Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik



Relevanta dokument
Varumärken 0 - MEDVERKAN

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror

Nationell webbplats om skatteregistreringsnummer.

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

I. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik. Sverige i ett bredare europeiskt perspektiv

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009

Politiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda?

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram TULLI Tilastointi 1

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram. Tullen Statistik

PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR

SKV 278 utgåva 2. Teknisk beskrivning för redovisning med ADB MERVÄRDESSKATT. Kvartalsredovisning

Utländska lastbilstransporter i Sverige Statistik 2011:9

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad.

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetskraftens rörlighet i det

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det?

9332/15 ADD 3 CH/chs,mv 1 DG D 2A

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Hur fungerar kollektivavtalen? Lars Calmfors TCO 25/5-2018

Hur fungerar kollektivavtalen? Lars Calmfors Försäkringsbranschens arbetsgivareorganisation 21/5-2018

BILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning. om det europeiska medborgarinitiativet. {SWD(2017) 294 final}

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

Medlingsinstitutets årsrapport för 2018 Presskonferens Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

Vad händer i vår omvärld?

Hur fungerar kollektivavtalen? Lars Calmfors Institutet för Näringslivsforskning Styrelsemöte 19/9-2018

Statistisk bilaga till del 1

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! DG COMM, Enheten för besök och seminarier

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Det finanspolitiska ramverket

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Pressträff, 17 maj

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

SIKA Statistik Vägtrafik Utländska lastbilstransporter i. Sverige

Internationell utblick. Anneli Harlén

Stöd till minskad mjölkproduktion

Dnr 2005/ :1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

BILAGA 10-E SEKTORSVISA ÅTAGANDEN FÖR TJÄNSTELEVERANTÖRER SOM TILLHANDAHÅLLER TJÄNSTER PÅ KONTRAKTSBASIS OCH OBEROENDE YRKESUTÖVARE

Utländska lastbilstransporter i Sverige Statistik 2012:3

Södermanlands län år 2018

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz


Fritt för publicering klockan 9.00

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET OM LIVSMEDELSINGREDIENSER SOM BEHANDLATS MED JONISERANDE STRÅLNING FÖR 2012

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Globala Arbetskraftskostnader

Utmaningar för den nordiska välfärdsmodellen. Lars Calmfors NVC 8/9-2017

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

Beslut i EU - så här går det till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation

Framtidsutsikter för sammanhållningspolitiken - hur går tankarna på Kommissionen? Isabel Poli Desk Officer för Sverige på DG Regio

EU:S PLANERINGSTERMIN FAKTABLAD SOCIAL INKLUDERING

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Parlametern. Fältarbete: november december 2010 Utgivning: april Special Eurobarometer / Wave 74.3 TNS Opinion & Social EUROPEAN PARLIAMENT

Transkript:

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Sverige i ett bredare europeiskt perspektiv Kenneth Nelson The Swedish Institute for Social Research (SOFI) Stockholm University

Syfte: Analysera länken mellan socialpolitik och multipla välfärdsproblem bland befolkningen i förvärvsaktiv ålder i Sverige och andra europeiska länder. Teori och hypotes: Baserat på sociologisk, ekonomisk och socialpsykologisk teori borde sambandet mellan ersättningarna i de sociala trygghetssystemen och multipla välfärdsproblem vara negativt. Förekomsten av multipla välfärdsproblem borde således vara lägre i länder med höga och omfattande ersättningar. Data: EU-SILC 2006, SPIN (SaMip, SCIP and PAL). Metod: Deskriptiv analys och flernivåregressioner. Välfärdsproblem: Hälsa, arbetslöshet, bostadsstandard, ekonomi och grannskapets karaktär. Trygghetssystem/försörjningsprogram: Socialbidrag, arbetslöshetsförsäkring, arbetsskadeförsäkring, sjukförsäkring, invaliditetsersättning (sjukersättning), föräldraförsäkring, barnbidrag och skatteförmåner.

Ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen och utgifter (tkr) per arbetslös person i EU länderna, 2005. 90 80 Ersättningsnivå Utgifter 70 60 50 40 30 20 10 0 BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PT RO SI SK FI SE UK Källa: SPIN och EUROSTAT.

Figur 1. Ersättningar i de sociala trygghetssystemen och andel personer i befolkningen 25-54 år med multlipla välfärdsproblem i 23 europeiska länder. 0,30 0,25 LV Multipla välfärdsproblem 0,20 0,15 0,10 0,05 HU SI LT SK PT CZ EL EE ES IT BE UK IE FR FI DESE AT NL DK 0,00 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Ersättningar i de sociala trygghetssystemen Källa: SCIP, SPIN och EU-SILC.

Tabell 1. Flernivåregressioner över multipla välfärdsproblem. Effekter av landsspecifika faktorer i 23 europeiska länder (standardfel inom parantes). Model I II III IV V VI VII Ersättningar i trygghetssystemen -3.507* -0.707-1.301* (0.561) (0.866) (0.761) Inkomstojämlikhet 0.075* 0.012-0.004 (Gini) (0.028) (0.021) (0.018) Sociala tjänster -0.212* -0.053-0.035 (0.040) (0.041) (0.036) BNP (ln) -1.630* -1.107* -0.743* (0.202) (0.309) (0.311) Lettland 0.821* (0.275) Polen 0.565* (0.304) Ungern 0.427 (0.296) Konstant -1.549* 0.049-3.788* 0.087 14.320* 9.611* 6.586* (0.171) (0.285) (0.849) (0.334) (1.969) (2.490) (2.561) Varians Mellan länder 0.469 0.171 0.356 0.207 0.118 0.086 0.055 Andel av totala 0.125 0.049 0.098 0.059 0.035 0.026 0.016-2*Log likelihood 83980.9 83957.9 83974.6 83962.4 83949.9 83942.9 83945.4 Antal observationer 139453 139453 139453 139453 139453 139453 139453 Not: *p<0.05. Regressionsmodellerna inkluderar effekter av individuella faktorer där ålder, kön, familjetyp, födelseland och utbildning ingår.

Figur 2. Ersättningar i de sociala trygghetssystemen och andel personer i befolkningen 25-54 år med multlipla välfärdsproblem i 23 europeiska länder efter utbildningsnivå. 1,8 Multipla välfärdsproblem 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 LVSK HU Över gymnasienivå CZ Till och med gymnasienivå LT SI EE LV UK ELIT BE PT ES DE IE FI FR LT ATSE UK EE NL DE CZ HU DK ESIT SK EL BE PT IE SI NL SE FI FR AT DK 0 0,2 0,4 0,6 0,8 Ersättningar i de sociala trygghetssystemen Källa: SCIP, SPIN och EU-SILC

Figur 3. Ersättningar i de sociala trygghetssystemen och andel personer i befolkningen 25-54 år med multlipla välfärdsproblem i 23 europeiska länder efter födelseland. 0,35 0,30 Födelseland inom EU Födelseland utanför EU Multipla välfärdsproblem 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 LV SI EL BE DK HU SE FR ESIT LT EE PT SK CZ SI FI LTUKPT CZ SKHU IE EE EL ES IT NL AT DE IE BE UK FR FIDE SE NL AT DK 0 0,2 0,4 0,6 0,8 Ersättningar i de sociala trygghetssystemen Källa: SCIP, SPIN och EU-SILC.

Figur 4. Ersättningar i de sociala trygghetssystemen och andel personer i befolkningen 25-54 år med multlipla välfärdsproblem i 23 europeiska länder efter familjetyp. 1,8 Multipla välfärdsproblem 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Ensamstående föräldrar Barnfamilj med två föräldrar LV LV BE SKHU ES IE CZ SI LTUKPT SK EE ELIT FR LT CZ ES SI FI SE EL IT NLBE DE DK FR UK AT IE FIAT SE NL DK 0 0 0,2 0,4 0,6 0,8 Ersättningar i de sociala trygghetssystemen Källa: SCIP, SPIN och EU-SILC.

Tabell 2. Flernivåregressioner över multipla välfärdsproblem. Effekter av arbetsmarknadsförankring och ersättningar i de sociala trygghetssystemen i 23 Europeiska länder (standardfel inom parantes). Födelseland inom EU Födelseland utanför EU Ensamstående föräldrar Barnfamiljer med två föräldrar Förankring på -0.868* -0.652* -0.525* -0.836* arbetsmarknaden (0.333) (0.109) (0.072) (0.0726) Ersättningar i -4.439* -3.825* -1.386* -1.948* -2.747* -2.646* -6.398* -5.704* trygghetssystemen (0.883) (0.817) (0.699) (0.805) (1.154) (1.205) (1.609) (1.500) Not: *p<0.05. Regressionsmodellerna inkluderar effekter av individuella faktorer där ålder, kön, familjetyp, födelseland och utbildning ingår. Arbetslöshet och arbetslöshetsförsäkringen ingår inte i dessa analyser.

Figur 3. Ersättningar i de sociala trygghetssystemen och andel personer i befolkningen 25-54 år med multlipla välfärdsproblem i 23 europeiska länder. 0,35 0,30 Födelseland inom EU Födelseland utanför EU Multipla välfärdsproblem 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 LV SI EL BE DK HU SE FR ESIT LT EE PT SK CZ SI FI LTUKPT CZ SKHU IE EE EL ES IT NL AT DE IE BE UK FR FIDE SE NL AT DK 0 0,2 0,4 0,6 0,8 Ersättningar i de sociala trygghetssystemen Källa: SCIP, SPIN och EU-SILC.

Figur 4. Ersättningar i de sociala trygghetssystemen och andel personer i befolkningen 25-54 år med multlipla välfärdsproblem i 23 europeiska länder. 1,8 Multipla välfärdsproblem 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 Ensamstående föräldrar Barnfamilj med två föräldrar LV LV BE SKHU ES IE CZ SI LTUKPT SK EE ELIT FR LT CZ ES SI FI SE EL IT NLBE DE DK FR UK AT IE FIAT SE NL DK 0 0 0,2 0,4 0,6 0,8 Ersättningar i de sociala trygghetssystemen Källa: SCIP, SPIN och EU-SILC.

Slutsatser: Ersättningarna i de sociala trygghetssystemen har ett negativt samband med multipla välfärdsproblem, oberoende av ett lands ekonomiska utveckling. Inkomstojämlikhet tycks här vara en mellankommande variabel som delvis kan kopplar samman socialpolitik och ofärd. Höga och mer omfattande ersättningar minskar också den risk för multipla välfärdsproblem som vanligtvis förknippas med låg utbildning. Vi finner inte någon motsvarande reducerande effekt för ensamstående föräldrar (genus) och personer födda utanför EU (etnicitet). En möjlig förklaring är den tydliga koppling som finns mellan inkomstrelaterade ersättningar och arbete i länder med en mer utvecklad socialpolitik.

Tabell A1. Andel personer i befolkningen 25-54 år med olika typer av välfärdsproblem i 23 europeiska länder 2006. Ohälsa Ansträngd Oroligheter i Bristfällig Arbetslöshet ekonomi grannskapet bostadsstandard Belgien 8.2 5.8 20.0 1.2 11.4 Danmark 6.8 1.9 13.3 1.2 4.4 Estland 10.2 3.5 16.8 13.6 8.9 Finland 6.5 2.5 13.0 0.5 7.8 Frankrike 7.2 3.3 15.4 2.8 11.3 Grekland 4.8 17.5 8.7 8.6 12.7 Irland 3.2 8.6 17.2 1.5 8.0 Italien 5.8 14.0 12.5 7.4 12.2 Lettland 15.1 16.8 28.1 18.8 13.5 Litauen 12.7 6.9 8.1 16.1 12.5 Nederländerna 4.8 2.3 16.5 0.7 2.2 Norge 9.7 2.7 3.8 1.0 3.3 Österrike 5.3 1.8 12.6 2.6 6.3 Polen 15.3 20.2 8.3 25.9 23.6 Portugal 14.5 12.8 11.2 5.1 13.1 Slovakien 14.3 12.3 9.4 4.2 16.3 Slovenien 14.5 6.2 9.6 10.7 18.9 Spanien 8.9 10.3 17.3 1.5 14.6 Storbritannien 6.5 4.6 28.0 1.8 3.7 Sverige 7.3 3.7 14.2 1.3 5.9 Tjeckien 10.0 9.2 13.3 10.3 10.6 Tyskland 7.9 9.5 13.5 1.6 9.1 Ungern 17.8 17.0 9.0 16.5 12.5 Källa: EU-SILC.

Multilevel logistic regressions for multiple deprivation in 23 European countries (standard errors within parenthesis) Model I II III IV V VI VII Age 0.012* 0.012* 0.012* 0.012* 0.012* 0.012* 0.012* (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) Female 1 0.115* 0.115* 0.115* 0.115* 0.115* 0.115* 0.115* (0.019) (0.019) (0.019) (0.019) (0.019) (0.019) (0.019) Single no child 2 0.158* 0.159* 0.158* 0.158* 0.158* 0.159* 0.158* (0.034) (0.034) (0.034) (0.034) (0.034) (0.034) (0.034) Couple no Child 2-0.091* -0.091* -0.091* -0.091* -0.091* -0.091* -0.091* (0.023) (0.023) (0.023) (0.023) (0.023) (0.023) (0.023) Lone parent 2 0.403* 0.404* 0.403* 0.404* 0.404* 0.405* 0.404* (0.039) (0.039) (0.039) (0.039) (0.039) (0.039) (0.039) Native born 3-0.297* -0.298* -0.297* -0.297* -0.300* -0.300* -0.302* (0.076) (0.076) (0.076) (0.076) (0.076) (0.076) (0.076) Born outside EU 3 0.336* 0.335* 0.336* 0.336* 0.335* 0.334* 0.332* (0.082) (0.082) (0.082) (0.082) (0.082) (0.082) (0.082) Education -0.559* -0.559* -0.559* -0.559* -0.559* -0.559* -0.559* (0.011) (0.011) (0.011) (0.011) (0.011) (0.011) (0.011) Social rights -3.507* -0.707-1.301* (0.561) (0.866) (0.761) Gini coefficient 0.075* 0.012-0.004 (0.028) (0.021) (0.018) Public service -0.212* -0.053-0.035 (0.040) (0.041) (0.036) GDP (ln) -1.630* -1.107* -0.743* (0.202) (0.309) (0.311) Latvia 0.821* (0.275) Poland 0.565* (0.304) Hungary 0.427 (0.296) Constant -1.549* 0.049-3.788* 0.087 14.320* 9.611* 6.586* (0.171) (0.285) (0.849) (0.334) (1.969) (2.490) (2.561) Random intercept 0.469 0.171 0.356 0.207 0.118 0.086 0.055 Variance CICC 0.125 0.049 0.098 0.059 0.035 0.026 0.016-2*Log likelihood 83980.9 83957.9 83974.6 83962.4 83949.9 83942.9 83945.4 No. of observations 139453 139453 139453 139453 139453 139453 139453 Note: *p<0.05, 1 Male=ref., 2 couple with children=ref., 3 EU country=ref. CICC stands for the conditional intraclass coefficient.

Kenneth Nelson kennethn@sofi.su.se The Swedish Institute for Social Research (SOFI)