är fallande. Den första kritiska nivån ligger betydligt högre på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt obetydligt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår men är fortfarande större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Växjö betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Växjö under den senaste nioårsperioden 3,6 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,4 procent av intäkterna. 46 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Växjö Med betyget på sparnivå får Växjö delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Dock finns ett gap i sparandet 29 på 15 miljoner från utfallet på 3,5 procent av totala intäkter enligt det preliminära bokslutet upp till den högsta kritiska nivån 4,25 procent av totala intäkter. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 7 6 5 4 det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 3,4 procent av totala intäkter och under den norm på 8,5 procent som tillämpas för kommuner med en växande befolkning dvs en befolkningsutveckling som är större än 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningen i Växjö växte de senaste tio åren med 1 procent. Då Växjö Kommunfastigheter AB äger kommunens verksamhetsfastigheter och hyr ut dessa till de kommunala förvaltningarna så bör detta normvärde justeras ned och bli cirka 4,5 procent av totala intäkter. Med investeringar i genomsnitt på 3,4 procent av totala intäkter finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är något under rikssnittet. Med en svagt stigande trend de senaste sex åren ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 43,3 miljoner kronor. 3 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år 12 9 6 3 3 9 99 91 92 1 93 2 94 3 95 4 96 5 97 6 98 7 99 8 Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Växjö kommun Länet Riket % Skatteunderlag/Invånare 1 98 96 1997 1999 21 23 25 27 29 Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 47

Växjö MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 12 1 8 6 4 2 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 313 Mkr från 97 till 98 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Växjö även här betyget. Befolkningen växer snabbt både årligen och långsiktigt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Växjö en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Växjö får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns en volym borgen och förmedlade lån på 76 626 kronor per invånare vilket är mycket över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital och en låg sparnivå är även hanteringsförmågan för eventuellt utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 71 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld ( Mkr), Hälsa (71 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Växjö skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Alvesta) år 28. Eftersom Växjö har en lägre skattesats år 28 med,45 procent så finns en potential på cirka 61 miljoner kronor. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 71 miljoner kronor. En skattehöjning kan stå för 85 procent av det totala behovet (61 miljoner av 71 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 85 procent klarar inte bara den lägsta kritiska nivån 33 procent utan även nästa på 66 procent blir det en belastning och betyget blir på Skattehöjning. Växjö sänkte skatten senast år 28 med,2 procent. Nu höjer jämförelsekommunen Alvesta skatten 21 så potentialen ökar men Alvesta ersätts då med Tingsryd med oförändrad skatt på 21,46 vilket också innebär betyget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 2 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Den större delen av potentialen indikeras inom äldre- och Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. handikappomsorg. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 71 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan stå för 27 procent av det totala behovet (2 miljoner av 71 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 27 procent inte ens når över den första kritiska nivån 33 procent blir det tre belastningar. Betyget blir därför på Avgiftshöjningar. Det indikeras vissa avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 313 miljoner kronor och Växjö får betyget på kostnadspress. Man kan pressa ner kostnaderna med cirka 1 miljoner kronor inom social omsorg, 65 miljoner inom äldreomsorg, 4 miljoner vardera inom förskola 1-5 år och kulturverksamhet och cirka 35 miljoner inom fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 135 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 313 miljoner en sänkt skatt på cirka 2,3 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna, som kan anses något lägre än normalt, är till liten del personal eftersom det finns 96 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 94 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 14 personer. Växjö får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Växjö (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt 48 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Växjö saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Växjö är en stor kommun med ett stort organisationsspann dvs många nämnder och kommunägda företag. Det finns också belastningar för det relativt stora antalet partier i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. LEDNINGSFRÅGA Växjö det speciella Växjö kommun ligger i Kronobergs län. Av Växjös sex kommungrannar har två tidigare analyserats i Kommunexperten. Det är Sävsjö (nr 3/29) i nordväst och Tingsryd (nr 3/28) i söder. I norr ligger Vetlanda, i öster Uppvidinge och Lessebo och i väster Alvesta. I utgångsläget på analysbordet såg kommunen Växjö inte så märkvärdig ut men växte i styrka allt eftersom analysen fortskred. Det var en del detektivarbete och noterna i årsredovisningarna skulle kunna vara lite utförligare exempelvis för borgen och förmedlade lån. Det slutade med det indikativa finansiella betyget A och Växjö går in i den nedre delen av ratinglistans A-tabell med sina 11 nyckeltalsbetyg av 19 möjliga. Ekonomin är starkare än vad de ekonomiska dokumenten är analysvänliga. Det vilar ett småländskt ekonomiskt snålstuk över Växjö à la Spara i Lyckoslanten och det ska uppfattas som beröm. Växjö är sedan länge en politisk vågmästarkommun och det brukar sällan resultera i en tillfredsställande ekonomisk skötsamhet men här verkar ekonomin ligga utanför de politiska stridigheterna. Men svackan i sparandet 23 och 24 som visas i diagrammet under analysfrågan finansiell hälsa är så djup att den måste karaktäriseras som markerad och resultera i ett nyckeltalsbetyg C. Det tyder väl inte på ekonomisk skötsamhet? Och de tre åren dessförinnan är nivån för låg. Så sant, men Socialdemokraterna hade makten 23 26 så om de ställde till det under mandatperiodens första två år så redde de upp det de två sista åren. Sparandet lades på godkänd hög nivå över 4,25 procent av totala intäkter. Det nuvarande borgerliga styret fortsätter att hålla höga sparnivåer men trenden faller snabbt när det preliminära utfallet för 29 tas med i bilden. Delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa ska för närvarande vara A och vad som varit räknas inte in nu. Det kan nämnas att när sparandet föll 23 och 24 så drogs investeringarna ner och någon skulduppbyggnad skedde aldrig. Man är snabbare på att parera än att styra upp ekonomin. Det kan noteras att Växjö Fastighetsförvaltning AB, som äger kommunens verksamhetslokaler, visar röda siffror 28 och tar en resultatförsämring på 23 miljoner kronor. Är det en parering i den finansiella krisen genom en nedjustering av hyrorna till kommunen för att visa ett bättre ekonomiskt resultat 28? Det rör sig i så fall bara om en halv procent på sparandet. Men sparandet faller mycket från 27 års värde på 6,5 procent av intäkter och ner till 4,6 procent av intäkter. Och nu ska sparandet styras upp igen? Koncernen bildades 25 och en räntesnurra med förmedlade lån har etablerats efter hand på ett välkänt kommunalt maner, som exempelvis Östersund. Där hittade vi en kommun som hade amorterat alla långa skulder och genom transaktioner etablerat en stor volym förmedlade lån till sin koncern. Bety ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 49

Växjö dande ränteintäkter, utdelningar och riskavgifter för borgen bokfördes årligen på kommunens finansnetto. Så är det också i Växjö även om det finns en ringa volym långa skulder på 137 miljoner kronor kvar att beta av. I Växjö är dessa ränteintäkter 19 miljoner från 1,5 miljarder kronor i förmedlade lån 28 och det motsvarar så mycket som 2,5 procent av totala intäkter. Betänk att högsta kritiska nivå för sparandet enligt kommunallagens hushållningskrav ska vara 4,25 procent av intäkter. När de långa lånen betalts finns kapacitet att bygga en avtalspensionsfond. Långt innan koncernbildningen 25 lades kommunens förvaltningslokaler ut på Växjö Kommunfastigheter AB. Det är också rationellt att samla sina förvaltningsfastigheter i ett eget ägt förvaltningsbolag som därefter hyr ut lokaler såsom barnstugor, skolor mm till de kommunala förvaltningarna. Ges de budgetansvariga för olika verksamheter pengar knutna till utbudet har det visat sig vara mycket effektivitetsdrivande om de fritt får hyra de lokaler de behöver. Även Växjö är i detta avseende ett föredömligt exempel. Överkostnaderna i verksamheterna har effektiviserats ner till 313 miljoner kronor motsvarande en skattesänkning på endast 2,3 procent. Kalkylmässigt anser analyssystemet att Växjö ska kunna driva sin verksamhet effektivt med en personaltäthet på 94 anställda per tusen invånare och man hade 96 per tusen 28. Året innan var detta nyckeltal 89 per tusen så nedgången i sparandet 28 är en personalexpansion. Man ligger och pendlar med personaltätheten kring optimal nivå. Det ska inte vara så svårt att ta igen de 15 miljoner kronor som sparandet är för lågt, enligt det preliminära bokslutet 29, genom kostnadspress. Man gnetar årligen med avgifterna då inga avgiftspotentialer av betydelse indikeras och man är mån om att hålla skattesatsen lägre än grannkommunerna. Möjligtvis indikerar nyckeltalet avgiftspolitik genom betyget och därmed en fallande avgiftsandel av totalfinansieringen att det finns större avgiftspotentialer än nyckeltalet avgiftshöjning signalerar genom sitt betyg. Det kan vara avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Delbetyget för finansiella möjligheter ska vara A. Speciellt är att Växjö som universitetsstad inte försämrar de tre skattebasnyckeltalen skattekraft, befolkning och sysselsättning. I övriga universitetsstäder har den växande skaran studenter motiverat kompensationer i dessa nyckeltal men inte i Växjö. Man har högsta nyckeltalsbetyg ändå. Det indikerar, som det framhålls i kommunens redovisning, att det är mycket bra drag i det lokala näringslivet. Fem av sex risknyckeltal har betyget och delbetyget för analysfrågan ska vara A. Rekommendationer Kommunledningen: Växjö har den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden, såsom att: behålla en verksamhet med nuvarande standard betala behövliga investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner fortsätta att utveckla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägare och att de har likvida tillgångar Nu antyder det preliminära bokslutet för 29 en svacka i sparandet i den finansiella krisen. Säkra därför ett sparande över 4,25 procent av totala intäkter. Finansiella möjligheter finns i tillräcklig omfattning när det gäller kostnadspress. Ett sätt att styra konsekvent och undvika svackor är att förelägga sig ett och endast ett mål och förverkliga det kanske att alltid vara A-kommun och utvärdera detta öppet varje år. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A- nivå. Stöd en sådan politik genom att kräva att kommunens ledning antar detta som mål och utvärderar att så sker varje år. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Har kommunen ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden så finns det nämligen pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten. Det är din trygghet. Det finns ännu inte några avsatta pensionsmedel i form av kassabalanser i förvaltning så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en jämförelsevis låg skatt till en för närvarande finansiellt mycket välskött och effektiv kommun med storstadens normala nivå på överkostnaderna i verksamheterna och en obetydlig övertalighet i personal. Du kan kräva att få ut en fortsatt hög kvalitet från kommunens serviceutbud. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras. Att dessa goda ekonomiska förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har, som nu, ett finansiellt betyg på A-nivå varje år in i framtiden. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Växjös mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om en sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor extra. Med fortsatt uthålliga finanser på A-nivå skapas förutsättningarna för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt i Växjö. Även ett långsiktigt program med årliga skattesänkningar åstadkommer högre fastighetsvärden. Med dessa åtgärder blir fastigheter i Växjö ännu likvidare tillgångar. Företagare och investerare: Har det naturskönt gröna Växjö komparativa fördelar för ditt företag så kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Växjö. Söker du en bra kommun och överväger lokaliseringslägen med bra kommunikationer i en storstad i södra Sverige så är Växjö en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Växjö så finns ingen mer A-kommun i omgivningarna men tre B- och två C-kommuner samt en D-kommun. 5 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Örnsköldsvik Örnsköldsvik vid Botnia, nästan i topp Botniabanans tillkomst och stora energiinvesteringar har stimulerat ekonomin i Örnsköldsvik men också ökat skulderna dramatiskt. Nu gäller det att hålla i ekonomin och det gör ledningen i kommunen men det fattas lite till godkänd överskottsnivå. Det är i sparnivån det brister. Högsta kritiska nivån är 5,5 procent av totala intäkter och genomsnittet för de fem senaste redovisningsåren är 5 procent av intäkter. Man ligger marginellt på fel sida om den kritiska nivån. Det blir ett starkt B. Styrkorna är delbetyg A på analysfrågorna finansiella risker och möjligheter. Mediabild och bakgrund Örnsköldsvik ligger i norra Ångermanland och idag har kommunen över 55 innevånare. Örnsköldsvik grundades som köping 1842 och blev stad 1894. Namnet kommer från landshövding Per Abraham Örnsköld (1762 1769). Det är som minne efter denne landshövding som köpingen fick namnet Örnsköldsvik. De största företagen i kommunen är skogsföretaget M-real och verkstadsindustrierna Land Systems Hägglunds och Hägglunds Drives. Det finns en dominans av skogs- och verkstadsindustri i kommunen. Ett enormt byggprojekt som håller på att avslutas är Botniabanan. Det är en förlängning av kustjärnvägen längs norrlandskusten från Kramfors upp till Umeå och omfattar en nybyggnad av ca 19 mil järnväg. Bygget påbörjades 1999 och hela banan ska vara färdig för trafik i augusti 21. Det ger förutsättningar för en större arbetsmarknadsregion med förbättrade möjligheter att dagspendla. En sevärdhet i kommunen är Höga Kusten som den 29 november 2 utnämndes till nytt världsarv av FN-organet Unescos Världsarvskommitté. Höga Kustens unika geologi är det främsta skälet till att området blev världsarv. Media skriver att Cesam bekymras av butiksdöd i centrala Örnsköldsvik. Cesam, där cirka 8 procent av köpmännen är medlemmar, oroar sig för en smygkontorisering av centrum och uppmanar kommunen att ta större ansvar för stadskärnans utveckling. Lokaler i gatuplanet måste fyllas med butiker för att behålla pulsen. De är oroliga för vad som kan hända med stadskärnan om inte kommunen, som stor fastighetsägare, agerar på rätt sätt. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparnivån 29 är från det preliminära bokslutet för 29. Örnsköldsvik har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Örnsköldsvik har samlat sina egna ägda bolag i en koncern, Rodret i Örnsköldsvik AB, och i den finns fyra bolag. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens Faktaruta Örnsköldsvik Betyg: B (indikativt 21) Befolkning: 55 387 (28) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 21,79 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 94 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 3 2 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner (28) Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 21 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 51

Örnsköldsvik framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 13 1 kronor per invånare. Det är mycket över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Örnsköldsvik ligger på plats 281 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger i Örnsköldsvik ett värde på 66 9 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då cirka 36 2 kronor vilket med liten marginal understiger de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Det finns inga tecken på sådana lån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Örnsköldsviks amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Örnsköldsvik kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 13 96 Vissa tillgångar värderade 66 856 Nettoförpliktelsebelopp 36 24 återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Örnsköldsvik delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. ANALYSFRÅGA I 4 2 Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 281 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Örnsköldsvik får betyget. År 28 är sparnivån 4,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem år är 5 procent. Enligt det preliminära bokslutet beräknas sparnivån 29 bli 3,9 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Örnsköldsvik har förmedlade lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Örnsköldsvik hade 28 långa skulder på 28 miljoner kronor medan de förmedlade 256 miljoner i lån till de egna ägda bolagen. Delen långa lån netto ligger i genomsnitt på 1 procent av intäkterna för de fem senaste åren. Den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden i Örnsköldsvik. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Örnsköldsvik också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån (netto) tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad runt 21 procent av tillgångarna. Den första kritiska nivån här ligger så högt som 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Både omsättningstillgångar och korta skulder har legat på i stort sett oförändrad nivå under den senaste mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt med värden strax under nollpunkten och med en svag fallande trend. Kapitalbildningen får i Örnsköldsvik betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Örnsköldsvik under den senaste nioårsperioden 4,6 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som också var 4,6 procent. Det ger ett årligt lånebehov på procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Örnsköldsvik delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Gapet i sparnivå 29 från ett beräknat utfall på 3,9 procent av totala intäkter enligt det preliminära bokslutet upp till den högsta kritiska nivån 5,5 procent av intäkter blir 48 miljoner kronor. 52 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Örnsköldsvik FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 7 6 5 4 Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 5,4 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Örnsköldsvik bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av totala intäkter. Det är den norm som tillämpas för kommuner med en befolkningsutveckling inom +/ 5 procent under tio år. Befolkningsförändringen den senaste tioårsperioden var 2,2 procent. Det finns ingen risk att man investerar ihjäl sig eller drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger på en normal nivå. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är något under rikssnittet. Med en stigande trend på från 95 till 98 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Örnsköldsvik betyget. Åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen minskar dock långsiktigt och det finns en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44/45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Örnsköldsvik en långsik ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 3,2 miljoner kronor. 3 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Förvärvsfrekvens 9 85 8 75 7 % Skatteunderlag/Invånare 1 95 9 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 Totalt för Örnsköldsvik Riket Riksmax Värnamo Kommuntrenden Rikstrenden 1997 1999 21 23 25 27 29 Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 53

Örnsköldsvik tig trend som är bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Örnsköldsvik får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns en volym borgen och förmedlade lån på 66 339 kronor per invånare vilket är mycket över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 73 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (), Hälsa (73) och Risk (). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Örnsköldsvik skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Nordmaling) år 28. Eftersom Örnsköldsvik MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 213 Mkr har en lägre skattesats 28 med,86 procent så finns en potential på 81 miljoner kronor. Den risk, som indikeras och behöver hanteras, ges ett åtgärdsbelopp på 73 miljoner kronor per år. Detta ryms inom potentialen på 81 miljoner kronor och därför blir betyget på skattehöjning. Örnsköldsvik har haft en oförändrad skatt de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 11 miljoner inom 2-4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 73 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan endast stå för 15 procent av det totala behovet (11 miljoner av 73 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 15 procent inte ens når den lägsta kritiska nivån 33 procent så blir det tre belastningar och betyget blir på Avgiftshöjningar. Det indikeras även betydande avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 213 miljoner kronor och Örnsköldsvik får betyget på kostnadspress. Man kan pressa ner kostnaderna med cirka 8 miljoner kronor inom äldreomsorg, 7 miljoner inom grundskola, 35 miljoner inom kulturverksamhet och 2 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 94 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 213 miljoner en sänkt skatt på cirka 2,3 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna, som kan anses något lägre än normalt, är till en del personal eftersom det finns 112 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 95 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 92 personer. Örnsköldsvik får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Örnsköldsvik (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har det funnits ett stabilt politiskt block. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Örnsköldsvik är en kommun med relativt många invånare och det antas att den organisatoriska trögheten växer med antalet invånare. Det finns en belastning då så många anställda som 112 per tusen invånare kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag för arbetsledare. Det finns dessutom en belastning då antalet partier i fullmäktige kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. 54 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Örnsköldsvik Örnsköldsvik det speciella Örnsköldsviks kommun ligger i Ångermanland i Västernorrlands län och har Örnsköldsvik som centralort. Örnsköldsviks kommun är en viktig exportkommun med 3,5 procent av Sveriges export, betydligt mer än befolkningsandelen,7 procent. Kommunen har fem kommungrannar och det är bara Åsele i nordväst som ännu inte har analyserats i Kommunexperten. Norrut ligger Bjurholm (nr 1/28) och Nordmaling (nr 1/29). Söder om kommunen ligger Kramfors (nr 1/29) och i väster Sollefteå (nr 8/28). Örnsköldsvik är en av de större städerna utefter norrlandskusten med ett dominant socialdemokratiskt styre sedan lång tid tillbaka. Kommunen har en hyfsad ordning på sin ekonomi men skötsamheten när det gäller den vardagliga ekonomin räcker inte till högsta betyg. Men det fattas så lite. Det indikativa finansiella betyget blir B och som framgår av betygsmatrisen i faktarutan så brister det enbart i analysfrågan finansiell hälsa där delbetyget är B. När det gäller analysfrågan kommunskuld är delbetyget A och här ligger Örnsköldsvik med sitt nettoförpliktelsebelopp på rätt sida om den lägsta kritiska gränsen för indikation om konsumtionslån. Detta kommenteras ingående LEDNINGSFRÅGA längre fram. Styrkorna är delbetyg A på analysfrågorna finansiella risker och möjligheter. Som alltid när det gäller ett lägre betyg än det högsta för analysfrågan finansiell hälsa så är det i sparnivån det brister och så är det också i Örnsköldsvik, vilket framgår av diagrammet för nyckeltalet sparnivå. Högsta kritiska nivån är 5,5 procent av totala intäkter och genomsnittet för de fem senaste redovisningsåren är 5 procent av intäkter. Man ligger marginellt på fel sida om den kritiska nivån. Det blir ett starkt B. Men i diagrammet finns också utfallet för åren 23 och 24 och det preliminära bokslutet för 29, vilka alla tre ligger i C-intervallet. Det är de fyra starka åren 25-28 i underkant av 5,5 procent av totala intäkter som gör att delbetyget B måste betraktas som ett starkt B. Tidigare var man en vanlig B- kommun. Intressant i detta diagram är de tre kritiska nivåernas krav som berättar om förhållandena i Örnsköldsvik när det gäller finansiering av avtalspensioner, re- och nyinvesteringar. Det behöver årligen avsättas 2,5 procent av totala intäkter för att i framtiden kunna betala avtalspensionerna mot normala 2 procent av intäkter och det indikerar ett större åtagande än normalt. Men för att hålla kommunens produktiva kapital intakt behövs mindre än normalt, bara 1,5 procent av totala intäkter mot normala 2 procent. Och för betalningen av de årliga nyinvesteringarna räcker det med att avsätta 1,5 procent av totala intäkter. Den summerade kritiska sparnivån i Örnsköldsvik ska vara minst 5,5 procent av intäkter. I Örnsköldsvik bedriver man med andra ord sin verksamhet med mycket personal och en mindre kapitalutrustning än vad som är vanligt. Personalandelen av verksamhetens kostnader i kommunen är så mycket som 73 procent och maximum i riket är 74 procent. Mäts storleken på hela det 28 redovisade framtida pensionsåtagandet i termer av kronor per invånare så är det värdet också höga 26 844 kronor. Redan en pensionsskuld som passerat 22 kronor per invånare kan anses hög. Verksamheten i kommunen skulle kunna skötas effektivt med en personaltäthet på 95 anställda per tusen invånare och Örnsköldsvik har 112 anställda per tusen. Det innebär en övertalighet på 92 personer som invånarna i kommunen idag tvingas betala för. I framtiden måste även invånarna vara med och betala dessa övertaligas pensioner. När det gäller kommunens tillgångar så uppgår dessa till 77 procent av ge ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 55

Örnsköldsvik nomsnittsvärdet för riket och bortlyfts de förmedlade lånen, som blåser upp en balansräkning, så blir detta värde bara 67 procent. Rent analytiskt antyds att kommunens verksamhet bedrivs av mycket personal i inte helt ändamålsenliga lokaler. Det sker en stor skuldökning i kommunkoncernen. Det händer mycket i Örnsköldsvik, speciellt när det gäller energiutbyggnad och kommunikationer. Den nyligen öppnade delen av Botniabanan till Örnsköldsvik kräver ett nytt resecentrum. Skulderna ökar i koncernredovisningen med dryga 2 miljoner kronor från 26 och till 28 och det är mest lån till Övik Energi AB. Bruttoförpliktelsebeloppet har under senare år ökat till 13 96 kronor per invånare och förklaringen finns ovan. Kan denna skuldökning räknas hem i form av tillgångsvärden? Under koncernmodern Rodret AB finns fyra bolag varav två uppvisar stabila vinster under senare år och kan avkastningsvärderas och det är det allmännyttiga AB Övikshem och Öviks Energi AB. De övriga två, Tjänstecentrum AB och Örnsköldsvik Hamn och Logistik AB, värderas tills vidare till 1 krona var och halva deras borgen lyfts av i kalkylen för att få fram ett nettoförpliktelsebelopp. Med de uppgifter som finns för 28 så fås ett nettoförpliktelsebelopp på 36 24 kronor per invånare. Det är utan större marginal under de 36 9 kronor per invånare som är gränsen för indikation om konsumtionslån och delbetyget för kommunskuld ska vara A. Det är angeläget att skulderna inte ökar 29 och framöver om de två bolagen Tjänstecentrum AB och Örnsköldsvik Hamn och Logistik AB fortsätter att visa röda siffror. Det är även angeläget att de två övriga bolagen sköts så att de får en ökad vinsttillväxt inom vad som kan ses som skäligt. När det gäller analysfrågan finansiella risker så har dessa nyckeltal inte enbart betyget på fem av sex nyckeltal utan speciellt visar de tre skattebasnyckeltalen individuella styrkor utöver kraven för högsta betyg. Möjligtvis är det goda drag i det lokala näringslivet som detta indikerar ett resultat av kommunens egna satsningar på energiutbyggnad och resecentrum och bygget av Botniabanan genom kommunen. Delbetyget för finansiella risker ska vara A. Jämfört med de sex kommunerna i Västernorrland är överkostnaderna 213 miljoner kronor men dessa kommuner kan inte anses tillhöra de effektiva när det gäller att bedriva kommunal verksamhet i Sverige. Jämförs Örnsköldsviks tio verksamhetsområden med kostnadsläget för kommunerna i kommuntypen större städer blir överkostnaderna cirka 5 miljoner kronor. Trots att detta är kostnader för en stor övertalighet i personal, som visas ovan, så ska delbetyget för finansiella möjligheter vara A. Personal är numera en varierbar produktionsfaktor. Rekommendationer Kommunledningen: Eftersom det bara indikeras en kortsiktig svaghet så behövs bara en åtgärd: skulle sparandet 29 visa sig understiga högsta kritiska nivå 5,5 procent av totala intäkter vid årets slut så höj sparnivån till minst denna nivå så fort som möjligt. Den mest effektiva åtgärden kalkylmässigt sett är kostnadspress. Bevaka också att de kommunägda företagen sköts väl så att de har god avkastning och kan värderas högt. Det håller kommunskulden på godkänd nivå. Fundera på om Örnsköldsvik ska gå framtiden till mötes med den mix av produktionsfaktorer som analysen indikerar dvs att förlita sig på mycket personal i verksamheterna. Alternativet är att genom investeringar på en högre nivå skapa en större volym produktiva lokaler som inte kräver så stor bemanning. Kommunen låser in arbetskraft som det lokala näringslivet kan behöva för att expandera. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Då blir du tryggare i din anställning eftersom kommande generationer inte behöver prioritera så hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni och har varit alldeles för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det finns inga avsatta pensionsmedel ännu så du är beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en jämförelsevis låg skatt till en finansiellt relativt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är normala för en storstadskommun. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Att de relativt goda förutsättningarna består även om tendensen på kort sikt är en försämrad ekonomi kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om en sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Ser du också din villa som en viktig penningplacering ligger det i ditt intresse att kommunen blir aktivare i sin ekonomistyrning igen. I takt med att Örnsköldsvik meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Företagare och investerare: Har Örnsköldsvik komparativa fördelar för ditt företag så kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Örnsköldsvik. Överväger du lokaliseringar i Mellannorrland i en större industrikommun med en bra hamn så är Örnsköldsvik en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Att de relativt goda förutsättningarna består, även om tendensen på kort sikt är en något försämrad ekonomi, kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B-kommunen Örnsköldsvik så finns i omgivningarna tre C- och två D-kommuner. 56 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Österåker Österåker bra jobbat ända upp Den historiskt finansiella lågbetygskommunen Österåker tog sig samman 23 och levererade fem ekonomiskt godkända år. Svackan 28 blev påminnelsen om att en god ekonomi ständigt måste erövras och det lyckades man med 29. Även de egna ägda företagen i kommunen är välskötta och redovisar skäliga vinster. Kommunen har amorterat långa lån, rörelsekapitalet har förbättrats och kommunen funderar på att avsätta medel i pensionsfonder. Österåker uppfyller symptomen på den snabbt växande kommunen som straffas hårt av systemet för utjämning av skatteintäkter och kostnader mellan kommunerna. Mediabild och bakgrund Österåkers kommun är en av Stockholms läns 26 kommuner och ligger i södra Roslagen. Centralorten Åkersberga delas av Åkers kanal som en gång i tiden var vikingarnas farvatten mellan Östersjön och Uppsala. Kommunen är en skärgårdskommun med 1 1 öar och har varierat landskap med skogar, ängar, berg och 75 insjöar. Vid 19-talets början byggdes Roslagsbanan till Åkersberga som då blev knutpunkt för södra Roslagen. Roslagsbanan förlängdes sedan till Österskär vid havet. Vid 195-talets slut började man bygga bostäder i Åkersberga för att minska bostadsbristen i Stockholm. Åren 1966 75 var den stora nybyggarperioden och Åkersberga fick sin struktur med flerfamiljshus i centrum omgivet av villaområden. 1968 hade kommunen färre än 14 innevånare och idag börjar kommunen närma sig 4 innevånare. Befolkningsökningen de senaste åren har varit över 4 per år. I arbetsförmedlingens statistik över andelen arbetslösa i Sveriges hamnar Österåker bland de kommuner som uppvisar lägst arbetslöshet i landet. En sevärdhet i kommunen är Wira Bruk som grundades på 163-talet. Det var landets första klingsmedja och bruket hade tidvis ensamrätt att tillverka värjor åt kronan. Wira är idag en levande bruksmiljö där det bland annat finns utställning och försäljning av konstsmide. Media skriver om den omfattande ombyggnaden av Åkersberga Centrum som pågår. Ägare till centrumet är Citycon och projektet planeras vara färdigt till 211. Åkersberga Centrum kommer efter ombyggnaden att uppgå till cirka 23 kvadratmeter försäljningsyta varav cirka 6 procent i det gamla centret och 4 procent i nybyggnationen. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparnivån 29 är från det preliminära bokslutet för 29. Österåker har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Österåker samlade 22 de flesta av sina egna ägda bolag i en koncern, AB Faktaruta Österåker Betyg: A (indikativt 21) Befolkning: 38 72 (28) Kommuntyp: Förortskommuner Kommunalskatt: 19,23 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 75 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 76 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner (28) Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 11 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 57

Österåker Åkers kanal. Kommunens verksamhetsfastigheter hade långt tidigare överförts till koncerndottern Armada Fastighet AB. Det senare påverkar de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar- och investeringsnivå. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 75 kronor per invånare. Det är över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Österåker ligger på plats 192 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Österåker kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 74 961 Vissa tillgångar värderade 5 731 Nettoförpliktelsebelopp 24 23 rättvisande nettoförpliktelsebelopp. En försiktig värdering ger ett värde på cirka 5 7 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 24 3 kronor vilket med mycket god marginal understiger de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Det finns inga tecken på sådana lån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Österåkers amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Österåker delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 19 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparandet i Österåker får betyget. År 28 är sparnivån 1,7 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 3,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. De två översta kritiska nivåerna (för re- och nyinvesteringar) är nedjusterade (något mer än halverade utrymmen, se avsnittet om analysförutsättningar ovan). Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 4 procent. Då det preliminära bokslutet för 29 indikerar en sparnivå på 3,3 procent av intäkter motiverar det nyckeltalsbetyget. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Österåker har förmedlade lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Österåker hade 28 bara 111 miljoner kronor i långa skulder medan de förmedlade 24 miljoner kronor i lån till de egna ägda bolagen. Delen långa lån netto är alltså på noll procent av de totala intäkterna. Den första kritiska nivån är 25 procent av totala intäkter. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens långa skulder är över 135 procent av de totala koncernintäkterna. Den kritiska nivån här är 12 procent. Med den belastningen får skuldflödesgraden i Österåker betyget. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Österåker också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad på 33 procent av tillgångarna de senaste fem åren och trenden är stigande. Den första kritiska nivån ligger betydligt högre på 6 procent. Betyget blir ändå inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar även här passerar en kritisk nivå. 58 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Österåker För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Trenden faller svagt därför att korta skulder har växt obetydligt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår och är genomsnittligt något större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Österåker betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Österåker under den senaste nioårsperioden 2,9 procent av de totala FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 6 5 4 3 intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som också var 2,9 procent. Det ger ett årligt lånebehov på procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Österåker delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 3,5 procent av totala intäkter och mycket under den norm på 8,5 procent som tillämpas för kommuner med en växande befolkning dvs en befolkningsutveckling som är större än 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningen i Österåker växte de senaste tio åren med 15,9 procent. Då Armada ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 17,6 miljoner kronor 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år 18 15 12 9 6 3 9 99 91 92 1 93 2 94 3 95 4 96 5 97 6 98 7 99 8 Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Österåker kommun Länet Riket % Skatteunderlag/Invånare 12 115 11 15 1 1997 1999 21 23 25 27 29 Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 59

Österåker Fastighets AB äger kommunens verksamhetsfastigheter och hyr ut dessa till de kommunala förvaltningarna så bör investeringsnivån i snitt justeras ner till cirka hälften av normens värde vilket är cirka 4 procent av totala intäkter. Med i genomsnitt 3,5 procent investeringar de senaste fem åren så finns ingen risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är över rikssnittet på nivån 113 procent. Med en relativt stabil trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Österåker betyget. Befolkningen ökar årligen och långsiktigt i snabb takt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Det förekommer dock en 6-årspuckel och det sker en stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19 25 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Österåker en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Österåker får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 35 3 25 2 15 1 5 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 186 Mkr tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Det finns en volym borgen och förmedlade lån på 51 87 kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuellt utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Österåker skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Täby) år 28. Eftersom Österåker har en högre skattesats år 28 med 1,7 procent så finns ingen potential och betyget blir på Skattehöjning. Under åren 27 till 29 sänktes skatten med,1 procent varje år och år 25 och 26 med,35 procent. Österåker höjde skatten senast år 23 med,7 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 45 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. En stor del av potentialen indikeras inom äldre- och handikappomsorg. Eftersom inga behov av åtgärder indikeras och potentialen är 45 miljoner kronor blir betyget på Avgiftshöjningar. Kostnadspressen kalkyleras till 186 miljoner kronor och Österåker får betyget på kostnadspress. Man kan pressa ner kostnaderna med cirka 55 miljoner kronor inom äldreomsorg, 4 miljoner inom social omsorg och 3 miljoner kronor inom det som benämns infrastruktur, skydd mm. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Dessutom kan kostnaderna pressas med 25 miljoner kronor inom gymnasieskolan och 15 miljoner vardera inom förskola 1-5 år och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 75 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 186 miljoner en sänkt skatt på cirka 2,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna, som kan anses något lägre än normalt, är till liten del personal eftersom det finns 63 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 61 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 9 personer. Österåker får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Österåker (här finns bara betygen och ). De 6 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Österåker senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för det relativt stora antalet partier i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns en belastning för en låg avgiftsandel och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Österåker det speciella Österåkers kommun ligger i Stockholms län. Centralort är Åkersberga. Åkersberga genomkorsas av Roslagsbanan, som har flera stationer inom tätorten. Från Åkersberga station går bussar till bland annat Ljusterö, Danderyd och Norrtälje, samt Kista via Norrortsleden. Kommunen präglas i hög grad av närheten till havet i öster och innefattar flera stora öar i den norra delen av Stockholms skärgård bland annat Ljusterö, Siarö, Vättersö, Husarö, Ingmarsö och Särsö. Kommunen har fyra kommungrannar varav två tidigare har analyserats i Kommunexperten, det är Vallentuna (nr 4/29) i nordväst och Vaxholm (nr 8/28) i söder. I väster ligger Täby och i norr Norrtälje. Det är första gången Österåker ligger på analysbordet för en ordentlig granskning och bedömning. Spaning har tidigare visat en kommun med svåra ekonomiska problem. Det har gällt för låga överskott. Under de flesta åren på 199-talet har sparandet faktiskt varit negativt och det har således rört sig om den vanliga oförmågan att hantera den vardagliga ekonomin. Det framgår tydligt i diagrammet för sparandet under analysfrågan finansiell hälsa att kommunen har ett för lågt sparande fram till 22 och att det 23 händer något. Med betyget på sparnivå fram till 22 så var också Österåker en kommun med det indikativa finansiella betyget D fram tills dess. Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Men idag, efter fem år med ett godkänt sparande 23 till 27 och även godkänd nivå för sparandet 29 enligt preliminärt bokslut, så blir betyget för nyckeltalet sparnivå. Ledningen i Österåker deklarerade några år in på det nya seklet att man skulle ta tag i de ekonomiska problemen och det har man gjort. Svackan i sparandet 28 var en tillfällighet när nu facit finns för 29. Det är lätt att se ekonomin som ett cupspel och ett förlorat år innebär att man släpper greppet helt. Men ekonomistyrning är mer ett seriespel och alla vet att man kan vinna en serie även om man förlorar några matcher. Men man måste vinna ett kritiskt antal för att vinna serien. Därför används i våra analyser en femårig mättrend vid betygsättningen. Ett tappat år som här 28 påverkar inte så mycket. Delbetyget för analysfrågan finansiell hälsa ska vara A. Eftersom det övriga tre analysfrågorna också har delbetyget A så har Österåker det finansiella indikativa betyget A. Österåker uppfyller också symptomen på den snabbt växande kommunen som straffas hårt av systemet för utjämning av skatteintäkter och kostnader mellan kommunerna. Detta framtvingade skattehöjningar på sammantaget 1,4 procent under de tre åren 2-23. De hjälpte till att återställa den ekonomiska balansen, men det räckte inte utan verksamheten sattes också under starkt effektivitetstryck. Överkostnaderna i verksamheterna re LEDNINGSFRÅGA ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 2, 21 61

Österåker ducerades till att 28 enbart motsvara en skattesänkning på 2,5 procent. Andelen personal i verksamheterna minskades från 76 anställda per tusen invånare 22 ner till 63 anställda per tusen 28. Samtidigt sänktes skatten igen i flera små steg under senare år. Speciellt för Österåker är också, för att svara upp på det externa effektiviseringstrycket, att mycket verksamhet sker i annan regi än kommunens. Bara 67 procent av verksamheten är i egen regi och det minskar behovet av anställda till uppskattningsvis 61 per tusen invånare. Med 63 anställda per tusen blir den nuvarande övertaligheten cirka 9 personer. För att inte fastna i en diskussion här om det omfördelningslotteri som utjämningen är hänvisas till artikeln Effektiva kommuner betalar för ineffektiva i Kommunexperten 11/29. Där framgår att Österåker finns på plats 285 av 29 kommuner och förfogar över 45 477 kronor per invånare. Det är 53,4 procent av det som Åsele förfogar över med sina 85 165 kronor per invånare. Åsele toppar tabellen. Varför är de kritiska nivåerna i spardiagrammen så låga för Österåker? Den lägsta, avtalspensionsnivån, är 1,75 procent av de totala intäkterna och speglar en låg personalandel av kommunens verksamhetskostnader på bara 47,2 procent (max är 74), en lågt redovisad pensionsskuld och optimalt med personal. Det finns fram till 28 inga pengar i pensionsförvaltning som skulle motivera en ytterligare nedjustering. Nästa två kritiska utrymmen gäller den del av sparandet som bör öronmärkas för re- och nyinvesteringar för att hålla den produktiva förmögenheten intakt tills kommande generationer tar över. Var och en av dessa utrymmen är nedjusterade till,75 procent av totala intäkter då kommunens tillgångar uppgår till endast 34 procent av genomsnittsvärdet för riket. Förvaltningsfastigheterna ägs sedan länge av Armada Fastighets AB och hyrs av kommunen och andra utförare av kommunalt finansierad verksamhet. Kombinationen negativt sparande under många tidigare år och investeringar på normal nivå bygger skulder och Österåker är en kommun som idag har ett något högt bruttoförpliktelsebelopp på 74 961 kronor per invånare. Men investeringarna har varit neddragna under alla år och skulderna har byggts upp i de egna ägda bolagen. Den större delen av kommunskulden är borgen och förmedlade lån till egna ägda bolag på 51 87 kronor per invånare. Koncernen med moderbolaget AB Åkers kanal bildades 22 och det bokfördes ett förmedlat lån på 24 miljoner kronor, förmodligen reverser som ersättning till kommunen då moderbolaget köpte nuvarande dotterbolag. Men redan tidigare lades förvaltningslokalerna med skulder ut på Armada Fastighets AB. De tidigare låga investeringarna i kommunen gällde därför främst mark, byggnader och tekniska anläggningar. Det kan nämnas att detta förmedlade lån är löst under 29 enligt uppgifter i det preliminära bokslutet. Kommunen har amorterat långa lån, rörelsekapitalet har förbättrats och kommunen funderar på att avsätta medel i pensionsfonder. Österåker har inte bara haft en ansvarsfull ledning från och med 23 som under en period av hårt yttre effektivitetstryck svarat upp mot detta och skött ekonomin på ett föredömligt sätt utan även de egna ägda företagen är välskötta och redovisar skäliga vinster. Avkastningsvärderingar ger höga kvittningsbara värden och de bär sina skulder och då kan även den höga borgen räknas med i den kalkyl som resulterar i ett nettoförpliktelsebelopp på låga 24 23 kronor per invånare. Österåker har delbetyget A på analysfrågan kommunskuld. Det finns inget speciellt att kommentera inom de två återstående analysfrågorna finansiella risker och finansiella möjligheter. I varje grupp har ett nyckeltal betyget medan övriga har betyget. på borgen berättar att skulderna finns i de kommunägda företagen. Det har redan konstaterats ovan och de går att räkna hem. på skattehöjning påvisar högre skatt än minst en grannkommun och effektivare åtgärder, om sådana skulle behöva vidtas, är att pressa ner kostnaderna och höja avgifterna. Rekommendationer Kommunledningen: Österåker har den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden, så som att behålla en verksamhet med nuvarande standard betala behövliga investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner fortsätta utveckla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägare och att de har likvida tillgångar Ett sätt att fortsätta styra konsekvent och undvika svackor är att förelägga sig ett, och endast ett mål, och förverkliga det kanske att alltid vara A-kommun och utvärdera detta öppet varje år. Det är nästa steg för en kommun som önskar gå ut och fylla sitt varumärke med en ekonomisk positiv laddning. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A- nivå. Stöd en sådan politik genom att kräva att kommunens ledning antar detta som mål och utvärderar att så sker varje år. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Har kommunen nämligen ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden så finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten. Det är din trygghet. Det finns ännu inte några avsatta pensionsmedel i form av kassabalanser i förvaltning så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en jämförelsevis låg skatt till en finansiellt relativt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är obetydligt lägre än normalt för en stor förortskommun. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras. Att dessa goda ekonomiska förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har, som nu, ett finansiellt betyg på A- nivå varje år in i framtiden. Välj och 62 Kommunexperten nummer 2, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Österåker öckerö Företagare Företagare och och investerare: investerare: Har Har Öckerö Öckerö Öckerö Öckerö en en av av de de jämförelsekommuner stöd politiker som har den målsättningen då det är din trygghet att det varje år nivå skapas alltså förutsättningar för Du att nor extra. Med uthålliga jämförelsekommuner finanser på A- komparativa komparativa fördelar fördelar för för ditt ditt företag företag du du kan kan använda använda som som måttstock. måttstock. Du kan kan du du fundera fundera på på att att investera investera kontrollerar kontrollerar om om Öckerö Öckerö kommuns kan bli lite bättre i Österåker. allt fast kapital kan bli ännu kommuns mer värt. egna egna Villaägare: pengar pengar i fast Villapriserna fast egendom egendom är i inte Öckerö. Öckerö. låga Kommunen ekonomi ekonomi fortsätter fortsätter skulle kunna utvecklas utvecklas ha ett på på betyg nuvarande på rande A-nivå relativt nuva Överväger i Överväger Österåker du du och lokaliseringar lokaliseringar din ambition i är Göteborgmodligeborgs Göte för relativt som höga höga uttalat nivå nivå mål genom genom för att varje att följa följa år närhet närhet att i säkra en en mindre mindre en god kommun kommun utveckling är är in upp upp i framtiden. kommunens kommunens Med finansiella finansiella sådana åtgärder betyg. betyg. blir Är Är av värdet på din villa för framtiden. fastigheten en ännu likvidare och värdefullare tillgång. Det gör även en lägre Många faktorer påverkar en fastighets värde och en viktig sådan aspekt är hur skatt. kommunens ekonomi och finanser utvecklas och görs kända för omvärlden. Österåker komparativa fördelar för Skulle en bättre kännedom om kom ditt företag så kan du fundera på att Företagare och investerare: Har munens starka ekonomi ge exempelvis investera egna pengar i fast egendom i 1 procents högre värdetillväxt Tierps per år i 3 Österåker. Överväger du lokaliseringar Tierps kommun kommun år så innebär det räknat på varje insats alldeles norr om Stockholm i en förortskommun så bör Österåker vara en om 1 kronor minst 33 45 kro Kristinehamns Kristinehamns kommun kommun Kungälvs Kungälvs kommun kommun Skurups Skurups kommun kommun Framtidens Framtidens ekonomi ekonomi redan redan idag! idag! du du av av någon någon anledning anledning missnöjd missnöjd över av de kommuner du kan ta med i utvärderingen. Österåker är en A-kommun B kom över förhållandena förhållandena i den den finansiella finansiella B kommunen men munen har Öckerö Öckerö de två så så handikappen finns finns en B kommun B kommun att växa snabbt till till i omgivningarna, omgivningarna, och att vara missgynnat men men också också av en en systemet kommun. A A kommun. för utjämning av skatteintäkter och kostnader mellan kommuner. Du kontrollerar om ekonomin i Österåkers kommun fortsätter att utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella A-kommunen Österåker så finns två A-kommuner till i omgivningarna men också en B- och en C-kommun. ehandel.kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner På På ehandel.kommunexperten.se ehandel.kommunexperten.se kan kan du du bland bland annat annat köpa köpa kompletta kompletta nummer nummer av av analystidningen analystidningen Kommunexperten, Kommunexperten, enstaka enstaka kommunanalyser, kommunanalyser, fristående fristående artiklar, artiklar, temapaket temapaket och och beställa beställa prenumeration prenumeration på på tidningen tidningen Kommunexperten Kommunexperten allt allt i i PDFformat. PDFformat. Kristinehamn Rockwell Kristinehamn Rockwell Bibliotekskunder Kristinehamn Palatino Bibliotekskunder Kristinehamn Palatino använder använder webbplatsen webbplatsen som som PDF-bibliotek PDF-bibliotek och och kan kan Kristinehamn ladda Kristinehamn ladda hem hem alla alla Goudy typer Goudy typer av av material. material. Besök Besök ehandel.kommunexperten.se! ehandel.kommunexperten.se! Kristinehamns kommun Skurups kommun Bromölla kommun Tierps kommun Framtidens ekonomi redan idag! Frankeras Frankeras ej. ej. Mottagaren Namn: Mottagaren Namn:...... betalar betalar portot. portot. Företag/kommun: Företag/kommun:...... Antal Antal prenumerationer: prenumerationer:...... Faktureringsadress: Faktureringsadress:...... Postadress: Postadress:...... Förlaget Kommunexperten AB AB SVarSpoSt 251 251 415 415 758 758 54 54 uppsala Kopiering KOPIERING förbjuden. FÖRBJUDEN. Se SE redaktionsrutan. REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. nummer Kommunexperten nummer 2, 4, 4, 21 29 29 63 63 E-post: E-post:...... Kristinehamn Rockwell Kristinehamn Palatino Kristinehamn Goudy

Avsändare: Förlaget Kommunexperten AB Smedsgränd 2a 753 2 Uppsala I detta nummer: Essunga Hultsfred Hällefors Svedala Trosa Växjö Örnsköldsvik Österåker I nästa nummer: Alvesta Arboga Eslöv Gnosjö Nyköping Uppsala Vårgårda Älvdalen