BUDGET OCH VERKSAMHETSMÅL 2016

BUDGET OCH VERKSAMHETSMÅL 2016 Ekonomisk planering 2017-2018 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Fastställd av förbundsstyrelsen 19 november 2014

INNEHÅLLSFÖRTECKNING POLITIKENS FÖRORD...2 RESULTATSTYRNING OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE...3 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR...4 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUNDS ORGANISATION...5 3KV-SAMARBETE...7 VISION...8 VÅRA PRIORITERADE MÅLOMRÅDEN...9 Kunskap, utvckling och lärande...10 Normer, värden och inflytande...13 En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet...14 Digital kompetens...17 Entreprenöriellt lärande - attraktiv och konkurrensmässig utbildningsorganisation...19 Integration...20 SPECIFIKA PRIORITERINGAR OCH SATSNINGAR...22 BUDGET 2016 OCH PLANERING 2017-2018...25 BESKRIVNING AV BUDGETSYSTEMET...27 DIMENSIONERING AV GYMNASIESKOLORNAS ORGANISATION...28 INTERKOMMUNALA ERSÄTTNINGAR...30 DRIFTSBIDRAG FRÅN MEDLEMSKOMMUNER 2016-2018...32 BUDGETRAM OCH DRIFTSBUDGET 2016...33 INVESTERINGSBUDGET 2016...34 RESULTATBUDGET...36 FINANSIERINGSBUDGET 2016...37 BALANSBUDGET 2016...38 GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHETER...39 Förbundsövergripande...40 Jenny Nyströmsskolan...41 Lars Kaggskolan...43 Stagneliusskolan... 45 Axel Weudelskolan...47 Stage4you Academy...49 Ölands Gymnasium...51 BUDGET 2016 1

POLITIKENS FÖRORD Det är utbildning som är nyckeln till framtiden. En nyckel som inte bara är avgörande för möjligheten till ett arbete, utan framförallt möjligheten att forma sitt eget liv och förverkliga sina drömmar. Först med en fullständig gymnasieutbildning kan vi på lika villkor agera som en fullvärdig medborgare i vår nya tid och i en värld som blir allt mer internationell. För Kalmarsunds gymnasieförbund är målet givet. Vi ska erbjuda alla elever en utbildning av högsta kvalitet, goda och stimulerande lärmiljöer, trygghet, trivsel, god elevhälsa och personal med hög kompetens. Lika självklart är det att även vuxna ska kunna studera. Det måste hela tiden vara möjligt att komplettera eller helt ändra sin utbildning. Alla måste ges en andra, tredje och ibland en fjärde chans. Eleverna ska vara kompetenta, kritiskt granskande och kreativa. Målen ska vara tydliga. Vi måste ha en systematisk uppföljning och förväntningarna ska vara höga. Lika självklart är ömsesidig respekt för varandra, arbetsro och trygghet. Allt detta är inte möjligt utan ett tydligt och professionellt ledarskap och därför vill vi stimulera lärarnas karriärsutveckling. Gymnasieförbundets skolor ska präglas av ett starkt engagemang, som tillsammans med goda och stimulerande miljöer främjar elevernas utbildning och utveckling. Vår allra viktigaste ambition är enkel och tydlig - alla de elever som gått i förbundets skolor ska minnas sin tid hos oss med glädje samtidigt som de känner sig väl förberedda och fyllda med självförtroende inför det nya liv som väntar dem. Våra mål är högt satta och mätbara. Vi vill att dessa ska inspirera alla inom vår verksamhet till att göra det till synes omöjliga, möjligt. För elevernas, samhällets och framtidens skull! Dzenita Abaza (S) Ordförande Sven Stenson (M) Vice ordförande 2 BUDGET 2016

RESULTATSTYRNING OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Syftet med budgetdokumentet är att skapa ett sammanhållet dokument som synliggör gymnasieförbundets vision och de prioriterade områden som ska ligga till grund för allt planerings- och genomförandearbete inom förbundets enheter. Planen visar de områden som politiken anser vara angeläget att utveckla under mandatperioden. Kalmarsunds gymnasieförbund erbjuder idag väl fungerande verksamheter, men strävar alltid efter att bli ännu bättre. Resultatförbättringar måste därför ständigt stå i fokus inom alla verksamhetsområden för att eleverna ska nå målen. Budgetdokumentet formulerar mätbara mål och konkreta uppdrag tillsammans med resurser i budgeten, och blir därmed ett viktigt styrdokument för utbildningsverksamheten inom Kalmarsunds gymnasieförbund för att nå såväl nationella, som lokala mål. De formulerade målen ska i sin tur brytas ner av enheterna till SMARTA mål, det vill säga Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsbestämda och Ansvarstilldelade. Ett sådant synsätt underlättar prioriteringar av gemensamma resurser, verksamheternas mål och resultatarbete, samt mätningar av kvaliteten på det arbete som utförs. Genom de nationella målen och förbundsstyrelsens prioriterade områden som utgångspunkt, utformar varje enhet årligen en lokal plan som visar på vilka sätt enheten avser att arbeta för att nå målen. Med hjälp av förbundets verksamhetsledningssystem och systematiska kvalitetsarbete ska avstämning, uppföljning och utvärdering ske kontinuerligt genom delårsrapporter, årsredovisning och enheternas resultatredovisningar. Uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling behöver förbättras. Sammanställningarna av kunskapsresultaten används idag inte i tillräcklig utsträckning som utgångspunkter för det systematiska kvalitetsarbetet i förbundets skolor. Skolornas rutiner och former för dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet måste bli ännu mer effektiva och ändamålsenliga. Redovisningarna ska innehålla en bedömning och analys av måluppfyllelsen och en plan av de åtgärder skolan tänker vidta för att öka måluppfyllelsen. Förbundets samlade kompetens för att kontinuerligt följa upp, analysera och dokumentera verksamhetens kvalitet måste ständigt utvecklas. Regelbundna samtal på alla nivåer, om måluppfyllelse och om hur rutiner och stöd för kvalitetsarbetet fungerar är en framkomlig väg. BUDGET 2016 3

GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Alla som arbetar inom Kalmarsunds gymnasieförbund är i första hand till för eleverna. För att skapa en kultur som sätter våra elever och studerande i främsta rummet krävs en tydlig och engagerad tjänsteutövning. Förbundets anställda ska vara aktiva, engagerade och ta tillvara alla möjligheter att stödja ungdomars och vuxnas utveckling och lärande. Genom att ha höga förväntningar på elever och studerande skapas en ökad tillit till den egna förmågan och en vilja att utvecklas, samtidigt som lusten att lära stimuleras. Att skapa förtroendefulla relationer och att anpassa arbetssättet efter elevernas förutsättningar och behov, tillsammans med höga förväntningar, är grunden för att eleverna ska nå utbildningens mål. Kalmarsunds gymnasieförbund blir en framgångsrik organisation genom att alla medarbetare har klara och tydliga mål i sin yrkesutövning, ser sin roll i helheten och har kunskaper om de resultat som ska uppnås. 4 BUDGET 2016

KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUNDS ORGANISATION Styrelsen är det högsta beslutande organet i Kalmarsunds gymnasieförbund och har det yttersta ansvaret för förbundets verksamhet. Delegationsordningen förtecknar de ärenden där styrelsens beslutanderätt har delegerats till arbetsutskottet eller till enskilda tjänstemän för beslut. Arbetsutskottet är ett utskott som bereder de ärenden som skall behandlas i förbundsstyrelsen. Presidiet består av ordförande och vice ordförande som planerar och förbereder förbundsstyrelsens sammanträden. Förbundschefen är förbundets högste tjänsteman och har det yttersta ansvaret mot huvudmannens styrelse. Förbundskontoret är direkt underställd förbundschefen, ekonomichefen eller administrativa chefen, men är inte överställd någon personal på enheterna. Förbundschefen kan vid behov utse en ställföreträdare. Förbundskontoret leds av förbundschefen och består av kvalificerade stödfunktioner som samordnar och ansvarar för förbundets olika områden såsom ekonomi, kansli, arbetsrätt, arbetsmiljö, personal, IT med mera. Förbundskontoret biträder styrelsens, förbundschefens och enheternas behov av spetskompetenser och kan knyta till sig ytterligare experthjälp vid behov eller under vissa projektperioder. Staben tar också fram professionella beslutsunderlag, konsekvensanalyser, utredningsarbeten och dylikt. Verksamhetsområdeschefen leder och utvecklar skolverksamheterna inom förbundet och är personalansvarig för rektorer. IKT pedagoger och planeringschef. Verksamhetsområdeschefen har det övergripande ansvaret för att våra skolor drivs och utvecklas med hög kvalitet och effektivitet. Skolorna är organiserade i skolenheter där rektor är pedagogisk ledare för lärare och elever inom sin skolenhet. Rektor har det pedagogiska ansvaret för skolenheten och skall på ett effektivt sätt organisera och leda arbetet inom enheten. I sin myndighetsutövning arbetar rektor utifrån skollagen, förordningar, föreskrifter, allmänna råd och gymnasieförbundets mål och vision. BUDGET 2016 5

ORGANISATIONSSKISS Styrelse Presidiet Arbetsutskott Förbundschef Förbundsstaben Verksamhetsområdeschef Jenny Nyströmsskolan Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Axel Weüdelskolan Stage4you Academy Ölands Gymnasium Skolenhet JN1 Skolenhet LK1 Skolenhet ST1 Skolenhet AW1 Skolenhet S4Y1 Skolenhet ÖG1 Skolenhet JN2 Skolenhet LK2 Skolenhet ST2 Skolenhet AW2 Skolenhet JN3 Skolenhet LK3 Skolenhet ST3 Skolenhet JN4 Skolenhet LK4 Skolenhet JN5 Skolenhet JN6 FÖRKORTNINGAR Jenny Nyströmsskolan JN1 - Estetiska pogrammet JN2 - Hotell- och turismprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet JN3 - Introduktionsprogram JN4 - Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet JN5 - Gymnasiesärskola JN6 - Naturvetenskapliga programmet Lars Kaggskolan LK1 - Naturvetenskapliga programmet LK2 - El- och energiprogrammet, Teknikprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet LK3 - Introduktionsprogram LK4 - Bygg- och anläggningsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Hantverksprogrammet Stagneliusskolan ST1 - Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning medier, information och kommunikation, Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning samhälle, AST-enheten (Utbildning för elever med Autismspektrum tillstånd) ST2 - Ekonomiprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet ST3 - Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning beteendevetenskap Axel Weudelskolan AW1 - Svenska för invandrare (SFI), Lärvux - särskild utbildning för vuxna AW2 - Grundläggande vuxenutbildning, Gymnasial vuxenutbildning, Uppdrag - uppdragsutbildningar Stage4you Academy S4Y1 - Estetiska programmet, Hantverksprogrammet, Svenska för invandrare (SFI), Lärvux - särskild utbildning för vuxna Ölands Gymnasium ÖG1 - Hotell- och turismprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Svenska för invandrare (SFI), Lärvux - särskild utbildning för vuxna, Grundläggande vuxenutbildning, Gymnasial vuxenutbildning, Uppdragsutbildningar 6 BUDGET 2016

3KV-SAMARBETE Ett jämförande kvalitetsnätverk, kallat 3KVH, startade 2005 mellan kommunerna Karlskrona, Kristianstad, Kalmarsunds gymnasieförbund, Växjö och Halmstad. Under 2015 har Halmstad valt att gå ur samarbetet och nätverkets namn är således 3KV. Syftet med samarbetet är bland annat att: ge förbundsstyrelsen, kommunstyrelser och berörda nämnder underlag för diskussion om verksamhetens kostnader, volym och resultat ta fram underlag för att finna områden att prioritera i förbättringsarbetet skapa goda förutsättningar för en utveckling inom gymnasieskolan mot effektivare och bättre arbetsmetoder genom att uppmärksamma skillnader i kostnader I samarbetet mellan kommunerna mäts kostnadsnyckeltal, volymnyckeltal, samt objektiva och subjektiva kvalitetsmått. I samarbetet inom ramen för subjektiva kvalitetsmått genomförs en enkätstudie med elever i årskurs två i samtliga kommuner. Eleverna svarar på 39 påståenden genom att markera från 1=Mycket dålig till 10=Mycket bra I samband med 3KV-enkäten genomför Kalmarsunds gymnasieförbund en trivselenkät för att belysa elevernas trygghet och trivsel. I budget 2016 har de tre kommunerna Kristianstad, Karlskrona och Växjö lämnat jämförelsetal för trivselenkäten. Detta innebär att gymnasieförbundets mål gällande trivselenkäten jämförs med ett genomsnitt av tre kommuner. För flera av gymnasieförbundets mål där nyckeltalen inte härrör till enkäter och utvärderingar jämför vi oss med 3KVH-kommunerna. Där är målet satt utifrån ett genomsnitt av resultaten för Kristianstad, Karlskrona, Växjö och Halmstad. BUDGET 2016 7

VISION Inom Kalmarsunds gymnasieförbund har alla studerande nått sina kunskapsmål och som fria och ansvarstagande människor - berikade med kunskaper och färdigheter - lämnar de sin utbildning väl rustade för att möta yrkeslivet och vidare studier 8 BUDGET 2016

VÅRA PRIORITERADE MÅLOMRÅDEN Prioriterade områden under planeringsperioden med mål, ansvar och uppdrag är; Kunskap, utveckling och lärande Normer, värden och inflytande En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Digital kompetens Entreprenöriellt lärande attraktiv och konkurrensmässig utbildningsorganisation Integration BUDGET 2016 9

Kunskap, utveckling och lärande Utbildning är av stor betydelse för möjligheten att kunna leva ett gott liv. Forskning visar på att den enskilt viktigaste faktorn för etablering på arbetsmarknaden är en fullföljd gymnasieutbildning. Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande oavsett bakgrund 1 och undervisningen bör genomsyras av höga förväntningar på alla elever. En högre kvalitet i undervisningen ska vara i fokus för alla aktörer inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Att i undervisningen stödja och stimulera alla elever på den nivå de befinner sig är en av lärarens viktigaste och samtidigt svåraste uppgifter. Elevers studieframgångar bygger på en kombination av individuell ansträngning och ledning av välutbildade, engagerade lärare som löpande anpassar sin undervisning till den nivå där eleverna befinner sig i sitt lärande. Det gäller att stimulera elevens motivation med utgångspunkt i att de flesta elever tycker att skolan är värdefull. Undervisningen måste vara utformad så att alla elever, oavsett elevgruppens sammansättning, upplever att lärarna tror på deras förmåga. Skolan behöver i många fall höja förväntningarna på elevers prestationer och utveckla lärandemiljöer som motiverar och möter alla. Unga och vuxna ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. 2 Att stödja och stimulera varje elev är en stor utmaning för skolan. Även de elever som kommit långt i sin kunskapsutveckling ska få de utmaningar som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt 3. Elever i behov av extra anpassningar i undervisningen eller elever i behov av särskilt stöd ska också kunna få det i rätt tid. Stödbehov måste uppmärksammas tidigt och hanteras skyndsamt. Om eleven inte får möjlighet att utveckla de grundläggande kunskaper som behövs för att hänga med i skolan riskerar lusten att försvinna och självkänslan att brytas ned. Här spelar ett gott mentorskap och en väl fungerande elevhälsa en central roll i arbetet med att fånga upp och stötta elever. Undervisningen inom förbundet ska läggas upp efter varje elevs förutsättningar vilket innebär att elever inte ska lämnas ensamma i sitt lärande. En strukturerad undervisning där en aktiv lärare stödjer och följer eleverna i deras kunskapsutveckling och söker ge återkoppling på hur varje elev bäst utvecklas leder till bättre resultat. För att kunna anpassa undervisningen behöver läraren förstå hur elevers lärande ser ut. En process med formativ återkoppling är ett verkningsfullt sätt att åstadkomma detta 4. Det innebär att läraren tydliggör målet med undervisningen för eleverna, att läraren tar reda på var varje elev befinner sig i förhållande till målet och ger återkoppling om hur eleven ska komma vidare mot målet. Den formativa processen ger läraren möjlighet att snabbt återkoppla elevens insatser och elevens återkoppling ger läraren möjlighet att utveckla sin undervisning. Genom att eleven vet var den står och vart den ska, kan eleven även ta ett större ansvar för det egna lärandet. En viktig faktor för goda studieresultat är elevernas närvaro i skolan. Gymnasieförbundets skolor fortsätter sitt målmedvetna arbete med att höja elevernas närvaro i skolan. Utvecklandet av en formativ process underlättas inom förbundets skolor om det sker genom ett 1 Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. 2 3 kap 3 skollagen (2010:800) 3 Skolinspektionen 2014. Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. 4 Skolverket 2013 Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken 10 BUDGET 2016

kollegialt lärande där lärare kan hjälpa och stötta varandra och där det finns tid för pedagogiska samtal. På så sätt ökar elevernas måluppfyllelse. För att på ett effektivt sätt kunna möta samtliga elever i sina undervisningsgrupper ska en strävan vara att förbundets lärare även breddar sin kompetens genom att tillägna sig ett mer specialpedagogiskt perspektiv i sin undervisning. Detta uppnås i hög grad i samarbetet med speciallärare och specialpedagoger i den egna undervisningen. Mål Ansvar Redovisas Minst 90 % 5 av eleverna ska erhålla examensbevis. Minst 93 % 5 av eleverna på högskoleförberedande program ska ha grundläggande behörighet till högskola/universitet. Samtliga gymnasieskolor Samtliga gymnasieskolor. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårs- och årsredovisning. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårs- och årsredovisning. Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom grundläggande vuxenutbildning ska vara minst 58 % 5. Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom gymnasial vuxenutbildning ska vara minst 66 % 5. Andel av elever på nationella program som fått examens- eller studiebevis inom tre år ska vara minst 80 % 6. Skolor med vuxenutbildning. Skolor med vuxenutbildning. Samtliga gymnasieskolor. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårs- och årsredovisning. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårs- och årsredovisning. Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. 5 Genomsnittet av 3KVH-kommunerna 6 Genomsnittet av 3KVH-kommunerna. Jämförelsetal är poängsumman av de kurser som ingår i examensbeviset delat med summan av gymnasiepoängen för betygsatta kurser. Varje betygssteg (F-A) genererar en betygspoäng från 0-20 och kurserna omfattar 50-300 gymnasiepoäng. Poängsumman är betygspoängen multiplicerat med gymnasiepoängen (exempelvis 12,5x300=3750). Jämförelsetalet kan maximalt bli 20. BUDGET 2016 11

Mål Ansvar Redovisas Genomsnittligt jämförelsetal för elever med examen ska vara minst 14,3 7. Samtliga gymnasieskolor. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårs- och årsredovisning. Minst 66 % 8 av alla avgångselever ska ha minst betyget E i alla kurser. Antalet studeranden inom den gymnasiala lärlingsutbildningen ska öka med 10%. Medelvärdet på påståendet Jag får det stöd jag behöver i skolan när jag har svårigheter i skolan ska vara minst 7,2 9. Samtliga gymnasieskolor Samtliga gymnasieskolor. Samtliga skolor. Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. Elevernas totala närvaro ska öka. Samtliga skolor. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårs- och årsredovisning. 7 Betyg sätts efter en betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för god kända resultat och F står för ej godkänt resultat. 8 Genomsnittet av 3KV-kommunerna. Max är 10,0 Skalan är 1=Mycket dålig och 10=Mycket bra 9 Genomsnittet av 3KV-kommunerna. Max är 10,0 Skalan är 1=Mycket dålig och 10=Mycket bra. 12 BUDGET 2016

Normer, värden och inflytande I enlighet med läroplanen, skolagen, barnkonventionen m.m. ger vi alla elever samma rättigheter och poängterar deras lika värde. Elevens bästa ska beaktas vid alla beslut som rör dem och alla elever har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Genom utbildningen ska unga och vuxna oavsett bakgrund få möjlighet att inhämta och utveckla både kunskaper och värden. Skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag förstärker varandra. I skollagen och läroplanerna framgår tydligt att eleverna ska ha inflytande över utbildningen och stimuleras att ta aktiv del i att vidareutveckla den 10. När elever får möjlighet att komma till tals, blir respekterade och upplever sig ha möjlighet att påverka undervisningen, ges goda förutsättningar för dem att ta till sig kunskaper och växa i sitt lärande 11. Målet för förbundets skolor ska vara att elever upplever att de har goda möjligheter till inflytande och delaktighet över verksamhetens innehåll och arbetssätt. Arbetet med värdegrundsfrågor är en ständigt pågående process som all personal och alla elever ansvarar för. Skolorna inom Kalmarsunds gymnasieförbund ska arbeta aktivt och metodiskt för att ta tillvara och utveckla elevernas förmåga till ansvarskänsla och kamratanda. Personal och elever ska aktivt medverka till att skol- och klassrumsklimatet präglas av respekt och gott bemötande eftersom detta är centralt för elevernas lärande. Förbundets skolor ska präglas av en god och trygg arbetsmiljö där ingen elev utsätts för kränkande behandling eller trakasserier. Skolan ska, exempelvis genom trivselenkäter, göra en kartläggning och en nulägesanalys av den fysiska, sociala och pedagogiska miljön. Just att regelbundet göra kartläggningar av elevernas situation när det gäller kränkningar och låta det styra arbetet, är det som tydligast minskar mobbning och kränkningar enligt Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning 12. Mål Ansvar Redovisas Medelvärdet på påståendet Som helhet fungerar vår skola bra ska vara minst 8,0 13. Medelvärdet på påståendet På min skola respekterar vi alltid varandra ska vara minst 7,5 13. Samtliga skolor. Samtliga skolor. Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. 10 4 kap. 9 skollagen (2010:800) 11 Skolverket (2013) Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. 12 Skolverket, Forskning för skolan, 2011. Vad fungerar? Resultat från utvärdering av metoder mot mobbning. 13 Genomsnittet av 3KV-kommunerna. Max är 10,0 Skalan är 1=Mycket dålig och 10=Mycket bra BUDGET 2016 13

Mål Ansvar Redovisas Medelvärdet på påståendet Ordningen på lektionerna har varit ska vara minst 4,5 14. Medelvärdet på påståendet Min möjlighet att delta i planeringen av arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen har varit ska vara minst 4,3 14. Samtliga skolor Samtliga skolor. Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. 14 Målet mäts mot förbundets egen kursutvärdering i samband med kursens slut. Det innebär att gymnasieförbundets mål inte baserar sig på ett genomsnitt av 3KV. Max är 6,0. Skalan är 1 6 där 1=Mycket dålig och 6=Mycket bra 14 BUDGET 2016

En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet I skollagen står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 15. Vetenskaplig grund är kunskap som baseras på vetenskaplig metod medan beprövad erfarenhet handlar om professionell erfarenhet. I och med att utbildningen på förbundets skolor ska kunna bedrivas på vetenskaplig grund ställer det krav på både undervisningens innehåll och metoder. För att lärare ska kunna bedriva en undervisning på vetenskaplig grund krävs att varje lärare och rektorer tar del av nya vetenskapliga rön. Skolan måste också följa diskussionen bland forskare om metoder och vetenskaplighet. Förbundets lektorer har som en central uppgift att verka för en höjd vetenskaplig kompetens inom förbundet och tillsammans med lärarna, i arbetslag och i andra sammanhang, diskutera hur undervisningen kan utvecklas med det vetenskapliga perspektivet som en viktig hörnsten. Skolorna ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Det betyder att förbundets lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid av många, är systematiskt utvärderade och dokumenterade. Den beprövade erfarenheten är viktig eftersom den kan byggas av lärarna själva utifrån viktiga erfarenheter och en grundläggande metodkunskap. De kunskaper och färdigheter som utvecklats i lärarnas vardagliga praktik är de som har visat sig mest effektiva för att åstadkomma goda elevresultat. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är kunskapskällor som kompletterar varandra. Båda är lika viktiga för verksamheten i skolan och för elevernas måluppfyllelse. Läraren är skolans viktigaste resurs och yrkesskickliga lärare är en av de viktigaste förklaringsfaktorerna för att eleverna ska nå goda resultat i skolan. Det är viktigt att lärare vid sidan av lärarskicklighet också utvecklar en vetenskaplig kompetens. Läraryrket kan först då utvecklas till en gedigen profession som tar makten över kunskapsutvecklingen inom skolans område där lärarna forskar i frågor som de själva definierar. Samarbetet med högskolor och universitet behöver stärkas, så att gymnasieförbundet kan få tillgång till kvalificerad kompetensutveckling för alla lärare. Skolorna kan också därigenom lättare få tillgång till forskning som är av intresse för verksamheten. Genom att erbjuda särskilt yrkesskickliga lärare olika karriärsteg kan också skolan som helhet utvecklas. Vid inrättandet av ytterligare karriärtjänster är det viktigt att utgå från gymnasieförbundets behov av utveckling och förbättring samt skolans uppdrag och verksamhetsmål. Under mandatperioden ska förbundet fortsatt stimulera yrkesskickliga lärare att kunna göra karriär inom läraryrket och samtidigt kunna fortsätta undervisa. 15 1 kap. 5 skollagen (2010:800) BUDGET 2016 15

Mål Ansvar Redovisas Antalet lektorer ska öka 16. Samtliga skolor Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. Antalet befattningar som Särskilt Yrkesskickliga Lärare (SYL) ska öka 17. Samtliga skolor Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. 16 Idag finns det fyra lektorer inom gymnasieförbundet 17 SYL är gymnasieförbundet beteckning på de lärare som benämns förstelärare i Förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Idag finns det 30 SYL inom gymnasieförbundet. 16 BUDGET 2016

Digital kompetens Digital kompetens är ett av åtta kompetensområden som definieras i Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG) 18. Förbundet strävar mot hög digital kompetens hos såväl personal, som hos elever inom alla våra skolformer. Krav på att alla ska kunna använda IKT 19 som ett naturligt verktyg ökar i snabb takt, vilket i sin tur ställer krav på skolan. Digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara och det är en nödvändighet att skolan ligger i framkant så att våra elever på bästa möjliga sätt ska vara rustade inför en komplex framtid med en allt högre förändringstakt inom utbildning och yrkesliv. Datorsäkerhet Kommunikation Källkritik och informationssökning Datoranvändning Digital kompetens Samarbete Kreativitet Kulturell och social förståelse och kompetens Kritiskt tänkande och utvärdering Digital kompetens (se bild t. v.) omfattar dels grundläggande färdigheter vad avser användningen av datorer och andra digitala verktyg, dels ett kritiskt och samtidigt tryggt förhållningssätt till alla aspekter av informationssamhället. Med målet att stärka elever i dessa kunskaper och färdigheter i fokus förhindrar skolan att de hamnar i ett digitalt utanförskap. Nya digitala sammanhang kräver även en ökad social och kulturell kompetens för att fullt ut kunna delta i ett mer digitaliserat samhälle. Informationstekniken har drastiskt ökat tillgången till information och digitaliseringen av skolan har inneburit helt nya möjligheter att variera undervisningen och därmed bredda lärarnas repertoar 20. Undervisningen utvecklas bland annat snabbt mot en alltmer kommunikativ process där eleven i allt högre grad, under lärarens professionella ledning, själv förväntas vara en aktiv medskapare i lärprocessen. I stället för att förmedla kunskaper handlar det om att skapa miljöer där elever är aktiva i sin lärprocess och också får möjlighet att lära sig använda de digitala redskapen. Det finns ett antal övergripande fördelar med IKT kopplat till lärande, som ökning av elevernas motivation och färdigheter, ökad självständighet samt utveckling av arbetet i grupp. Användandet av IKT i undervisningen ökar också möjligheterna till ett kreativt arbetssätt för eleverna. Det främjar även möjligheten att ur ett elevperspektiv tillägna sig och redovisa kunskaper på olika sätt. Genom att elever kan använda olika vägar i sitt lärande med stöd av IKT skapas förutsättningar för en pedagogik där elevers olika behov är utgångspunkt. Detta stödjer elevernas 18 Övriga nyckelkompetenser är kommunikation på modersmålet, kommunikation på främmande språk, matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, initiativförmåga och företagaranda, lära att lära, social och medborgerlig kompetens och kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. 19 Information och kommunikationsteknik 20 Skolverket (2013) IT-användning och IT-kompetens i skolan BUDGET 2016 17

kunskapsutveckling och därmed måluppfyllelsen. Tekniken i sig är inte tillräcklig för att dessa fördelar ska komma till stånd, utan det krävs ett fokuserat arbete kring teknikanvändningen kopplad till en pedagogisk idé. Det moderna lärandet fokuserar på förmågor istället för fakta vilket kräver en uppdaterad kunskapssyn och en öppenhet inför nya sätt att lära. IKT kan bidra till detta om det används på ett sätt som både förstärker pedagogiska idéer och förändrar undervisningen. När IKT integreras i undervisningen utifrån en pedagogisk idé kan lärandet effektiviseras och på ett enklare sätt anpassas efter elevens individuella behov. Därigenom är det möjligt att förbättra elevernas kunskapsutveckling inom olika ämnen. Mål Ansvar Redovisas Elevers digitala kompetens ska stärkas. Samtliga skolor Redovisas i samband med årsredovisning. Lärarnas digitala kompetens ska stärkas. Samtliga skolor Redovisas i samband med årsredovisning. 18 BUDGET 2016

Entreprenöriellt lärande attraktiv och konkurrensmässig utbildningsorganisation Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker 21. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Att vara entreprenöriell betyder att ta tillvara möjligheter och förändringar samt att utveckla och skapa värden personliga, kulturella, sociala eller ekonomiska. De stora samhällsförändringarna som ägt rum de senaste decennierna, inte minst på arbetsmarknadsområdet, ställer nya och mer komplexa krav på individen och på utbildningsystemet. Oavsett om eleven vill starta företag eller arbetar som anställd behöver eleven bland annat ha självkännedom, kunna kommunicera, lösa komplexa problem och ta egna initiativ. Genom ett entreprenöriellt lärande uppmuntras eleven att finna den egna drivkraften, engagemanget och motivationen. För att skapa entreprenörer och individer som ser det egna företagandet som möjlig väg efter avslutade studier behöver skolorna inom förbundet arbeta med att uppmuntra till innovativt tänkande och att utveckla elevers entreprenörsanda. Det är därför angeläget att fler elever får prova på att driva UF-företag 22 under sina studier. Gymnasieförbundet ser Ung företagssamhet, Kalmar län som en naturlig sammarbetspartner som t.ex. genom processtöd och i UF-mässor m.m. Processutbildningen UF-företagande ger elever på gymnasiet möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Gymnasieförbundet ska vara en attraktiv och konkurrensmässig utbildningsorganisation vilket bland annat innebär att utbildningsutbudet är anpassat till arbetsmarknadens och samhällets behov. Uppdragsutbildningar inom olika yrkesområden främjar rörligheten på arbetsmarknaden. Förbundets yrkesutbildningar håller en hög kvalitet med såväl utbildad personal som lokaler och utrustning. Uppdragsutbildning bidrar till att förbundet kan bibehålla denna höga kvalité. Förbundet ska sträva efter att erbjuda fler uppdragsutbildningar som branscherna och arbetsmarknaden efterfrågar. Detta görs genom att ytterligare stärka redan upparbetad samverkan med branschorganisationerna och arbetsmarknadens parter. Mål Ansvar Redovisas Minst 20 % av gymnasieleverna prövar att bli UF-företagare senast år 2016. Till 2017 höjs ambitionen till 30 %. Samtliga gymnasieskolor. Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. Antalet uppdragsutbildningar som gymnasieförbundet producerar ska öka. Samtliga skolor. Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. 21 Skolverket. Utvecklingsavdelningen. Vad är entreprenörskap? 22 UF = Ung Företagsamhet BUDGET 2016 19

Integration För Sveriges framtida välfärd ska vi arbeta aktivt för bästa stu-dieförutsättningar för nyanlända elever. Detta är mycket viktigt för landets framtida kompetensförsörjning. För att skolan ska fortsätta vara en sammanhållande kraft i ett demokratiskt och öppet samhälle är det värdefullt och viktigt att skolorna inom förbundet verkligen utgör en mötesplats för elever med olika bakgrund och förutsättningar. I skolor där elever med olika socioekonomiska och etniska bakgrunder möts finns möjlighet att skapa gemensamma erfarenheter och etablera nätverk mellan olika grupper i samhället, vilket är avgörande för vårt lands framtid. En inkluderande skola omfattar alla elever oavsett förutsättningar och behov. För att ge alla nyanlända elever goda förutsättningar till fortsatta studier och arbete är tillgången till likvärdig utbildning avgörande. En framgångsrik undervisning för de nyanlända kräver stora insatser från flera delar av samhället. Det finns flera viktiga framgångsfaktorer för en positiv utveckling. Eleverna behöver mötas av höga förväntningar och efter en inledande kartläggning av var och ens kunskaper, bör de så snart som möjligt få tillgång till ett flertal skolämnen. I många fall behöver eleverna få studiehandledning på modersmålet så att deras kunskapsutveckling inte stannar upp. Alla lärare behöver kunskaper i språkutvecklande arbetssätt och särskilt behövs lärare med kompetens i andraspråksinlärning. Vid övergångar mellan olika undervisningsformer eller skolformer behöver skolan säkerhetsställa att information inte går förlorad och att strukturer finns för kommunikation mellan de berörda verksamheterna. Språkintroduktionsprogrammet (IMSPR) kräver en stor flexibilitet för att möjliggöra optimala kombinationer av svenska som andraspråk, grundskolekurser, gymnasiekurser och praktik i enlighet med kraven på programmets individuella anpassning. Detta kräver särskilda satsningar och resurser. Elevhälsan på IMSPR ska stärkas för att möta ökande behov inom utbildningen. Svenska för invandrare (SFI) är en central del av integrationspolitiken för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i samhället. Goda kunskaper i det svenska språket förenklar vid inträde i det svenska arbetslivet och en väl fungerande SFI-undervisning syftar således till att stärka individens möjligheter att uppnå egen försörjning. Förbundets skolor ska bibehålla sin höga kvalité på SFI-utbildningen. Flexibiliteten och tillgängligheten behöver stärkas och SFI måste i högre grad kunna kombineras med bl.a. arbete, praktik och yrkesutbildning samt annan vuxenutbildning. På så sätt påskyndas såväl språkinlärningen som möjligheten för individen att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta förutsätter väl fungerande samverkan mellan och inom olika aktörer såsom vuxenutbildningen, förvaltningar i medlemskommunerna som har hand om invandring, integration och socialtjänst, landstinget etc. 20 BUDGET 2016

Mål Ansvar Uppdrag Medelvärdet på trivselenkätens påstående På min skola respekterar vi varandra oavsett etnisk bakgrund ska vara minst 7,5 23. Antalet elever som får studiehandledning på modersmålet ska öka. Samtliga skolor Samtliga gymnasieskolor. Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. Flexibiliteten, kvaliteten och individanpassningen inom SFIundervisningen ska öka. Skolor med SFI Redovisas årligen i samband med årsredovisningen. 23 Genomsnittet av 3KV-kommunerna. Max är 10,0 Skalan är 1=Mycket dålig och 10=Mycket bra. BUDGET 2016 21

SPECIFIKA PRIORITERINGAR OCH SATSNINGAR ERSÄTTNING TILL GRUNDSKOLAN FÖR EXAMINATION AV INVANDRARUNGDOMARS KUNSKAPER Gymnasieförbundet kommer ge ersättning till grundskolan för examinationer i grundskoleämnen för ungdomar som går på introduktionsprogrammen och som inte tidigare varit inskrivna i svensk grundskola. Grundskolan prövar kurserna och undervisar de aktuella grundskoleämnena och får en ekonomisk kompensation för detta. Målgruppen inflyttade invandrare i åldern 16-19 utan grundskolebetyg har ökat de senaste åren. STUDIEHANDLEDNING PÅ MODERSMÅLET Enligt gymnasieförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. En ny organisering kring studiehandledning på modersmålet ligger i startgroparna, men i nuläget är området inte är helt tillfredsställande. Ytterligare åtgärder behöver vidtas och gymnasieförbundet kommer att intensifiera arbetet under 2016. VERKSAMHETSUTVECKLINGSFOND För att uppmuntra och stimulera gymnasieförbundets enheter avsätts så kallade skolutvecklingspengar som syftar till att utveckla verksamheterna. Medlen ska vara sökbara och projekten ska ha en framåtsyftande karaktär och sporra till att nyskapande tankar och idéer sprids. GEMENSAM RÄTTNINGSPOOL För att få en mer rättsäker bedömning av elevernas kunskapsnivå avsätter förbundet medel till en gemensam rättningspool av nationella prov. En gemensam rättningspool kommer också innebära en kompetenshöjande aspekt då lärares sambedömning genererar i en samsyn kring kunskapskrav och betygsättning över skolgränserna. PRAKTIKANSKAFFARE FÖR SFI VUXENUTBILDNING SFI-undervisningen ska koppla språkutvecklingen till olika arbetsplatser och det finns därför ett stort behov av olika praktikplatser inom såväl privat- som offentlig sektor. Syftet för deltagarna är att nå en högre måluppfyllelse i svenska språket och samtidigt lättare etablera sig på arbetsmarknaden. Därför avsätts medel till en praktikanskaffare vid Axel Weüdelskolan. VETENSKAPLIG GRUND OCH FLER FORSKARUTBILDADE LÄRARE Undervisningen ska i högre utsträckning vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gymnasieförbundet ska fortsätta med satsningen på att ge utvecklingsmöjligheter för lärare genom att ge dem möjlighet att läsa in mer kunskaper på universiteten och att licensiera/doktorera. Lektorat är viktiga för kvaliteten i skolan och fyller en viktig funktion som länk mellan skola, universitet och aktuell forskning. Lektorstjänsterna fungerar även som en karriärväg för duktiga lärare. Samarbete med högskolor och universitet kommer att stärkas i och med att satsningen på digital kompetens följs på nära håll av forskare vid Linnéuniversitetet. Fokus är att IKT-satsningen ska utgöra ett stöd i det pedagogiska arbetet och att det gynnar elevernas kunskapsutveckling och lärande. FORTBILDNINGSINSATSER Gymnasieförbundet vill stärka elevhälsan och gör därför en riktad satsning på utbildning för förbundets skolsköterskor. Utöver denna fortbildningsinsats vill gymnasieförbundet stärka personalens grundkunskaper i psykisk hälsa, hbtq och normkritisk metodik och gör därför en ytterligare en riktad satsning på utbildning för förbundets personal. Gymnasieförbundet kommer även avsätta medel för att genomföra en förstudie för HBTQ 22 BUDGET 2016

certifiering vilket att innebär ett synliggörande av att organisationen arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av elever utifrån ett hbtqperspektiv. LÄRLINGSCENTRUM Kalmarsunds gymnasieförbund ska under 2016 inrätta ett lärlingscentrum med målet att få fler elever att söka till den gymnasiala lärlingsutbildningen. Förhoppningen är att öka attraktiviteten och stärka klassammanhållningen för gymnasiala lärlingsutbildningen genom att samla den till en skola i förbundet. UPPDRAGSUTBILDNINGAR För att gymnasieförbundet ska vara en attraktiv och konkurrensmässig utbildningsorganisation vilket bland annat innebär att utbildningsutbudet är anpassat till arbetsmarknadens och samhällets behov. Gymnasieförbundet avsätter därför medel för kommande utredningar för eventuellt nya uppdragsutbildningar. UF- KORDINATORER För att skapa entreprenörer och individer som ser det egna företagandet som möjlig väg efter avslutade studier gör gymnasieförbundet en riktad satsning för att stärka och uppmuntra innovativt tänkande och utveckla elevers entreprenörsanda. BUDGET 2016 23

BUDGET 2016 OCH PLANERING 2017-2018

BUDGET 2016 OCH PLANERING 2017-2018 Elevunderlaget för Kalmarsunds gymnasieförbund har minskat succesivt sedan år 2009, dels på grund av demografiska förändringar och dels på grund av ökad etablering av fristående skolor i regionen. Fristående skolor har idag ca 20 % av elevunderlaget i medlemskommunerna och den ökade konkurrensen är ett faktum i vår region, samtidigt som det råder en överetablering av antalet utbildningsplatser. Alltför många alternativ kan innebära att fler skolor, såväl de redan etablerade friskolorna som de kommunala, får svårigheter att upprätthålla en god kvalitet, då elevunderlaget kraftigt sjunker. Trots ett minskat elevunderlag så arbetar Kalmarsunds gymnasieförbund för att regionens elever ska ha tillgång till ett stort och varierat utbud av program och inriktningar. Förbundet har ett idag ett utökat samarbete med 10 kommuner (Emmaboda, Oskarshamn, Nybro, Lessebo, Växjö, Tingsryd, Karlskrona, Olofström, Karlshamn och Ronneby) och i sydostregionen i form av ett gemensamt samverkansavtal. Inom sydostregionen söker alla elever fritt utan prövning av hemkommunen samtidigt som resor och inackorderingstillägg utgår per automatik vid antagningsbeslut. Förbundet har också enskilda samverkansavtal med kommuner som Högsby och Mönsterås för att tillgodose behovet av smala utbildningar som kräver ett stort elevunderlag. En ytterligare kvalitetssäkring av förbundets utbud är att förbundet ingår i det samverkansorgan som Vård- och omsorgscollege (VO-College) utgör. Kalmarsunds gymnasieförbund har även under år 2015 fattat beslut om flertalet nya inriktningar för att öka gymnasieförbundets attraktivitet. En ny inriktning är plåtslageri som blir den tredje nationella inriktningen inom bygg- och anläggningsprogrammet på Lars Kaggskolan. På Jenny Nyströmskolan kommer en ny inriktning inom barn- och fritidsprogrammet att starta, socialt arbete med profilering mot väktare. I samarbete med Kunskapsnavet så har även Jenny Nyströmskolan startat upp en vuxenutbildning, väktarutbildning för vuxna, med start hösten 2015. En av de nuvarande ekonomiska utmaningarna, utöver de minskade elevkullarna, är finansiering av den trådlösa pedagogiken. Den trådlösa pedagogiken, Digital kompetens, innebär ett omfattande uppdrag att utbilda elever genom en förändrad pedagogik och samtidigt ge eleverna moderna IKT-kunskaper. För gymnasieförbundet är digitaliseringen en nödvändighet för att skolorna ska nå framgång i att utbilda morgondagens arbetskraft. Inför 2016 har därför gymnasieförbundet en fortsatt medfinansiering från medlemskommunerna för att fortsatt kunna öka kvaliteten i undervisningen och att ta tillvara de möjligheter som öppnar sig med informationsoch kommunikationstekniken (IKT). Demografiska förändringar och den ökade konkurrens i form av fristående skolor har emel- 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Antal Demografisk utveckling 16-19 åringar 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Utveckling av 16-19 åringar 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås 2014 443 2 994 653 306 2015 428 2 845 624 300 2016 399 2 785 600 280 2017 403 2 760 598 295 BUDGET 2016 25

lertid inneburit kostymanpassningar i storleksordningen 20-25 mkr per år under perioden 2009-2015. Kostymanpassningar som medfört att gymnasieförbundet slimmat organisationen vad gäller personal, lokaler och programutbud, så långt det är möjligt, med bibehållen kvalité. Utöver nedläggning av några program har elevtapp i övriga program ställt krav på en förändrad organisation med sammanslagning av olika inriktningar till samma klass för att få en ökad samläsning m.m. Utöver nästkommande års kostymanpassningar på grund av den demografiska utvecklingen så sker även en negativ förändring av utfallen för de generella statsbidragen år 2016 eftersom statsbidraget för effektiviseringen av gymnasieskolan åter aktiveras. Detta innebär i nuläget en reducering av medlemsbidraget med motsvarande belopp om 3 425 tkr. För år 2017 och år 2018 beräknas dock statsbidragen vara kvar på ungefär samma nivå som år 2016 och innebär därför inte några större förändringar av medlemsbidraget. Samtidigt innebär planeringsperioden för åren 2017 och 2018 en delvis fortsatt reducering av kommunbidraget. År 2017 vänder dock utveckling och antalet elever börjar sakta öka för varje år framöver vilket innebär en stabilisering av medlemsbidraget år 2018. Inför nästa år kommer dock arbetet fortsätta med att finna lämpliga strategier för att möta konsekvenserna av en fortsatt kostymanpassning år 2016. Flexibilitet och verksamma strategier måste finnas för att hantera i första hand lokaler och i andra hand personal inom såväl gymnasie- som vuxenutbildning. 26 BUDGET 2016

BESKRIVNING AV BUDGETSTYSTEMET Från och med höstterminen 2005 tillämpar Kalmarsunds gymnasieförbund en programrelaterad elevpeng enligt nedanstående beskrivning. 2015 inkluderades även gymnasiesärskolan och introduktionsprogrammen. Den av Skolverket beslutade riksprislistan (senast kända) för fristående skolor används som fördelningsnyckel när budgetramarna fördelas till enheterna. Beloppen som anges i prislistan kan både bli högre och lägre för enheterna inom Kalmarsunds gymnasieförbund, då de endast används som fördelningsnyckel. Introduktionsprogrammen ingår inte i riksprislistan och för gymnasiesärskolan finns enbart ett genomsnittligt grundbelopp angivet. Kalmarsunds gymnasieförbund har därför tagit fram specificerade belopp för dessa verksamheter. Var femte år sker en översyn av de specificerade beloppen och däremellan sker en uppräkning med skolindex. Justering görs efter meritvärde enligt Växjös modell (5-15 %). Detta bör ge kompensation för svagpresterande elever på nationella program. Meritvärde 70-120 ger 15 % mer i bidrag. Meritvärde 120,5-155 ger 10 % mer i bidrag. Meritvärde 155,5-190 ger 5 % mer i bidrag. För elever som läser in gymnasiebehörigheten, har fått dispens från behörighetskravet, samtidigt som de går på ett nationellt program ges ett extra stöd med 5 000 kr. Särskild viktning görs för nationellt godkänd idrottsutbildning. För lagidrotter (fotboll och innebandy) med 30 000 kr/elev och för individuella idrotter (simning och fäktning) med 15 000 kr/elev. Kalmarsunds gymnasieförbund har möjlighet att ställa av lokaler som inte används i verksamheten på Jenny Nyströmsskolan, Lars Kaggskolan och Stagneliusskolan. För de avställda lokalerna utgår en hyresreduktion med 50 % av hyreskostnaden för den avställda ytan under perioden 15/8 15/8. Hyresreduktionen baserar sig på ett genomsnitt av de tre skolornas hyror. Den maximala ytan som Kalmarsunds gymnasieförbund kan ställa av är 4 000 kvm per läsår. Avtalet om avställning av lokaler tecknades med serviceförvaltningen i Kalmar kommun under 2014 och gäller mellan 2015-07-01 till och med 2017-06-30. Avräkning med budgetjustering sker en gång om året per den 15 september (när antagningen avslutad). För språkintroduktionen och AST-enheten sker avräkningen 4 gånger per år. Samma prislista används som i budgetarbetet. Nedanstående verksamheter undantas från elevpengen: - Förtroendevalda - Förbundskontoret - Kosten - Elevresor - Inackorderingstillägg - Interkommunala ersättningar - Gemensam kompetensutbildning - Ungdomsmottagningen - Förändring av semesterlöneskuld (budgeteras centralt) För Kosten räknas budgetramen upp för löner och övriga kostnader samt intäkter enligt de procentsatser som tilldelas gymnasieförbundet. En justering görs sedan med förändringen av antalet elever inom dess upptagningsområde. Avstämning sker en gång per år den 15 september. BUDGET 2016 27

DIMENSIONERING AV GYMNASIESKOLORNAS ORGANISATION Nedanstående tabell visar antalet platser för nationella program i årskurs 1. Antalet platser i organisationen 15/16 och 16/17 har minskat med totalt 40 st. Utbildningsplatserna på Lärlingscentrum är inräknade. 28 BUDGET 2016 Skola Anskod Benämning Kommun 16/17 15/16 14/15 JN BF Barn- och fritidsprogrammet Kalmar 72 64 46 JN BF Barn- och fritidsprogrammet, pedagogiskt arbete, lärling Kalmar 0 2 2 JN BF Barn- och fritidsprogrammet, fritid och hälsa, lärling Kalmar 0 LK BA Bygg- och anläggningsprogrammet Kalmar 50 50 48 LK BA Bygg- och anläggningsprogrammet, husbyggnad, lärling Kalmar 0 4 2 LK BA Bygg- och anläggningsprogrammet, måleri, lärling Kalmar 0 2 2 ST EK Ekonomiprogrammet Kalmar 96 96 81 LK EE El- och energiprogrammet Kalmar 64 78 48 LK EE El- och energiprogrammet, elteknik, lärling Kalmar 0 2 2 JN ESBIL Estetiska programmet, bild och formgivning Kalmar 24 28 24 JN ESDAN Estetiska programmet, dans Kalmar 8 8 8 JN ESEST Estetiska programmet, estetik och media Kalmar 24 32 32 S4Y ESEST Estetiska programmet, estetik och media Torsås 0 0 12 JN ESMUS Estetiska programmet, musik Kalmar 16 14 14 S4Y ESMUS Estetiska programmet, musik Torsås 0 16 16 S4Y ESMUS0S Estetiska programmet, musik, riksrekryterande spetsutbildning Torsås 0 16 16 JN ESMUS0S Estetiska programmet, musik, riksrekryterande spetsutbildning Kalmar 16 JN ESTEA Estetiska programmet, teater Kalmar 10 12 10 LK FT Fordons- och transportprogrammet Kalmar 16 16 10 LK FT Fordons- och transportprogrammet, lastbil o mobila maskin, lärling Kalmar 0 6 6 LK FT Fordons- och transportprogrammet, personbilar, lärling Kalmar 0 ST HA Handels- och administrationsprogrammet Kalmar 24 24 22 ST HA Handels- och administrationsprogrammet profil asperger Kalmar 4 ST HA Handels- och administrationsprogrammet handel o service, lärling Kalmar 0 2 2 LK HVFRI Hantverksprogrammet, frisör Kalmar 16 16 16 LK HVSTY Hantverksprogrammet, styling Kalmar 16 12 16 JN HT Hotell- och turismprogrammet Kalmar 24 24 22 ÖG HT Hotell- och turismprogrammet Borgholm 0 0 0 JN HT Hotell- och turismprogrammet, hotell o konferens, lärling Kalmar 0 2 2 ÖG HT Hotell- och turismprogrammet, hotell o konferens, lärling Borgholm 0 4 4 ÖG HT Hotell- och turismprogrammet, turism o resor, lärling Borgholm 0 4 4 JN HT Hotell- och turismprogrammet, turism o resor, lärling Kalmar 0 JN NA Naturvetenskapsprogrammet Kalmar 64 54 33 LK NA Naturvetenskapsprogrammet Kalmar 96 90 90 JN RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet Kalmar 39 39 39 ÖG RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet Borgholm 0 24 24 JN RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet, bageri o konditori, lärling Kalmar 0 2 2 JN RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet, färskvaror, lärling Kalmar 0 2 2 ÖG RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet, färskvaror, lärling Borgholm 0 2 2 JN RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet, kök o servering, lärling Kalmar 0 2 2 ÖG RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet, kök o servering, lärling Borgholm 0 2 2 ST SA Samhällsvetenskapsprogrammet Kalmar 128 128 224 ST SABETL Samhällsvetenskapsprogrammet Bet profil ledarskap och idrott Kalmar 32 32 ST SABETA Samhällsvetenskapsprogrammet Bet profil räddning och säkerhet Kalmar 32 32 ST SAMEDA Samhällsvetenskapsprogrammet Med profil asperger Kalmar 2 6 LK TE Teknikprogrammet Kalmar 96 96 112 LK VF VVS- och fastighetsprogrammet Kalmar 12 12 12 LK VF VVS- och fastighetsprogrammet, VVS, lärling Kalmar 0 JN VO Vård- och omsorgsprogrammet Kalmar 32 32 32 Summa 1 013 1 089 1 043