METODER FÖR ATT FÖRA BROTTMÅL PÅ TAL

Relevanta dokument
METODER FÖR ATT FÖRA BROTTMÅL PÅ TAL

METODER FÖR ATT FÖRA BROTTMÅL PÅ TAL

METODER FÖR ATT FÖRA BROTTMÅL PÅ TAL

METODER FÖR ATT FÖRA BROTTMÅL PÅ TAL

IDENTIFIERAR VI BROTT SOM SKER I SKOLAN? Metoder för att föra brottmål på tal

METODER FÖR ATT TA UPP BROTT TILL DISKUSSION

MAN FÅR PRATA OM FAMILJEVÅLD VAD MENAS MED ATT FÅ HJÄLP? Metoder för att föra brottmål på tal

DET FYSISKA VÅLDETS ALLVAR OCH SAMTALETS BETYDELSE. Metoder för att föra brottmål på tal

METODER FÖR ATT FÖRA BROTTMÅL PÅ TAL

BETYDELSEN AV FÖREBYGGANDE DISKUSSION OCH STÖDJANDET AV UNGA BROTTSOFFER TILL VÅRDNADSHAVARNA. Metoder för att föra brottmål på tal

UNGDOMAR OCH SOCIALA MEDIER. äldre konstapel Robert Sandvik Helsingfors

UNGDOMAR OCH SOCIALA MEDIER. äldre konstapel Robert Sandvik Vasa

Samverkan publika evenemang. Tillsammans för trygga och säkra evenemang

BROTT SOM SKER PÅ NÄTET OCH VIKTEN AV ATT FÖRA DEM PÅ TAL. Metoder för att föra brottmål på tal

IDENTIFIERING AV SEXUALBROTT OCH VIKTEN AV ATT SÖKA HJÄLP. Metoder för att föra brottmål på tal

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

otrygg, kränkt eller hotad

Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

PLAN MOT VÅLD, MOBBNING OCH ANDRA TRAKASSERIER VID HAGELSTAMSKA SKOLAN

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Asylsökande som målsägande i brott ( )

Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Plan för att skydda studerande mot våld, mobbning och trakasserier

Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Handlingsplan mot hot och våld

Sammanlagt MÅLSÄGANDE (totalt) 1866

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Att kartlägga våld och föra våld på tal

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Statistik Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2016

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2017

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Statistik Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Datum Tid Mötestyp Målnummer Saken Lokal

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA

Plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier

Det som inte märks, finns det?

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Trygg Idrott. Carina Bäck

Får man säga vad man vill på nätet?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Rutiner för polisanmälan om brott i skolan och anmälan till socialtjänsten när barn/elev far illa

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Ungdomar och sociala medier!

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Jämställdhetsutskottet

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD

INFORMATION OM BROTTSOFFERS RÄTTIGHETER

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Brottsoffermyndigheten

Statistik Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan jourer lämnat

Vad är hatretorik och hur hör den samman med kön?

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november

Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen

Statistik Sofia Barlind

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010

Ta snacket! Så pratar du med barn om sexuella övergrepp på nätet

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Lämnande av uppgifter för statistiken över medling i brott- och tvistemål 2015

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3

1 Utkast till lagtext

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Fri från mobbning. - Hur kan vi stöda de som varit utsatta för mobbning? Maria Lingonblad

Män för jämställdhet. Malmö 7 september 2016 Johan Lilly Gyberg

Detta är PRELIMINÄR INFORMATION om statistikuppgifterna för år 2012

Transkript:

METODER FÖR ATT FÖRA BROTTMÅL PÅ TAL Identifierar vi brott som sker i skolan? Toimintaa tukee: Verksamheten stöds av:

SE VIDEO OM ÄMNET Video (finskspråkig) finns på YouTube-kanalen Rikosuhripäivystys Sopiiko tämä käytös kouluun? https://youtu.be/x7y6p5xasu0 Videon har svensk text Klicka här för att få svensk text

VARFÖR ÄR ÄMNET VIKTIGT? Finlands lag definierar brottsrekvisit oberoende av var och i vilken ålder de sker. I det här materialpaketet lyfter vi fram brott som sker i skolan Det är viktigt att kunna identifiera om man faller offer för brott Brott kan även ske på nätet, det som är ett brott i det verkliga livet är också ett brott på nätet

VAD ÄR VÅLD? Våld är att med ord och handlingar skada någon annan och det finns många former av våld Fysiskt våld kan efterlämna synliga följder för offret Kan bestå av exempelvis skuffar, slag och sparkar Kan i värsta fall leda till döden Mentalt våld är svårare att identifiera Kan bestå av exempelvis isolering, nedvärderande och kallande vid öknamn Även hot om våld är mentalt våld Andra former av våld kan vara sexuellt våld samt socialt, kemiskt, ekonomiskt och religiöst våld

MÖJLIGA BROTTSRUBRICERINGAR Skadegörelse Att skada eller förstöra någon annans egendom Detta kan ske genom skadegörelse, lindrig skadegörelse eller grov skadegörelse Olaga hot Då man med vapen eller på annat sätt hotar en annan med brott och om det är befogat att vara rädd för sin egen personliga säkerhet eller egendom Förföljelse Då man upprepade gånger hotar, följer, kontrollerar, kontaktar eller annars förföljer och orsakar rädsla eller ångest hos den förföljda

Misshandel Fysiskt våld mot en annan person eller att på annat sätt skada en annan persons hälsa, orsaka smärta eller försätta någon i medvetslöst eller motsvarande tillstånd Det är fråga om grov misshandel då man använder skjut- eller eggvapen eller annat livfarligt redskap och orsakar allvariga kroppsliga skador eller livshotande tillstånd och då det utförts på ett särskilt rått och grymt sätt Lindrig misshandel och grov misshandel Ärekränkning Då man framför falsk information eller antydningar som orsakar skada och lidande eller förakt

Spridning av information som kränker privatlivet Då man sprider information om någon annans privatliv som orsakar skada och lidande för den utsatta Olika sexualbrott (Endast några exempel på sexualbrott här) Sexuellt antastande Sexuell handling genom att beröra någon annan Grooming, dvs. förleda till sexuella handlingar Skapa en koppling till ett möjligt offer med syftet att interagera sexuellt med offret Våldtäkt eller försök till våldtäkt Tvingande till samlag

EXEMPELFALL En ung flicka kommer in på chatten för att berätta om en klasskompis. En avslöjande bild har tagits på klasskompisen i omklädningsrummet och personen som tar kontakt är rädd för att bilden ska delas i klassens whatsapp-grupp. Flickan funderar vem som skulle kunna ingripa i situationen och på vilket sätt. Hon vill säkerställa att hon själv inte blir skyldig till något fel. I chatten berömmer man flickan då hon tar kontakt i det här skedet. Om bilden sprids är det fråga om ett allvarligt brott. Det är mycket viktigt att man berättar om situationen för klassföreståndaren och möjliggör ett direkt ingripande. Redan att bilden har tagits är ett brott i sig.

RESULTAT FRÅN ENKÄTEN OM UNGDOMS-BROTTSLIGHET (Nuorten rikoskäyttäytyminen ja uhrikokemukset 2016, Krimo) De vanligaste förbjudna eller brottsliga handlingarna som ungdomar i årskurs 9 begått var att dricka sig berusade på alkohol (35 %), olovlig frånvaro från skolan (26 %), olaglig nätladdning (25 %) och stöld från skolan (11 %) Mer sällsynta var misshandel (4 %), inbrott (4 %), hot om stöld (2 %) och övriga såsom användning av lätta droger (2 %) och stöld av motorfordon (1 %) Bland offrens erfarenheter var de vanligaste skadegörelse på deras egendomar (15%), elektronisk mobbning (15%), stöld (15%), hot om våld (13%) samt fysiskt våld (10%)

VAD LIGGER BAKOM VÅLDET? Våld sker i sociala samhällen eller grupper Kan mobbning ligga bakom våldet? Accepterar vi varandra sådana som vi är? Kan egna erfarenheter av våld ligga som grund till våldsamt beteende? Hur lär vi oss hantera konfliktsituationer och behärska egna känslor? Vad orsakar långvarigt mentalt våld? Är våldet förknippat med rädsla, skam och skuldkänslor?

NÄR SKA MAN MEDDELA POLISEN OM VÅLDET? Våld mot minderåriga är alltid ett polisärende Då situationen inte kan lösas på annat sätt Käbbel och gräl är inte polisärenden Då situationen inte är medlingsbar på medlingsbyrån, till exempel sexuellt våld En person under 15 år är ersättningsskyldig Kan få anteckning i informationssystemet för polisärenden (PATJA) Ansvaret för våldet ligger alltid hos gärningsmannen Uppviglare till våld och gärningsmannens assistenter gör sig också skyldiga till brottet Barn i alla åldrar kan användas som vittnen i utredningen av brott. Man kan inte neka att ställa upp som vittne

EXEMPELFALL En ung kommer in på RIKUchatten och berättar om en våldssituation på skolan där armen bröts och telefonen gick sönder. Föräldrarna till båda parterna har informerats om händelsen och gärningsmannen har bett om ursäkt. Gärningsmannen är under 15 år. Den unga har stora bekymmer gällande den förstörda telefonen eftersom vårdnadshavarna inte har råd att köpa en ny. Den unga funderar vad man kan göra i situationen eftersom hen inte är nöjd med bara en ursäkt. I chatten kontrollerar man om brottsanmälan och barnskyddsanmälan gjorts gällande händelsen. Det är viktigt att göra en brottsanmälan eftersom personer under 15 år är ersättningsskyldiga för skada de orsakat. Den unga har möjlighet att kräva ersättning gällande händelsen och den förstörda egendomen. Polisen kan exempelvis föreslå att ärendet tas till medling av brotts- och tvistärenden. Alla har samma rättigheter oberoende av var brottet har skett.

VARFÖR SKA MAN INGRIPA I VÅLD? Våld är handlingsbetonat Långvarigt våld blir råare Våld orsakar alltid reaktioner och skador på offret Fysiska skador kan bli bestående Mentala skador såsom exempelvis ångest, självdestruktivitet och depression kan inverka negativt på sociala relationer En våldsam situation kan vara en traumatisk upplevelse som kan ha långvariga effekter på livet Det är viktigt att så snabbt som möjligt få rätt hjälp i situationen och för att klara sig ur den

DÅ DU SER VÅLD Det är viktigt att genast ingripa i den våldsamma situationen då du ser en sådan Till exempel genom att hämta en vuxen Det är viktigt att berätta om händelsen åt en trygg vuxen och på så sätt få ärendet att framskrida Brottsanmälan Man behöver inte känna till vilken brottsrubricering det är fråga om Våld kan inte förklaras med att det var på skoj eller "ett skämt"

OM VÅLDET SKER PÅ NÄTET Svara inte på mobbningsmeddelanden Spärra meddelanden från mobbaren Spara och skriv ut de hånande meddelandena, diskussionerna och bilderna Registrera vid mån av möjlighet Nätsidans adress Datum och klockslag för händelsen Gärningsmannens signatur, e-postadress och IP-adress

VAD ÄR BROTTSOFFERJOUREN RIKU? Riktad till brottsoffer, anhöriga och de som vittnar i brottmål Stöd och vägledning i brottmål Webbsidor för unga www./nuoret RIKUchat öppen vardagar 9.00-15.00 samt måndagskvällar 17.00-19.00 Stöd och vägledning med låg tröskel Möjlighet att ställa frågor om brottsofferärenden Anonymt om så önskas RIKU nås även på Twitter, Facebook, Instagram och mobilappen Help.Some

RIKUs serviceställen kring Finland Stödpersonsverksamhet via serviceställe Kontaktuppgifter till närmaste serviceställe hittas på www./yhteystiedot RIKUs hjälpande telefon 116 006 Juristens telefonrådgivning 0800 161 177, med tips och vägledning till lagenliga rättigheter

STRAFFPROCESS Video är på svenska. Se här https://youtu.be/euytprsrcjg

BIBLIOGRAFI Hamarus P., Holmberg-Kalenius T. & Salmi S. 2015. Opas kiusaamisen jälkihoitoon. PS-Kustannus: Juva Malkonen S. 2016. Konfliktit kouluissa. Edita:Helsinki Näsi M. 2016. Nuorten rikoskäyttäytyminen ja uhrikokemukset 2016. Katsauksia 18/2016. Helsingin yliopisto Kriminologian ja oikeuspolitiikan instituutti www.helsinki.fi/krimo