Fjärrkyla i Christian IV:s gata m.fl.

Rapport 2014:57 Fjärrkyla i Christian IV:s gata m.fl. Kristianstad kommun och stad Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2013 Thomas Linderoth

Rapport 2014:57 Fjärrkyla i Christian IV:s gata m.fl. Kristianstad kommun och stad Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2013 Thomas Linderoth Fornlämningsnr: 93 Kristianstad socken Kristianstads kommun Skåne län

Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box 134 291 22 Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): 044-13 58 00 Malmö Erlandsrovägen 5 218 45 Vintrie www.sydsvenskarkeologi.se 2014 Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2014:57 Omslag: Schaktet i Nya Boulevarden. Foto: Tony Björk Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle.

Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Bakgrund 5 Topografi och historik 5 Syfte och metod 6 Undersökningsresultat 7 Schakten i den norra delen 8 Anläggningar I den norra delen 9 Schaktet i östra delen 13 Anläggningen i östra schaktet 14 Schakten i den södra delen 15 Syntes 16 Referenser 18 Administrativa uppgifter 20

Fig.1. Undersökningens läge, Kristianstad, Skåne. Fig. 2. Schaktens läge i Kristianstad.

Sammanfattning I samband med att Kristianstad kommun, C4 Teknik, skulle förlänga ledningar för fjärrkyla i centrala Kristianstad, genomförde Sydsvensk Arkeologi AB en förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Vid undersökningen påträffades delar av befästningen som omgav Kristianstad på 1600- och 1700-talen. Dessa härstammade från bastion Oldenburg och kurtinmuren mellan bastionerna Dronningen och Kongen. Dessutom påträffades några stenpackningar vid Södra Kasern, som skulle kunna vara rester av några byggnader. Det finns också en möjlighet att även dessa skulle kunna vara rester av nämnda kurtinmur. Inledning Kristianstad kommun arbetade under våren och fram till hösten med att förlänga ledningsnätet för fjärrkylan I de central delarna av centrala Kristianstad. Då schakten kom att dras i det historiska stadslagret, fornlämning 93, beslutade Länsstyrelsen i Skåne län, att det i samband med arbetena skulle göras en förundersökning i form av en schaktningsövervakning (Lst Dnr. 431-6806-2013). Detta beslut kom även att innehålla tilläggsbeslut då vissa ändringar av dragningen av ledningsschakten blev nödvändiga. Undersökningen genomfördes under april till oktober 2013 av personal från Sydsvensk Arkeologi AB. Bakgrund Den arkeologiska undersökningen föranleddes av dragning av nya sträckningar för fjärrkyleledningar i central Kristianstad. Ytan som berördes var omkring 2 000 m 2 och låg inom stadslagret, fornlämning 93. Det förväntades kunna finnas lämningar från bastionsmurar och anläggningar från stadslagret samt kanske även gravar söder om Heliga Trefaldighetskyrkan. Arbetena utfördes från april till oktober 2013. Topografi och historik Platsen för schakten ligger inom stadslagret, fornlämning 93, i Kristianstad på en nivå på cirka 4 m.ö.h. Befästningsverket kring Kristianstad började byggas år 1614 och ansågs färdigt år 1641 (Håkansson 1999). En utbyggnadsfas skedde sedan mellan 1748 och 1808 (Lindhagen 1993; Håkansson 1999). Mellan 1847 och 1900 revs stora delar av bastionsmurarna. Mellan 1978 och 2013 har det gjorts ett flertal arkeologiska undersökningar inom stadslagret, fornlämning 93, varvid en mängd delar av den gamla bastionen har påträffats (Esping Bodén 1978a och b; Lenntorp 1997, 1999; Lilja 1996; Dahlén Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m.fl. 5

1999a och b; Håkansson 1999; Kockum 2004, 2008; Pettersson 2005; Carlsson 2011, 2012; Nilsson 2012a och b, 2013; Nilsson & Carlsson 2012; Linderoth 2014). Vid arkeologiska undersökningar mellan Heliga Trefaldighetskyrkan och centralstationen påträffade man 2012 81 gravar från 1600-1800-talet. Dessa gravar visade en stor variationsrikedom, bland annat i gravriktning, de begravdas armställningar, kistor och föremål. De flesta var män, men det förekom även kvinnor och barn (Björk & Nilsson 2012). Fornminnesregistret (FMIS) innehåller också ett stort antal uppgifter om påträffade husgrunder, kulturlager och fynd från denna tid. Syfte och metod Arbetet med nedläggningen av ledningarna för fjärrkylan berörde ytor där det kunde förväntas finnas lämningar av murrester från bastionerna och byggnadslämningar. Dessutom var det möjligt att det skulle kunna påträffas gravar söder om Heliga Trefaldighetskyrkan. Förundersökningen skulle ske genom schaktningsövervakning, varvid nödvändig arkeologisk dokumentation i form av bland annat inmätning, upprättande av ritningar och fotografering samt vid behov insamling av fynd. Arbetena startade på Norra Kasern, men pågick ibland på olika håll samtidigt. 6 Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m. fl.

Undersökningsresultat Då schaktningsarbetet ibland innebar att gator stängdes av för biltrafik utfördes det ibland i olika omgångar. De schakt där fjärrkyleledningarna skulle löpa (djupschakt) hade ett djup på omkring 1,1 m, men ibland när de skulle passera under andra befintliga ledningar kunde det gå ner till 1,4 1,7 m djup. Ibland lades också elledningar ner parallellt med fjärrkyleledningarna och schaktet kunde då delvis ha ett djup på cirka 0,7 m. Längst i nordväst fanns en rektangulär yta, cirka 26x15 m (knappt 400 m 2 ), som var avsedd för en fjärrkylecentral, samt ett mindre schakt för elkabel, vilka därför endast schaktades ner till omkring 0,7 m djup. Schakten hade en sammanlagd längd på cirka 860 m och en yta på knappt 1 550 m 2. Sammanlagt var den avschaktade ytan drygt 1 900 m 2. Fig.3. Undersökningsschakten. Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m.fl. 7

Schakten i den norra delen Schakten i den norra delen bestod av ett vinklat djupschakt som var cirka 293 m långt och hade en yta av omkring 590 m 2. Schaktet mättes in i fyra omgångar (OS201, OS262, OS308 och OS331). Till detta kom ett grundare schakt, cirka 19 m långt och med en yta på omkring 37 m 2, vilket grävdes för enbart elkablar (OS348) samt en grund yta om 26 x 15 m, motsvarande cirka 384 m 2, för fjärrkylecentralen (OS365). OS201 i västra delen hade en längd av 50 m och en yta på 84 m 2 samt ett djup som varierade mellan 1,3 och 1,7 m. Fyllningen i schaktet bestod överst av asfalt och äldre kullerstenläggning samt utfyllnadssand med sammanlagt 0,35 m:s tjocklek. Under detta fanns ett lager av brun något humös sand med en del tegelrester i och med en tjocklek av cirka 0,5 m. I botten fanns sen mörkare brun humös sand. I västra änden av schaktet fanns delar av kurtinmuren A304 och de östra stenpackningarna A209 och A213. OS262, som var vinklat, låg i den östra delen och var omkring 163 m långt samt hade en yta av knappt 300 m 2. Schaktdjupet varierade mellan 1,25 och 1,3 m och fyllningen bestod överst av asfalt och ett bärlager med en tjocklek som tillsammans var cirka 0,3 m. På några ställen fanns också resterna av gatuläggning av kullersten. Under detta kom ett omkring 0,5 0,6 m tjockt lager av grå lera med tegel och småsten. Underst fanns tegel med en del kalkbruk som tolkas som raseringsmassor. Detta lager var 0,3 0,6 m tjockt. Här och var syntes i botten även ljus siltig sand som kan tolkas tillhöra den sterila nivån. På en del ställen var schaktet också stört av tidigare ledningsdragning. I detta schakt fanns i västra delen en bit av en stenmur (A248) och i mellersta delen ytterligare två bitar av stenmur (A254 och A258). Längst i öster fanns tre små delar av stenpackningar (A271, A275 och A278). OS308 låg i väster och var ett vinklat schakt som mätte cirka 53 m. Ytan för schaktet var drygt 120 m 2 och schaktdjupet var i östra delen ner mot 1,5 m för att i väster stiga upp mot 1,2 m. Fyllningen bestod överst av asfalt och bärlager under vilket det fanns ett lager av kullersten, allt detta hade en tjocklek av omkring 0,6 m. Under detta fanns ett omkring 1,1 m tjockt lager av brun humös sand med en del tegelflis. Schaktet var på en del ställen stört av tidigare nedläggning av olika ledningar. Schaktet innehöll i den östra änden större delen av en stenmur (A304). Strax väster om denna stenmur fanns där schaktet vek av mot norr en stenpackning (A315). I norra delen av schaktet fanns ytterligare två delar av stenpackningar (A337 och A341). Den sistnämnda gick även in i OS331. 8 Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m. fl.

OS348 låg i sydvästra delen och hade en yta på 37 m 2 och en längd av 19 m. Schaktet var för elledningar och hade endast ett djup av 0,6 0,7 m. Fyllningen bestod bara av omrörda massor. OS365 var en schaktyta för fjärrkylecentralen och låg längst i nordväst. Den var cirka 26 x 15 m stor och hade en yta på knappt 400 m 2. Denna yta schaktades ner till 0,7 m och innehöll endast omrörda massor. Fif.4. Schakt och anläggningar i norra delen. Anläggningar I den norra delen I den norra delen dokumenterades tolv delar av anläggningar. Fyra av dem utgjorde delar av kurtinmurar, fem var stenpackningar och tre var bitar av en modern stenpackning. A209 bestod av syllstenar i ett sotigt lager med mycket trä, djurben, tegel och 1700-tals keramik. Det fanns även ett par äldre mynt som troligen också kan dateras till 1700-talet. Stenpack- Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m.fl. 9

ningen påträffades mot botten i den östra delen av det ner mot 1,5 m djupa schaktet OS201. Den syntes på en yta av cirka 1,5x1,5 m och tolkas som en rest av en husgrund. Möjligen skulle den kunna utgöra en del av en kurtinmur. Fig.5. A209, mot väster. A213 låg i botten i den östligaste delen av schakt OS201. Den mättes in som en punkt och bestod av några syllstenar, vilka även de kan tolkas som delar av en husgrund, eller möjligen resterna av en kurtinmur. A248 var en stenmur som låg i den västra delen av OS262. Den påträffades 0,6 0,8 m under asfalten och syntes ända ner i schaktets botten. Muren bestod av 0,4 0,6 m stora stenar som var blandade med en del mindre stenar. Det fanns inga spår av kalkbruk i muren medan det öster om den fanns rester av raseringsmaterial bestående av tegel och murbruk. Bredden på muren var cirka 2,5 m och den hade en nordnordvästlig riktning. Muren tolkas som en del av kurtinmuren mellan bastionerna Kongen och Dronningen. 10 Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m. fl.

Fig.6. A248. A254 och A258 tolkas som två delar av samma stenmur, vilken kom cirka 0,45 m under asfalten. Den hade öst-västlig riktning och låg vid en vinkel i mitten av schaktet OS262, vilket gjorde att den blev tudelad. Sammanlagt syntes den på en sträcka av omkring sju m. Murdelarna var störda av tidigare arbeten i schaktet men bestod av 0,2 0,3 m stora stenar blandat med kalkbruk och syntes ner i till schaktets botten på omkring 1,1 m:s djup. Murdelarna tolkas som rester av kurtinmuren mellan bastionerna Kongen och Dronningen. A271, A275 och A278 låg längst i öster vid en vinkel av OS262. De syntes under asfalten och bärlagret och bestod av några 0,3 0,8 m stora stenar som delvis var blandade med betong. Det fanns även en del borrhål i dem och de tolkas som tre delar av samma stenpackning och som rester av modern bebyggelse. A304 påträffades vid övergången mellan OS201 och OS308. Den syntes under kullersten och bärlager på ett djup mellan cirka 0,3 och 1,5 m och bestod av 0,3 0,8 m stora stenar blandade med mindre stenar och kalkbruk. Den var något störd i den östra delen men syntes på en sträcka av omkring 3,5 m och verkar ha haft en nordväst-sydöstlig riktning. Den tolkas som en del av kurtinmuren mellan bastionerna Kongen och Dronningen. Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m.fl. 11

Fig. 7. A304, mot söder. A315 låg cirka fyra m väster om A304 och fram till vinkeln av schakt OS304. Den bestod av en stenpackning som med en längd av 13 m syntes i hela schaktets bredd för att vid schaktvinkeln fortsätta ytterligare cirka 2,5 m. Den påträffades direkt under den omkring 0,3 m tjocka påförda sanden och gick ner till 1,3 m:s djup. Stenpackningen bestod i botten av upptill 1,2x0,6 m stora stenar som överlagrades av 0,1 0,2 m stora stenar. Packningen var störd av tidigare nedläggning av kablar och rör, både i öster och i norr. Bland stenarna påträffades bland annat fynd av kakelugnsplattor med reliefmönster. Stenpackningen tolkas som resterna av en husgrund och kan möjligen höra samman med A337/331 i norr. Den jan även ha ett samband med kurtinmuren A304 i öster. A337 och A341. A337 låg i norra delen av OS308 och bestod av en stenpackning som kom 0,5 1m ner och syntes till 1,1 1,2 m:s djup. Den upptog den östra halvan av schaktet. I botten bestod packningen av huggna block med den flata sidan upp och var 0,5 0,6 x 0,8 0,8 m stora samt cirka 0,5 m tjocka. Bland dessa block fanns 0,1 0,3 m stora stenar, en del tegel och kalkbruk. Det fanns också några fynd av 1600/1700-tals keramik och glasbitar. A341 låg drygt två m norr om A337 i övergången mellan OS308 och OS331 samt syntes på en sträcka av omkring sju m. Stenpackningen såg dessutom ut att i norr kunna vika av mot väster. Mellan dessa anläggningar var schaktet stört av tidigare nedläggning av VA-ledningar och de har säkerligen en gång hängt ihop. De två stenpackningarna tolkas som resterna av en husgrund och kan dessutom ha hört ihop med A315. De finns också en möjlighet att de kan ha utgjort en del av kurtinmuren mellan bastionerna Kongen och Dronningen. 12 Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m. fl.

Fig. 8. A337, mot nordöst. Schaktet i östra delen Schaktet i den östra delen bestod av ett djupschakt, OS286 som låg längs Östra Boulevarden, var cirka 223 m långt och hade en yta av omkring 392 m 2. Schaktet var mellan 1,25 och 1,3 m djupt och fyllningen bestod till största delen av brun homogen lera med bitvis äldre gatubeläggning i form av kullersten i toppen. Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m.fl. 13

Fig. 9. Schakt och anläggningar i den östra delen. Anläggningen i östra schaktet I OS286 påträffades endast en anläggning, A282. Denna anläggning bestod av en stenmur och låg i den södra delen. Resterna av muren utgjordes av en större sten, cirka 0,7 0,9 m stor, vilken påträffades omkring 0,8 m ner och gick ner i schaktbotten. Ovan på och runt denna fanns mindre stenar, 0,05 0,1 m stora, och kalkbruk. Muren var cirka 2,6 m bred och hade en öst-västlig riktning. Anläggningen tolkas som en del av den södra bastionsmuren i bastionen Oldenburg. 14 Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m. fl.

Fig. 10. A248. Schakten i den södra delen Schaktet i den södra delen utgjordes av fyra delschakt, OS293, OS321, OS353 och OS200001. Dessa hade en sammanlagd längd av cirka 325 m och en yta av omkring 565 m 2. De tre första mättes in med GPS, medan det sistnämnda lades in i Intrasis för hand. Samtliga schakt var djupschakt och var omkring 1,1 m djupa. OS293 låg i den sydöstra delen längs Östra Boulevarden och var drygt 70 m långt och hade en yta av knappt 135 m 2 samt var 1,1 n djupt. Det var till stora delar påverkat av tidigare markarbeten men hade i övrigt en fyllning av brun homogen sandig lera. Inget av antikvariskt intresse påträffades. OS321 och OS252 låg längs Tyggårdsgatan och hade en sammanlag längd av 175 m och en yta av nästan 310 m 2. Schakten var upp mot 1,1 m djupa och var till stora delar störda av tidigare ledningsarbeten. Schakten innehöll till stor del fyllningsmassor, OS321 hade dessutom i botten av schaktet ett tunt lager av lera i botten. Inga anläggningar påträffades.. OS200001 låg i sydöstra delen längs Nya Boulevarden och var uppskattningsvis 80 m samt hade en yta på nästan 125 m 2. Djupet var omkring en m och fyllningen bestod överst av ett lager med asfalt, bärlager och kullersten, som var cirka 0,5 m tjockt. Under detta kom sand med leriga inslag i botten. Det påträffades inga anläggningar eller fynd i schaktet. Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m.fl. 15

Fig. 11. Schakt en i den södra delen. Syntes Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen visade att det fanns rester av det gamla befästningsverket i form av olika murrester från det tidigare skedet. I den norra delen fanns rester av kurtinmuren mellan bastionerna Kongen och Dronningen, A248, A254 och 258. I öster fanns vid Östra Boulevarden en murbit som stammar från den södra muren i bastion Oldenburg. Utöver dessa murrester fanns i den norra delen lämningar som troligen kan tolkas som husgrunder, A209, A213, A315, A337 och A341. De tre sistnämnda kan utgöra resterna av en och samma husgrund, där ytor mellan dem har förstörts av tidigare ledningsarbeten. 16 Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m. fl.

Fynden utgjordes av ordinär keramik från bland annat 1600-1700-talet samt tegel, plattor från en kakelugn, ett par mynt och djurben. Undersökningen visar också att det vid eventuella kommande undersökningar i området finns möjligheter att finna ytterligare rester av lämningar från befästningsverket och husgrunder samt fynd från stadslagret, fornlämning 93. Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m.fl. 17

Referenser Björk, T. & Nilsson, L. 2012. Västra Boulevarden, Kristianstad, Skåne. SU 2012. Sydsvensk Arkeologi Rapport 2012:49. Carlsson, C. 2011. Kristianstad 4:4 & 4:11 vid Östra Centrum, Kristianstad innerstad. Arkeologisk förundersökning. Sydsvensk Arkeologi 2011:60. Carlsson, C. 2012. Västra Boulevarden, Kristianstad. Arkeologisk förundersökning 2012. Sydsvensk Arkeologi Rapport 2012:35. Dahlén, J. 1999a. Skåne län, Kristianstads kommun, Kristianstad. Kv Södra kasern 1 och Södra kaserngatan. Arkeologiska förundersökningar 1996-1997. Regionmuseet i Skåne, Rapport 1999:4. Dahlén, J. 1999b. Skåne län, Kristianstads kommun, Kristianstad, Ljunggrens plan. Arkeologisk förundersökning 1996. Regionmuseet i Skåne Rapport 1999:5. Dahlén, J. 2009. Bastion Schleswig, FU/Schaktningsövervakning, 2009. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, Rapport 2009:45. Esping-Bodén, A. 1978a. Del av stadsmur. Kv David Nyborg nr 16, Kristianstad, Skåne. (Arkivrapport). Esping-Bodén, A. 1978b. Rapport. Del av befästningsmur S Kasernområdet, Kristianstad, Skåne. (Arkivrapport). Håkansson, A. 1999. Skåne län, Kristianstads kommun, Kristianstad, Ö Boulevarden. Förundersökning 1998. Regionmuseet i Skåne, Rapport 1999:1. Kockum, J. 2004. Söderportsskolan i Kristianstad. Arkeologisk förundersökning, 2004. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Rapport 2004:44. Kockum, J. & Nilsson, I-M. Kristianstad 4:4 m fl. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2011. Sydsvensk arkeologi Rapports skriftserie 2013:28. Kockum, J. 2008. Kv Södra kasern 2 i Kristianstad. Arkeologisk förundersökning, 2007-2008. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Rapport 2008:2. Lenntorp, K.-M. 1997. Skåne, Kristianstads kommun, Kristianstad, Salutorget, fornlämning 93. Förundersökning 1996. Rapport 1997:2. Regionmuseet i Skåne. Lenntorp, K-M. 1999. Skåne län, Kristianstads kommun, Kristianstad, Kv Riksens Ständer nr 1 och 8. Arkeologisk förundersökning 1996. Regionmuseet i Skåne, Rapport 1999:3. Lilja, H. 1996. Busstorget, Kristianstad, Skåne. Arkeologisk förundersökning 1996. Länsmuseet i Kristianstad, Rapport1996:3. Linderoth, T. VA-ledning i Västra Boulevarden. Arkeologisk förundersökning 2012-2013. Sydsvensk Arkeologi Rapportserie 2014:19. Lindhagen, M. 1993. Fästningsstaden Kristianstad. Struktur och byggnader. Kristianstad. Nilsson, I-M. 2012a. Kristianstad 4:4 och 4:10. Arkeologisk förundersökning 2012. Sydsvensk Arkeologi Rapport 2012:47. Nilsson, I-M. 2012b. Kristianstad 4:4. Östra Boulevarden, Kristianstad stad. Arkeologisk förundersökning 2012. Sydsvensk Arkeologi Rapport 2012:77. Nilsson, I-M. & Carlsson, C. 2012. Kabeldragning vid Östra Centrum. Arkeologisk förundersökning 2012. Sydsvensk Arkeologi AB, Rapport 2012:14. 18 Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m. fl.

Nilsson, I-M. Södra Kaserngatan, Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2013:37. Sydsvensk arkeologi Rapports skriftserie 2013:37. Pettersson, L. 2005. Markarbeten i centrala Kristianstad. Arkeologiska förundersökningar 2000 och 2002. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, Rapport 2005:74. RAÄ, Fornsök - http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m.fl. 19

Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB proj.nr: 130026 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-6806-2013 Datum för beslut: 2013-04-15 Län: Kommun: Socken: Fastighet: Läge: Koordinatsystem: Skåne Kristianstad Kristianstad X koordinat: 6212684 Y koordinat: 1397077 Höjdsystem: M ö.h. Christian IV:s gata m.fl. Ekonomiska kartan, blad 3D2j RT90 2,5 gon väst RH70 ca 3-4 m Fältarbetstid: april-okt 2013 Antal arbetsdagar: 26 Antal arkeologtimmar: 54 Undersökt yta: ca 1 928 Platschef: Personal: Uppdragsgivare: Fynd: Dokumentationsmaterial: Kostnader: Thomas Linderoth Tony Björk, Ing-Marie Nilsson, Ylva Wickberg Kristianstad kommun C4 Teknik Fynd nr 1-6, förvaras på LUHM, nr. Ritningar: 4 (A3) + 2 (A4). Foton: 149. Förvaras på Regionmuseets arkiv i Kristianstad. 98 962,5 kr 20 Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m. fl.

Sydsvensk Arkeologi AB rapportserie 2014 1. Hamnen 21:147, Innerstaden 1:14. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013-2014. Therese Ohlsson. 2. Skabersjö 26:1. Skabersjö socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Therese Ohlsson 3. Vä 157:5 och 157:9, Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning, steg 2, 2013. Tony Björk. 4. Västra Boulevarden, Kristianstad 4:4. Kristianstad stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson. 5. Väktaren 4. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn. 6. Citadellstaden 2:1. Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologiska förundersökningar 2013. Fredrik Grehn. 7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson. 8. Råvattenledning i norra Åhus. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2013-2014. Fredrik Grehn. 9. Vä by, fastigheten Vä 2:35 m.fl. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Ing-Marie Nilsson. 10. Åhus 14:108 m fl. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2011. Bertil Helgesson. 11. Kv. Carolus. Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn. 12. Heliga Trefaldighetskyrkan. Kristianstad socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Fredrik Grehn. 13. Fastigheten Västerport 11 i Åhus. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013 och 2014. Ing-Marie Nilsson och Therese Ohlsson. 14. Herrestorp 3:2 och 3:3 hyddor, gravar, gårdar. Vellinge socken, Vellinge kommun. Arkeologisk slutundersökning 2012. Kristian Brink, Karina Hammarstrand Dehman och Bertil Helgesson. 15. Maletofta. Ravlunda 23:3, Ravlunda sn, Skåne. Arkeologiska forskningsundersökningar 2008-2011. Bertil Helgesson. 16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson. 17. Tivoliparken. Arkeologisk förundersökning 2014. Kristianstad stad och kommun. Fredrik Grehn. 18. Yngsjö 219:351. Arkeologisk slutundersökning 2012 inom fornlämning Åhus 166 och 167, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Thomas Linderoth. 19. VA-ledning i Västra Boulevarden. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2012 2013, Kristianstad kommun och stad, Skåne. Thomas Linderoth. 20. Yngsjövägen och Köpmannagatan. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Therese Ohlsson. 21. Herrevadskloster. Riseberga socken, Klippans kommun. Arkeologisk förundersökning 2004. Therese Ohlsson. 22. Eskilstorp 2:26. Arkeologisk utredning steg 1, 2014. Eskilstorps socken, Vellinge kommun. Fredrik Grehn. 23. Östra Torp 15:12. Arkeologisk utredning steg 2, 2014. Östra Torp socken, Trelleborgs kommun. Fredrik Grehn. 24. Dybäck 46:6, Arkeologisk utredning steg 2, 2014. Ö Vemmenhögs socken, Skurups kommun. Karina Hammarstrand Dehman och Bertil Helgesson. 25. Gamla Staden 8:1. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013 vid Kärnan i Helsingborgs stad. Thomas Linderoth. 26. Fodret 5 & 19. Arkeologisk utredning steg 2, 2014. Tygelsjö socken, Malmö kommun. Fredrik Grehn. 27. VA-ledning i Christian IV:s gata och Västra Storgatan, fornlämning 93. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013, Kristianstad kommun och stad, Skåne. Thomas Linderoth.

28. Härlöv 50:38, 50:39 och 50:42. Arkeologisk utredning 2013 inför utbyggnad av återvinningsstation, Kristianstad kommun. Thomas Linderoth. 29. Hyllie 4:2. Arkeologisk utredning steg 2, 2014. Hyllie socken, Malmö kommun. Fredrik Grehn. 30. Konsul Olssons Plats. Arkeologisk förundersökning 2014. Gamla Staden 7:1, Helsingborgs stad och kommun. Fredrik Grehn. 31. Åsumtorp 54:30. Arkeologisk undersökning 2012. Kristianstad socken och kommun. Ylva Wickberg. 32. Vä 157:5 och 157:9. Arkeologisk förundersökning 2014. Vä socken, Kristianstad kommun. Fredrik Grehn. 33. Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013. Färlöv socken, Kristianstad kommun. Ylva Wickberg. 34. Färlöv 1:32 och 76:10. Arkeologisk förundersökning 2012. Färlöv socken, Kristianstad kommun. Ylva Wickberg. 35. Norra Åsum 1:3 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013. Kristianstad socken och kommun. Ylva Wickberg. 36. Önnestad 112:1. Önnestads socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Therese Ohlsson. 37. Näsby 35:47, Kristianstad, Skåne. Arkeologisk förundersökning 2013. Thomas Linderoth. 38. Rinkaby 6:2, Rinkaby socken, Kristianstads kommun, Arkeologisk dokumentation, 2014. Anders Edring. 39. Vä by, fastigheten Vä 16:12. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Ing-Marie Nilsson. 40. Vä by, fastigheten Vä 165:1. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Ing-Marie Nilsson. 41. Yngsjö 14:59 m.fl. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning 2013-2014. Fredrik Grehn. 42. Domus 2. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2013-2014. Therese Ohlsson. 43. Sjögatan, Köpmannagatan och Åbogatan. Åhus stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Therese Ohlsson. 44. Norra Mellby kyrka, Mellby 57:1, Norra Mellby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Ing-Marie Nilsson. 45. Fastigheten Färlöv 82:1. Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Ing-Marie Nilsson. 46. Eskilstorp 2:26. Eskilstorp socken, Vellinge kommun. Arkeologisk utredning steg 2, 2014. Fredrik Grehn. 47. Vilanleden Arkeologisk utredning steg 1, 2014. Härlöv 50:26 m.fl, Kristianstad socken och kommun. Therese Ohlsson. 48. Citadellstaden 1:1. Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Therese Ohlsson. 49. Adinal 1:1. Vinslövs socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Ylva Wickberg. 50. Vankiva 9:40, Vankiva socken. Arkeologisk utredning steg 1, 2014. Karina Hammarstrand Dehman. 51. Sallerup 2:8, Östra Sallerup socken, Hörby kommun, Skåne. Arkeologisk förundersökning 2014. Thomas Linderoth. 52. Näsby 35:47, Kristianstad, Skåne. Arkeologisk utredning steg 2, 2014. Thomas Linderoth. 53. Hammarslund 2:1, Nosaby socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning steg 2, 2014. Thomas Linderoth. 54. Näsby 35:47, Kristianstad kommun och stad. Särskild arkeologisk undersökning 2013. Thomas Linderoth. 55. VA-ledning, Färlöv-Bjärlöv, Färlövs socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning 2012 och slutundersökning 2013. Thomas Linderoth. 56. V Karup 504:1, Slättaröds bytomt, V Karup 504:1, V Karups socken, Båstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Thomas Linderoth. 57. Fjärrkyla i Christian IV:s gata m.fl. Kristianstad kommun och stad. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2013. Thomas Linderoth. 22 Fjärrkyla i Christian IV:s gata. m. fl.