VMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING

Relevanta dokument
Kontrollprovtagning av torrhalt på sönderdelade trädbränslen

Återfuktning av torrhaltsprov

BESTÄMNING AV TORRHALT OCH ENERGIINNEHÅLL PÅ SKOGSRÅVARA

Godkännande och kontroll av torrhaltsmätare för mindre provmängder

KVALITETSBESTÄMNING AV CELLULOSAFLIS

KVALITETSBESTÄMNING AV CELLULOSAFLIS

SKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA

Nya eller reviderade mätningsinstruktioner

SKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA

SKÄPPMÄTNING AV SÖNDERDELAD SKOGSRÅVARA

Godkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder

Provtagning på sönderdelade trädbränslen - med jordborr

Riktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet

VMK-dokument för virkesmätning Sida 1 av 6. Riktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet hos VMKauktoriserade

Riktlinjer för VMK:s värdering av mätningskvalitet

Anvisningar för kontroll av kranspetsvåg på skotare

ALLMÄNT RÖRANDE NATIONELLA INSTRUKTIONER FÖR VIRKESMÄTNING

Hur påverkar den utökade lagstiftningen mätning och redovisning av skogsbränslesortiment?

KVALITETSBESTÄMNING AV TRÄDBRÄNSLEN

ALLMÄNT RÖRANDE SDC:s INSTRUKTIONER FÖR VIRKESMÄTNING

SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011

MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk

Ny virkesmätningslag (VML)

Virkesmätning vid värmeverk resultat från inventering utförd 2012

Godkännande och kontroll av automatisk diameterfördelning av stockar i trave

NORMER FÖR KONTROLL AV VIRKES- MÄTNING OCH VIRKESREDOVISNING

Kontroll av röntgenklassning av tallsågtimmer

Anvisningar för kontroll och underhåll av statisk fordonsvåg

Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust

Skogsstyrelsens författningssamling

NORMER FÖR KONTROLL AV VIRKES- MÄTNING OCH VIRKESREDOVISNING

SVENSK STANDARD SS

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

BESTÄMNING AV TORRHALT OCH VÄRMEVÄRDE PÅ SKOGSRÅVARA

Inventering bränsleterminaler 2011

1 INLEDNING VMK-NÄMNDENS LEDAMÖTER

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning

VMK-nämndens verksamhetsberättelse

Kontroll av sektionsmätt stockvolym

Ny virkesmätningslag. Uppdraget: SDC ska leverera anpassningar i IT-stödet som gör det möjligt att följa ny VML från

5.1 IDENTIFIERING, MÄTNING OCH REDOVISNING

ALLMÄNNA OCH SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR MÄTNING AV BIOBRÄNSLEN

KVALITETSBESTÄMNING AV MASSAVED

KOMPLETTERANDE INSTRUKTIONER GÄLLANDE MÄTNING AV RUNDVIRKE

Anvisningar för kontroll och underhåll av sållningsutrustning

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod Sid 1 (5)

Anvisningar för kontroll och underhåll av sållningsutrustning

Syfte: Förluster vid 1,5 och 4,5 månaders lagring Hanterbarhet hos duk Kostnad för täckt lagring Temperaturutveckling Kemiska/biologiska processer 4

KVALITETSBESTÄMNING AV MASSAVED

Fuktkvotsvariation i fanerbuntar vid ändrad relativ luftfuktighet. Dick Sandberg & Lars Blomqvist Växjö University, School of Technology &

Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

NORMER FÖR KONTROLL AV VIRKES- MÄTNING OCH VIRKESREDOVISNING

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Uppskattning av mätosäkerhet vid bestämning av energiinnehåll i trädbränsle

Allmänt rörande noggrannhetskrav på vågar i samband med ersättningsgrundande virkesmätning

ANVISNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH KONTROLL AV VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar

Skattning av volym m h a vikt, samt efterföljande stockmätning av utfallna stickprov 5:2 mätning

Ersättningsgrundande virkesmätning med skördare

Biobränslen från skogen

KOMPLETTERANDE INSTRUKTIONER GÄLLANDE MÄTNING AV RUNDVIRKE

Mätningsinstruktion för massaved

Ersättningsgrundande virkesmätning med skördare

KVALITETSBESTÄMNING AV SÅGTIMMER AV TALL OCH GRAN

TRAVMÄTNING AV RUNDVIRKE

Mätning av trädbränslen

Avtal om Bränsleleverans

5.1 IDENTIFIERING, MÄTNING OCH

Allmänt om typgodkännande av utrustning och metoder för ersättningsgrundande virkesmätning

Mineral aggregates. Determination of impact value*

MAS Mobil Automatisk Stockmätning

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson

VMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING

Industrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING OM ANVÄNDNING AV KRANVÅG VID MÄTNING AV VIRKE OCH ÅTSKILJNING AV PARTIER

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning

Förteckning över utredningar och rapporter redovisade genom Virkesmätningsrådet

Mätramar för sortering och ersättningsgrundande mätning vid svenska sågverk 2015

1 Anbudsförfrågan avseende biobränslen

Biobränslehantering från ris till flis

Parametrar i provningsmetoder 1(5)

2. företaget under 2016 använd egenproducerad flis, bark, spån eller brännved för energiändamål

VMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING

Mätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden.

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

VMK-NÄMNDENS LEDAMÖTER

Bark på massaved en studie över barkhalten i travar med massaved

Karaktärisering av fasta inhomogen avfallsbränslen -

DryMaster TS 180 E Monteringsanvisning

Biofuel Analyser

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Ny kvalitetsklassning av massaved

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning. Mikael Karlsson Bestwood

De senaste åren har så mycket hänt inom virkesmätningen att vi tror att ni vill veta mer. Välkommen till: Informationssystem Virke

Transkript:

Nationella instruktioner för virkesmätning VMK:s TILLÄMPNINGSANVISNING till Mätningsinstruktion för bestämning av torrhalt och energiinnehåll på skogsråvara 2017-01-01

Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 VMK:s tillämningsanvisningar för virkesmätning... 3 1.2 Omfattning och tillämpning... 3 2 Krav rörande provtagningsutrustning samt provstorlek... 3 3 Beräkning av torrhaltsbestämningens partivisa noggrannhet... 3 4 Analys av uttaget torrhaltsprov - torrhaltsbestämning... 4 4.1 Torkning av prov i torkskåp... 4 5 Kontroll av utförd mätning... 5 6 Revisionshistorik... 7 Sida 2 (6)

1 Inledning 1.1 VMK:s tillämningsanvisningar för virkesmätning Denna tillämpningsanvisning utgör ett stöd för tolkning av motsvarande mätningsinstruktion (benämnd Instruktionen) som fastställs av SDC:s styrelse. Tillämpningsanvisningarna fastställs av Kontrollkommissionen med representanter från VMK (Virkesmätningskontroll), VMF Nord, VMF Qbera och VMF Syd. Aktuella instruktioner och tillämpningsanvisningar kan hämtas från www.sdc.se under fliken Virkesmätning. 1.2 Omfattning och tillämpning Instruktionen: Denna instruktion är tillämplig vid ersättningsgrundande virkesmätning av skogsråvara oavsett trädslag. Instruktionen omfattar: Mätning av torrhalt på sönderdelat material Provtagning på ej sönderdelat material (rundved, träddelar) respektive sönderdelat material (flisat eller krossat material, spån, bark) Torrhaltsbestämning av uttaget prov Beräkning av torrhaltsbestämningens partivisa noggrannhet Bedömning av torrhalt Beräkning av värmevärde Denna instruktion kan användas vid kvantitetsbestämning. Om torrhaltsbestämning kombineras med bestämning av leveransens råvikt (vägning) erhålls handelsmåttet ton torrvikt, TTV. Anvisningar för kontroll av fordonsvågar återfinns i andra dokument. Adderas värmevärdesberäkning erhålls handelsmåttet megawattimmar, MWh. Denna instruktion kan, när torrhalt utgör kvalitetsparameter, även användas vid kvalitetsbestämning. Kvalitetsbestämmelser beskrivs i sortimentsvisa mätningsinstruktioner. 2 Krav rörande provtagningsutrustning samt provstorlek Instruktionen anger att spade/skopa/sond för provtagning ska ha en minimistorlek på provtagningsanordningens öppning motsvarande minst 2,5 gånger den maximala styckestorleken. Ingen sådan öppning behöver dock vara större än 40 cm. 3 Beräkning av torrhaltsbestämningens partivisa noggrannhet Instruktionen: Antalet prov (eller antalet mätningar med sond) ska anpassas så att erforderlig mätnoggrannhet i torrhaltsbestämningen uppnås. Detta innebär att det mätande företaget måste ha kännedom om förväntad torrhaltsvariation i materialet, t.ex. per sortiment, årstid etc. När flera prov tas, och den sammantagna provmängden blir så stor att endast en del av den används för torrhaltsbestämning (generalprov), ska därav betingad osäkerhetsfaktor beaktas. Det mätande företaget ska således för att klara lagens krav bilda sig en uppfattning om mätnoggrannheten enligt mätningsinstruktionen och bilaga 1 i densamma. Sida 3 (6)

Innan det mätande företaget gjort detta är det som tumregel på sönderdelat material lämpligt att ta minst fem prover per leverans. Då restprodukter från sågverk, utom bark, har lägre spridning är det på motsvarande sätt lämpligt att ta fyra prover per leverans. 4 Analys av uttaget torrhaltsprov - torrhaltsbestämning Instruktionen: Bestämning av provs torrhalt kan göras via torkning i torkskåp, eller med hjälp av torrhaltsmätare. Torkning i torkskåp utgör referensmetod vilket innebär att kontroll och uppföljning av torrhaltsmätare ska göras med hjälp av torkskåp. För samtliga metoder och utrustningar gäller att provets råvikt antingen ska bestämmas omedelbart efter provtagningen eller att provet förvaras i tätt försluten plastpåse/behållare fram tills att vägning kan ske. I det senare fallet ska råvägning ske med provet kvar i påsen/behållaren varvid påsens/behållarens vikt tareras bort. Om inte råvägning sker direkt är det viktigt att notera att fukt kommer avges från provet till den tättslutande plastpåse/behållare som det förvaras i. När plastpåsen/behållarens vikt ska tareras bort är det därför dess torrvikt som ska tareras bort för att undvika systematiska fel. Torrhalten beräknas som kvoten av torr- och råvikt. Torrhalten anges i procent med en decimals noggrannhet. Används provbehållare av metall ska taravägning göras kvartalsvis av varje enskild provbehållare. Används papperspåsar ska tas i beaktande att påsens taravikt ej är densamma i rumstemperatur som efter torkning. Taravikter för påsar ska bestämmas vid varje ny leverans av påsar. Ett lämpligt förfarande är råvägning av tio slumpvis utvalda påsar och torrvägning av tio tomma papperspåsar som torkats enligt rutin. 4.1 Torkning av prov i torkskåp Instruktionen: Torkning i torkskåp ska utföras i enlighet med standarden: SS-EN ISO 18134-2:2015. Fasta biobränslen Bestämning av fukthalt Torkning i ugn Del 2: Total fukthalt förenklad metod Standarden föreskriver: Provet ska torkas i torkskåp i 105 ± 2 ºC tills dess att konstant vikt uppnåtts. Konstant vikt anses uppnådd när förändringen i vikt under en tid av minst 60 min vid 105 ± 2 ºC ej överskrider 0,2 % av den initiala vikten. (I gällande kontrollanvisning läggs dock 102 108 grader fast.) Torktiden för nya sortiment/situationer ska kontrolleras/fastställas i någon form av studie innan skarp mätning startar. Vid sådana studier ska torkskåpet belastas maximalt vad gäller enskilda provs storlek samt total provmängd i skåpet. Tillämpa därefter avsevärd säkerhetsmarginal för torktiden. Vägning, råvikt respektive torrvikt, ska göras med våg med 0,1 g upplösning. Proverna placeras i torkskåpen så att luften kan cirkulera runt varje prov. Provets torrvikt bestäms omedelbart efter utförd torkning (max 10-15 sekunder). Sida 4 (6)

Minst ett prov från varje torkomgång kontrolltorkas. Detta kan göras genom att låta provet ingå i efterföljande torkomgång. När prov vägs i metallbehållare eller i papperspåse ska noggrann tarering ske. Med noggrann tarering avses att det sammanlagda tareringsfelet (råvägning respektive torrvägning) ej får överstiga 0,1 procentenheter av den beräknade torrhalten. För praktisk tillämpning betyder det att proven torkas i minst 24 timmar. För större prov och/eller användande av papperspåsar bör längre torkperiod användas. Efter omtorkning får torrhaltsförändringen inte vara större än 0,2 procentenheter. Provets torrvikt bestäms omedelbart efter utförd torkning (max 1 minut). Under perioder med hög luftfuktighet ska tiden mellan torkning och vägning vara under 1 minut för att minimera risken för återfuktning. Vid bestämning av provets torrvikt ska torkskåpet med kvarvarande prover vara igång och stängt så att proverna är varma vid vägning. 5 Kontroll av utförd mätning Instruktionen: Kontroll av torrhaltsbestämning ska baseras på nya, av den ordinarie bestämningen oberoende, prov. Om risk för av provtagningsförfarandet (i förfarandet ingår utrustningen) betingade systematiska fel kan tänkas föreligga (tid innan råvägning, friktionsvärme från provtagningsredskap etc.) ska kontrollprov tas enligt annat förfarande än den ordinarie bestämningen. Kontrollprov bör torrhaltsbestämmas var för sig så att torrhaltsvariationen inom kontrollobjektet (trave(ar), skäppa(or) etc.) kan beräknas. Kontrollprov får slås samman till generalprov om det saknas möjlighet att torka dem var för sig. Om kontrollprovtagningen utförs i form av generalprov ska minst två generalprov tas och förfarandet vid provtagningen ska möjliggöra skattning av variationen mellan enskilda prov. Omfattning av kontrollprovtagning bestäms med ledning av förväntad variation. Resultatet från kontrollmätningen ska uttryckas som skillnaden i torrhalt mellan ordinarie mätning och kontroll och redovisas som medelvärden och spridningar på önskad aggregationsnivå (mätplats, tid, parti etc.). Kontroll av torkskåp (kontroll av torrviktsbestämningen) ska göras genom att minst ett prov från varje torkomgång kontrolltorkas. Detta kan göras genom att låta provet ingå i efterföljande torkomgång. Vid kontroll av torrhaltsmätare utgör torkning i torkskåp referensmetod. Provtagning av sönderdelad skogråvara ska i möjligaste mån ske efter lossning. Flisstacken/flisstackarna som är föremål för kontroll ska innan provtagning visuellt delas in i volymmässigt jämnstora delar motsvarande det antal kontrollprov som ska tas. Proven fördelas växelvis på respektive sida om stacken/limpan. Man ska undvika att ta prov från stackens hörn och nedersta del och ska gräva in skopan i stacken minst 10 cm. Exempel framgår i figur 1. I de fall som provtagning görs i skäppa ska provtagningspunkterna fördelas så jämnt som möjligt. Antalet kontrollprov som uttas ska till antalet vara minst sex och gärna tio. I de fall kontrollprov, p.g.a. brist på torkskåp, slås samman skapas minst två generalprov i separata hinkar med vardera Sida 5 (6)

minst tre delprov. Exempel på hur två generalprov (A och B) tas genom att växelvis ta prov till två separata hinkar framgår i figur 2. Ett generalprov neddelas från varje hink och torkas separat. Kvantiteten per prov bör vara minst 1,5 liter. Kontrollprov ska tas med en för materialstorleken anpassad spade eller skopa, d.v.s. av samma typ och beskaffenhet som används vid ordinarie manuell provtagning. Torrhalt vid kontroll beräknas som kontrollprovens aritmetiska medelvärde. Figur 1. Exempel på kontrollprovtagning vid tio separata prov. Figur 2. Exempel på utförande när generalprov används. Sida 6 (6)

6 Revisionshistorik 2015-06-16 Dokumentet antaget av Kontrollkommissionen. HR 2015-12-01 Stycke 1.2 Omfattning och tillämpning (tagit bort av tillämpningsanvisn. ) Tillägg av stycke 3. Ersatt spån med restprodukter från sågverk, utom bark. Stycke 4 och 4.1. Torrhaltsförändring max 0,2 procentenheter. Stycke 4.1. Torkskåpet ska vara stängt. Max 1 minut. Tagit bort t.ex. augusti. Stycke 5. Provtagning ska i möjligaste mån ske efter lossning. Minst 6 prov och gärna tio. Stycke 5. Exkluderat ej sönderdelad skogsråvara som ej berörs i anvisningen. Stycke 5. RMR beviljat dispens ett år från kravet på särhållna kontrollprover. Uppdaterad utifrån förslag på förändrad instruktion som möjliggör generalprov. Generalprov med vardera minst tre prov i stället för tre fem. HR 2017-01-01 Ny framsida med loggor. Nationella instruktioner. Instruktionen bytt namn från värdevärde till energiinnehåll. Avsnitt 2 tillagt. Avsnitt 4. Används provbehållare av metall ska kvartalsvis taravägning göras av varje enskild provbehållare. Hantering av papperspåsar. Avsnitt 4.1. Hänvisning till nya standarden. Provets torrvikt bestäms omedelbart efter utförd torkning (max 1 minut). Avsnitt 5. Instruktionen har ändrats: Kontrollprov får slås samman till generalprov om... Man ska undvika att ta prov från stackens hörn och nedersta del och ska gräva in skopan i stacken minst 10 cm. Figur 1 och 2 med exempel på hur provtagning kan gå till. HR Sida 7 (6)