Kyrkopolitiker. Vägledning för ett samhällsuppdrag

Kyrkopolitiker Vägledning för ett samhällsuppdrag Produktion & layout: aip media oktober 2004 Socialdemokraterna, 105 60 Stockholm. Tel 08-700 26 00 e-post: info@socialdemokraterna.se www.socialdemokraterna.se 3

Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet. (Ur Lagen om Svenska kyrkan, 2 ) Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål. (Ur partiprogram för Socialdemokraterna, 2001) Jag är övertygad om att Svenska kyrkan som folkkyrka har en viktig funktion i det nya folkhem som socialdemokratin vill bygga för vår tid. Svenska kyrkan som folkkyrka är för mig en kyrka som öppnar sig både inåt och utåt samtidigt som hon är både fädernas kyrka och framtidens. (Partiordförande Göran Persson ur inledningen till Kyrkopolitiskt program för Socialdemokraterna i Svenska kyrkan, 2000.) 4

Inledning Föreliggande skrift skall ses som en vägledning och som en hjälp för alla som engagerar sig i kyrkopolitiken att närmare och djupare kunna tränga in i den socialdemokratiska kyrkopolitiken med tillhörande praktisk tillämpning. Inför det första kyrkovalet sedan de ändrade relationerna mellan kyrkan och staten genomfördes antog den socialdemokratiska partistyrelsen den 21 juni 2000 Kyrkopolitiker Öppna kyrkan, Kyrkopolitiskt program för Socialdemokraterna i Svenska kyrkan. Som komplement till partiprogrammet framställdes en studiebok: Öppna kyrkan, Socialdemokratisk kyrkopolitik vad är det? Dessa båda skrifter gäller fortfarande och kan användas som material vid studier i olika former tillsammans med det regelverk som styr kyrkan: Kyrkoordning för Svenska kyrkan Att vara förtrogen med Kyrkoordningens bestämmelser är givetvis lika viktigt som att känna till det socialdemokratiska kyrkopolitiska programmet. Det är inom gällande förordningar som politiken skall tillämpas, ges praktisk form. Målet är att alla som ställer upp på en socialdemokratisk lista skall kunna det område hon/han kandiderar till. Det är därför viktigt, att alla arbetarekommuner utser särskilda utbildningsansvariga inom kyrkopolitikens område och att dessa ges reella möjligheter att utföra sitt uppdrag. Socialdemokratisk politik omfattar alla delar av samhällslivet. Det är omöjligt att särskilda delar utesluts därifrån. Kyrkan är en omistlig del av detta samhällsliv (se partiordförandens uttalande på sidan 4 i denna skrift). Därför måste partiets demokratiska mål också genomsyra den kyrkliga politiken. Frihet, jämlikhet och solidaritet är honnörsord som utmärkt väl låter sig förenas med kyrklig verksamhet. Lagens bestämmelser om demokratisk organisation inom kyrkan tillsammans med kravet om rikstäckande verksamhet är bestämmelser som socialdemokratin alltid har verkat för. 5

Kyrkopolitiker Denna skrift kommer därför att främst att behandla tre områden: 1. Varför är socialdemokratisk politik nödvändig inom Svenska kyrkan? 2. Vad innebär demokrati i en folkkyrka? 3. Vad betyder frihet, jämlikhet och solidaritet inom kyrkopolitiken? Ett särskilt kapitel om Svenska kyrkans organisation ingår också. 6

1. Varför är socialdemokratisk politik nödvändig inom Svenska kyrkan? Kyrkopolitiker Samhället byggs av människor, för människor. Detta är en central tanke inom socialdemokratin. Vi är säkert också eniga om, att det samhälle som vi tillsammans bygger måste präglas av vissa grundläggande värderingar. Svenska kyrkan är en omistlig del av vårt samhälle. Detta bevisas av att ca 80 procent av folket tillhör kyrkan, dels av övertygelse, dels av tradition. Det går inte att tänka bort kyrkan ur det dagliga livet. En 1000-årig tradition består. Staten har åt kyrkan överlåtit viss myndighetsutövning såsom vigsel och begravning, allt med civilrättslig giltighet i ett samhällsperspektiv. De grundläggande värderingarna måste således finnas i alla delar av samhället. De gäller alltså även för den kyrka vi tillhör. Svenska kyrkans karaktär av folkkyrka bygger inte bara på de många människornas vilja att fortsätta att tillhöra den. Den bygger också på att ett stort antal av de tillhöriga är beredda att ge av sin tid till det som måste göras gemensamt. Detta ligger i själva begreppet folkkyrka, en kyrka för och med folket. En tid har nu gått efter relationsändringen till staten. Några utvecklingsspår är klart synliga. Ett av dessa gäller synen på representation i kyrkans styrande organ. Man kan klart se, att några politiska partiers vilja att utgöra nomineringsgrupper sviktar. Tre olika nomineringsvägar är tydliga: 1 Politiska partier 2 Grupper associerade till politiska partier 3 Intressegrupper Vi socialdemokrater hävdar med eftertryck, att vi som politiskt parti, med våra grundläggande värderingar, har de bästa förutsättningar att leva upp till de bestämmelser som finns i lagen om Svenska kyrkan. Socialdemokratisk kyrkopolitik bygger på övertygelsen om att alla som tillhör Svenska kyrkan är fullvärdiga tillhöriga. Det faktum, att man år efter år betalar sin kyrkoavgift är i sig ett bevis på omsorg om kyrkan. Är man dessutom beredd att offra av sin fritid för att arbeta i kyrkofullmäktige eller kyrkoråd har man inget mer att bevisa. Socialdemokraterna har en rikstäckande organisation, vilket i sig garanterar samma sak inom kyrkan, vilket lagen kräver. Den andra gruppen består av människor löst knutna till ett politiskt parti och kan utgöra ett positivt demokratiskt inslag i nomineringsprocesserna, förutsatt att de delar de allmänna samhällsvärderingarna. Framtiden får utvisa hur utvecklingen blir. 7

Kyrkopolitiker Den tredje gruppen, intressegrupper, kan utgöra ett allvarligt hot mot Svenska kyrkan. De har vanligen ingen riksförankring. En sådan grupp kan vara av enfrågekaraktär eller till exempel ha åsikter som är oförenliga med Svenska kyrkans tro och lära. Sådana grupper företräder ofta en elitistisk syn på kyrkan, dvs bara sådana personer som tycker rätt eller besöker ett visst antal gudstjänster per månad eller år har rätt att delta i beslutande organ. En sådan åsikt är djupt främmande för socialdemokratin. I en tid, då folkrörelsearbete och partipolitik i allmänhet har haft svårt att locka människor, ser dock vissa krafter sin chans. I stället för att göra en insats för att stimulera demokratiskt arbete och engagemang spär vissa grupper på politikerföraktet och försöker skapa mindervärdeskomplex hos andra. Ett sådant handlingssätt bereder vägen för en elitkyrka, där präster, diakoner och andra särskilt aktiva personer anses behöva ha mer att säga till om inom kyrkan. Socialdemokratin kan aldrig acceptera ett sådant synsätt, som i grunden strider mot lagen om Svenska kyrkan med bestämmelserna om folkkyrka och rikstäckning. Socialdemokratin har den organisation som behövs för att garantera, att lagens bestämmelser följs. Partiet har en fast organisation i varje borgerlig kommun och täcker därmed inom sitt område varje församling inom Svenska kyrkan. Därmed kan kravet om rikstäckning klaras. Bestämmelsen i lagen om en öppen folkkyrka innebär i korthet, att var och en som tillhör Svenska kyrkan har lika värde. Dopet är tillhörighetsgrundande. Därmed är man kvalificerad för att göra sin röst hörd vid t ex val inom kyrkan, förutsatt att man fyllt 16 år som är gränsen för rösträtt. Några andra krav kan inte ställas för att fullt ut delta i kyrkans demokratiska liv. En öppen folkkyrka ska ha plats för alla, oavsett var man befinner sig på trons väg. I Svenska kyrkan finns plats för både troende, sökande och dem som av andra skäl vill stödja kyrkan. (Ur Kyrkopolitiskt program för Socialdemokraterna) Socialdemokratin hävdar allas lika rätt i samhället, inom alla sektorer. Detta gäller alltså även inom Svenska kyrkan. Därför behövs socialdemokratisk politik på det kyrkliga området, som en garant för lagens efterlevnad. Men ytterst handlar det om att du och jag måste ta vårt personliga ansvar. Det gäller att vi alla engagerar oss, att vi avsätter tid och kraft för att kyrkan ska leva i fastslagen form och med nuvarande innehåll. Med en socialdemokratisk kyrkopolitik som grund finns de bästa förutsättningar att lyckas. I skriften Kyrkopolitiska riktlinjer för socialdemokraterna 1996 sammanfattas socialdemokraternas hållning sålunda: Socialdemokraterna anser att Svenska kyrkans identitet som evangelisk-luthersk folkkyrka har stor principiell betydelse. 8

Svenska kyrkan ska vara en öppen folkkyrka, demokratiskt uppbyggd och med rikstäckande verksamhet. Kyrkans öppenhet innebär att ingen ska vara utestängd, alla får tillhöra kyrkan. Kyrkans demokratiska uppbyggnad innebär att alla som tillhör kyrkan ska ha möjlighet att ta ansvar. Kyrkans rikstäckning innebär att ingen del av landet får ställas utanför den kyrkliga verksamheten. Kyrkopolitiker Socialdemokratin har genom sina ideal om människors rätt och lika värde de största förutsättningarna att förverkliga lagens krav i nu berörda områden. Socialdemokratin har viljan, kunskapen, beslutsamheten och organisationen. Margot Wallström skrev 1991: Människan är mer än bara kropp. Livet är mer än bara materiell välfärd. Mitt i välfärden finns en tomhetskänsla som inte låter sig fyllas av tingen. Kraven har kommit att arbetarrörelsen måste ha ett mer genomtänkt förhållningssätt till de stora och existentiella och humanistiska frågeställningarna. (...) Det finns ett samband, som jag ser det, mellan den kristna grundsynen och det kristna kärleksbudskapet och den politik som socialdemokraterna står för... Dessa ord gäller i högsta grad fortfarande. Kyrkan är en del av vår gemensamma sektor. Hon skall kunna svara mot alla människors behov. Det betyder, att kyrkan måste vara en radikal, utvecklande kraft i samhället, ha förmåga att möta allas önskemål inom såväl andligt som värdsligt liv samt kunna attrahera såväl troende som sökande människor. Därför får inte kyrkan stelna i gamla former. Inom ramen för det kristna kärleksbudskapet måste former finnas för att ständigt söka nya vägar för att nå människor. Därför behövs socialdemokraterna i Svenska kyrkan. Socialdemokratin tar kraftfullt parti för de homosexuella som vill ha kyrkans välsignelse i en särskild vigselakt. Tiden är mogen för att acceptera äkta kärlek även i annan form än den traditionella. Därför behövs socialdemokraterna i Svenska kyrkan. Vissa gränser finns dock som inte får överskridas. Socialdemokratin godtar inte, att vissa grupper inte accepterar kvinnliga präster. Sedan snart femtio år har kvinnan rätt till prästämbetet. Denna rätt är ovillkorlig, den är inte förhandlingsbar, och inte heller godtas några spetsfundiga försök att gå förbi denna rätt. Därför behövs socialdemokraterna i Svenska kyrkan. De högerkrafter som kämpar för att avdemokratisera kyrkan skall kraftfullt bekämpas. Svenska kyrkan är och skall förbli en folk- 9

Kyrkopolitiker kyrka, präglad av demokratiska värderingar. Krafter måste finnas för att slå tillbaka alla attacker som avser att ändra grundvalarna för Svenska kyrkan. Därför behövs socialdemokraterna i Svenska kyrkan. Att samtala om: 1. Diskutera vad de tre nomineringsvägarna på sid 7 kan betyda för framtiden. 2. Sök genom diskussion att finna fler argument för socialdemokra tins engagemang i Svenska Kyrkan. 3. Diskutera innebörden i Margot Wallströms uttalande från 1991. 4. Samtala om hur ni upplever högerkrafternas attacker mot kyrkan. 5. Finns det fler gränser som inte får överskridas och där socialdemokratin kan göra en insats? 2. Vad innebär demokrati i en folkkyrka? I några medeltida svenska kyrkor finns en gammal kista av ek, oftast försedd med tre lås. Kistan var i äldre tider församlingens kassakista. I denna förvarades församlingens dyrgripar, framför allt nattvardskärlen. Kistan kunde bara öppnas om alla tre personer var närvarande, som innehade nycklarna: kyrkoherden, kyrkvärden och ytterligare en person, som hade valts av församlingen på sockenstämman. Detta är en fin bild av den lokala självbestämmanderätten och det gemensamma ansvarstagandet i församlingarna, något som alltså har mycket gamla anor. I vår tid tar sig demokratin andra uttryck i Svenska kyrkan. Den organisatoriska grunden för Svenska kyrkan är dess församlingar som skiftar i karaktär från bygd till bygd och från landsända till landsända. Människors möte med Svenska kyrkan sker nästan alltid i församlingen. Här firas gudstjänst, bedrivs undervisning och utövas diakoni och vår tids form av mission. Vi socialdemokrater är angelägna om att varje möte med Svenska kyrkan ska inge en känsla av välkomnande och respekt. Församlingarna ingår i något av de tretton stiften, som vart och ett har en stiftsstyrelse och ett domkapitel, där biskopen är ordförande. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är Kyrkomötet med sina 251 ledamöter. Här möts alla dialekter och kyrkliga tra- 10

ditioner. Här framgår också de ideologiska skiljelinjerna tydligt: folkkyrka eller elitkyrka, jämlikhet eller kvinnoprästmotstånd, solidaritet eller egenintresse. Kyrkopolitiker Att det finns både geografiska särdrag och ideologiska samhörigheter som såväl skiljer som förenar stiften är i sig en mångfald att vara stolt över och vårda. Svenska kyrkan är till för alla, och dess uppbyggnad rymmer ett finkänsligt samspel mellan förtroendevalda och kyrkans vigningstjänst. Detta är vad som brukar kallas den dubbla ansvarslinjen. Med detta avses, att arbetet i ett kyrkoråd, med demokratiskt valda lekmän och representant för vigningstjänsten, kyrkoherde/präst, skall präglas av respekt för vars och ens kompetens för att nå ett resultat som är bra för församlingen. Egentligen handlar detta inte om en dubbel utan om en gemensam ansvarslinje. Ingen är förmer än någon annan, alla behövs. Kyrkoordningens 2 kap 5 säger bland annat: Kyrkorådet är församlingens styrelse. Kyrkorådet skall ha omsorg om församlingslivet och ha ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Viktigt är att kyrkorådets sammanträden innehåller både materiella ärenden (ekonomi, administration, fastigheter, med mera) och andliga frågor (omsorg om församlingslivet). Om de andliga frågorna överlämnas till prästerna ensamma, blir det som sker i styrelserummet skilt från det som äger rum i vardagsverksamheten och kyrkorummet. Av vad ovan sagts framgår, att Svenska kyrkan har både en demokratisk och en episkopal, biskopsbaserad, karaktär. På lokal nivå gäller det för kyrkorådet och kyrkoherden att hitta sina roller och former för konstruktivt samspel med ett enda för ögonen: församlingens bästa. Därför är det viktigt, att socialdemokraterna med sin demokratiska grundsyn får stor representation i de olika valda organen: kyrkoråd, kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Svenska kyrkans organisation är demokratisk. Alla tillhöriga har, från och med 16 års ålder, rösträtt i de fyra direktvalen, då representanter för valmanskåren utses för att sköta de inomkyrkliga uppdragen. Den representativa demokratin har lång och beprövad tradition i vårt land. Att bli utvald att företräda andra, att få andras förtroende, att bli förtroendevald är något av det finaste som finns i vårt system för social och politisk samlevnad. 11

Kyrkopolitiker Den representativa demokratin är en omistlig grund i vårt samhälle. Svenska kyrkans storlek och unika ansvar i samhället kräver, att olika nomineringsgrupper hjälps åt att föra fram kandidater som man kan rösta på i kyrkovalen. I en sådan situation ser vissa grupper chansen att öka sitt eget inflytande om valdeltagandet sjunker. Det är först när många deltar i val som det representativa systemet visar sin överlägsenhet. En uppgift i en demokratiskt styrd kyrka är alltså att kraftigt söka öka deltagandet i valen. Socialdemokraterna vill minska små intressegruppers inflytande, ofta kombinerat med politikerförakt, som hotar att driva utvecklingen mot en elitkyrka. Vår tro på demokrati ger oss kraft att i stället fördjupa denna och ge alla chans till delaktighet och inflytande. Socialdemokraterna vill stärka de förtroendevaldas roll på alla nivåer: i församlingar, i stift och i kyrkomöte. Vi fortsätter att bidra med våra tänkesätt och vårt ansvarstagande för kyrkans framtid. Demokratin återspeglas inte enbart i kyrkans beslutsordning. Den ger även ett förhållningssätt till personer och händelser. Varje människa har rätt att bli bemött med respekt och omtanke, bli accepterad för vad hon står för och ha handlingsfrihet inom grundläggande ramar. Trosfrihet och åsiktsfrihet garanteras i grundlagen, liksom yttrande-, mötes- och tryckfrihet. Detta gäller givetvis också inom Svenska kyrkan. Om dessa friheter kombineras och kompletteras med ett utbyte av erfarenheter och åsikter i ett levande samtal, fördjupar detta samhörighet och enhet. Som ett slags motprestation till denna generösa frihet kräver demokratin lojalitet i handling mot demokratiskt fattade beslut. Även detta gäller alla inom kyrkan, såväl anställda som förtroendevalda och övriga kyrkotillhöriga. Inom socialdemokratin gäller frihet under ansvar. Utåt skall man sträva efter att visa enighet. Inom partiet kan skilda åsikter förekomma och bör rent av förekomma. Att låta åsikter brytas mot varandra är en klassisk modell för att ingående diskutera ett förhållande eller en möjlig handlingsväg. Sådana meningsutbyten är oftast mycket givande och bör förekomma i de gruppmöten som socialdemokraterna sedan länge håller inför olika beslut. I gruppen finns som regel många människor med skiftande bakgrund. Här finns ung som äldre, kvinna som man, och här finns olika yrken och erfarenheter representerade. 12

Gruppmöten ger alla en chans att föra fram sina åsikter, få dessa värderade i saklig och respektfull anda och kanske lära sig av andra. Det som sägs på gruppmötet skall stanna där. Inget offentligt prat kring vare sig sak eller person skall förekomma. Inför ett beslut är det tillåtet att ha annan åsikt än gruppen. Emellertid hör det till god socialdemokratisk ordning, att alltid meddela avvikande mening inför ett avgörande. Kyrkopolitiker Detta är att visa respekt för andra efter god förebild: Jesus bemötte alla människor med samma respekt och värdighet. Han är en demokratisk förebild. Inför ett beslut i till exempel fullmäktige, då man i gruppen har meddelat avvikande åsikt, kan och får man plädera för det egna förslaget i plenum. Då måste man dock avväga nyttan av ett sådant handlingssätt mot den eventuella skada nomineringsgruppen kan lida av en fronderande kamrat. Här sätts solidariteten på prov. Vad blir resultatet? Oftast blir det negativt i stort. Fördjupad demokrati är en central del av kyrkans inre liv. Därför behövs socialdemokraterna i Svenska kyrkan som garant för den demokratiska handlingslinjen. Att samtala om: 1. Hur kan människors möten med kyrkan omgärdas av välkomnande och respekt? 2. Diskutera innebörd och följder av den så kallade dubbla ansvarslinjen. 3. Diskutera hur man kan förstärka de förtroendevaldas inflytande i kyrkan. 4. Diskutera demokrati som förhållningssätt. 5. Diskutera hur man på bästa sätt hanterar meningsskiljaktigheter i en grupp. 13

Kyrkopolitiker 3. Vad innebär frihet, jämlikhet och solidaritet inom kyrkopolitiken? Socialdemokratin vill möta dagens utmaningar, nationellt och internationellt, med utgångspunkt i våra värderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet, i vad våra egna politiska erfarenheter lärt oss och i vår tillit till styrkan och bärkraften i det demokratiska samhället. (Ur partiprogram för Socialdemokraterna) Honnörsorden frihet, jämlikhet och solidaritet fångar det väsentliga i socialdemokratisk ideologi. Det som ryms i dessa begrepp är också centralt i kristen tro. (Ur Öppna kyrkan, kyrkopolitiskt program för Socialdemokraterna i Svenska kyrkan) Frihet Begreppet frihet har flera betydelser inom kyrkopolitiken. För oss socialdemokrater är det naturligt att koppla frihet till ansvar. I en fri kyrka tar de tillhöriga ansvar för kyrkans fortbestånd inom de ramar som finns angivna. Svenska kyrkan är en rikstäckande, demokratisk kyrka enligt lag. Den är alltså en del av samhället i enlighet med riksdagens beslut. Det är fritt att tillhöra kyrkan det ingår i det demokratiska samhällets självklara rättigheter men det är också fritt att välja att stå utanför. Tillhörig kyrkan blir man genom dopet. Några andra kriterier för tillhörighet finns inte. Man behöver inte vara aktivt troende. Alla är välkomna. Med tillhörigheten följer då naturligt ett ansvarstagande på olika nivåer. Alla kan bidra med något och alla är välkomna att göra det, allt ifrån att vara förtroendevald i beslutande organ till att göra frivilliginsatser i församlingsarbetet i olika grad. Frihet har också en mänsklig, teologisk innebörd. Evangeliet handlar om befrielse från förlamande skuld och orimliga förväntningar, ens egna och andras. Kyrkan har i gångna tider ofta skuldbelagt människor. Det är något av en paradox att så kunnat ske, då själva budskapet i evangeliet är att frigöra människan från skuld. Även i våra dagar fortsätter försök i samma riktning som tidigare. Vi ser prov på nymoralistiska rörelser som söker fånga de människor som brottas med existentiella frågor. Människor behöver förvisso en partner i sitt sökande efter svar på livets stora frågor. Svenska kyrkan är en sådan partner, tillgänglig för alla, utan krav på någon viss motprestation, något som vi dock kan se prov på i vissa högerkraftsdominerade religiösa riktningar. Socialdemokraterna i Svenska kyrkan vill att denna skall utgöra en aktiv motkraft till sådana rörelser och vill att den skall förmedla 14

ljus och hopp till människor som av fri vilja söker sig till kyrkan. Vår tro på frihet är starkare än den kristna högerns försök att dominera. Vårt enkla budskap är: Älska varandra! Därför behövs socialdemokraterna i Svenska kyrkan. Kyrkopolitiker Jämlikhet Gud har skapat oss alla med samma värde, rätt och ansvar. Till kvinna och man skapade han oss. Inom kyrkans värld finns den totala jämlikheten i dopet och nattvarden. Utifrån dessa två sakrament måste jämlikheten spridas ut i samhället. Kyrkan måste vara föregångare inom jämlikhet och jämställdhet. Socialdemokraterna menar att det är omöjligt att förena kristen tro med kvinnoprästmotstånd och negligerande diskriminering av homosexuella. Kyrkan måste stå för en rättvis hållning i dessa frågor för att kunna vara trovärdig. På område efter område, i samhället såväl som i kyrkan, är det vår uppgift att förverkliga jämlikhet, jämställdhet och fullt likaberättigande. Motstånd finns och har funnits för detta i alla tider från grupper som ser att deras egna privilegier hotas och att deras förutfattade meningar ifrågasätts. Vår tro på jämlikhet är starkare än de konservativas rädsla för det nya. Som ingen annan skall vi socialdemokrater i Svenska kyrkan stå upp för människors lika värde, rätt och ansvar. Vi slår vakt om Svenska kyrkans rätt att viga människor. Vi vill dessutom att kyrkan skall kunna erbjuda alla par, oavsett kön, rätten att få bekräfta sin kärlek inför Gud. Svenska kyrkan skall också vara ett föredöme som arbetsgivare inom alla områden, inte minst inom jämställdhetsarbetet. Ett samhälle och en kyrka som genomsyras av jämlikhet och jämställdhet, som ger alla chansen att utvecklas i en anda där gemenskapen styr framför egoismens ensidiga utslagning av en del som inte kan ta för sig, är det mål vi socialdemokrater eftersträvar. Därför är vårt enkla budskap: Älska varandra! Därför behövs socialdemokraterna i Svenska kyrkan. Solidaritet Kyrkan skall leva och verka där människor finns, i samhället i stort. Människan är en social varelse, och som samhällsvarelser är vi alla beroende av varandra. För oss socialdemokrater är det därför helt naturligt, att kyrkans budskap Älska varandra och bär varandras bördor är självklara hörnstenar i såväl kyrka som samhälle i övrigt. 15

Kyrkopolitiker Solidariteten måste ta sig många uttryck. Ord och handling måste bli ett. Det gäller på alla plan, mellan oss som enskilda individer, inom vår kyrka, mellan kyrka och samhälle, mellan olika kyrkor och mellan Sverige och resten av världen. Egoism och brist på empati är solidaritetens värsta fiende, särskilt i kombination med avsaknad av kunskap och omvärldsanalys. Socialdemokratins tro på solidaritet är starkare än vissa högerkrafters ovilja till omfördelning av gemensamma resurser. I alla situationer skall Svenska kyrkan påtala och bekämpa orättvisor och stödja välfärdens utbredning. Vi socialdemokrater vill sätta Svenska kyrkans internationella solidaritetsarbete i centrum. Vi slår också vakt om den solidariska omfördelningen inom kyrkan såväl nationellt som regionalt. Även på ett annat plan måste här solidaritetsbegreppet diskuteras. Många organiserade socialdemokrater tillhör Svenska kyrkan. Ett mycket stort antal socialdemokrater och sympatisörer arbetar inom Svenska kyrkan. Dessa skulle naturligtvis helst se att socialdemokraterna har majoritet i beslutande organ inom kyrkan. Tyvärr är det inte så nu. En mycket stor akt av solidaritet vore, att alla socialdemokrater som tillhör Svenska kyrkan går och röstar vid nästa kyrkoval. Ett litet besvär skulle få stora konsekvenser. Vi skulle kunna få majoritet i många fler församlingar än i dag och öka vårt inflytande radikalt inom Svenska kyrkan. Därför är det viktigt att sprida kunskap om vad kyrkan bidrar med till samhällets bästa. Att t ex lyfta fram vad diakonin uträttar inom kyrkan, vad dess solidaritetshandlingar består av, skulle säkert öppna ögonen på många för behovet av Svenska kyrkans närvaro i samhället. Detta skulle kunna leda till att fler avger sin röst vid kyrkovalet. Att informera på arbetarkommunernas möten om kyrkans verksamhet i socialdemokratisk tappning är en uppgift som åligger alla kyrkligt aktiva, förtroendevalda som andra. Vårt parti måste växa inom kyrkan. Solidaritet är grunden för ett samhälle och en kyrka, där alla tar ett gemensamt ansvar för människors bästa. Detta gäller både mellan rika och fattiga i världen och mellan olika samhällsskikt i Sverige. Den enkla grunden är mottot Älska varandra! Därför behövs socialdemokraterna i Svenska kyrkan Att verka bland människor fordrar inte någon kristen livssyn. Men en kristen livssyn fordrar att man verkar bland människor. Birger Hassel 16

Att samtala om: Kyrkopolitiker 1. Diskutera om det finns fler aspekter på frihet som kan appliceras på den socialdemokratiska kyrkopolitiken. 2. Diskutera jämlikhetsbegreppets relevans i aktuella kyrkliga frågeställningar. 3. Samtala om hur solidaritetsbegreppet kan brukas för att få fler att lägga sin röst i kyrkovalet. 17

Riksdagen (stiftat lagar som berör kyrkan) Överklagandenämnden Valprövningsnämnden Ansvarsnämnden för biskopar Läronämnden Kyrkovalet Så styrs Svenska kyrkan Riksnivå Kyrkostyrelsen Svenska kyrkans bolag Kyrkomötet Biskopsmötet Rikskyrkliga råd Kyrkofondens styrelse De tre rikskyrkliga nämnderna Kyrkokansliet i Uppsala Utskott Stiftsnivå Stiftsfullmäktige Egendomsnämnden Domkapitlet Stiftsstyrelsen Stiftskansliet Flerförsamlingspastorat Samfällda kyrkofullmäktige Kyrkonämnden Kyrkofullmäktige Valnämnd eller Kyrkostämma Församlingsnivå Enförsamlingspastorat Kyrkofullmäktige Kyrkoförvaltning Kyrkogårdsförvaltning Valnämnd Församlingsexpedition Kyrkorådet Kyrkorådet direktvalda kyrkoråd 18