Rapport Metanpotential

Relevanta dokument
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

BMP-test Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

Handbok metanpotential

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Biogas från tång och gräsklipp

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Rötning Viktiga parametrar

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Rapport SGC ISRN SGC-R-205-SE

Var produceras biogas?

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam

Halm som Biogassubstrat

Provrötning av marina substrat. Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik

... till tillämpning

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet

Mekanisk förbehandling av musslor och utvärdering av biogaspotential

Biogasreaktor i miniformat

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

BMP-test och rötrestanalys av fem olika akvatiska substrat

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar. Referensgruppsmöte 19 oktober 2017 i Umeå

Modellering och simulering av rötningsprocesser

METANAKTIVITET I FÖRTJOCKAD RÖTREST. Högskoleingenjörsutbildning i kemiteknik - tillämpad bioteknik. Karolin Karlberg Sara Nilsson

Elektroporation för forcerad metanutvinning från förnybara resurser

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård

Optimering av driftstemperatur vid mesofil rötning av slam

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

RAPPORT U2009:14. Substrathandbok för biogasproduktion ISSN

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson

Biogas från hästgödsel i Halland från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet

Gårdsbaserad biogasproduktion

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

Substrathandbok för biogasproduktion

EFFEKTER AV GÖDSELGASSTÖDET SCHABLONER FÖR

Gödsel som substrat vid biogasproduktion

Biogasproduktion från vall Analys av metanpotential samt energi- och miljösystemanalys

ÄRTREV SOM SUBSTRAT FÖR BIOGASPRODUKTION - LITTERATURSTUDIE OCH RÖTNING I LABBSKALA

Metanpotential för alger och bioslam blandat med pappersfiber Methane gas potential for algaes and biosludge mixed with paper fiber.

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI

Rapport SGC ISRN SGC-R-216-SE

EXAMENSARBETE. Biogas av tång och alger. Möjligheter och hinder. Nattika Lilja. Energiingenjör - Förnybar energi 180 hp

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk

Biogas i Halland Förbehandling av substrat och simulering av biogasflöden

Förbehandlingsteknikers betydelse för ökat biogasutbyte

NP-balans. Nyhetsbrev mars Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar NP-BALANS. Kortvariga odlingsförsök

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Utvärdering av Plönninge gårdsbiogasanläggning. Erik Karlsson Sten Strömberg 4 mars 2011 Bioprocess Control Sweden AB

Provrötning av marina substrat i laboratorie- och pilotskala

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Biogasanläggningen i Boden

Förbehandling av matavfall med skruvpress

Produktion av biogas. Anläggningstyp. Källa: Produktion och användning av biogas år 2009; ES2010:05

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall

FRAMTAGNING OCH UTVÄRDERING AV METOD FÖR BESTÄMNING AV BIOGASPOTENTIAL

Mikrobiologisk kunskap

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

Miljövetenskap 180hp KANDIDATUPPSATS. Kan samrötning av gödsel ge en större biogasproduktion? Ida Lilja. Miljövetenskap 15hp. Halmstad

JTI är en del av SP-koncernen

Effek%vare biogasproduk%on

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm,

SAMMANFATTNING. Nyckelord: Djupströgödsel, mekanisk förbehandling, gårdsbaserad biogasproduktion, batchförsök

AMMONIAKFÖRBEHANLING AV HALM OCH VÅTMARKSMASSA FÖR BIOGASPRODUKTION

Ann-Charlotte Jakobsson Åhs

Elektroporation. Test av ny teknik för ökad metanbildning och hygienisering vid rötning RAPPORT 2007:14 ISSN

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala

Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur

Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )

Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002

Torrötning och våtrötning av avvattnad gödsel

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

Jordbruk, biogas och klimat

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Uthållig avloppsrening

Avfallshantering TE0014

Åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel (år 1)

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Transkript:

Rapport Metanpotential Biogassubstrat från N-Research My Carlsson AnoxKaldnes AB Tel +46 46 18 21 50 Fax +46 46 13 32 01 Klosterängsvägen 11A SE-226 47 Lund, Sweden www.anoxkaldnes.com sweden@anoxkaldnes.com Org nr 55 62 73 85 82 VAT no. SE556273858201

Innehåll MATERIAL OCH METODER... 1 ANALYSER... 2 RESULTAT BMP... 3 RESULTAT KARAKTERISERING... 5 SAMMANFATTANDE RESULTATTABELL... 6 i

Inledning Syftet med undersökningen var att bestämma potentiell metanproduktion från tre substrat som levererats från N-Research. Proverna togs ut 2011-10-26 och utgjordes av två olika blandningar av Ciona och Laminaria; 20/80 (i det följande Prov A ) respektive 10/90 (Prov B) samt enbart Ciona (Prov C) och enbart Laminaria (Prov D). Metanpotetnialen utvärderades genom ett BMP-test (biochemical methane potential) samt genom karakterisering av materialets sammansättning. Ett BMP-test ger information om ett substrats anaeroba nedbrytbarhet och maximala metanbildningspotential, i det här fallet vid 37 C. Substratet blandas i försöket med en stor mängd ymp, det vill säga rötrest från välfungerande biogasanläggning. Ympen bidrar, förutom med mikroorganismer, dels med kompletterande näring till substratet, dels med en utspädningseffekt av eventuella toxiska substanser. Information om näringsmässiga begränsningar i substratet, samrötningseffekter samt hämningseffekter kan därför inte hämtas från ett konventionellt utformat BMP-test. BMP-testets utfall är helt beroende av ympens kvalitet, så denna testas i försöket med lämpligt kontrollsubstrat. BMP-testet utfördes under perioden 2011-11-01. Material och metoder Försöket utfördes på AnoxKaldnes laboratorium i Lund. Som ymp till försöken användes rötslam från Lysekils rötkammare, vilken drivs vid mesofil temperatur (37 C). Ympen förvarades i värmeskåp under 4 dagar för att största delen av kvarvarande organiskt material skulle brytas ner. Fem olika lösningar bereddes till försöket enligt Tabell 1. Blanklösningen innehöll endast ympslam spätt med vatten, för att kontrollera ympens bidrag till metanproduktionen. Kontrollösningen innehöll även natriumacetat-trihydrat (NaAc*3H 2 O) som substrat för att se vilken aktivitet som kunde erhållas från slammet med ett lättnedbrytbart substrat under optimala förhållanden. En relativt låg belastning (0,5 g COD/g VS) valdes för att garantera att aktiviteten inte hämmades av överbelastning. Det teoretiska utbytet från kontrollsubstratet är 350 ml CH 4 /g COD. Slutligen bereddes tre testlösningar - en med Prov A, ympslam och vatten, en med Prov C, ympslam och vatten samt en med Prov D, ympslam och vatten. Förhållandet mellan ymp och testsubstraten anpassades så att den samlade mängden VS från substratet utgjorde 0,5 g VS per g VS från ymp, detta för att minimera risken för överbelastning. 1

Tabell 1 Koncentrationer av slam, testsubstrat respektive kontrollsubstrat (NaAc*3H 2 O) i de olika lösningar som användes i försöken. Lösningarna späddes med kranvatten. Ymp Testsubstrat Kontrollsubstrat Lösning g/l g/l g/l Blank 228 - - Kontroll 228-5,3 Prov A 228 46,3 - Prov C 228 45,1 - Prov D 228 28,2 Vid försökets början mättes TS/VS i ympslam och testsubstrat och testsubstrat C och D skickades iväg för elementaranalys samt analys av fettinnehåll. De olika lösningarna sattes som triplikat om 400 ml i 1 000 ml gastäta testflaskor (minirötkammare). Testflaskorna förvarades under hela försöksperioden i värmeskåp (37±1ºC). Under försöksperioden togs gasprover regelbundet ur flaskorna för att beräkna och mäta gasproduktion och metanhalt. Analyser Tabell 2 redovisar metoderna som använts för att utföra analyserna som presenteras i denna rapport utöver dessa har ett externt laboratorium utfört elementaranalys av prov C och D. Metoderna för detta presenteras i Bilaga A. Tabell 2 Metoder och standarder som använts för analyserna i denna rapport. Analys Metod/standard Gasvolym och sammansättning GC-TCD TS/VS SS 028113-1 Totalfett SS 028211-1 2

Resultat BMP TS och VS i ympslam och testsubstrat redovisas i Tabell 3. Tabell 3 TS och VS i ympslam och testsubstrat. Substrat TS VS VS/TS Ympslam 4,3 % 2,2 % 51,0 % Prov A 9,6 % 5,4 % 56,3 % Prov B 9,3 % 5,1 % 54,9 % Prov C 10,1 % 5,5 % 54,6 % Prov D 14,0 % 8,9 % 63,4 % Den ackumulerade metanproduktionen från blank- kontroll- och testflaskor redovisas med standardavvikelse i Diagram 1. Diagram 1 Resultat från nedbrytning av blanklösning, kontrollösning samt testlösningar. Kurvan visar ackumulerad metanproduktion som medelvärde från triplikat med standardavvikelse. Diagram 1 visar att metanproduktionen från ympslammet utgör ca 25 % av den totala metanproduktionen i testflaskorna, vilket är en bra nivå eftersom en hög bakgrundsproduktion från ympen medför att de korrigerade resultaten blir mer osäkra. Standardavvikelsen är relativt låg i kontroll, blank och i samtliga testflaskor trots att substraten var relativt heterogena. 3

Resultaten från aktivitetstestet av ympslammet redovisas i Diagram 2. Kurvan visar ackumulerad mängd metangas som produceras per gram tillsatt COD från kontrollsubstratet. Resultaten är medelvärde av triplikat. Aktivitetstestet visar hur snabbt ett mycket lättnedbrytbart substrat bryts ner av det aktuella slammet. Vid test med ett ympslam med god aktivitet börjar gasproduktionen inom ett par dagar och avslutas inom 10 dagar. Diagram 2 Resultat från nedbrytning av kontrollsubstrat. Kurvan visar ackumulerat metanutbyte från kontrollsubstrat och har korrigerats för ympens bidrag. Medelvärde från triplikat. Kurvan i Diagram 2 visar att nedbrytningen av referenssubstrat börjar direkt och bryts ned fullständigt inom 6 dagar. Teoretiskt metanutbyte för referenssubstratet är 350 Nml CH 4 /gcod. Uppnått metanutbyte under detta försök var ca 360 Nml CH 4 /gcod. Rötslammet har således mycket hög metanogen aktivitet och var i detta avseende lämpligt att använda som ymp för utrötningsförsök. Ackumulerade metanutbyten per VS för de tre testsubstraten redovisas i Diagram 3. 4

Diagram 3 Resultat från nedbrytning av testsubstraten. Kurvan visar ackumulerat metanutbyte från testsubstrat och har korrigerats för ympens bidrag. Medelvärde från triplikat. Kurvorna i Diagram 3 visar att nedbrytningen av testsubstraten kommer igång direkt och men ännu inte har avslutats efter 49 dagar. Försöket avslutades dock ändå och metanproduktionen vid 49 dagar omnämns i det följande som metanpotentialen. Försöket visar att Prov A och Prov C gav likvärdiga maximala metanutbyten på ca 305 Nml CH 4 /gvs in. Gasens metaninnehåll var ~65 %. Försöket visar att Prov D gav ett maximalt metanutbyte på ca 280 Nml CH 4 /gvs in. Gasens metaninnehåll var ~60 %. Resultat Karakterisering Fullständiga resultat från karakterisering av externt lab presenteras i Bilaga A. Fetthalt, C/N-kvot och metanpotentialer beräknade med två olika metoder presenteras i Tabell 4. Tabell 4 Fetthalt, C/N-kvot och beräknade metanpotentialer i två testsubstrat. Metanpotential Metanpotential Substrat Totalfett C/N -Elementar* -Komponent** Prov C 2 g/kg 5,4 527 499 Prov D 1 g/kg 11,3 538 456 *Baserat på elementaranalys och Buswells formel med hänsyn taget till kväve **Baserat på medelsammansättning av fett, protein resp. kolhydrat samt Buswells formel 5

Sammanfattande resultattabell Metanutbyte BMP Metanutbyte teoretiskt a* Metanutbyte teoretiskt b** Metanhalt BMP Nedbrytningshastighet*** BMP TS VS av TS C/N Nml CH 4/gVS in Nml CH 4/gVS in Nml CH 4/gVS in dagar Testsubstrat Prov A 308 - - 64 % 17 9,6 % 56,3 % - Testsubstrat Prov B - - - - - 9,3 % 54,9 % - Testsubstrat Prov C 306 527 499 65 % 17 10,1 % 54,6 % 5,4 Testsubstrat Prov D 281 538 456 60 % 10 14,0 % 63,4 % 11,3 Ympslammets kvalitet Ympslammets bidrag Mycket hög metanogen aktivitet (kontrollsubstratet bröts ned helt inom 6 dagar) Ca 25 % av totala gasproduktionen i testflaskorna vid försökets slut Standardavvikelse *Baserat på elementaranalys och Buswells formel med hänsyn taget till kväve ** Baserat på medelsammansättning av fett, protein resp. kolhydrat samt Buswells formel ***Nedbrytningshastighet motsvarar här den tid det tar att uppnå 80 % av BMP Max 2,8 % av totala gasproduktionen i testflaskorna vid slutavläsning 6

Bilaga A

Bilaga A

Bilaga A