SKB:s arbete med kopparkorrosion i rent vatten under 2000-talet

Relevanta dokument
kopparkorrosion

SKB:s kommentarer kring Szakálos presentation 14 september

Uppgift: att studera ren koppar och en eventuell korrosion orsakad av rent vatten.

Frågan om kopparkorrosion i syrefritt vatten

Vad Uppsalaforskarna bör ta till sig för att öka sin trovärdighet, redovisat i 5 punkter

Experimentella studier

Kan man förlita sig på koppar som korrosionsbarriär?

Ytterligare information om kopparkorrosion i rent vatten

DokumentID Handläggare Christina Lilja Johannes Johansson Allan Hedin. Lägesrapport om kopparkorrosion i syrgasfritt vatten, september 2014

Referensgruppmöte kopparkorrosion 25 februari 2014

MKG:s synpunkter på SKB:s samlade redovisning om kunskapsläget rörande kopparkorrosion i syrgasfritt vatten

SKB har anlitat forskare från Ångströmlaboratoriet (Uppsala universitet) i 6 år nu för att studera om koppar korroderar i rent vatten

Möte med SSM om kopparkorrosion

Kopparkorrosion, fortsatt replik

Varför etablerad korrosionsvetenskap underkänner KBS-3 modellen för slutförvaring av högaktivt kärnavfall

Samlad redovisning om kopparkorrosion i syrgasfritt vatten

Pågående korrosionsforskning på SKB

SKB:s svar med en samlad redovisning lämnas senast den 30 januari 2015.

Öppet brev efter Kärnavfallsrådets symposium den 20-21/11 om barriärernas funktion

Referensgrupp om kopparkorrosion. Lägesrapport april 2012

Den efterfrågade samlade redovisningen finns i bilaga 1. Slutsatserna däri är följande:

Referensgruppmöte kopparkorrosion 3 oktober 2013

Referensgruppmöte kopparkorrosion 14 juni 2013

Experimentella studier

Hannu Hänninen samt Willis Forsling Kärnavfallsrådet Kv Spektern STOCKHOLM

Naturskyddsföreningens och MKG:s synpunkter på kärnbränsleförvarsprövningen. 8 maj 2018

Deltagare: Christina Lilja (SKB) Peter Wikberg (SKB) Jan Linder (SSM) Josefin Päiviö Jonsson (SSM) Bo Strömberg (SSM)

Nationell hearing gällande slutförvaring av använt kärnbränsle

Granskning av SKB:s säkerhetsanalyser som avser slutförvaring av använt kärnbränsle. Presentation Östhammars kommun 20/5 2019

Mark- och miljödomstolen Box Nacka Strand

Nytt öppet brev som svar på ditt svar daterat

Corrosion of Copper in oxygen free water

SKB:s respons på MKG:s brev till SSM daterat angående den av SSM genomförda kvalitetsgranskningen av SKB:s kopparkorrosionsexperiment

Yttrande rörande kopparkorrosion

Komplettering om kapselintegritet

Frågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017.

Yttrande rörande remisshanteringen av ansökan i sak, barriärfrågor, jordbävningar, alternativredovisningar m.m.

Avstämningsmöte mellan SSM och SKB angående kapselrelaterade

Projektförslag: Kopparkorrosion i rent syrefritt vatten: Undersökning av koppartrådar i ett 19 år gammalt palladiumförslutet provrör.

Corrosion of Copper in oxygen free water Experimental set-up

Remissvar Remiss av SKB:s slutförvarsansökan: ändringar av tidplanen för Strålsäkerhetsmyndighetens granskning. Del 1 SSM SSM

Svar till SSM på begäran om komplettering avseende degraderingsprocesser för kapseln

Stockholm SSM , SSM

Referensgruppsmöte kopparkorrosion 7 juni 2010

Till: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Mål nr M Box Nacka strand

Referensgruppsmöte kopparkorrosion 21 september 2011

Information om kärnbränsleförvarsyttrandena. Miljö- och energidepartementet 16 februari 2018

Kommentarer till Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport. Miljödepartementet, 6 mars 2018

SKB:s bedömning av kunskapsläget kring kopparkorrosion i rent vatten

Yttrande och komplettering KBS-3 tillåtlighet och tillstånd

Svar om tidplan med anledning av avstämningsmöte 3/2012 om kopparkorrosion ( )

92 Svar på domstolens frågor 4 och 5 (a, b) från 2 oktober

Referensgruppmöte kopparkorrosion 1 februari, 2012

Cu i rent vatten. Efter 6 månader. Experimentaluppställning

Varför etablerad korrosionsvetenskap underkänner KBS-3 modellen för slutförvaring av högaktivt kärnavfall- SLUTANFÖRANDE

Kvarvarande osäkerheter som inte går att ignorera för att få ett säkert slutförvar:

Referensgruppsmöte kopparkorrosion 24 mars 2010

Tillståndsprövningsprojketet

Referensgruppsmöte kopparkorrosion 21 juni 2011

Del 2a: Degrad. proc. kap. - punkt 1

Kopparkorrosion Kopparkorrosion

Anmälan av M.Boman, M. Ottosson, P.Berastegui, Y. Andersson, och R. Berger för oredlighet i forskning.

Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box Stockholm.

relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle

Möte angående begäran om komplettering med avseende på Kontroll och provning för fastställande av kapselns initialtillstånd

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande tillverkningsaspekter för ingående delar i kapseln

SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle

Bilaga 3. Korrespondens maj juni 2009 mellan MKG och kärnavfallsbolaget SKB rörande bolagets kopparkorrosionsforskning

Stockholm SSM , SSM

Svar till SSM på begäran om förtydligande rörande krypdeformation för kapseln

Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box Stockholm. Sofie

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

Datum för granskningssvar (författare/administratör)

SAMRÅDSINLAGA. Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB Stockholm

Hur kommer Kärnavfallsrådet arbeta med slutförvarsansökan

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall - tillverkningsaspekter för ingående delar i kapseln

Svar till SSM på begäran om förtydligande avseende svar på tidigare begäran om komplettering rörande grundvattenkemi på kort och medellång sikt

Minican Brytning av försök 3

Referensgruppsmöte kopparkorrosion 23 augusti 2011

SKB: s referensgrupp för kopparkorrosion förslag till nya uppgifter

Fotoelektriska effekten

Bilaga 4. Skrivelse 19 nov 2010 från MKG till kärnavfallsbolaget SKB rörande bolagets vetenskaplighet och behov av ökad öppenhet

Stockholm SSM 2011/1137

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Minican resultatöversikt juni 2011

Kopparkapsel i KBS-3. Kopparkorrosion i in situ experimentet Minican

Referensgruppsmöte kopparkorrosion 23 mars 2011

SKB anger i det följande när svar på delfrågorna 1-4 kommer att lämnas. För delfråga 5 ges svar i form av kompletterande information till ansökan.

Kopparkorrosion i slutförvarsmiljön hur stämmer det med KBS-3 modellen? Ph. D. Peter Szakálos KTH, Ytkemi och Korrosionsvetenskap

Hej Lars! Jag du hjälpa mig med kontakt för att fixa detta? Bästa hälsningar, Johan. cc Lisa Hedin, MKG -- Johan Swahn

Beslut om ändrat datum för inlämnande av kompletteringar enligt tidigare SSM-beslut 2008/981

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall långsiktig utveckling av grundvattenkemi på förvarsdjup

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.

Problem med de konstgjorda barriärerna i KBS-metoden

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Strålsäkerhetsmyndigheten Stockholm. V Doss Granskning av SKB:s Fud-program 2010 SSM 2010/2116

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

Vad händer i kopparkorrosionsfrågan?

SKI s och SSI s granskning av säkerhetsanalysen SR-Can. Utfrågning i Oskarshamns kommun 27/ Björn Dverstorp och Bo Strömberg

Transkript:

1 SKB:s arbete med kopparkorrosion i rent vatten under 2000-talet 2 SKB:s arbete med kopparkorrosion i rent vatten under 2000-talet Koppar + vatten Korroderad koppar + vätgas Vår syn på frågan sedan tidigare: Koppar korroderar i rent, syrgasfritt vatten så som förutsägs av etablerad vetenskap, dvs i oerhört liten omfattning Under 2007-2008 publicerades några experimentella arbeten från en grupp KTH-forskare där man hävdar att omfattningen av korrosionen är ungefär en miljon gånger mer än vad etablerad vetenskap förutsäger. I stor utsträckning baserat på detektion av vätgas Frågan diskuterades vid ett internationellt seminarium anordnat av Kärnavfallsrådet 2009. Vad göra? Albert Einstein: Experiment is the supreme judge SKB:s slutsats: Frågan behöver studeras, i första hand genom experiment 1

3 SKB satte igång ett omfattande både experimentellt och teoretiskt program i den här presentationen mest fokus på två experiment: En upprepning av KTH-forskarnas experiment under mer kontrollerade förhållanden hos Uppsala universitet Studier av koppar i vatten inneslutet i provrör av glas hos Micans, Göteborg Experiment som syftar till att mäta mycket små effekter Viktigt att ha god kontroll på miljön för experimentet och alla ingående material i experimentutrustningen Koppar + vatten Korroderad koppar + vätgas 4 Uppsalaförsöket Apparatur liknande KTH-forskarnas Metallinneslutet system Mycket låg syrgashalt initialt Ultraren koppar, 0,1 mm folier Väl rengjorda kopparytor Extremt rent vatten Detekterade Vätgas (bilderna t h) Korrosionsprodukter i förenklad uppställning 2

5 Micansförsöket Provrör med 2 mm tjocka 1 cm x 10 cm bitar av kapselkopparkoppar i syrgasfritt vatten vid 70 C Gasficka (kväve) ovanför vattnet provtas Fördelar: Hög känslighet Inga andra metaller än koppar Lätt att göra många prover Relativt snabba experiment; användbara resultat efter ett par månader 6 Fas 1, cirka 2011 2012 Uppsala Vätgasutveckling i ungefär samma omfattning som i KTH-forskarnas experiment! Dock inga korrosionsprodukter Rapporterat i R-13-31 Micans Vätgasutveckling i ungefär samma omfattning som i KTH-forskarnas experiment hos i stort sett alla de tjogtals prover med kapselkoppar som undersöktes! Rapporterat i TR-13-13 3

7 Fakta i målet: Stöds KTH-forskarnas tes? Ja, Nej, Varken eller A. KTH-forskarnas vätgasobservationer i Szakálos et al. (2007) B. KTH-forskarnas vätgasobservationer i Hultquist et al. (2009, 2011, 2015) C. Uppsalas vätgasobservationer i Fas 1 D. Uppsalas avsaknad av korrosionsprodukter E. Micans vätgasobservationer i Fas 1 8 Ett par viktiga insikter/genombrott Uppsala Ungefär lika mycket vätgasutveckling utan koppar i vattnet! Vätgasen måste ha ett annat ursprung Denna så kallade bakgrund av vätgasutveckling kommer från det rostfria stålet i inneslutningen Känt fenomen Slutsats: Apparaten behöver förbättras om vätgasutvecklingen ska kunna mätas! Dock fungerar ändå mätningen av korrosionsprodukter 4

9 Ett par viktiga insikter/genombrott Micans Ungefär lika mycket vätgasutveckling utan vatten i provrören! (Endast koppar och kvävgas.) Vätgasen tycks komma från kopparn! Metaller innehåller väte i varierande utsträckning beroende bland annat på tillverkningsmetod Vätet kan vara mer eller mindre hårt bundet i metallen och kan drivas ut genom uppvärmning I SKB:s kapselkoppar är ungefär ½ miljondel av vikten väte Frigörs vid uppvärmning till några hundra C Totalmängd avgörs av totalvikten hos provet I andra material, t ex Uppsalas ultrarena koppar, kan det vara mycket mindre dessutom uppvärmning till 400 C vid provpreparationen Slutsatser Driv ut vätet i kapselkopparprover genom uppvärmning och gör sedan om korrosionsförsöket Prova andra kopparkvaliteter än kapselkoppar 10 Fakta i målet: Stöds KTH-forskarnas tes? Ja, Nej, Varken eller A. KTH-forskarnas vätgasobservationer i Szakálos et al. (2007) B. KTH-forskarnas vätgasobservationer i Hultquist et al. (2009, 2011, 2015) C. Uppsalas vätgasobservationer i Fas 1 D. Uppsalas avsaknad av korrosionsprodukter E. Micans vätgasobservationer i Fas 1 5

11 Program för Fas 2, cirka 2013 2015 Uppsala Fortsatta mätningar av korrosionsprodukter Förbättring av apparaten för vätgasdetektering, sedan nya mätningar Stöd till Micans: Kapselkoppar värms till 400 C i ugn tydlig avgivning av vätgas observeras Dessa prover skickas sedan till Micans för studier i provrör Micans Studier av en rad olika kopparprover Urgasade kapselkopparprover Ultraren koppar med väl rengjord yta samma sort som i Uppsalaförsöket Den kopparkvalitet som KTH-forskarna använde, utan rengöring eller repning 12 Resultat i Fas 2, cirka 2013 2015 Uppsala Ultraren koppar med ultraren yta ger ingen vätgasutveckling Ultraren koppar med ultraren yta som därefter slipats med kiselkarbid ger tvetydiga resultat Oklart om detta beror på föroreningar från slipningen eller instabilitet hos apparaturen Ultraren koppar med ultraren yta som därefter repats med diamantpulver ger ingen vätgasutveckling Fortsatt ses inga korrosionsprodukter Rapporterat i TR-16-01 Micans Urgasad kapselkoppar + vatten i Micans provrör ger ingen vätgasutveckling! Ultraren koppar med ultraren yta samma typ som i Uppsalaförsöket ger ingen vätgasutveckling! Den kopparkvalitet som KTH-forskarna använde, utan rengöring eller repning ger ingen vätgasutveckling! Rapporterat i TR-15-03 6

13 Resultat Fas 2 Micans mätning med samma kopparkvalitet som KTH-forskarna använde 14 Fakta i målet: Stöds KTH-forskarnas tes? Ja, Nej, Varken eller A. KTH-forskarnas vätgasobservationer i Szakálos et al. (2007) B. KTH-forskarnas vätgasobservationer i Hultquist et al. (2009, 2011, 2015) C. Uppsalas vätgasobservationer i Fas 1 D. Uppsalas avsaknad av korrosionsprodukter i Fas 1 och 2 E. Micans vätgasobservationer i Fas 1 F. Micans Fas 2: Ingen vätgas från kapselkoppar G. Micans Fas 2: Ingen vätgas från ultraren koppar H. Micans Fas 2: Ingen vätgas från obehandlad KTH-koppar I. Uppsala Fas 2: Ingen vätgas från ultraren koppar J. Uppsala Fas 2: Tvetydiga resultat för SiC-slipad ultraren koppar K. Uppsala Fas 2: Ingen vätgas från diamantrepad ultraren koppar 7

15 Några ytterligare fakta (1/3) Bakgrundsmätningen i KTH-forskarnas studier i Szakálos et al. (2007) kan ifrågasättas och därmed slutsatserna. Påtalat av SKB i komplettering till SSM i KTL-ärendet mars 2015 samt i kommentar till Hultquist et al. (2015). Kommentaren är publicerad i samma vetenskapliga tidskrift som Hultquist et al. (2015). I kommentaren påtalas också en rad andra brister i rapporteringen av Hultquist et al. (2015). Bland annat saknas rapportering av bakgrundsmätningar. SKB noterar också att SSM:s konsulter är kritiska till granskningsförfarandet av Szakálos et al. (2007): We consider that the peer review conducted in the process of the publication of the Szakálos et al. (2007) paper should have been more thorough. (SSM-rapport 2009:30) 16 Fakta i målet: Stöds KTH-forskarnas tes? Ja, Nej, Varken eller A. KTH-forskarnas vätgasobservationer i Szakálos et al. (2007) B. KTH-forskarnas vätgasobservationer i Hultquist et al. (2009, 2011, 2015) C. Uppsalas vätgasobservationer i Fas 1 D. Uppsalas avsaknad av korrosionsprodukter E. Micans vätgasobservationer i Fas 1 F. Micans Fas 2: Ingen vätgas från kapselkoppar G. Micans Fas 2: Ingen vätgas från ultraren koppar H. Micans Fas 2: Ingen vätgas från obehandlad KTH-koppar I. Uppsala fas 2: Ingen vätgas från ultraren koppar J. Uppsala fas 2: Tvetydiga resultat för SiC-slipad ultraren koppar K. Uppsala fas 2: Ingen vätgas från diamantrepad ultraren koppar 8

17 Några ytterligare fakta (2/3) Vid Studsvik gjordes ett tidigt försök att efterlikna KTH:s experiment Såg vätgasutveckling med koppar i vatten Låg bakgrundsnivå som dock med stor sannolikhet är missvisande eftersom (i sammanhanget) stora mängder syrgas fanns initialt i försöket Därför behöver experimentmetoden utvecklas innan man kan dra några slutsatser Påtalat av SKB i komplettering till SSM i KTL-ärendet september 2014 SKB har låtit genomföra teoretiska beräkningar av kopparytors interaktion med vatten Visar att ungefär ½ atomlager kan reagera och sedan händer inget mer Kan inte förklara observerad vätgasutveckling hos t ex KTH-forskarna SKB har teoretiskt och experimentellt letat efter hittills okända korrosionsprodukter från koppars reaktion med vatten; sådana skulle i princip kunna ge korrosionsreaktioner med vätgasutveckling Inga nya, stabila korrosionsprodukter har påträffats Diverse synpunkter från KTH-forskarna på Uppsalaforskarnas experiment har bemötts utförligt av Uppsalaforskarna i vetenskapliga publikationer 18 Några ytterligare fakta (3/3) Vätgasavgivningen från kapselkopparproverna Snabb urgasning vid 400 C tar cirka 1 timme (Urgasningen i ugn hos Uppsala) Mycket långsammare vid 70 C tar flera år (Försöken hos Micans) Går att visa beräkningsmässigt att dessa resultat är förenliga Står inte i strid med termodynamik vilket påståtts Långtidsförsök med koppar i så kallade E-kolvar (Hultquist et al. 2008) upprepades under mer kontrollerade förhållanden (Ollila 2013) utan att kunna reproducera resultaten 9

19 Påståenden och bemötanden (1/3) Påstående: Kopparkapselns tjocklek är endas 5 cm och kopparkorrosionen kan uppskattas med experimentella data från vetenskaplig litteratur till 0,5-2 cm per 100 år under de första hundratalet åren. Bemötande: Påståendet kan inte utvärderas utan utförliga redovisningar av vilka data som avses så att bedömningar av relevans för miljön på förvarsdjup kan göras. SKB och systerorganisationer i många länder har studerat kopparkorrosion i förvarsmiljö i decennier och känner inte till relevanta data av den här typen. Påstående: Digby Macdonald skriver under på att Hultquist s copper corrosion results in oxygen free water are not at odds with thermodynamics. Bemötande: I termodynamiska beräkningar av Macdonald och medförfattare i SSM-rapport visas att kopparkorrosion i syrgasfritt vatten sker helt enligt etablerad vetenskap. Påstående: Mark Orazem skriver under på att Hultquist s copper corrosion results in oxygen free water are not at odds with thermodynamics. Bemötande: Mark Orazems beräkningsresultat står i stark strid med etablerad vetenskap. Detta har påtalats av SKB i kommentar i vetenskaplig artikel. Orazem håller med om SKB:s invändningar. SKB har inlett ett samarbete med Orazem för att få fram en mer realistisk beräkningsmodell. 20 Påståenden och bemötanden (2/3) Påstående: Graf som visades för MMD 2017-09-11 sägs visa en alltför hög bakgrundsnivå i Uppsalas försök Bemötande: Det har per epost 2014-01-15 från Uppsala universitet till MKG gjorts fullständigt klart att så inte är fallet vilket framgår av aktbilaga 302, bilaga 2 med underbilagor. I Hultquist et al. (2009) visas för övrigt att tryck upp till åtminstone 0,9 mbar inte påverkar den påstådda processen. Uppsalas bakgrund är betydligt lägre under enligt TR-16-01. Påstående: Koppar korroderar i rent, syrgasfritt vatten i den utsträckning KTH-forskarna mäter Bemötande: Detta motsägs av bland annat de två väl kontrollerade experiment som redovisas ovan. Påstående: Massor av kopparprover i Micans försök ger vätgasutveckling, vilket stöder att koppar korroderar i rent, syrgasfritt vatten Bemötande: Bara resultaten från Fas 1 citeras. I Fas 2 förklaras att vätgasutvecklingen i Fas 1 inte härrör från korrosion. En vetenskapligt grundad diskussion av resultatet måste omfatta alla observationer gjorda i försöket. 10

21 Påståenden och bemötanden (3/3) Påstående: Kopparkorrosion i kylsystem för t ex acceleratorer visar att KTH-tesen är sann Bemötande: I alla åberopade referenser om detta framgår att systemen inte är helt syrgasfria. I flera fall utsägs explicit att observerad kopparkorrosion är direkt relaterad till rester av syrgas. SKB:s avslutande kommentarer Ovanstående är exempel på alla de illa grundade påståenden kring kopparkorrosion som gjorts i mål M 1333-11. Samma bemötanden som ovan har i flera fall gjorts tidigare och mer utförligt; många av påståendena återkommer ändå gång efter gång. 22 Slutsats SKB:s slutsatser kring kopparkorrosion i rent vatten (samma som i presentation om säkerhet efter förslutning) Det vetenskapliga stödet för den alternativa uppfattningen är mycket svagt och motsägs av mer noggranna experiment Omfattningen skulle ändå vara begränsad och inte hota kapseln 11