Dnr UFV 2018/1968. Personsäkerhet. Rutiner för fysisk säkerhet. Fastställd av Säkerhetschef

Relevanta dokument
Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för egendomsskydd

Riktlinjer för egendomsskydd

Rutiner för fysisk säkerhet

Handlingsplan för personsäkerhet gällande hot och våld

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer hot och våld

Riktlinjer mot Våld och hot i arbetsmiljön

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Dnr UFV 2018/1965. Kamerabevakning. Rutiner för fysisk säkerhet. Fastställda av: Säkerhetschef

Riktlinjer för egendomsskydd

Definition av hot och våld Ansvar Chefer med arbetsmiljöuppgifter

Riktlinjer för säkerhetsarbetet

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Hantering av behörigheter och roller

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

Hot och våld - skydd av medarbetare

Riktlinjer för tjänsteresor och möten

Handlingsplan mot hot eller hot om våld Lärcenter

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun

Vid akuta incidenter sekundär intervention

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD

Våld och hot RIKTLINJER

Handlingsplan mot hot och våld

Riktlinjer. Riktlinjer mot hot och våld KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente. Strategi Taxa

Riktlinjer vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Österåkers kommun. Beslutad av Kommunstyrelsen

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Policy - Hot och va ld

Österlengymnasiet. Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på Österlengymnasiet.

Krisstödsrutin. för social- och omsorgsförvaltningens anställda

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Hot och våld inom vården

REGLER OCH HANDLÄGGNINGSORDNING RÖRANDE NATTARBETE, ENSAMARBETE SAMT ÖVERNATTNING I GÖTEBORGS UNIVERSITETS LOKALER

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

HANDLINGSPLAN VID HOT- ELLER VÅLDSITUATIONER. Vård och omsorg Handikappomsorg SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA

Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige , 175. Reviderad av kommunstyrelsen , 187.

Riktlinjer vid hot och våld mot förtroendevalda i Danderyds kommun

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Krisstödsrutin. för omsorgsförvaltningens anställda

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen Dnr

Rutin gällande hot och våld Njudungsgymnasiet

Om det händer. Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser

Riktlinjer för hot, våld och trakasserier som riktar sig mot förtroendevalda

Våld och hot inom vården

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Hat, hot och våld mot förtroendevalda

Antagen KS (5) Våld och hot - rutin

Riktlinje - Hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda

Riktlinjer för informationssäkerhet

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Plan mot kränkande behandling. Fagerlidsskolan 2018/2019

HANDLINGSPLAN VID HOT ELLER VÅLDSITUATIONER

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rev Handlingsplan och säkerhetsrutiner vid hot och våld

Göteborgs Stads Riktlinje för Personsäkerhet

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi

Krisplan, Institutionen för Lärandet

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete

Provocera inte och avstå själv från att hota då undviker du att trappa upp konflikten.

Handlingsplan för stöd till internationella studenter vid en krisoch katastrof situation vid Göteborgs universitet

Rutin avseende kränkande särbehandling i arbetslivet

Policy och rutiner för hur Upplands Väsby förebygger och hanterar kränkande särbehandling och sexuella trakasserier

Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun

Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD

Välkomna. Trygghet & Säkerhet

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR

Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Handlingsplan för våld och hot mot förtroendevald

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Guide för en bättre arbetsmiljö

Författningssamling. Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier på arbetsplatsen

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Syfte och ansvar 3 Handlingsplanens syfte Ansvar. Riskinventering 4 Riskgrupper Risksituationer

Hot och våld mot förtroendevalda och tjänstemän

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter och brandskyddsuppgifter

LATHUND FÖR UTBYTESSTUDIER MEDICINSKA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Dnr 2044/ Arbetsmiljönämnden

TRyGg & säker mandatperiod

Bildningsförvaltningen Område Öst

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN

Policy mot diskriminering och trakasserier

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola

UFV 2011/619. Uppgifter och beslutanderätter för dekan som är ordförande i fakultetsnämnd inom vetenskapsområdet.

Transkript:

Personsäkerhet Rutiner för fysisk säkerhet Fastställd av Säkerhetschef 2018-11-07

Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 2.1 Efterlevnad 3 2.2 Uppdatering av rutinerna 4 3 Mål 4 4 Larmnummer vid allvarlig händelse 4 5 Tillträde till universitetets lokaler 4 6 Hot och våld i arbetsmiljön 5 6.1 Fysisk arbetsmiljö 5 6.2 Åtgärder vid hot eller våld 6 7 Resesäkerhet 7 7.1 Vid resa till högriskland/område 7 7.2 Boende 8 7.3 Den anställdes ansvar 8 7.4 Prefektens ansvar 9 8 Kamerabevakning på Uppsala universitet 10 9 Besök, evenemang, öppna föreläsningar, konferenser på Uppsala universitet 10 9.1 En samlad bild för universitetets bästa 10 9.2 Arrangörens ansvar 10 9.3 Hotbild och skydd 11 9.4 Riskbedömning checklista 11 10 Skyddad identitet 11 11 Publicering av anställdas rumsnummer 11 12 SIS-godkända ID-kort 11 12.1 Beställning och utfärdande 12 12.2 Utkvittering och återlämning 12 13 Bilagor 12 Sida 2 av 12

1 Inledning Personsäkerhetsarbetet ska bedrivas förebyggande och inriktas på att skapa en trygg och säker miljö. Det ska vara en naturlig del i verksamheten och beaktas vid varje förändring i densamma. Personsäkerhetsarbetet innefattas i det lagstadgade systematiska arbetsmiljöarbetet. Dessa rutiner avser att beskriva universitetets arbete med personsäkerhet, baserat på Universitetets rutiner för fysisk säkerhet, UFV 2018/1967 Universitetets arbetsmiljöpolicy, UFV 2005/1757 Riktlinjer för tillträde och upplåtelse till universitetets lokaler, UFV 2018/841 AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 1982:3 Ensamarbete AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön Dessa rutiner ersätter - Rutiner för fysiskt skydd Personsäkerhet (UFV 2012/487) - Rutiner för fysisk säkerhet Säkert resande Förberedelser och beredskap i samband med utlandsresor i tjänsten (UFV 2012/601) - Riktlinjer för egendomsskydd SIS-godkända ID-kort (UFV 2014/192) 2 Ansvar 2.1 Efterlevnad Ansvaret för efterlevnad av universitetets rutiner för personsäkerhet fördelar sig enligt följande: Rektor har det övergripande ansvaret Prefekt/motsvarande vid sin institution, avdelning eller motsvarande Områdesföreståndare för samordning av säkerhetsarbetet inom sitt intendenturområde Säkerhetschef för planering, samordning och uppföljning, samt kontroll av efterlevnad Verksamma vid universitetet för att följa rutinerna Sida 3 av 12

2.2 Uppdatering av rutinerna Säkerhetschefen ansvarar för att rutinerna kontinuerligt uppdateras och att underliggande stöddokument fastställs. 3 Mål Hot, våld och skador som kan drabba anställda, studenter eller övriga verksamma i universitetets lokaler, eller risk för hot, våld och skador, ska förebyggas, minskas eller elimineras. 4 Larmnummer vid allvarlig händelse Syftet med larmnumret är att verksamma vid allvarliga händelser ska kunna larma och få stöd av väktare, samt även kunna larma ledningen. Larmnumret är kopplat till en larmcentral hos ett bevakningsföretag, som är bemannad dygnet runt. Vid behov av akut väktarstöd på grund av svårhanterliga situationer, ring 018-471 25 00 och begär assistans av väktare. Var beredd att uppge: - Ditt namn - Plats (Uppsala universitet, institution/motsv. och adress) - "Vi behöver väktarstöd omgående på grund av..." - Ett telefonnummer där du kan nås (direktnummer) 5 Tillträde till universitetets lokaler Riktlinjer för tillträde och upplåtelse till universitetets lokaler (UFV2018/841) gäller för tillträde till samtliga lokaler där Uppsala universitet bedriver utbildning och forskning. Universitetets lokaler är inte att betrakta som allmänna i den meningen att allmänheten har tillträde till dem. Grundregeln är att endast studenter som är antagna till utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå samt anställda och andra personer med arbetsplats på institutionerna har tillträde till universitetets lokaler. Tillträdesrätten gäller i den utsträckning som behövs för studierna respektive tjänstgöringen. Tillträdesrätten gäller även för representanter för universitetets studentkårer och personalorganisationer. Andra kategorier än de nämnda har inte tillträde till korridorer, undervisningssalar och andra utrymmen utan särskilt tillstånd. Sida 4 av 12

6 Hot och våld i arbetsmiljön Med hot menas muntliga eller skriftliga hotelser om fysiskt våld eller skadegörelse. Med våld menas aggressiva handlingar som leder, eller kan leda till, fysisk eller psykisk skada hos en annan människa. Några olika former av hot och våld är olaglig förföljelse (stalkning), misshandel, trakasserier, bombhot, rån eller hot via e-post, telefon eller vid besök. På Uppsala universitet finns ett antal olika yrkesområden och arbetsuppgifterna skiljer sig åt i de olika verksamheterna. Risken att utsättas för hot eller våld ser dock olika ut beroende på vilken typ av yrkesområde man tillhör och/eller vilka arbetsuppgifter man utför. Risken att utsättas för hot eller våld är större där följande inslag finns: Pengar, varor eller andra värdeföremål Makt- eller myndighetsfunktion Möten med människor För den som utsätts för våld eller hot om våld innebär det stora psykiska påfrestningar. Enbart kunskapen om att man kan utsättas för våld eller hot innebär för många arbetstagare en stark psykisk press i arbetet. Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön innehåller de föreskrifter och allmänna råd som arbetsgivaren ska tillämpa för arbete där det kan finnas risk för våld eller hot om våld. 6.1 Fysisk arbetsmiljö Behovet av tillträdesskydd och bemannade receptioner, tjänsterums inredning och överfallslarm bör särskilt uppmärksammas i den fysiska arbetsmiljön. Detaljerade och korrekta instruktioner till larmmottagare är av största vikt för att säkerställa snabba ingripanden vid nödsituationer. Bibliotek och receptioner är ofta allmänna utrymmen där många besökare vistas. Receptionsutrymmet ska om möjligt kunna låsas så att besökare inte kan ta sig in och utrymningsväg bör finnas för personalen. Ensamarbete bör i möjligaste mån undvikas. Fasta och/eller bärbara larm bör finnas. Om det finns grundad anledning att anta att en person kan tänkas bli hotfull eller våldsam, välj då att ta emot besöket i ett rum med helst två utgångar. Om möjligt, ha gärna en kollega närvarande. En väktare kan inför besöket anlitas och finnas i angränsande rum. Sida 5 av 12

Möblera rummet för möjlighet till fri passage. Tänk på att plocka undan lösa inventarier som kan användas som tillhygge. Allmänt gäller om förhållningssätt att undvika att provocera eller bli provocerad, försök behålla lugnet. Det är viktigt att lyssna aktivt, respektera revir och att alltid hålla sig till sakfrågan. 6.2 Åtgärder vid hot eller våld Dokumentation Alla händelser med inslag av hot eller hot om våld ska dokumenteras. Viktigt att i detalj skriva ned vad som inträffat. Redogörelsen undertecknas av den som utsatts för våld eller hot om våld. Prefekt ansvarar för att inträffade händelser om våld och hot om våld anmäls till krisgruppen, Arbetsmiljöverket och vid behov försäkringskassan. Incidentrapportering av hot eller våld Alla anställda och studenter har ansvar för att rapportera tillbud till prefekt/motsvarande. Stöd till den som varit utsatt Den som har varit utsatt för våld eller hot om våld ska erbjudas möjlighet till professionellt samtalsstöd. Chef ska undersöka vilket stöd och skydd den hotade eller våldsutsatta behöver, för att därefter ta kontakt med HR och säkerhetsavdelningen för att vidta åtgärder. Exempel på åtgärder kan vara att kollega alternativt väktare följer till och från arbetet under en tid, att den hotade får möjlighet att sova borta från hemmet under ett par dagar, bärbart larm, larm i hemmet med mera. När en kollega drabbas av hot eller hot om våld är det också viktigt att chef snabbt går ut med saklig information om vad som hänt till övriga kollegor. Arbetsgruppen bör ges möjlighet att prata om det som hänt. Polisanmälan av våld och hot Alla former av våld och hot bör alltid polisanmälas av den som utsatts för våld eller hot. Skriv ned vad som inträffat så snart som möjligt som stöd för minnet och säkra eventuell bevisning. Vid frågor, eller behov av stöd och hjälp, kontakta säkerhetsavdelningen. Sida 6 av 12

Säkerhetshöjande åtgärder Vid hot som bedöms allvarliga kan den drabbades uppgifter i universitetskatalogen, Medarbetarportalen och besökssystem döljas. Den drabbade kan även utrustas med bärbart överfallslarm om hoten bedöms som särskilt allvarliga. Vid frågor, eller behov av stöd och hjälp, kontakta säkerhetsavdelningen. 7 Resesäkerhet Uppsala universitetet har anställda, gästforskare, stipendiater, doktorander med flera som ofta reser i tjänsten. Ibland går resorna till områden med ökad säkerhetsrisk. Riskerna kan delas upp i flera kategorier: Allmänna, som stora trafikolyckor, tågkrascher, stora strejker, kriminalitet Geografiska, som oroshärdar, krigszoner, våldshandlingar, kidnappning Naturkatastrofer, som jordbävningar, tsunamis, vulkanutbrott Andra faror i naturen, som glaciärsprickor, sandstormar, rovdjur Lämna en resplan med kontaktuppgifter (hur och var du kan nås under resan) till institutionens personaladministratör. Kontrollera att kontaktuppgifter för anhöriga finns i Primula. Om du ansvarar för studenter som reser utomlands, glöm inte att samla in deras kontaktuppgifter. Boka alltid resor via universitetets självbokningssystem eller avtalad resebyrå. För mer information, se Medarbetarportalen, Stöd och service, Resor. Större grupper från samma institution eller avdelning bör av säkerhetsskäl undvika att resa med samma transport vid samma tidpunkt. 7.1 Vid resa till högriskland/område Prefekt/motsvarande ska informeras om eventuell riskzon i samband med ansökan om tjänsteresa. Bedöm om resan sker till ett område eller land som definieras som riskzon, samt vilka säkerhetsrisker som finns. För att göra bedömningen kan man Ta hjälp av områdesexperter eller kollegor Ta del av utrikesdepartementets reserekommendationer för området Konsultera universitetets säkerhetschef Att höra med experter är särskilt viktigt första gången ett område ska besökas. Sida 7 av 12

Om resan är speciellt riskfylld eller i områden med begränsad tillgång till telefon eller e- post, bör man komma överens med någon på institutionen om avrapportering under resans gång. Vid resor i högriskländer/områden är man oftast beroende av lokala samarbetspartners (t.ex. internationella eller lokala Non-Governmental Organisations, NGOs), som bör väljas med omsorg. Tänk på att vissa organisationer kan uppfattas av olika parter som en del av konflikten och därför vara utsatta för speciella hot. Vid resor till högriskländer/områden eller vid längre utlandsvistelse bör svenska ambassaden i landet informeras. 7.2 Boende Vid val av boende bör säkerhetsriskerna värderas, både vad gäller hälsorisker, våld och kriminalitet. Tänk på att det tekniska brandskyddet kan ha brister på en del håll i världen, ta därför gärna med en resebrandvarnare på resan. 7.3 Den anställdes ansvar Anställd innefattar alla tjänstekategorier samt medarbetare som inte har anställning till exempel personer med utbildningsbidrag, arvoderade, stipendiater etc. som reser på institutionens uppdrag. Ansök i god tid om tjänsteresa med godkännande från prefekt/motsvarande, samt i förekommandefall från handledare eller projektledare. Ta gärna med ett brev från institutionen, finansiär eller samarbetspartners som beskriver syftet med resan och institutionens stöd. Lämna en resplan med kontaktuppgifter (hur och var du kan nås under resan) till institutionens personaladministratör. Lämna kontaktuppgifter för anhöriga till institutionens personaladministratör. Förvissa dig om att säkerheten runt researrangemanget på resmålet är tillfredsställande. Kom ihåg att du på tjänsteresa representerar din institution och Uppsala universitet. Prata inte om konfidentiella saker i okända personers närvaro. Var noga med att ingen obehörig kan läsa känsliga handlingar. Om en kris uppstår under resan Kontakta om möjligt prefekt eller personaladministratör per telefon och informera om vad som skett, hur mår du var kan du nås. Sida 8 av 12

Du kan dygnet runt ringa universitetets larmnummer +46 18 471 25 00. Om centralen har hög belastning placeras du i tillfällig kö, men de tar emot ditt samtal så fort de kan. Försök och håll kontakt med institutionen så länge den kritiska situationen kvarstår. Vid olycka eller akut sjukdom kontakta Falck Global Assistance, +46 8 587 717 49, fga@se.falck.com FGA ansvarar för internationell assistans för den som omfattas av Statens tjänstereseförsäkring. Fyll i och ta med dig ett försäkringskort från Kammarkollegiet. Kontakta administratören på din institution/motsvarande för att få försäkringskortet, anställda vid förvaltningen kontaktar Servicecenter. Gör polisanmälan lokalt på plats om du utsatts för brott eller stöld. 7.4 Prefektens ansvar Prefekt innefattar prefekter, föreståndare för centrumbildning, universitetsförvaltningens avdelningschefer och, i tillämpliga fall gällande ansvar, till de personer som prefekt delegerat arbetsuppgifter. Godkänn eller avslå begäran om tjänsteresa inom rimlig tid. Ange tydliga skäl varför en tjänsteresa avslås. Meddela den anställde vem vid institutionen som ska kontaktas i händelse av en krissituation. Om en kris uppstår under resan Ta reda på vad som hänt. Om händelsen är omfattande ta hjälp av universitetets centrala krisorganisation genom larmnummer 018-471 25 00, dygnet runt. Om du löser krisen inom verksamheten Bistå den anställde och försök om möjligt hjälpa till att tillgodose dennes omedelbara behov. Informera de som behöver information anhöriga, säkerhetschef, personalavdelning, försäkringsbolag, utrikesdepartementet, ev. ambassad. Kontakta pressansvarig vid avdelningen för kommunikation och externa relationer för stöd och hjälp vid kontakter med media. Följ kontinuerligt upp situationen till dess att den kritiska fasen är över. Sida 9 av 12

Uppföljning efter hemkomst Följ upp hur personen mår fysiskt och psykiskt. Analysera vilka lärdomar som kan dras. 8 Kamerabevakning på Uppsala universitet Kamerabevakning kan ha många syften som att förebygga, utreda och avslöja brott men också i syfte att skapa tryggare miljöer och förhindra olyckor. Universitetets rutiner för kamerabevakning (UFV2018/1965) reglerar ansökningar, hantering av övervakningsmaterial och sekretess. 9 Besök, evenemang, öppna föreläsningar, konferenser på Uppsala universitet I universitetets lokaler anordnas ett stort antal evenemang besök, möten, öppna föreläsningar, konferenser, konserter m.m. De kan vara öppna för allmänheten eller endast för inbjudna åhörare eller gäster. 9.1 En samlad bild för universitetets bästa Det är viktigt att information om förestående evenemang når säkerhetsavdelningen i god tid, för att skapa en samlad bild av vad som pågår i form av evenemang på hela universitetet. Syftet är att säkerställa att evenemang kan genomförs ordnat och på ett tryggt och säkert sätt för evenemangsdeltagare, universitetets personal och studenter och utan störningar eller åverkan i våra lokaler. Ett enskilt evenemang behöver inte vara kontroversiellt om det inte samtidigt pågår ett annat med motsatt budskap i lokalen bredvid. Vid tillfällen som dessa kan man i god tid diskutera lösningar så att båda evenemangen kan genomföras på ett tryggt och säkert sätt. 9.2 Arrangörens ansvar Det åligger arrangören att: - Verka för god säkerhet under evenemanget, vidta åtgärder vid avvikelse och avbryta evenemanget när motsatsen råder - Ansvara för brandsäkerheten under evenemanget Sida 10 av 12

9.3 Hotbild och skydd Vid evenemang där inbjudna gäster har ett eget personskydd gäller det skyddet endast den personen/sällskapet - inte universitetets personal, studenter eller lokaler. En högriskpersons hotbild kan överföras till universitetets personal, studenter, evenemangsdeltagare och egendom. Vid sådana evenemang kan säkerhetshöjande åtgärder vara nödvändiga i form av väktare/ordningsvakter från universitetets avtalade bevakningsföretag. 9.4 Riskbedömning checklista I Medarbetarportalen, under Stöd och service, Säkerhet, vid evenemang, finns en blankett för riskbedömning som evenemangsarrangören ska fylla i och skicka till säkerhetsavdelningen senaste 10 arbetsdagar före evenemanget. Säkerhetsavdelningen gör sedan en riskanalys och bedömer om det krävs säkerhetshöjande åtgärder. Kostnader för säkerhetsåtgärder faktureras respektive arrangör. 10 Skyddad identitet Universitetet är en stor arbetsplats där det kan finnas ett antal personer med dold eller skyddad identitet i lokalerna. Vid frågor eller stöd i samband med detta, kontakta säkerhetsavdelningen. 11 Publicering av anställdas rumsnummer I katalogdatabasen finns idag uppgift om anställdas rumsnummer. Via universitetskatalogen och Medarbetarportalen kan uppgiften tillgängliggöras. Notera att det ur säkerhetssynpunkt kan det vara olämpligt att tillgängliggöra anställdas rumsnummer. Institutioner som önskar visa sina anställdas rumsnummer på universitetets webbsidor kan, efter beslut av prefekt/motsvarande, manuellt synliggöra uppgiften. Den enskildes rätt att inte visa uppgiften ska respekteras. 12 SIS-godkända ID-kort Vid olika tillfällen kan anställda vid Uppsala universitet befinna sig i lokaler där de inte är kända av övriga i lokalen. För att kunna visa på behörighet att vistas i dessa lokaler till exempel byggprojektledare, IT-avdelningens tekniker som drar kablage, Sida 11 av 12

konstintendenter som hämtar tavlor på institutioner, säkerhetspersonal med flera, bör de anställda tydligt kunna visa legitimationshandling med tjänstetillhörighet. ID-korten är inte sammankopplade med universitetets integrerade larm- och passersystem. Säkerhetschefen beslutar vilka som får ansöka om ID-kort och om kortets utformning, till exempel om den anställdes titel, avdelning eller annan information om tjänsteutövningen ska visas på kortet. 12.1 Beställning och utfärdande Beställning sker via intendent/motsvarande till säkerhetsavdelningen på e-post sakerhet@uu.se. På universitetsförvaltningen beställer respektive avdelningschef. Tid och plats för fotografering bestäms i samråd med utfärdaren. Vid fotograferingen för ID-kort ska giltig ID-handling (SIS-godkänt ID-kort, svenskt pass, körkort eller motsvarande) uppvisas för utfärdaren. Tillverkning av ID-kort kommer att ske vid tillräckligt antal beställningar, vilket gör att väntetiden ibland kan bli längre än den tid tillverkningen tar. Kostnader Kostnad för den anställdes ID-kort bekostas av den anställdes institution/motsvarande. Kontakta säkerhetschef för mer information. 12.2 Utkvittering och återlämning Utkvittering sker vid säkerhetsavdelningen. Information om att ID-kort är klart för utkvittering meddelas via e-post till den anställde. Vid utkvittering av ID-kort ska giltig ID-handling (SIS-godkänt ID-kort, svenskt pass, körkort eller motsvarande) uppvisas för utfärdaren. Vid begäran, eller då anställning upphör, ska ID-kort snarast återlämnas till närmaste chef för vidare befordran till utfärdaren. Om anställningsförhållandena ändras ska säkerhetschefen kontaktas för information om hur ID-kortet ska hanteras. 13 Bilagor Bilaga 1 Checklista stöd för avskiljandefrågor studenter och anställda Bilaga 2 Trygghetsskapande åtgärder vid hot eller våld Bilaga 3 Rekommendationer för säkert resande Sida 12 av 12