Servetter tog Johanna

swedish women S EDUCATIONAL ASSOCIATION INTERNATIONAL. NR 2 2014 MAGAZINE singapore Servetter tog Johanna till ASIEN babylycka i Singapore Husen som speglar singapores historia Våga vara volontär Så räddar du svenska språket möt det tatuerade folket i Myanmar kul jul i Singapore 1

When it s time to do business, When we re exceptionally it s time to do open. business, we re exceptionally open. Utan er inget SWEA Årets andra nummer av SWEA magazine är nu klart och du sitter med en rykande färsk och efterlängtad tidning i din hand. Ännu en gång har redaktionen lyckats sätta samman ett fantastiskt nummer för oss andra att glädjas åt och detta trots att vi i början på hösten satt utan redaktör och med ett väldigt litet redaktionsteam. Men vi fann passande kandidater i tid. Jag hoppas dock att många av er som läser detta nummer får inspiration och känner er manade att gå med i redaktionen tänk vilken erfarenhet att få vara med och ge ut en tidning från början till slut! Ordförandens rader Every business has a different story and a different goal. We understand that. Over many years in this market of unique opportunities, we ve developed the Every local knowledge, business has resources a different and story connections and a different needed goal. to turn We understand ambitions into that. Over reality. many That s years why in we re this market one of the of unique most well-established opportunities, we ve northern developed European the local banks knowledge, in the region. resources For corporates, and connections financial needed institutions to turn and ambitions private banking into reality. clients, That s we re ready why we re to listen one and of the cater most to well-established your needs in Beijing, northern Shanghai, European banks Hong Kong, in the Singapore region. For and corporates, New Delhi. financial institutions and private banking clients, we re ready to listen and cater to your needs in Beijing, Shanghai, Hong Welcome Kong, to Singapore contact us and at New Delhi. Tel: +65 63 57 08 95 Welcome singapore@sebprivatebanking.com.sg to contact us at Tel: www.sebgroup.com/privatebanking +65 63 57 08 95 singapore@sebprivatebanking.com.sg www.sebgroup.com/privatebanking 2 3 Ett stort, varmt och innerligt tack till SWEAs sponsorer! Singapore multikulturellt Tidningen bjuder på en massa varierande och intressanta reportage. Singapore är ett enormt multikulturellt samhälle där många nationaliteter lever sida vid sida. Jag hoppas ni alla ser till att uppleva så mycket som möjligt av vår lilla ö, som för tillfället är vårt hem, och får idéer och inspiration från detta nummer. SWEA fixar julstämning När jag sitter och skriver dessa rader till årets sista nummer av SWEA magazine inser jag förvånat att nästan hela året redan har passerat och att julen står för dörren. Trots svajande palmträd och tryckande hetta och mer poolbad än snöskottning kan man framkalla julkänslan även här borta i tropikerna. Vi i SWEA Singapore försöker hjälpa till så gott vi kan genom att ge lite tips och goda råd. Ett bra sätt att uppnå julkänsla är genom att delta i SWEAs olika julaktiviteter, som den återkommande jullunchen i början på december. Där får vi en chans att prova på varandras speciella hemlagade julrätter, det är en fantastisk möjlighet att få smaka på god hemlagad svensk julmat. De Sweor som deltar i lucia kommer att märka att även här i Singapore kan man få den där speciella magiska känslan som bara infinner sig på lucia. Känslan av att gå i långa vita linnen i denna värme, bland palmer och med levande ljus i hår och hand är mäktig och vi sprider en massa glädje bland många. SWEA berikar Jag fortsätter att imponeras av den energi som alla som engagerar sig har, och har gett, till SWEA Singapore sedan det startades. Tänk vad många olika tjejer som lagt ned sin tid, och kommit med sina idéer och varit med och påverkat och skapat det SWEA Singapore som vi alla ser och upplever idag. Jag vill tacka alla som bidragit på något sätt, vare sig det är via arbete i styrelsen, tidningen, programgruppen, webben eller inom någon av våra undergrupper. Utan er inget SWEA, en otänkbar tanke. Vi behöver kontinuerligt nya friska tag inom SWEA Singapore då in och utflyttningen hit är stor. För självklart vill vi även att de som flyttar till Singapore efter oss ska få känna på det fantastiska välkomnande som vi själva fick. Vid intresse hör av er till oss i styrelsen, vi lovar att bjuda på en lärorik och intressant erfarenhet! Slutligen ett stort tack till våra trogna sponsorer, ert fortsatta stöd hjälper oss att fortsätta att utveckla och driva vår förening och finnas där som en länk till alla utflyttade svenskar i världen. Vi ser fram emot fortsatt samarbete. Slutligen önskar jag God jul och Gott Nytt År till er alla från mig, och styrelsen. Maggan Kullberg Stampe Ordförande i SWEA Singapore

redaktören har ordet 7 Nya perspektiv 10 MAGAZINE singapore nr 2, 2014 En av fördelarna med att flytta utomlands är att man får nya perspektiv på det som är självklart i Sverige. Som det här med att föda barn. Även om mina barn blivit tonåringar, och mer därtill, så minns jag så väl dessa födelsedagar. Vi for oanmälda till närmsta sjukhus i Sverige, födde, och jag fick sedan dela rum med andra nyförlösta. Där hasade vi runt i sjukhusets rockar som ett slags kvinnokollektiv med pyjamasparty. Men hur är det att föda barn i Singapore? Nyblivna mamman Anna Rydberg berättar i det här numret hur hon upplevde att på förlossningssjukhuset bli erbjuden sviten och provsmakning av en meny. Och hur hon fann en ersättning för barnmorskekontroller. Ni får också träffa Johanna Persson som valde att flytta till Singapore för ett spännande jobb. Hon fortsatte att arbeta på samma sätt som i Sverige: med dialog och inbokade anställningsintervjuer. Det fungerade inte särskilt bra. Johanna fick en del kultur chocker men också nya användbara lärdomar. Anna och Johanna är bara två av de många Sweor ni möter i detta nummer. Vi bjuder även på tips om vad du kan upptäcka i Singapore och så klart sköna resereportage från vårt närområde! Vi får bland annat följa med Kerstin Dahl till hennes älskade Vietnam, Lotta Lönnquist till det ansiktstatuerade fol ket i Myanmar och Åsa Purdy till kinesiska muren där hon sprang ett halvmaraton. För egen del har tidningen du håller i din hand gett en rivstart på bekantskapen med Singapore. Bara några veckor efter att jag flyttade till Singapore i augusti blev jag redaktör för Swea magazine. Galet kanske? Jag visste ju ingenting om Singapore! Men platsen var ledig och jag, som är rutinerad tidningsmakare, visste inte vad jag skulle göra när maken arbetade och dottern gick i skola, så jag antog utmaningen. Det blev en skön rivstart! Jag har lärt och insett massor om mitt nya hemland! Vi är flera nya i redaktionsgruppen, och några klippor som varit med i flera nummer, vi har alla bidragit med det som vi brinner för. Vi har passat på att göra en del förändringar i tidningen. Fler intervjuade människor på bild, en Swea och rubriker på första sidan, luftigare layout med nya typsnitt, många faktarutor och lite till. Vi hoppas du ska uppskatta det! Tack för alla fina bidrag och god läsning av tidningen som görs av, med och för Sweor i Singapore. Maria Sehlin Zederfeldt, redaktör PS) Om du vill skriva en artikel till nästa nummer, hjälpa oss att korrekturläsa eller bidra med annat redaktionellt arbete så hör av dig till sweatidning@gmail.com 18 Upplev Singapore 24 45 34 40 42 44 Innehåll Ny präst i Singapore 6 Singapore fyller 50 år 6 Få maten hem till dörren 14 Årets svensk i Singapore 31 Arbete & Personlig utveckling Jobbet förde Johanna till Asien 7 Babylycka i Singapore 10 Skoltema Svenska Skolverket på besök 16 Svenska skolan fyller 40 år 18 Så räddar du barnens svenska 22 Skrivtävlingen 77 Upplev Singapore Unik mångfald vid minnesgudstjänst 24 Så hittar du julkänslan 26 Våga vara volontär 32 Shophouses visar Singapores historia 34 Öluffa i Singapore 36 Färgglada kvarter i Kampong Glam 40 Museet som är roligast efteråt 42 Vild natur i MacRitchie 44 59 62 spännande resor 46 65 52 Resor Annikas Asienresguide med betyg 46 Tatuerade kvinnorna i Myanmar 52 I Robinsons fotspår på Pulau Besar 56 Kerstin återvände till Vietnam 59 Halvmaraton på kinesiska muren 62 Redaktionen består av, från vänster: Kerstin Dahl, Maria Sehlin Zederfeldt, Malin Lager, Madeleine Gullman-Strand, Åsa Purdy och Ida Maria Fritzell. I redaktionen ingår även Anna Rydberg, Cecilia Atleskär och Agneta Spjuth. 46 swea singapore 68 90 Denna tidning ges ut av SWEA Singapore och kommer två gånger per år. kontakt sweatidning@gmail.com ansvarig utgivare Maggan Kullberg Stampe singapore@swea.org grafisk form Madeleine Gullman-Strand och Ida Maria Fritzell. tryckeri Xpress Print Pte Ltd omslagsfoto Johanna Persson bytte arbetsplats i Malmö mot mångmiljonstaden Singapore. Foto: Shiang Han, Leadinglines Photography Pte Ltd vill du annonsera? Kontakta Agneta Spjuth på sweatidning@gmail.com. swea magazine förbehåller sig rätten att vid behov redigera insända bidrag. stort tack till Ana Pharaon Guve Annelie Nikou Annika Jerkfelt Bo V Sandberg Carin Spångberg Catharina och Håkan Jevrell Ditte Mårgård Alavi Elisabet Ljungstedt Jan Djerf Jan-Olov Risberg Kristina Arnesson Lotta Lönnquist Louise Wikström Monica Oscarsson Sofia Myrenberg The Changi Museum Johan Gullman-Strand 70 68 SWEA SWEA-aktiviteter lockar många 68 Grön utflykt till Bollywood Veggies 70 Kräftskivan 2014 72 Matlag 2 lagar persiskt 74 Välkomstfika på residenset 88 SWEA Singapore styrelse 90

Nyheter... Arbete & Personlig utveckling Singapore fyller 50! Nästa år firar Singapore 50 år av självständighet. Firandet inleds på nyårsafton med nedräkning och ett sprakande, extra påkostat musikaliskt fyrverkeri där även 25,000 vita klot med skrivna önskningar läggs ut i Marina Bay. 50-årsfirandet pågår under hela 2015 och huvudnumren är Southeast Asian Games i juni och nationaldagsparaden 9 augusti. 50-årsfirandet har redan tjuvstartat med de små röda punkter, (Singapore kallas ju för The Little Red Dot), som satts ut här och var för att markera det som är typiskt för livet i Singapore. Varje liten prick pekar ut en del av livet i Singapore, från de legendariska HDB-byggnaderna och lokala kaféer och busshållplatser till singaporeanernas kärlek till durian. Youth Celebrate: en rad olika evenemang i april som ska fira barn och ungdomars framgångar inom områden som konst, sport och musik. Öppnandet av National Gallery Singapore i november 2015 med en tio dagar lång festival på Padang. Nationalmuseet återöppnar i september med en ny permanent utställning om Singapores självständiga historia. Jubilee Walk: den nya gångbron mellan Merlion park och Esplanade blir i november ett bestående minne av SG50 och det arrangeras promenader där man besöker historiska platser i stadskärnan och Marina Bay. Läs mer på www.singapore50.sg eller facebooksidan SG50. Svenska skolan flyttar Svenska skolan kommer att flytta inför höstterminen 2015. Anledningen är att Overseas Family School (OFS), där Svenska skolan nu huserar, flyttar till Pasir Ris i östra Singapore. Svenska skolans avgående ordförande Ana Pharaon Guve förklarar att man vill vara kvar i centrala Singapore eftersom barn kommer resande till svenskundervisningen från alla delar av staden. I två års tid har Svenska skolan arbetat för en lösning och diskuterat med olika internationella skolor. Vid denna tidnings pressläggning återstår det två olika alternativ: ISS International School och American Stamford. Det som till slut avgör är pris, läge och samarbetsvilja det ska bli ett långsiktigt beslut, förklarar Ana Pharaon Guve. Angelica blir ny präst i Singapore Angelica Lundberg är Svenska kyrkans nya präst i Singapore. Hon pratar mandarin, har vuxit upp i Asien och ser detta som ett gyllene tillfälle att kombinera sina meriter. Namn: Angelica Lundberg Ålder: 32 Familj: Daniel (38), Hugo (9), Hampus (6) Bakgrund: Har bland annat jobbat som lärare i mandarin och förskoleassistent vid Svenska skolan i Peking, Newsletter editor för Handicap International i Peking och som präst i Malmö. Gör nu: Präst i Lund, där jag också bor. Varför denna utmaning: Av två anledningar. För det första vill jag stå till förfogande för Svenska kyrkan i utlandet och det arbete som man bedriver med Norska Sjömanskyrkan. Jag har många positiva upplevelser av liknande samarbeten från min uppväxt och jag känner mig riktigt privilegierad som nu får möjligheten att vara en del av det. För det andra så har jag längtat efter att få kombinera mina erfarenheter och kunskaper jag har med mig från min uppväxt och min tid i Asien med mitt liv som präst. Det här var ett gyllene tillfälle. Vad hoppas du på? Många spännande möten med människor. Din relation till Asien? Jag är uppväxt i Asien och eftersom jag inte flyttade till Sverige permanent förrän jag var 21 år så är det fortfarande Asien som på många sätt betraktas som hemma för mig. Inte direkt någon geografisk punkt, men punkter i tiden som jag levde där. I huvudsak växte jag upp i Indonesien, Hong Kong, Vietnam och Kina eftersom mina föräldrar var diplomater. Din relation till Singapore? I Singapore har jag spelat fotboll vid flera tillfällen när jag var student i Beijing, så jag har egentligen mest sett fotbollsplaner. Det var också i Singapore min familj mellanlandade när vi åkte fram och tillbaka till Jakarta där vi bodde under en tid. Gör på fritiden? Springer, långt och länge, umgås med familjen och just nu: packar, packar och packar. Lucia i tropisk vinternatt ny plats! Fredag den 12 december klockan 19.30 skrider SWEA och Svenska kyrkans luciatåg fram för allmänheten. Det sker i år i annan lokal för att fler ska få plats. Det är Lutheran church of Redeemer, 30 Dukes road, 268912. Närmsta MRT är Botanic Garden, sedan en bit att promenera. Det kommer att serveras glögg, kaffe, pepparkakor och lussebulle. Entrávgift. Johanna Persson är utsänd av svenska Duni för att bygga upp verksamheten i Asien. I början fick jag en del kulturchocker Johanna Perssons uppdrag är att få singaporianer att välja tjocka servetter och pappersdukar från svenska Duni. Det går framåt. Men att sälja engångsbestick i form av knivar har hon nästan fått ge upp. Nu har vi flera månaders lager av silvriga plastknivar här, skrattar Johanna Persson. TEXT och FOTO: maria sehlin Duni ligger i östra Singapore, i industriområdet Kaki Bukit Techpark II. För att komma in på kontoret måste man passera lastbryggan där det för dagen lossas mängder av kartonger. Långt där inne finns hissen upp till femte våningen och kontoret där Johanna arbetar sedan sommaren 2013. Duni Song Seng står det på dörren. Det är en sammanslagning av svenska Duni och det lokala företag, en tidigare samarbetspartner, de köpte för att expandera i Singapore. Där sitter Johanna i ett kontorslandskap som enda svensk. När hon försommaren 2013 fick frågan om hon ville ta tjänsten i Singapore tvekade hon inte en minut. Två månader senare var hon på plats. Jag gillar att inte veta exakt vad som ska hända och hade längtat efter en ny utmaning, förklarar hon på pigg skånska. Helt okänt var inte Singapore. Hon hade rest en del till Singapore i jobbet tidigare och hade själv varit med i den analysgrupp som ansåg att Asien och framför allt Singapore var ett bra utvecklingsområde för Duni. 6 7

Arbete & Personlig utveckling Johanna Persson är enda svensk på företaget. Det har varit en del kulturkrockar men jag har lärt mig så mycket säger hon. Singapore är intressant eftersom det är en så koncentrerad stad med 5,2 miljoner invånare som har en utbredd restaurangkultur. Här kan vi göra mycket på liten yta. Dessutom finns en stor hamn och ett frihandelsavtal vilket underlättar eftersom alla våra produkter skeppas hit med båt från fabriken i Tyskland, säger hon. Nu har hon blivit varm i kläderna men den första tiden gick mycket åt att dra upp riktlinjer, sätta mål, utbilda i Dunis sortiment, vara en brygga till huvudkontoret i Sverige, dunifiera företaget och sätta strukturer. Det var ett svenskt börsföretag och singaporianskt familje företag med liknande produkter som skulle giftas ihop och det blev en del krockar i början. De ser mig som en riktig Jag gillar utmaningar auktoritet. Men här kom jag med min svenska mentalitet och ville diskutera hur vi skulle göra saker. Det fungerade inte speciellt bra i början. Här är det ingen som säger du är helt fel ute Johanna eller så brukar vi inte göra. Jag var oförberedd på att de inte vågade säga vad de tyckte så det blev lite fel några gånger. Men när det blir fel så kommer det till sist upp på bordet och vi löser problemen! Hon tar det med ro. Det var en anpassningsperiod för båda sidor. Nu har vi anpassat oss. Jag har blivit tydligare med direktiv och har fått dem att våga säga vad de tycker, berättar hon. Även när hon vände sig utanför företaget stötte hon på patrull. Jag fick en del kulturchocker i början. Som när jag hade bokat anställningsintervjuer och de inte dök upp! Mina kollegor var inte alls förvånade, man anses tydligen inte bränna sina skepp om man uteblir, men som svensk är det obegripligt. Det hör väl ihop med att det här är singaporianernas arbetsmarknad, de kan välja och vraka och de som är riktigt ambitiösa är inte lätta att behålla. De är inte lika lojala som svenskar, de kan lätt sluta efter ett halvår utan att tveka, så gjorde en av dem jag lärde upp tyvärr. Kvinnliga chefer Hon tycker annars det mesta har gått smidigt, förvånansvärt smidigt. Att skaffa bostad, att etablera sig i staden, att känna sig trygg och även att vara yrkesarbetande kvinna ser hon inte några som helst problem med. I Asien finns många kvinnor i ledande befattningar. Hos oss är finans chefen kvinna och vi är nog fler kvinnor än män på företaget. Det känns nästan vanligare än i Sverige. Jag tror att det kan hänga ihop med att man här har en så öppen syn på olika kulturer och bakgrunder, det präglar nog även könsperspektivet, säger Johanna. Här är det lätt att leva! Hon är själv ute och säljer en del, då till större kunder som hotell, restaurangkedjor och liknande. Även där är det väldigt hierarkiskt och ofta detaljstyrt uppifrån så det gäller att träffa rätt person, annars är det meningslöst. Jag har lärt mig att fråga efter den som tar beslut, berättar hon. En utmaning är att förklara produkten hon säljer. Här har man inte sett tjocka pappersservetter tidigare. Men det fungerar, som en ersättning till linneservetter, och de har ökat Dunis omsättning i Singapore med 50 procent under året hon varit här. Här är det lite andra färger som går än i Sverige, delvis beroende på hur färgerna förknippas med olika religiösa högtider. Rött och orange är stort, gult är stort eftersom det är en kunglig färg bland annat köper sultanen av Brunei den, och mörkblått och mörkgrönt är populärt, berättar Johanna. Duni har inte tagit med alla produkter från Sverige, endast cirka 200 av de 6 000 produkterna säljs här. Och det är inte samma produkter som är storsäljare. Pappersdukarna är en produkt som är på stark nedgång i Europa men som här upplevs som ny och bra, säger hon. Plastmuggarna är det lite si och så med. Singaporianerna är inte helt förtjusta i den hårda svenska kvaliteten utan fortsätter gärna med sina egna mer böjliga muggar som redan såldes av det uppköpta företaget Song Seng. Men hur var det då med de där knivarna som inte gick att sälja? Jag har gjort mina misstag, skrattar hon. Jag tog in plastbestick som ser ut som riktiga rostfria bestick: mest knivar och gafflar, men bara en mindre mängd skedar, men så äter man ju inte i huvudsak här. Gafflarna och skedarna går bra men knivarna är riktiga slow movers i jämförelse. Långa veckor Det blir långa arbetsveckor i Singapore. De arbetar längre dagar än i Sverige, här är folk på kontoret klockan 08 till 18 och även på lördagar. Dessutom gör tidsskillnaden att det kan ringa från kontoret i Sverige klockan 22 en fredagskväll, då är det bara att svara. Hon tycker också att det är svårt att ta ut semester. Johanna har, som utsänd, visserligen svensk semesterlängd men eftersom kollegorna bara har 14 dagar tycker hon att det är svårt att ta ut långledigt, samtidigt som hon känner att hon behövs på arbetsplatsen. Hon har därför sparat mycket semester. I stället blir det helgresor, de har hunnit med Bali, Filippinerna, Langkawi, Vietnam, Australien och fyra resor till Thailand. Annars hade det varit mycket tyngre att hålla det höga tempot. Resorna blir mina andningshål. Det är väldigt lyxigt att kunna åka iväg över helgen till Phuket eller Bangkok. Inte heller Martin hade nog stått ut utan våra resor, säger hon. Sambon Martin är medföljande och hade hoppats på att hitta ett arbete i Singapore men har efter ett drygt års försök gett upp. Han planerar att åka tillbaka till Sverige och sitt gamla arbete i vinter. Utan jobb har det varit tufft att vara medföljande som man. Det har nog varit det tuffaste för oss. För medföljande kvinnor eller för de som har barn finns det så mycket att göra och så många kontaktytor för aktiviteter på dagtid. Men som medföljande man blir det lätt ensamt, säger Johanna. Hon siktar därför in sig på att flytta tillbaka till Sverige 2015. Målet är en ny utmaning i en operativ roll. Jag har lärt mig så mycket av att arbeta i Singapore! Jag har fått en lite annorlunda livssyn, blivit mer öppen och fått mer förståelse för kulturella skillnader och har mer tålamod. Det är erfarenheter jag tar med mig och har användning för i mitt framtida yrkesliv, säger Johanna Persson. f akta... Johanna Persson, 33. familj: sambon Martin Johansson. gör: Är integrations- och försäljningsdirektör på Duni Song Seng Pte Ltd i Singapore med 36 anställda. bakgrund: Har en magisterexamen i företagsekonomi och marknadsföring. Har varit vd på ingenjörsfirman 3C AB innan hon började på Dunis svenska huvudkontor i Malmö som strateg och analytiker till koncernchefen. Rankas som nummer 23 på årets lista över Framtidens kvinnliga ledare enligt fackförbundet Ledarna. relation till swea: Är medlem sedan flytten till Singapore, det är guld värt! En stor del av vårt umgänge har vi fått via SWEA och det har gett mig ett bra kontaktnät. Jag försöker gå på kvällsmiddagarna en gång i månaden. favorit i singapore: Närområdet på East Coast, runt gatorna Joo Chiat Road och East Coast Road där det finns massor av trevliga restauranger. Allra helst äter jag indiskt, det är så gott här! drömresa: Templet Angkor Wat i Kambodja, som jag hoppas hinna med innan vi åker hem. läser helst: Biografier, har just avslutat Richard Branson så inspirerande! okänd talang: Gillar att snickra och mura. Har totalrenoverat två hus hemma i Skåne och sålt med förtjänst. FOTO: Shiang Han, Leadinglines Photography Pte Ltd 8 9

Att vänta och föda barn i Singapore är lite annorlunda än i Sverige. För vännerna Sara Håkansson och Anna Rydberg blev det en resa de kunde göra tillsammans då de födde barn med en dryg månads mellanrum. Här berättar de om sina upplevelser som nyblivna mammor. Text: Anna Rydberg Foto: Åsa Purdy Babylycka i Singapore Många val inför födseln Det är så bra att få barn här Åh, grattis. Det är så bra att föda här Vi var jättenöjda Jag har bara stött på nöjda föräldrar Ja, lovorden som jag fick höra om att få barn i Singapore ville aldrig ta slut. När jag och min väninna Sara båda blivit gravida och våra magar började puta i kapp var vänner och bekanta snabba med att tala om vilken bra plats Singapore är att få barn på. Då vi båda var förstföderskor visste vi inte riktigt vad vi skulle förvänta oss, men det skulle komma att visa sig att även vi skulle bli nöjda. Vad var det då som var så bra? Att få barn mitt i sommaren i Singapore kändes från början som dålig tajming. Sommaren skulle ju som vanligt spenderas hemma i Sverige, men nu fick vi båda tänka om och istället inrikta oss på en första sommar i Singapore eftersom det var här som vi båda hade bestämt oss för att föda. Glädjen var verkligen delad när vi insåg att vi i alla fall skulle vara här tillsammans och kunna stötta varandra när Singapore tömdes på våra semesterfirande vänner. Vart skulle man då vända sig när man upptäckt att man blivit gravid? Fungerar det som i Sverige, det vill säga att man tar kontakt med Mödravårdscentralen? Nej, här fungerar det helt annorlunda. Som gravid måste du själv välja en läkare som du kommer att ha kontakt med genom hela graviditeten. Hur skulle vi kunna välja varsin läkare på egen hand? Var skulle vi börja leta? Samma läkare Inte nog med att vi skulle välja läkare, även sjukhus var ett aktivt val för den blivande mamman. Som tur är har vi flera vänner som fått barn här och vi kunde därför få tips av dem när vi skulle göra våra val. I jämförelse med Sverige har man endast kontakt med sin läkare under graviditeten och inte med någon barnmorska. Det blir med andra ord uteslutande fokus på det medicinska och inte på hur jag som blivande mamma mår och tänker. Det här var någonting som kändes väldigt främmande för mig och saknaden efter att få den så kallade omsorgen av en barnmorska var stor i början. Det finns ju dock lösningar på det mesta och så även i det här fallet, vilket jag återkommer till lite senare. När man funnit sin läkare är det en person som kommer att följa en under hela graviteten och även under själva förlossningen. Det blev en enorm trygghet att alltid få gå till samma läkare, jag upplever att jag hann skapa en god relation till honom innan det var dags att bli mamma. När det började närma sig förlossningen var det så dags att välja sjukhus. Samtidigt som vi dagligen kunde ta del av nyheter hemifrån om att det som vanligt under semester tiderna var kaos på BB-avdelningarna i Sverige, med både brist på personal och platser, skulle vi åka runt och titta på olika sjukhus och välja det som föll oss bäst i smak. Det var lite av en absurd känsla, men vi var samtidigt tacksamma över att få befinna oss i den situationen jämfört med hur blivande mammor i Sverige kunde få åka runt till olika sjukhus och hoppas på att få bli mottagen någonstans. Jag hade redan valt ett av de största sjukhusen här i Singapore utan att besöka det, men när det började närma sig bestämde jag att det nog ändå kunde vara bra med ett sjukhusbesök. Det jag då inte visste var att en och en halv timmes guidad tur väntade. Vi var flera blivande föräldrar som samlades i sjukhuslobbyn och sedan var det bara att hänga med i korridorerna. Vi fick se allt från olika förlossningsrum, sjukhushotellrum och det hela avslutades med att vi skulle få avsmaka en meny. Ju mer vi fick se och höra desto mer förvirrade blev jag och min man. Helt plötsligt skulle vi inte bara ta ställning till vilket sjukhus vi ville vara på utan även vilket typ av rum och vilka olika paket det fanns och olika kostnader för hela kalaset. En reklamtur När det väl var dags att prova maten tittade vi bara förundrande på varandra och smet iväg ner i garaget och pustade ut i bilen. Vi konstaterade att det hela kändes som en enda lång reklamtur. Det handlade om att välja god mat och om vi ville ha standardrum eller en svit där vi kunde bjuda in nära och kära på brunch dagen efter att vi blivit en liten familj. Vi valde att besöka ännu ett sjukhus, denna gång ett lite mindre sådant. Även om det också ägnade sig åt en del marknadsföring kändes det mer trovärdigt och gemytligt med fullt fokus på själva förlossningen. Valet blev därför enkelt för oss! Hittade kurser I takt med att magen växte ökade så även mitt behov av att få prata och dela med mig av min graviditet. Hemma i Sverige går ju gravida regel bundet till sina barnmorskor och dessutom väljer de allra flesta att delta i föräldrautbildningarna. Hur skulle jag kunna få det behovet tillfredställt? I detta googlande samhälle fanns det bara ett sätt. Jag hittade snabbt några privata företag som erbjöd det som jag var ute efter. Jag började med att vara med på gravidyoga och jag och min man anmälde oss till en föräldrautbildning där vi fick möta andra blivande föräldrar i samma situation 10 11

Alla val är nog största skillnaden 4 frågor till Sara Fyra frågor till Sara Håkansson som födde dottern Emilie i Singapore i slutet av juni. Vad var det bästa med att föda barn i Singapore? Alla valmöjligheter! Att få välja en egen läkare som följer en genom graviditet och förlossning. Det blev en trygghet på något vis. Vilken tror du är den största skillnaden mot att föda i Sverige? Skillnaden är nog just det att själv få välja sjukhus och möjligheten att även få välja vilket rum man ska ha efter förlossningen. En annan sak var rutinerna efter födseln. De erbjuder bland annat att ta hand om ditt barn på natten så att du får sova. Personalen är mycket tillmötes gående och har en bra förståelse för andra kulturer och rutiner. Eftersom de inte har som rutin här att placera en i en föräldragrupp, så får man själv se till att finna sådana grupper och det finns det gott om! Vad saknade du? Språket! Jag saknade att få prata svenska med personalen. Visst är det kanon att Singapore är ett engelsktalande land men ibland var det lite svårt med orden och att förstå alla sjukhustermer. Givetvis saknade man också familjen hemma i Sverige. Tips till blivande mammor här i Singapore? Gravidyoga är ett superbra alternativ för att förbereda sig inför förlossning. Man träffar dessutom på andra kvinnor i samma situation så man får möjlighet att dela tankar och funderingar. Om du är missnöjd med din läkare, var medveten om att du KAN byta när du vill! Se till att ha en försäkring som täcker allt eftersom det kan bli dyrt att föda barn i Singapore. Jag hade BUPA Insurance som täckte läkarbesök och förlossning samt single room. Anna Rydberg och Sara Håkansson, med respektive, valde att stanna i Singapore över sommaren och föda sin bebisar. som vi. Vi fick träffa barnmorskor och pratade om allt från smärtlindring till amning. Där har jag dessutom varit med i en mammagrupp och vi träffas fortfarande regelbundet och delar våra tankar och funderingar. Någonting som jag och min man funderade en hel del över inför förlossningen var huruvida kulturskill nader kring tankar på hur ett nyfött barn ska tas omhand, eventuellt skulle leda till vissa problem. Vid våra sjukhus besök hade vi sett de så kallade nursing rooms där de nyfödda låg på rad i sina små plastlådor. Vi hade fått information om att barnen placerades där och skjutsades ut till sina mammor på deras rum när det var matdags. Vid ett tillfälle lät det som att alla bebisar skrek ikapp därinne och personalen förklarade då att det var på grund av att det var feeding time och vi kunde kort därefter se hur de började köra ut bebisarna till sina föräldrar. Detta var inte ett alternativ för oss. Vi ville naturligtvis ha vår lille nykläckta guldklimp hos oss dygnet runt och kunna erbjuda honom en lugn och I takt med att magen växte ökade även mitt behov av att få prata trygg miljö. Det visade sig att detta inte var något problem, men det var viktigt att vi var tydliga med detta. Gjorde egen plan Inför förlossningen fick vi tips om att skriva en birthplan. Den skulle innehålla våra önskemål gällande allt från exempelvis smärtlindring till vad vi ville skulle ske med den nyfödda direkt efter födseln. Här i Singapore är det exempelvis inte lika vanligt med amning som i Sverige, även om det blir vanligare och vanligare. Vi hade hört att de är snabba med att ge den nyfödda mjölk ersättning innan amningen har kommit igång. Därför var det en av de saker som vi poängterade i vår birthplan. En annan stor skillnad med hur det fungerar i Sverige är barnets fortsatta kontakt med sjukvården. Även barnet får en barnläkare som följer honom eller henne genom barnaåren. I vårt fall fanns den läkaren med redan från vår sons första andetag och hon känner honom och följer hans utveckling. Det känns oerhört positivt och tryggt att alltid få träffa samma läkare och inte behöva möta ett nytt ansikte vid varje läkarbesök. Och skulle jag få frågan om hur det är att föda barn i Singapore skulle jag bara kunna instämma med artikelns inledande citat och varmt rekommendera barnafödande här i tropikerna. German European School Singapore CPE Registration Number: S72SS0010G Registration Period: 22.06.2011 21.06. 2017 A home for your heritage! Because an education is all about culture At GESS, we provide a world-class education to 1,500 students from more than 50 different nationalities. Because of this, we have created a welcoming environment where children can express their cultural identity and learn more about the world s diversity. That s why we tailor our curriculum and activities to ensure we embrace the cultural diversity of our students, shaping the future global citizens of the world. GESS is a not-for-profit, international school founded on European traditions, educating children from 18 months to 18 years. We are an accredited IB World School, as well as an Excellent German School Abroad. 12 We give our students roots and wings. 13 www.gess.sg GESS_Advertisement_Swea_December2014_192x135.indd 1 23/10/2014 3:48:59 PM

Krönika Få matkassen hem till dörren Hemleverans av matvaror ökar. I en stad som Singapore där många lever utan bil är utbudet stort. Swean Cecilia Atleskär undersökte hur det fungerar med hemleverans av livsmedel. Text: Cecilia Atleskär Är du en av dem som tycker att handla matvaror är en överskattad fritidssysselsättning? Har du också otåliga barn som gör veckohandlandet till Mission Impossible? Skulle du istället vilja krypa upp i soffan där hemma i lugn och ro med din dator och bara klicka i en lista med livsmedel, som sedan körs fram till din dörr? Den drömmen kan bli verklighet i Singapore. Det finns ett stort utbud av nätbutiker i Singapore som specialiserat sig på hemkörning av just livsmedel. Det finns även nätbutiker som specialiserat sig på att leverera frukt och grönt, här kan man även hitta några ekologiska alternativ. Jag valde att testa Redmart, ett av Singapores största livsmedelsföretag på nätet. Några klick Det var enklare än jag trodde att sätta igång och handla, och några klick senare är du färdig. Den största risken med att handla på nätet är att det är lätt att bli överväldigad över hur mycket saker det finns att köpa så man frångår sin lista och klickar hejdlöst. Det är lätt att hitta det du söker och det är enkelt att lägga till och ta bort varor allt eftersom. När du fyllt i din shoppinglista så sparas den så att den ligger där vid nästa inköpsrunda. Redmart har den senaste tiden utökat sitt sortiment så utbudet känns hyfsat stort och bra, och antalet varor ökar varje vecka. Ej frys och kyl Redmart har inte samma sortiment som en vanlig matvaruaffär men de senaste veckorna har det tillkommit ett litet sortiment färskvaror som t.ex. kött, frukt och grönsaker. Har inte testat att köpa färskvaror än så jag vet inte hur, eller om, de hålls fräscha under leveransen. Att kunna beställa hem till exempel vin, öl, vatten, tvättmedel och andra tunga varor är guld värt. Vinsortimentet på Redmart ökar hela tiden och är ganska bra. Innan du loggar ut väljer du bara dag och tid som passar dig att få leveransen. Redmart erbjuder en ungefärlig leveranstid inom två timmar. Du kan klicka i att de kan lämna varorna utanför dörren om du inte är hemma, då står leveransen och väntar när du kommer. Kolla storlekar De enda missödet jag haft hittills var då jag råkade beställa 12 småflaskor vatten istället för 1,5 litersflaskor som jag trodde. Beställde även en påse chips till helgen och min son hade svårt att dölja sin besvikelse över att påsen bara innehöll 28 gram chips. Så det kan vara bra att kolla upp en extra gång att du gjort en korrekt beställning. Tunga och skrymmande varor kan vara skönt att få hemkörda om man inte har bil. Jag har vid ett tillfälle fått en defekt produkt och detta krediterades inom en timme. Jag har valt att betala med Pay Pal som jag anser vara smidigt. Det finns även andra betalningssätt så du väljer det som passar dig bäst. Olika sortiment Swean Elisabet Ljungstedt har förutom Redmart även provat både Giant och Fairprice. Hennes erfarenhet är att företagen skiljer sig lite prismässigt från varandra, där Redmart är dyrast men har ett större amerikanskt sortiment. På Giant finns möjligheten att betala kontant vid leverans. Giant och Fairprice lovar att leverera inom ett tidsspann på 4 timmar mot Redmarts 2 timmar. Cold Storage ligger på Elisabeths att prova på lista då de erbjuder fler västerländska produkter. Elisabet känner sig nöjd med att handla livsmedel över nätet och kommer att fortsätta med det. Hon anser att det är värdefullt att slippa bära på tunga varor i värmen. Jag rekommenderar att handla livsmedel på nätet men har bara utnyttjat denna tjänst en kortare tid så det har inte hunnit bli så mycket fel. Men jag har en sak mindre att stressa upp mig för och kan lägga min tid på andra roligare saker. Mission Impossible har nu blivit Mission Accomplished. Hemleverans Flera olika företag att välja bland Färsk fisk, grönsaker, kött och toalettpapper. Det mesta kan du få hem till dörren. Här är några av de butiker som har hemleverans i Singapore. Redmart www.redmart.com Cold Storage www.coldstorage.com.sg Fair Price www.fairprice.com.sg Giant www.giantonline.com.sg Best Organic Food Odlare och distributör av organiskt odlad frukt och grönt. Minimiorder är 20 dollar, för 35 ingår fri hemkörning. www.bestorganicfood.sg Sabine s baskets Färsk frukt och grönsaker som inhandlas varje dag på den lokala marknaden i Tiong Bahru, därmed stödjer de lokalbefolkningen. www.sabinesbaskets.com The Fish Wives Färskt kött (fritt från antibiotika, hormoner och vaccin), fisk och skaldjur (som inte är genetiskt modifierat). Endast månadsbeställningar, förutom fågel som kan beställas en gång i veckan. Leveransavgift 10 till 15 dollar www.thefishwives.com Barbiegirls Färskt kött från Australien, New Zeeland och Europa. Fisk från bland annat Norge. www.thebarbiegirls.com Today?! No, I come tomorrow oreddy! Vadå already?! Malin lager Vad som både förvånade och förvirrade mig när jag kom till Singapore är det märkliga användandet av engelskans already, det uttalas ofta oreddy. Många lägger till already i slutet av en mening, som för att distrahera, och få mig att glömma bort hur länge jag väntat på varan/maten/servicen, och det gör mig ofta smått irriterad. Det finns ord och uttryck som folk i allmänhet förknippar med ett visst språk, en viss nationalitet och ibland ett visst sätt att vara. Ta till exempel engelsmännens sköna sätt att lösa världsproblemen genom att föreslå: Let s put the kettle on, och spanjorernas tveklösa sätt att skjuta upp allt till morgondagen: mañana, medan vi svenskar älskar allt som är lagom, vars motsvarighet är svår att finna på andra språk. Singapore har sin Singlish, och den har vi väl alla stött på i vår vardag här. Killarna som ska göra rent din luftkonditionering skulle varit där klockan 09.00, men dyker upp först på sena eftermiddagen och ringer på porttelefonen: We re here oreddy! Already?! Du lämnar in canvasmålningarna som du köpte på Bali-resan för inramning, och blir informerad om att det kommer ta 4-5 dagar. Du ringer efter fem dagar och får veta att det kommer ta en vecka till. När veckan är till ända går du till ramaffären för att hämta ut dina alster, men får veta att de inte ens har påbörjat inramningen. En månad efter att du lämnat in konstverken blir du uppringd av tavelhandlaren som säger: Your frames finished oreddy! You come pick up now?! Already?! I övriga världen är already ett adverb som kan användas på två sätt, antingen genom att uttrycka något som redan hänt eller att något hänt för tidigt. Det är i resten av den engelskspråkiga världen det. Här i Singapore bokar du en hantverkare som ska fixa den trasiga fläkten. Han ska komma mellan klockan 8-10 vilket är perfekt för du ska sen till barnens skola. När du väntat till 12.30, du har ringt flera gånger men ingen har svarat och slutligen ger upp och kastar dig i en taxi till skolan. Just som du står där och berättar om kungariket Sverige för femåringarna så ringer telefonen. I m outside your door oreddy! You re not home lah? Already?! Men vad i allsin dar menar de med redan? Redan?! Det är inte förvånansvärt tidigt. Det är anmärkningsvärt sent! Efter 2,5 år i Singapore förstår jag ju att det som jag anser vara en felanvändning av ett vanligt adverb, är så vanligt förekommande att det är en del av språket, en del av Singlish helt enkelt, och det är väl bara att acceptera. Men när du själv har väntat en halvtimme extra efter att alla andra vid bordet fick sin varmrätt, och servitören till slut anländer med din mat, så känns det inte som att han läst av situationen korrekt när han utbrister: Your dinner s finished oreddy! 14 15 15

tema skola Fick ni med er något användbart till Sverige? Skolverket på studiebesök Singapore har blivit en inspirerande förebild för oss i många avseenden. Det är ett land som vi ofta återkommer till i våra diskussioner. Vi tror att Sverige skulle kunna dra nytta av hur man utvecklat strukturen för lärarnas professionella karriärsystem, där lärarna går vidare till an tingen skolledarspåret, specialistspåret eller det seniora lärarspåret. Vi inspirerades också av hur man strävar efter att skapa samarbete på olika nivåer i syste met. Oavsett vem vi mötte i det singaporianska skolsystemet använde de samma värdeord. Det var samma budskap som gavs. En sådan samsyn är något som vi skulle behöva mer av i Sverige. Lärarna arbetar mer kollegialt, eleverna har högre krav på att prestera men svenska elever är mer bekväma med muntliga presentationer. Det är några av de intryck svenska Skolverkets representanter bär med sig efter studiebesöket i Singapore i våras. T E X T: M a r i a S e h l i n Skolverkets generaldirektör Anna Ekström ledde delegationen i Singapore. F O T O : skolve r ket Singapore har blivit en inspirerande förebild för oss i många avseenden, det är ett land vi ofta återkommer till i våra diskussioner, säger Jessica Lindvert som är utbildningsråd på Skolverket. Hon var med i en delegation från Skolverket som i våras besökte Singa pore. De var sex svenska representanter och delegationen leddes av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. SWEA Magazine ställde några frågor om deras intryck från resan. Varför åkte ni till just Singapore? En stor utmaning för Sverige är i nu läget att säkra tillgången till kompetenta lärare. Vi ville lära mer om hur man ar betar med att stärka lärarprofessionen i Jessica Lindvert från Skolverket berättar att Singapore nu blivit en förebild i vissa avseenden. Singapore. Vi hade i förväg hört att lä raryrket organiseras på ett genomtänkt sätt. Men också att man i Singapore sat sar mycket på lärarutbildning, säger Jes sica Lindvert. Vad gjorde ni i Singapore? Den svenska ambassaden hade satt samman ett inspirerande program för vår vecka i Singapore. Vi träffade bland an dra representanter för Ministry of Edu cation och representanter för National Institute of Education som ansvarar för all lärarutbildning och lärarfortbildning. Dessutom fick vi möjlighet att tala med många svenskar som reflekterade över skillnaderna mellan Singapore och Sve rige. Starkast intryck gjorde de person liga mötena med singaporianska elever och lärare ute på skolorna. Vilka skolor besökte ni? Vi besökte Zhonghua Secondary School, St. Andrew s Junior College samt Overseas Family School. Vad fick ni för intryck av skolorna? Utbildningen spelar en väldigt central roll i elevernas och lärarnas liv. Engage manget är stort även från föräldrar, fa milj och samhälle. Vårt intryck var att kraven på att prestera är oerhört höga, och att eleverna mindre ofta uppmuntras till kritiskt tänkande. Vad är skillnaden mellan svenska och singaporianska skolor? Skillnaderna är stora i många avseen den. Lärare i Singapore verkar arbeta mer kollegialt och man tar för givet att undervisningen ska planeras gemensamt. Nyutexaminerade lärare får gradvis svå rare uppgifter, och förväntas inte vara fullärda. Istället utgår man från att de behöver stöd från erfarna lärare. I Sve rige är läraryrket mer ensamt. En annan skillnad är att skolan bety der så mycket för de singaporianska elev ernas framtid, och att eleverna arbetar så hårt för att lyckas. I Sverige ses skolan inte alltid som lika avgörande. I Sverige finns en uppfattning att man kan lyckas i livet även om man inte får toppbetyg. Ytterligare en skillnad vi lade märke till är att svenska elever verkar vara mer bekväma att hålla muntliga presentatio ner. Vårt intryck var att de singaporian ska eleverna var mindre vana att formu lera sig med sina egna ord. Representanterna från Skolverket besökte flera skolor i Singapore i våras. fakta... Singapore högst i Pisa-undersökning i senaste Pisa-undersökningen fick Singapore bäst resultat i världen när man tittade på digital problemlösning. Sveriges resultat låg på 491. Singapore låg signifikant över det svenska resultat med 562 poäng, tätt följda av Sydkorea och Japan. det är första gången som problemlösning prövas i Pisa-undersökningen. Anledningen är att det är en av de förmågor som på senare tid fått allt mer uppmärksamhet som betydelsefull för framgång i utbildning och arbetsliv skriver Skolverket i sin rapport. Problemlösning mäter inte enbart kunskaper och förmågor. Hela rapporten finns att läsa på Skolverket.se. Chef Patrick Heuberger ligger även i topp i Pisa-undersökningen när det gäller matematik, läsning och vetenskap. Mer om Singapores resultat finns att läsa på Ministry of educations hemsida. singapore pisa står för Programme for International Student Assessment och undersökningen görs var tredje år på 15-åriga elever från 65 nationer. 16 17

tema skola Svenska skolan fyller 40 f akta... Svenska skolan erbjuder kompletterande undervisning två lektionstimmar per vecka under läsåret. lite drygt 110 elever deltar i undervisningen, från förskoleklass till årskurs 9. skolan drivs av den ideella föreningen Svenska Skolföreningen i Singapore. skolverksamheten finansieras av terminsavgifter, statliga bidrag och frivilliga insatser. Svenska skolan följer Skolverkets kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet. syftet med skolans verksamhet är att stärka elevernas svenska identitet, och att genom språkträning ge eleverna kunskap om sin kulturella bakgrund och nutida samhällsförhållanden. I 40 år har svenskättade barn i Singapore fått chansen att förbättra kunskaperna i sitt eget språk, få en djupare förankring i svensk kultur och de svenska traditionerna. Vi kommer från olika delar av ön, barn, föräldrar och lärare, och invaderar varje torsdagseftermiddag OFS lokaler på Paterson Road. Alldeles oavsett om eleverna är trötta efter en intensiv skoldag eller om de längtat till denna trygga oas, så väller det efter lektionens slut ut glada barn med låneböcker och filmer i väskan. De berättar entusiastiskt om såväl Gustav Vasa, vårdagjämning, om djuren på en svensk bondgård och att det faktiskt var Astrid Lindgren som skrev om både Pippi och Emil. Trygghet ger styrka Louise Wikström bodde i Singapore som barn mellan 1975 1982. Hon fick, precis som många andra elever, vänner för livet på skolan. När hon sen flyttade tillbaka hit som vuxen var det ingen tvekan om att barnen skulle gå i Svenska skolan. Tack vare Svenska skolan kan vi, trots vår internationella vardag, en gång i veckan påminna våra små globala nomader om att vi kommer från ett väldigt härligt land! Vissa barn har en internationell uppväxt medan andra kommer direkt från Sverige och kanske inte kan ett enda Ordförande Ana Pharon Guve deltog i festen med sina barn. ord engelska. Självförtroendet får sig ofta en knäck när man inte förstår och inte kan uttrycka sig som man vill. Monica Berglund, som arbetade flera år på skolan såg ofta hur de nya barnen förvandlades: Det fanns en plats där de kunde vara duktiga. På Svenska skolan var de starka! Tidigare ordföranden och föräldern Stina Hotine förklarar att Svenska skolan kan fungera som ett sorts ankare för barn som kanske emellanåt känner sig lite konfunderade över var de hör hemma. Stina Hotine är svensk, hennes man från England, deras tre barn är födda i Singapore och de bodde här i tolv år men nu bor de i Holland. För deras familj var Svenska skolan av stor betydelse. Jag tror att kompletterande undervisning i utlandet är viktigare än vad många tror. Även om det ibland känns som en extra börda för barnen så ger det en tillhörighet som i alla fall en del barn som bott mycket utomlands behöver. Skolans eldsjälar Ana Pharaon Guve kom med sin familj till Singapore i februari 2007, och bägge sönerna, som aldrig bott i Sverige, går i Svenska skolan. Hon minns så väl när äldste sonen började förskolan. Det var en så varm känsla. Jag har alltid upplevt Svenska skolan som en trygghet. Det känns som att komma hem när man är där. Vi har ett jättestort behov av Svenska skolan och killarna har aldrig ifrågasatt värdet av att gå dit, hur trötta de än har varit. Svenska skolan har gett familjen Pharaon Guve så mycket genom åren att Ana kände att hon ville ge något tillbaka. Hon åtog sig därför jobbet som styrelseordförande för två sedan. Det är roligt och berikande att få arbeta nära så kompetenta, kreativa och engagerade personer i lärarkåren, biblioteket och i styrelsen. Det är många som brinner för skolan och den skulle inte existera utan alla dessa eldsjälar som har ställt upp i vått och torrt. Text: Malin Lager Magiker Joe Labero skrev autografer. Det fanns en plats där de kunde vara duktiga. På Svenska skolan var de starka! Foto: Lotta Lönnquist, Ida Maria Fritzell och Malin Lager 19 Monica Oscarsson jobbade på skolan i fem år och hon minns avslutningarna med värme. Klasserna uppträdde alltid med egna nummer på sommaravslutningarna, och vi skrev om sångtexter, tränade in danser och fixade utstyrslar. Alla gick verkligen in för dessa uppträdanden. Monica berättar att till luciatåget var det alltid någon som glömt linne och fick låna av skolans reservlager. Tror inte det gick ett enda luciafirande utan att jag låg på golvet och la upp långa linnen med häftpistol medan svetten rann längs ryggen. Föräldrar har i alla tider också hjälpt till i skolans guldgruva, biblioteket, där både barn och vuxna kan låna böcker, filmer och tidskrifter. Vi är många som haft nöjet att återse gamla svenska julkalendrar och introducerat dem för våra egna barn. Monica Berglund är tacksam över det fina biblioteket som var till stor glädje för hennes döttrar. Jag har haft läsande tjejer så det var ett bra sätt att få tillgång till svenska böcker och filmer. Historien och framtiden Eftersom det startades en svensk skolförening 1974 i Singapore måste behovet ha varit stort, men vem var det som tog initiativet? I en sådan här artikel passar det ju bra att berätta lite om skolans historia, vilket inte borde vara en svår sak. Det var lättare sagt än gjort i det här fallet, för ingen kan berätta hur det hela började. Tidigare ordföranden Stina Hotine hittade ett gammalt dokument hos Ministry of Education som bevisade att skolan registrerades den 11 september 1974 men mer än så vet vi inte om starten. Skolan har i alla fall flyttat runt flera gånger. Den började på Singapore American School s high school campus på Kings Road. Kristina Arnesson som flyttade hit 1975, berättar att det var mycket blandade åldrar i klasserna då. Skolan har även hållit till på UWC, ISS och i de nuvarande lokalerna på OFS, Paterson Road. OFS flyttar till Pasir Ris under 2015 och därför letar Svenska skolan återigen nya lokaler, läs mer om detta på sidan 6.

tema skola Vad betydde Svenska skolan för dig? Magisk fest på Svenska skolan Svenska skolans 40-årskalas firades med celebert besök av illusionisten Joe Labero. Skolbarnen bjöds sedan på pizza, en kolossalt lång rulltårta, svenskt godis och varsin keps. Den 25 september hölls 40-årsfesten för Svenska skolan. Alla nuvarande elever, i åldrarna 6 till 15 år, var inbjudna. Joe Labero berättade fängslande om karriären som tagit honom kors och tvärs över jordklotet, varvat med anekdoter om hur han spelat golf med Bill Clinton och hur det är att uppträda på ishotellet i Jukkasjärvi. Han bjöd på flera tricks som fick barnen att häpna. Eleverna var en engagerad publik och drog sig inte för att kommentera trollkonsterna. Varje gång Joe Labero erbjöd sig att förklara tricksen så nickade alla instämmande i tron att de förstått allt, tills de i slutändan var bortkollrade i alla fall. Joe Labero berättade hur det hela började hemma i Alvesta med en liten trollerilåda som han fick när han var 12 år. Han uppmanade alla elever att lyssna till sin inre röst, för man kan bli precis det man önskar sig: Ja alltså, lyd era föräldrar nu när ni är unga, men följ era drömmar! Monica Oscarsson Luxemburg. Lärarassistent och lärare 2005 2010: Väldigt mycket! Så mycket att jag åkte dit varje fredag i fem sex år utan att vara borta en enda gång! De första åren hade jag inte ens egna barn som gick där. Jag kände att uppdraget var viktigt, att hålla uppe vårt modersmål, traditioner, kultur med mera. Det är oerhört stimulerande att arbeta med barn och att se dem växa både kunskapsmässigt och på längden! För mig var det också bra för självförtroendet, att göra något vettigt av tiden man hade i överflöd. Erica Andersson 18 år, Singapore Elev 2006 2009: När jag flyttade hit så var det en trygghet att kunna prata svenska med jämnåriga. Även utanför Svenska skolan så blev det att vi vände oss till varandra. Jag har fått vänner för livet från de åren. Axel Mönnich, 12 år, Singapore. Nuvarande elev 2008 2014: Väldigt mycket, det är som en familj för mig. Om Svenska skolan inte fanns skulle jag inte kunna så bra svenska, då tror jag att jag skulle ha stora problem med stavning och grammatik. Något speciellt minne? När jag kom på andra plats i skrivtävlingen, det var väldigt kul och det kändes väldigt bra. Monica Berglund Singapore Lärarassistent 1992 94, lärare 1996 2001, huvudlärare och vars döttrar gått på Svenska skolan: Som mamma kunde jag se att det var ett utomordentligt sätt för mina tjejer att hålla svenska språket levande. Vi har alltid talat svenska hemma, men jag är övertygad om att om de inte hade gått i svenska skolan, så hade deras skrivna språk varit väldigt mycket fattigare. Som lärare var det en fantastisk känsla att se hur barnen som kom direkt ifrån Sverige utstrålade stolthet, här fanns en plats där de kunde vara duktiga. Det är inte alldeles lätt att komma till ett nytt land och ett nytt språk. På svenska skolan var de starka! Stina Hotine, Holland. Lärarassistent 2009-10 och ordförande 2011 2013: Vi bodde i Singapore i 12 år, alla tre barnen är födda där, så att det fanns en svensk skola som utvecklade svenska språket och fokuserade på svensk kultur och historia var fantastiskt för vår familj. Där hittade ju också barnen kompisar hemifrån som de kunde (i alla fall ibland!) prata svenska med. Något särskilt minne? Vi har många fina minnen men det som kanske ändå sticker ut för mig är besöket av Markatta Musikteater. Vi hade inte gjort något liknande för barnen tidigare och det kombinerade språk och kultur på ett fint sätt. Markattafolket var också helt överväldigade över att ha fått förfrågan. De trodde först att någon skämtade med dem. Julia Olausson, 20 år, Göteborg. Elev 2000 2009: När jag började var jag fem år gammal och kunde knappt någon engelska, därför blev det ett ställe där jag kände mig lite mer hemma. Det var en trygghet att jag kunde umgås med andra svenska barn som var i samma situation. Det var väldigt roligt att fortsätta genom åren och att få träffa alla vänner samtidigt som det var ett bra sätt att fortsätta utveckla svenskan. Eftersom jag bodde i Singapore under hela skolgången var Svenska skolan mitt enda sätt att fortsätta lära mig svenska. Det var rätt svårt för mig att börja läsa på högskolan när jag flyttade tillbaka till Sverige men jag tror absolut att Svenska skolan underlättade mycket för mig eftersom det var det enda tillfället under veckan som jag skrev på svenska. Hade jag inte gått på Svenska skolan tror jag att det hade varit mycket svårare för mig. Olivia Hartman, 19 år, Singapore. Elev 2009 2010, nu lärare: När jag först kom till Singapore var det en betydelsefull mötesplats för mig att träffa andra svenskar i samma ålder. Nu arbetar du som lärare på skolan? Jag tog studenten innan sommaren och bestämde mig för att vänta ett år innan jag börjar på universitet. Jag tänkte att Svenska skolan var en perfekt möjlighet för mig att ge tillbaka och fortfarande vara involverad i en fantastisk organisation! Ser du skolan med andra ögon nu? Definitivt! Jag förstår nu vad mina lärare menade med att man måste utnyttja lektionerna till max. Jag förstår också ansvaret lärarna har att anpassa lektionerna till alla elever, beroende på deras kunskaper i svenska. Amelie Lewenhaupt, 13 år, Göteborg. Elev 2007 2013: Svenska skolan hade en rätt stor betydelse för mig. Jag tyckte att det var viktigt att fortsätta lära mig svenska när vi bodde utomlands. Det var kul att komma dit och vara med andra svenskar. Såklart var det jobbigt ibland då man egentligen ville åka hem efter skolan, men när man väl var där så var det roligt. Efter flytten till Sverige går du på ISGR, en internationell skola i Göteborg, där svenskan är ett av många ämnen? Ja, om jag inte gick på Svenska skolan i Singapore alls då skulle jag nog inte hinna med de i min ålder här. Det skulle varit väldigt svårt annars. Något speciellt minne? Jag kommer ihåg mitt första luciafirande på Svenska skolan. Jag hade ett lucialinne som var lite för kort så det gick bara till knäna och så hade jag på mig världens fulaste tofflor, mina inomhusskor. Dessutom hade jag tappat mina två framtänder så jag hade en stor glugg i munnen. Då tyckte jag att jag såg ut som en riktig Lucia och jag kände mig väldigt fin, men nu tittar jag tillbaka och skrattar! Svenska skolan skapade väldigt roliga minnen för mig! 20 21

tema skola Bästa tipsen för att rädda svenskan Hur hanterar man att barnen tappar sitt svenska språk? Kan man motverka det? Vi bad Svenska skolans specialpedagog Åsa Thorling berätta om hur det fungerar och ge oss sina bästa tips. Text och foto: Åsa Thorling Åsa Thorling är specialpedagog på Svenska skolan i Singapore och tipsar här om olika sätt att hålla svenskan levande för barnen. Vi flyttade till Singapore för två år sedan och kom då raka vägen från Sverige med tre barn med inga eller lite kunskaper i det engelska språket. Efter första årets, minst sagt omtumlande anpassning av livet här, började jag jobba som specialpedagog på Svenska skolan. Det är roligt och fascinerande att följa både mina egna och andra barns språkliga utvecklingsförmåga. Det har blivit väldigt tydligt vilka stora fördelar barn har när det gäller att memorera ord jämfört med min egen inlärningstakt av nya ord. Det är bekräftat att det finns enorma vinster med flerspråkighet. Inte bara att kunna flera språk utan också för hjärnans utveckling med att snabbt kunna ändra fokus mellan uppgifter och kunna växla språk snabbt. Men det krävs också lite medvetenhet av oss vuxna för att hjälpa våra barn att utveckla flerspråkighet parallellt. Vara roligt Alla familjer behöver tänka igenom vad som är viktigt språkmässigt. Vilken nivå man än väljer är det viktigt att hitta språkliga aktiviteter som är roliga, inspirerande och som känns meningsfulla för barnet/ungdomen. För många räcker det gott med att upprätthålla ett svenskt vardagsspråk så att man kan prata med mormor och farfar. Andra håller igång tre språk parallellt. Några ska tillbaka till Sverige för att klara nians nationella prov för att söka in på gymnasium. Då krävs ett stort och varierat ordförråd. Jag tycker det är viktigt med utmanande, men nåbara, mål med mutor och snälla bedömningar och ett personligt fokus på varje barns språkutveckling. Det går, om man vill, att hitta bra sätt! Flera av barnen på Svenska skolan som nästan aldrig har bott i Sverige har fått riktigt höga resultat på de läsförståelsetester vi har gjort. Stäm av målen och belöna dig själv, coachen, och barnet efter varje uppnått mål. Många betonar läsningens roll och på skolorna i Sverige är det stort fokus på att förbättra de låga resultaten från olika läsförståelsemätningar. På Svenska skolan här i Singapore har vi också hakat på med En läsande Klass, som bygger på forskning om lässtrategier för en expertläsare och om hur man kan synliggöra tänkandet när man läser olika texter för olika syften. Läsförståelse innebär att Tipsen som gör svenskan kul själva lästekniken fungerar så bra att arbetsminnet klarar av att minnas det lästa. Men framför allt att man har ett tillräckligt ordförråd för att kunna både läsa och förstå vad som står direkt och mellan raderna. Stanna upp När man läser högt för barn är det viktigt att stanna upp vartefter och prata om ord, begrepp, metaforer, ironi med mera för att träna in ett sådant tänkande och för att koppla ihop med tidigare erfarenheter och ordförråd. Om vi vill befästa ord ordentligt måste orden förflyttas till långtidsminnet. Det gör man med repetition och att de själva aktivt använder orden på olika sätt. Att återberätta en bok eller film är jättebra träning. 85 procent av alla barn lär sig saker oberoende av vilken metod som används men 15 procent av barnen är under någon period eller under hela sin skoltid beroende av särskilda anpassningar för att lära sig. Var uppmärksam på ditt barn. Tillhör ditt barn de 15 procent som behöver anpassat material, en omstart, annan metod, anpassad miljö eller annat bemötande så var stark som förälder. Du är barnets ambassadör i skolvärlden. Alla har rätt att trivas och utvecklas utifrån sin personlighet och nivå, men med respekt för andra i gruppen. Även om svackorna känns tunga emellanåt, vet vi som vuxna att ordförråd inte kommer gratis och det är schysst av oss att hjälpa, motivera och inspirera och guida mot inre motivation för svenska språket. Det lönar sig att kämpa med svenskan. Och det är lite unikt att vara en av enbart nio miljoner i världen som kan prata svenska! Hur gör man då rent konkret utan att jobba ihjäl sig själv som förälder? Att använda vardagssituationer är nog det enklaste: titta på en film, se svenska tv-program eller lyssna på en bok. Prata om dem efteråt. Här är några tips med ambitiösare angreppssätt. Variera ditt språk. Vår egen attityd och det vi gör är viktigt för både små barn och äldre tonåringar. Ge inte upp i svackor och oroa er inte för kodväxling ( Jag ska putta det på bordet och jag vet honom ). Det utvecklas med ålder och mognad, inspirera och rätta utifrån barnets personlighet och mognad. Ha humor och högt i tak. Läs recept, baka och laga mat, skriv resedagbok med mera om saker ni upplever tillsammans. Variera orden och gå på synonym-jakt i hjärnan. Ät middag på svenska och diskutera dagsaktuella händelser som politik, familjens värdegrund och så vidare. Spela spel: Hänga gubbe, frågesporter om Sverige och världen ger både allmänbildning och svenskt ordförråd. Monopol och Alfapet bygger på samtal. Gå på Svenska skolan, här erbjuds språkstunder för barn i grupp. Det handlar delvis om den svenska kulturskatten med luciatexter, vikingatid, fiskarter, gåtor, dikter, svensk litteratur och samtal om det lästa eller sjungna. Skolans interaktiva on linematerial Espresso kan befästandet kunskaper och ordförråd med åldersanpassade spel, övningar och filmer på ett roligt sätt. Studier på Svenska distans (för sexåringar till och med årskurs 6), Sofia Distans (år 6 9) eller Hermods (gymnasiet) om individuella distansstudier passar personligheten bättre. Svenska distans har ett bra urval i övningar! Se en film eller läs en bok och prata om den på svenska efteråt, diskutera ords och begrepps betydelse. Abonnera på ljudböcker från Storytel (kostar) eller låna böcker via ditt svenska hemkommunbibliotek (e-böcker och ljudböcker gratis). Läs skönlitteratur, men också faktaböcker, gåtböcker, Kamratposten m.m. Nypon och Hegas förlag har lättläst och spännande skönlitteratur (många med mp3-fil eller cd-skiva till), många böcker som kan passa läsovilliga pojkar också. Bonnier förlag har en bra Lättlästa faktaserie. Läs läxorna tvåspråkigt. Använd barnens stavningsövningar även på svenska. Var involverad i läxläsningen och befäst tvåspråkigt direkt. PappasAppar och Fredagsappar på Facebook tipsar om svenska spel och appar. Vi med Matilda, 7 år, gillar till exempel Pettson och Findus. Svenska skolans hemsida har länktips och enkla tips om tvåspråkighet http:// svenskaskolansingapore. com/wordpress/. Träna uttal med u och y och ord med å, ä och ö. Träna grammatik medvetet och periodvis, till exempel en och ett. Skriv texter För läxläsning för Matilda, 7 år, gillar vi appen Skolstil 2 för ipad med talsyntes då ljud och meningar läses upp vartefter man skriver. Skicka in bidrag till barnoch ungdomstidningar. Bli publicerad! Skaffa en svensk brevvän någonstans i världen via magasinet SMUL. Sjung karaoke till låtar på Youtube. Läs och tolka texterna. Läger på somrarna med jämnåriga lär slangord och ett språk som passar åldern. Viktigt med ett språkligt inspirerande jämnårigt nätverk och uppmuntrande personer i alla åldrar. Skype-tider med släkten och använd svenska sociala medier. 22 23

upplev singapore upplev singapore Tio olika religiösa ledare hedrade offren på minnesdagen. Foto: The Changi Museum Unik mångfald vid minneshögtid Vill du lämna höghusen och flärden och göra en utflykt till ett vackert och fridfullt ställe som påminner oss om Singapores ibland grymma historia? Bege dig då till Kranji War Memorial i norra Singapore. Text och foto: Malin Lager Del 1 Att ta sig runt i Singapore Singapore för nybörjare Singapore är en fantastisk stad att vara expat i. Alla pratar engelska, kriminaliteten är låg, och landet är i en förträfflig position om man vill utforska Sydostasien. Men att vara nykommen hit kan dock kännas överväldigande, särskilt om man inte har bott utomlands förut. För att hjälpa alla nya Sweor har SWEA-redaktionen satt ihop en rad tips på hur man gör livet i Singapore lite lättare. Text: Åsa Purdy Kranji War Memorial är en kyrkogård som skapats till minne av alla de som stupade under andra världskriget här i Singapore. Här står mer än 4 400 vita gravstenar, vackert uppradade på den kulle som utgör minnesplatsen. Det var unga män och kvinnor från Storbritannien, Australien, Kanada, Sri Lanka, Indien, Malaysia, Nederländerna och Nya Zeeland som kämpade i och omkring Singapore. Det finns flera minnesmonument, som den 24 meter höga pelare med en guldstjärna på toppen som kallas Singapore Memorial. Här har man också ristat in namnen på de 24 346 soldater som fick ge sitt liv på land eller i luften här i Sydostasien, men som saknar en riktig grav. Från början var det ett ammunitionsförråd på platsen, och det omvandlades under den japanska ockupationen till ett läger för krigsfångar (POW, Prisoner Of War) för att slutligen bli en permanent kyrkogård för krigsoffer. Det fanns krigskyrkogårdar på flera platser i Singapore, men eftersom man tidigt insåg att de inte skulle få vara ifred för framtida utveckling och byggnationer flyttade man gravar från närliggande Changi och Buona Vista, men även så pass långt som från Saigon till Kranji. En gång per år arrangeras en stor minneshögtid för soldaterna som offrade sina liv under andra världskriget, och trots den tidiga timmen kommer hundratals personer och hedrar de döda. Ceremonin inleds i gryningen och det är vackert och oerhört stämningsfullt. Alla sjunger Amazing Grace tillsammans, folk lägger sina vallmokransar vid gravar och monument, det spelas säckpipa och hålls en tyst minut. Ståtliga och medaljprydda militärer från olika delar av världen står bredvid små yrvakna men koncentrerade skolbarn från engelska Tanglin Trust School som av tradition alltid deltar. Remembrance Day uppmärksammas på många håll i världen, men det som är speciellt på Kranji War Memorial är det religiösa inslaget, den unika mångfald som religionen här uppvisar. Sida vid sida står högt uppsatta präster och ledare från inte mindre än tio olika religioner och ber tyst sina respektive böner och lovord över offren, och detta i en tid när så mycket bråk och krig utkämpas på grund av oliktänkande och religiösa differenser. Kranji War Memorial till minne av de som stupade under andra världskriget har mer än 4 400 vita gravstenar. Trots den tidiga timmen kommer många besökare när det är minnesgudstjänst varje höst. f akta... kranji krigskyrkogård är öppen varje dag 07.00 18.30. Man måste ha koll på adressen (9 Woodlands Road, Singapore 738656) och gärna ha kartan med sig för de flesta taxichaufförer känner, konstigt nog, inte till denna plats. Närmaste tunnelbana är Kranji MRT som ligger ungefär 10 15 minuters promenad från kyrkogården. remembrance day är den 11 november, och den årliga minneshögtiden på Kranji War Memorial hålls alltid söndagen närmast det datumet. Nästa år äger ceremonin rum söndag den 8 november. Om du vill delta så gå upp tidigt och var på plats senast kl. 07.00 för att kunna se ceremonin som börjar 07.30 och pågår en halvtimme. Lär dig åka Taxi Att få tag på en taxi kan vara svårt, särskilt om det är en regnig fredag. Man kan förstås ringa efter en taxi men ett enkelt sätt är att använda appar på mobilen. Några användbara är Comfort Delgros eller SMRTs "Book a Taxi"-appar och om dessa inte hittar en taxi kan man testa Grab Taxi eller Uber. Väl inne i taxin bör du vara beredd att förklara vägen till din destination. Alla chaufförer har en smartphone men av outgrundliga skäl använder de inte kartorna på mobilen så flitigt. Själva färden är karaktärserad av en all-gas-elleringen -modell vilket kan leda till en gungande resa ibland, särskilt om taxin dansar mellan filerna. Dock kan resan ändå bli en trevlig stund. Varför inte småprata med din chaufför eller Uncle som han gärna vill bli kallad? En isbrytare är att fråga om han har ätit lunch idag, vilket på mandarin är ett artigt sätt att kolla att allting är ok. Taxichaufförerna kan vara mycket pratsamma och ge sin åsikt angående allt möjligt: Bli inte förvånad om frågan om vad du tjänar i inkomst dyker upp. När färden väl är över så är det vanligt att runda upp summan, alltså till exempel 13.65 blir 14. Förutom kontanter är ett NETSkort ett lätt sätt att betala taxiresan, klädköpet eller restaurangbesöket. NETS är välkommet på de flesta ställen, även när du handlar för lite mindre belopp. Du kan få ett NETS-kort genom DBS Bank, Maybank, OCBC, Standard Chartered och UOB. Dröm att Åka kollektivt Buss- och MRT-kortet bör finnas i alla plånböcker. Tunnelbanesystemet är en dröm: effektivt, luftkonditionerat och alla står fogligt väntande enligt markeringarna i marken. Korten fungerar på förvånansvärt många ställen, som till bron över till Sentosa, som hissen upp i ett utkikstorn, vissa båtturer på floden och så klart till föredömligt billiga och effektiva resor på metron MRT och stadens väl utbyggda bussnät. Att fylla på mer pengar på kortet är busenkelt. Bilar I de flesta länder är bilinnehav ett måste, här i Singapore är det en lyxartikel. Har man förmånen att köra bil så går det bra att använda ett utländskt körkort i ett år, sedan får man ta ett enkelt test och få ett singaporianskt körkort. Ett alternativ är att köpa bil, men då bör man nog ha den några år för att få valuta för pengarna. En fördel med att köpa bil är att man får tillbaka en del pengar då den ska skrotas efter tio år. Fördelen med att hyra är att man inte behöver bekymra sig om service eller reparationer de ingår i priset. Nackdelen är att det är dyrt räkna med 1 200 dollar i månaden för en Toyota Corolla. Ett annat alternativ är en bilpool, så kallad Car Club, perfekt för söndagsutflykter till delar av ön där taxin inte gärna åker. Läs mer på www. carclub.com.sg Cykla Staden har inte många cykelbanor, och de som finns kan ta stopp utan varning. Detta är lite sorgligt med tanke på att Singapore en gång var en cykelstad med 29 000 rikshaws på gatorna. Visst ser man tävlingscyklister som cyklar på motorvägen (med livet som insats) och visst går det att cykla på trottoarerna men Singapore är inte cyklisternas stad. Men bättring är på gång! Det har börjat anläggas parkconnector mellan parkerna och om du har en mountainbike går det att cykla på gamla nedlagda järnvägsspåret Green Corridor. Ett alternativet är en hopfällbar cykel. Den kan man lätt ta med på tunnelbanan och förflytta sig mellan cykelbanorna. Efterlysning: Vad är ditt bästa tips till Singapore för nybörjare? Maila till sweatidning@ gmail.com 24 25

upplev Singapore -tokig Kul jul i tropikerna Julen närmar sig med stormsteg och för många av oss är det kanske första gången som en jul ska firas här i tropikerna. Hur kan vi då göra för att försöka finna den rätta känslan i Singapore och var kan vi hitta julen? Text: Anna Rydberg Foto: malin lager och Kerstin Dahl Precis som i Sverige går det redan att i oktober finna diverse julpynt ute i affärerna och dessa eskalerar sedan fram till julveckan. Om du är sugen på att ta del av juldekorationer ska du bege dig till Orchard Road där de olika varuhusen försöker bräcka varandra i julpynt. På kvällarna brukar gatan vara upplyst av tindrande lampor i bestämda färgteman. SKUM SNÖ Någonting som brukar vara populärt bland barnen är att bege sig till Tanglin Mall när julen börjar närma sig. Där kan de tillsammans med andra barn leka i snö. Denna snö är dock lite mer skummig och det är att föredra att ha badkläder på sig. Vill man förgylla sitt hem med en äkta härligt doftande julgran gäller det att vara ute i god tid. Redan i november brukar granar börja säljas, bland annat på Ikea, Far East Flora, Cold Storage och Mustafas och i mitten av december brukar de vara slutsålda överallt. När det gäller typisk svensk julmat går det mesta att finna och tillaga här i Singapore. Det kan dock krävas ett visst sökande och det gäller ibland att vara ute i god tid för att undvika att en viss vara sålt slut. Även om julen här i tropikerna aldrig kan bli som en riktig jul hemma i Sverige går det att finna julstämning här. Det gäller bara att våga tänka nytt och ibland lite annorlunda och njuta av det som Singapore har att erbjuda och som inte finns uppe i de nordligare breddgraderna, som exempelvis ett julbad i poolen och en massa bus i skummande snö. snötider på tanglin mall för Avalanche (snöskum på marken som barnen kan bada i) och Snow (snökanonen vänds uppåt så att det ser ut som att det snöar), Tanglin Mall, 15 nov 1 jan 2015: veckodagar: Avalanche: 19.30 20.00 Snow: 19.45 20.15 helger: Avalanche: 19.30 19.45, 20.30 20.45 Snow: 19.45 20.00 20.45 21.00 www.tanglinmall.com.sg Annelie Nikou: Jag spelar stämningsfull svensk och för all del engelsk julmusik hela dagarna. Att få in lite julblommor, vita och röda, och kanske arrangera dem i en liten grupp skapar fin julatmosfär. Julrosor finns ju Tips från några Sweor på hur julstämningen kan infinna sig här i Singapore. här! Stämningsfullt ljus måste man också ha så det är viktigt att inte glömma adventsstjärnan. Den är ett måste! vi köpt på Mustafas riktigt fin och den klär vi någon vecka före jul med de dekorationer vi tagit med från Sverige och köpt i olika länder. Oftast reser vi bort över jul, men utrymmet under granen får vara samlingsplats för några små paket som sedan ska packas ned i resväskan. Julmaten är jag gärna utan, men min man kan sakna tunga och kalvsylta, så om vi är hemma i Tomten hittar ju alltid till oss, är det på en strand, i en hydda någonstans eller i Singapore spelar ingen roll. Men tomten lever efter sustainability devisen klapparna i säcken är färre men de på kinden om möjligt fler det är härligt! Annika Jerkfelt: tända massor av levande ljus, gärna doftljus med jullukt. Självklart vill jag tända den stora adventsstjärnan (så de vise männen hittar till rätt stall) och göra i ordning den lilla krubban och spela Peter Jöbacks julskiva på hög volym. Jag brukar gilla att värma mig med glögg i adventstid, men här i Singapore har jag börjat dricka vit glögg kall med en isbit i! Gott med pepparkakor till och det ger god julstämning! Marie Bergholm Palmér: I november börjar vi spela julmusik hemma, sjunger alla julsånger barnen lär sig i att få julstämning i Bästa sättet för mig skolan, badar i poolen (julbadet) och bakar pepparkakor och lussekatter. Dem äter tropiska klimatet Susanne Johansson: Singapore trots det vi sedan med god aptit 26 lite då och då och Singapore över julafton blir det några julrätter på middagsbordet. är att på kvällen i För att finna julstämning 27 här i Singapore får baka nytt efter några veckor. Gran har decembermörkret åker vi på julaftons morgon till Kallang och åker skridskor, medhavd matsäck med lussekatter, julmust och kaffe bidrar till stämningen. Julmaten är till stor del inköpt på IKEA och skinkan kan man beställa i förtid hos Huber s Butchery. När vi kommit hem passar det bra med ett dopp i poolen som stark kontrast. Sen är det bara att dra på air condition, sätta på svensk julmusik, tända ljusen i den glittriga granen medtagen från Sverige och börja fira.

Avgående prästen Gudmund hann få sig en kalldusch innan han lämnade. Kalldusch för förre prästen Den svenske prästen Gudmund Erling med församlingspedagog Mia Erling Ås har lämnat Singapore för en tjänst i Bryssel. I januari börjar den nya svenska prästen sin anställning här. Den förra prästen Gudmund hann, innan han åkte, vara med på årets brännbollsdag där han fick sig en riktig kalldusch. I slutet av dagen fick nämligen Gudmund en avskedshälsning i form av en avsvalkande isdusch. Brännbollsdagen på Dempsey Hill var en glad dag med svenskar och norrmän i alla åldrar. Under hösten har Svenska kyrkan i Singapore en vikarierande präst. Det är Jan-Olov Risberg med fru Birgitta som även arbetade i Singapore för 20 år sedan. Mycket har förändrats sedan dess. I januari börjar den nya svenska prästen sin anställning här. Hon heter Angelica Lundberg, läs mer om henne på sidan 6 i tidningen. Dessutom kommer en ny församlingspedagog som heter Tobias Danung. Call +352 43 88 77 77 to find out more about our service Brännbollsdagen var en fin dag med svenskar och norrmän i alla åldrar. A WEALTH PLANNING You know where to go. We know how to guide you there. Moving abroad can be very complicated. There are many things to consider, including the requirements of the different regulatory regimes to which cross-border wealth planning is subject. Let us guide you through the legislative labyrinth, and help you avoid unnecessary, time-consuming paperwork, as well as any unwelcome (and often expensive) surprises along the way. No matter where life takes you, Nordea s in-house wealth-planners and their external network of experts can ensure that you are well prepared to meet the challenges that moving abroad brings. Visit us at www.nordea.lu/wp, call +65 6597 1082, or e-mail jonas.bergqvist@nordea.sg Making it possible Nordea Bank S.A, Singapore Branch is part of Nordea Group, the leading financial services group in the Nordic and Baltic Sea regions. Some products and services may, due to local regulations, not be available to individuals resident in certain countries 28 and their availability may depend, among other things, on the investment risk profile of persons in receipt of this publication or on any legislation to which they are subject. Nothing in this publication should be construed as an offer, or the solicitation of an 29 offer, to purchase, subscribe to or sell any investment or product, or to engage in any other transaction or provide any kind of financial or banking service in any jurisdiction where Nordea Bank S.A., Singapore Branch or any of its affiliates do not have the necessary licence. Published by Nordea Bank S.A., R.C.S. Luxembourg No. B 14.157 on behalf of Nordea SWEA Bank MAGAZINE S.A., Singapore Branch, SINGAPORE 3 Anson Rd #20-01, Springleaf Tower, Singapore 079909. www.nordeaprivatebanking.com subject to the supervision of the Monetary Authority of Singapore (www.mas.gov.sg).

nyheter Svenska på grundskolenivå för barn i utlandet www.svenskadistans.se Text och foto: Carin Spångberg Vikingar intog Singapore Ett urval av de bästa rugbyspelarna i Swedish Vikings spelade i den 67:e upplagan av Singapore Sevens som av gjordes på Singapore Cricket Club. Turneringen är arrangerad som en cup med fyra finaler. Swedish Vikings har varit med flera gånger förr och bland annat vunnit Bowlfinalen 1996 och 2012. I år klev de upp ett steg och blev Plate Champions. Övriga deltagande lag var från Australien, Nya Zeeland, Asien, Storbritannien, Frankrike och ett gammalt anrikt lag från Kenya som numera samarbetar med en av Frankrikes bästa klubbar. Många av de medverkande lagen är heltidsproffs, men inte Swedish Vikings. Rugby Sevens är en snabb variant av rugby. Man spelar med sju spelare i varje lag plus avbytare och matchen pågår i två gånger sju minuter. Tempot i spelet är mycket högt med betydligt mer löpande än i traditionell rugby, vilket gör det till en underhållande form av rugby. Laget har blivit en publikfavorit för att de bjuder på lite show när de springer in på plan inför varje match iförda vikingahjälmar. Mikael Hartman årets svensk Läkaren Mikael Hartman blev årets svensk 2014 i Singapore. Han får utmärkelsen för sin kamp mot bröstcancer i Asien. Utnämnandet kom som en överraskning för Mikael Hartman som var märkbart rörd över utmärkelsen, vilket framkom i hans tacktal. Text och foto: Kerstin Dahl Priset Årets svensk i Singapore delas ut av Swedish Business Association Singapore (SBAS) som kungjorde pristtagaren på sin midvinterbal i Singapore i november. Priset går till Mikael Hartman för hans engagemang som har haft stor betydelse i Singapore och regionen. Mikael Hartman är kirurg och forskare vid National University of Singapore. När han kom till Singapore för sex år sedan chockerades han över att se samma antal svårartad cancer inom loppet av sex månader som han hade sett under tio år i Sverige. Sedan dess har han och kollegan Philip Lau arbetat för att vända denna trend. I våras genomförde de en motorcykelresa från Singapore till Sverige. De hade två huvudsakliga mål med resan: att öka medvetenheten om bröstcancer och att samla in pengar till StenaWeco_IMOIIMAX_215x153mm.pdf 1 2014-03-06 10:45 forskning och behandling. De körde 23 000 kilometer, genom 17 länder, och besökte olika sjukhus för att träffa sjukvårdspersonal. De gav bland annat föreläsningar och demonstrerade kirurgiska ingrepp. Resan har ökat medvetenheten om bröstcancer i Asien och hittills gett tre miljoner dollar i donationer till Bröstcancerfonden. Prisutdelare Jan Djerf, ordförande i SBAS, förklarade vid överlämnande att vi är extremt stolta över framgångarna. Fotnot: Läs mer om motorcykelresan, sök på The Long ride 2014. www.stenaweco.com YOUR FIRST CLASS SEABORNE SOLUTIONS A j e w e l l e r y b r a n d a s u n i q u e a s y o u C H R I S T M A S S H O P P I N G A T H O M E W I T H F R I E N D S W e w i l l c o m e t o y o u r h o m e w i t h o u r l a t e s t c o l l e c t i o n a n d two bottles of bubbles. A convenient way to combine quality t i m e w i t h y o u r f r i e n d s w i t h a s p e c i a l s h o p p i n g e x p e r i e n c e. f o r m o r e i n f o r m a t i o n v i s i t u s a t w w w. a m a b i l i s - s t y l e. c o m The series of ten IMOIIMAX ships is the latest assets in Stena Weco s journey towards being the market-leading, cross-trading specialists in the MR segment. a m a b i l i s - s t y l e By merging innovation power with best available technology we * T e r m s & C o n d i t i o n s a p p l i e s - a v a i l a b l e o n w w w. a m a b i l i s - s t y l e. c o m deliver efficient and flexible cargo transportation while our 30 dedication to performance create safe and cost efficient operations. 31 We simply believe that all customers and their cargoes SWEA MAGAZINE deserve SINGAPORE First Class Seaborne Solutions.

Upplev singapore Ungdomar förbereder grönsakerna. Boon Sn lagar mat i det varma köket. Våga vara volontär Att vara medföljande i Singapore är ett fantastiskt äventyr. Men att byta heltidsarbete i hemlandet för en permanent semester med pool och palmer kanske till slut känns som för mycket fritid. Ett sätt att fylla denna tid är att ägna sig åt välgörenhetsarbete. Det ger inga pengar, men det är bra sätt att träffa nya människor samtidigt som man gör något meningsfullt. SWEA Magazine har letat upp några möjligheter att arbeta ideellt i Singapore. Text och foto: Åsa Purdy Det är en vanlig morgon på välgörenhetsorganisationen Willing Hearts i Kembangan. Tony Tays mobil ringer konstant och under tiden han pratar vinkar han god morgon till en grupp ungdomar som är här för att göra en insats i soppköket. En stor hög med kålhuvuden ligger i ett hörn och en ung man sköljer den hackade kålen med en vattenslang. En bit bort står ett par damer och hackar grönsaker och inne i köket står den pensionerade tjänstemannen Boon Sn och steker torkade räkor i en enorm wok. Jag vill ge tillbaka till samhället, säger han och torkar svetten ur pannan. Detta är en av de bättre verksamheterna att arbeta för, så jag ville verkligen göra en insats för den. Blev berörd Boon, som troget besöker Willing Hearts varje vardagsförmiddag, berättar att han har träffat många trevliga människor här sedan han började i april. Fröet till organisationen Willing Hearts såddes när Tony Tays mor gick bort. På hennes begravning kom 33 32 32 33 många människor som han inte kände, människor som hon hade hjälpt och sedan blivit vän med. Tony blev berörd. År 2003 följde han i hennes fotspår: han började samla överbliven frukt och grönsaker och ge till hungriga byggnadsarbetare. Ett par år senare grundade han sitt soppkök som idag lagar 4 000 till 5 000 måltider per dag till mindre privilegierade Singaporeaner. Varje dag hjälper ett par hundra volontärer till med råvarorna, matlagning, städning och distribution. Det finns ingen föranmälan eller tidskrav. Det går bra att dyka upp när man vill och hjälpa till med det som krävs. Vill göra något En annan frivillig som varit här länge är Michael Lee. Jag ville göra något för att hjälpa de äldre, säger Michael som själv är 67 år. Han berättar hur en dam reagerade över sin matleverans. Hon gav mig en kram och sa Gud välsigne dig. Hon var så glad och tacksam. Jag får en inblick i det sociala arbetet och livet i Singapore bortom Orchard, säger Annika Eriksson. En svensk som har valt att engagera sig ideellt är Swean Annika Eriksson. Hon är via SWA involverad i Sanctuary House som hjälper barn som av olika skäl behöver ha extra stöd. Sanctuary House jobbar med de mest utsatta barnen, de som behöver trygghet, säger Annika. I Sverige arbetar Annika Eriksson med familjehemsvård i sitt jobb som socionom, så det är ett område som ligger henne varmt om hjärtat. Organisationen förmedlar fosterfamiljer och frivilliga som kan hjälpa till med att skjutsa barnen till läkarbesök eller för att besöka sina föräldrar. Man kan även hjälpa till genom att hämta och sortera donationer eller att hjälpa till med kommunikationen. Jag hoppas kunna bidra med min kompetens utifrån att jag är socionom och har spetskompetens inom området barn i fosterhem, säger Annika som lockas av att välgörenhetsarbetet är lokalt. Jag får en inblick i det sociala arbetet och livet i Singapore bortom Orchard, säger Annika Eriksson. Många möjligheter att bidra Det finns många olika vägar att gå om man vill engagera sig i frivilligarbete. Att bli musei volontär, gå ut med herrelösa hundar eller att hjälpa barn med särskilda behov det är något av det man kan göra som frivilligarbetare i Singapore. Friends of the Museums Erbjuder en spännande möjlighet för alla historieälskare att bli docent. Docentprogrammet finns på åtta olika museum och institutioner i Singapore och innebär att man lär sig historiken runt en speciell utställning. Man lär sig också att tala inför olika grupper, presenterar en artefakt/ konstprodukt och så vidare. Organisationen erbjuder även gratis föreläsningar för allmänheten på måndagsförmiddagar och fredagskvällar. FOM www.fom.sg SG Cares Om man inte är säker på exakt vad man vill arbeta med så erbjuder SG Cares en rad olika volontärsuppdrag med olika organisationer. Via hemsidan kan man söka efter uppgifter inom olika områden som hälsa, utbildning, miljö, konst och sport. www.sgcares.org Singapore Red Cross Society Röda Korset behöver inte någon närmare presentation. En rad olika uppdrag finns här, man kan till exempel bidra genom pengainsamling, kommunikation eller att donera blod. www.redcross.org.sg SPCA Singapore En annan känd organisation är SPCA Singapore för herrelösa djur. Organisationen behöver hjälp med att rasta hundarna, städa burar, arbeta i receptionen med mera. Man kan också öppna sitt hem för att ta hand om djur som är för unga för att vara i hemmet eller på något sätt behöver extra hjälp. www.spca.org.sg Wild Singapore söker naturälskare till sitt naturguidesprogram som bland annat innebär guidade turer med skolbarn. Guiden får träning genom föreläsningar av experter. Om man inte vill arbeta som en guide söker föreningen även hjälp med internetsupport, design, fotografi och illustration. www.wildsingapore.com Rainbow Centre söker volontärer för att hjälpa barn med speciella behov i klassrummet och med andra aktiviteter. Skolan vill gärna att volontärer hjälper till åtminstone en gång i veckan, antingen på för- eller eftermiddagar, i sex månader. Rainbow Centre finns på Margaret Drive och Yishun Park. www.rainbowcentre.org.sg Expat Giving, SWEA, Svenska Kyrkan och Svenska Skolan En annan resurs är Expat Giving som har en rad olika volontärmöjligheter på sin hemsida. Och sist med inte minst SWEA, Svenska kyrkan och Svenska skolan erbjuder alla många roliga möjligheter att hjälpa till. Alla insatser är värdefulla www.expatgiving.org www.swea.sg www.svenskakyrkan.se/singapore www.svenskaskolansingapore.com För mer information om artikelns organisationer se www.willinghearts.org.sg och www.sanctuaryhouse.com.sg

upplev singapore Husen som speglar Singapores historia Shophousens historia är också Singapores historia. De har gått från att vara affärshus för kinesiska familjer, till att hysa massinvandring under slumlika förhållanden, till att bli efterfrågade exklusiva radhus och hotell. Text och Foto: maria sehlin De karaktäristiska husen kom till Singapore med kinesiska immigranter för mer än 200 år sedan. Singapore var redan då ett nav, en handelsplats, och husen byggdes nära floden med butik på bottenvåningen och bostad ovanpå. De var alltså grunden till Singapores affärsgator, långt innan luftkonditionerade varuhus var påtänkta. Shophousen har sedan dess varit en del av den traditionella stadsbilden och visar även spår av Singapores multikulturella identitet och brokiga historia. De minner om hur öst möter väst eftersom husen har influerats av olika arkitekturstilar och länder, från barock till Bauhaus, men ofta skapades en egen, väl blandad och färgstarkt singaporiansk identitet. hus som de brukade. Även om husen är smala mot gatan så är de rejält djupa bakåt. Ofta är husen runt 25 meter djupa men i vissa fall dubbelt så långa, något enstaka shophouse är 60 meter djupt! Invändigt är huset ett rum brett, har flera rum efter varandra bakåt och allra längst in ligger kök och toalett. För att få in ljus och luft finns öppna ljusgårdar inne i huset, så kallade atrium. Här kunde familjen även odla grönsaker och samla in regnvatten för att få friskt dricksvatten. Fem fot bred Ett viktigt kännetecken för husen är verandan framför huset som ska vara minst fem fot bred (=152 cm). Det var sir Stamford Raffles som skrev in kravet på veranda i stadsplanen år 1822 när han planerade Singapores framtid som en modern stad. Hans vision var att skapa en metro pol. Varje hus skulle därefter byggas med veranda som skulle vara öppen alla tider som en pågående och skyddande passage förklarade sir Raffles. Obligatoriskt alltså. Här kan man gå skyddad från sol och regn längs affärs gatorna. Det var ett system som kopierades av många stadsplanerare i sydöstra Asien och man kan än i dag se liknande hus bland annat på Sumatra och i Burma. Smala och djupa Alla shophouse är smala, ofta inte mer än sju meter breda. Det hänger ihop med beskattningssystemet i Kina: man betalade skatt efter hur brett huset var mot gatan. De kine siska handelsmännen fortsatte helt enkelt att bygga öppen alla tider som en pågående och skyddande passage Blev slumkvarter Från början byggdes alltså husen för att hysa en handelsfamilj, med närmsta släkten. Men när Singapore växte snabbt på 1890-talet var bostadsbristen stor och många handelsfamiljer som hade råd valde att bygga ett nytt liknande hus en bit bort, fast då utan butik och mer som ett radhus. De flyttade inte långt, flytten kunde gå till Duxton Hill eller Neil road. Sitt shophouse i Chinatown hyrde de ut till flera andra familjer genom att dela upp huset i små kuber där de nya invandrarna bodde trångt, trångt och ofta utan fönster. Chinatown blev överfullt. Husen var inte gjorda för så många invånare och det blev snart sanitära problem. Det dröjde inte många år förrän Chinatown betraktades som slum. Kolera härjar Ett kolerautbrott 1905 satte igång en utredning av den brittiske hygienprofessorn Simpson som beskriver området som fönsterlöst, mörkt, glädjelöst och utan frisk Tvåplanshusen på Emerton Road ligger kvar mellan 34 skyskrapor. 35

resor East Coast var förort. Craig road, Tanjong Pagar. Rokokostil på Syed Alwi road, Little India. Europainspirerat med kolonner. Barockstil på Clubstreet. Låga hus i Kampong Glam. Tio shophouseområden fick bevarandeklassning 1989, de ligger nu kvar mellan moderna hus. Många shophouse har än i dag restaurang eller butik i bottenvåningen. Mosaik i peranakanstil. Klassisk barockstil Emerald Hill. Nedan: Chinatown. luft och beordrade upprensning med ett backlane-scheme. Husen låg då rygg mot rygg men man rev det bakersta partiet på husen för att få en gång emellan. Här togs därefter latrintunnan ut och man slapp spill på vardagsrumsgolv. Mer luft och ljus kom in och gången blev en barriär som hjälpte till att hindra smittor och även fungerade som brandgång i denna oljelampornas tid. Än i dag kan man se dessa baksidesgator i kvarter med shophouserader. Influenser utifrån Även om husen ursprungligen byggdes av kinesiska immigranter och med kinesiskt utsmyckning så har exteriören på Singapores shophouse förändrats i takt med stadens utveckling. Shophousen finns bland annat i barockstil, rokokostil, neoklassi cistisk stil och tropisk art deco-stil och har ritats av arkitekter från olika delar av världen. När Singapore blev kosmopolitiskt och sofistikerat växte en välmående, utbildad medelklass fram. De fortsatte bygga samma fönsterlöst, mörkt, glädjelöst och utan frisk luft husmodell i nya förorter, men nu utsmyckade enligt tidens mode. Sen viktorianska och edvardianska hus växte fram på bland annat Koon Seng road på East coast. Började rivas Singapores shophouse har alltså klarat sig genom flera århundraden, stilperioder och samhällsförändringar i Singapore. Husmodellen, fasadens symmetri och verandagångarna har bevarats över tid även om utsmyckningen varierat. Ända in på 1960 talet byggdes det fortfarande shophouse i Singapore men i mitten på 60 talet tog eran slut. Då började rivningen av hela shophouseområden för att ersättas av stora shoppingkvarter, moderna bostäder och kontorskomplex. Och så pågick det i flera år. Nu rivs inte husen längre. Stora områden är skyddade i så kallade conservation areas som beslutades 1989. Kvarteren ansågs nu ha arkitektonisk, historisk och kulturell betydelse i Singapore. Det är en milstolpe för Singapores historiska bebyggelse. Idag är shophousen efterfrågade och har transformerats in i 2000-talet och blivit exklusiva butiker, bostäder, restauranger, kaféer, tempel och boutiquehotell. De står kvar som färgglada godisbitar mellan nya höghusområden och påminnelser om Singapores utveckling. De är en provkarta över de olika historiska stilar och influenser som präglat handelsstaden som blev världsmetropol. Fotnot: De tio områden som fick bevarandeklassning 1989 är: Chinatown (Telok Ayer, Kreta Ayer, Tanjong Pagar and Bukit Pasoh), Little India, Kampong Glam, Singapore River (Boat Quay and Clarke Quay), Cairnhill och Emerald Hill. f akta... Vill du veta mer om shophouse? chinatown heritage centre på Pagoda street är inrymt i två shophouse, det ena är inrett som det såg ut på 1950-talet med skrädderi i bottenvåningen och minimala lägenheter, boxar, ovanpå. Fri entré, men tillfälligt stängt för renovering. Öppnar hösten 2015. baba house byggdes som exklusivt bostadshus för en Peranakan-skepparfamilj och är nu museum som sköts av National University of Singapore, NUS. Endast förbokning, fri entré. singapore shophouse bok av Julian Davison. conservation districts kan du läsa om på regeringens hemsida: www.ura.gov.sg modeller över staden finns på The URA Centre, 45 Maxwell Road, där man tydligt se de låga kvarterens utbredning. Joo Chiat road. Cantonment Road Verandan är minst fem fot bred. Peranakanhusen på Koon Seng road, East coast, är smyckade med drakar och fåglar. Duxton Hill lockar bröllopsfotografer. Baba house på Neil road är idag ett museum. Trångbott, Chinatown heritage center. 36 37

upplev singapore Singapores skyline skymtar mellan träden. Öluffa till Singapores St John s Island och Lazarus Island är gröna, oexploaterade öar. gömda öar En lång, vit halvmåneformad sandstrand på ön Lazarus söder om Sentosa var målet för resan. Strax utanför Sentosa ligger några små öar som man lätt når med färja. Kerstin Dahl gav sig ut på upptäcktsfärd och hittade en orörd pärla med få besökare, många katter och kristallklart vatten. Men friden kan vara över snart, det finns funderingar på att exploatera öarna. Text och Foto: Kerstin Dahl Runt den stora ön Singapore ligger cirka 65 mindre öar. Man kan på ett enkelt sätt ta sig med en liten färja till några av dessa öar. Efter lite letande på internet ville vi åka till St John s Island och Lazarus island. Färjan går från Marina South Pier och har vardagar endast två avgångar till dessa öar, några fler på helgerna. Resan tar dryga halvtimmen till detta fina ställe i Singapores skärgård. St. John s Island som tidigare hette Pulau Sekijand Bendara var på tidigt 1900-tal en karantänstation för fall av kolera som upptäcktes bland kinesiska invandrare från slutet av 1800-talet. Runt 1930 blev ön mer känd runt om i världen som ett stort karantäncentrum, då man kontrollerade immigrationen av vattnet är väldigt klart och turkost asiater och pilgrimer som kom tillbaka från Mecka. Man höll även krigsfångar här under den japanska ockupationen i samband med andra världskriget. Numera används lokalerna på ön till bland annat lägerverksamhet för skolor. Även privatpersoner kan Kerstin Dahl njuter av färjeturen ut till öarna. boka bungalows med kök och upp till tio sovplatser per stuga. Här finns också the Tropical Marine Science Institute som erbjuder guidade naturpromenader. Vi gjorde oss ingen brådska utan strövade omkring på St. John s och fylldes av olika intryck. Det finns väldigt många katter på en del av ön! Man skulle kunna tro att bilderna var tagna hos författaren Ernest Hemingway i Key West i USA, som på sin tid hade huset fullt av katter. Det har nog blivit lite si och så med släktskapet bland dessa små kissar gissar att inaveln är ganska påtaglig! Vårt mål för dagen var ön Lazarus som är sammanbunden med St. John s Island via en konstgjord betongbro. Det kändes nästan som om vi var på upptäcktsfärd! Var fanns stranden? Om vi går lite uppför kullen här så kanske... Där var den! En lång, vit, halvmåneformad sandstrand. Endast några fiskare stod och metade på stranden, i övrigt var den folktom denna dag. Det blev många dopp i det ljumma och klara vattnet. Ja, faktiskt är vattnet väldigt klart och turkost här, vilket man inte annars upplever i och kring Singapore. På vår strandpromenad bjöds vi på diverse upptäckter i form av sjöstjärnor som låg gömda i vattenbrynet. Bönealtare i gult och rött. Det finns absolut ingenting att köpa på ön, så man får ta med sig egen matsäck och sittunderlag. Glöm inte att ta med vatten i mängder och solskyddsmedel. Solhatt eller keps sitter inte heller fel. Det finns inga papperskorgar så man ombeds på skyltar att ta hand om sitt eget skräp, men tyvärr är stranden lite skräpig av sådant som flutit iland med havets vågor. Efter några timmar i solen var det dags för återresa. Det gäller att inte missa båten, då det endast är en avgång tillbaka till staden på eftermiddagen. Under återresan stannar man till en timme på Kusu Island. Namnet betyder Sköldpaddsön på kinesiska. Förklaringen kommer när man gått iland: det finns Templet är en av de få byggda sevärdheterna på ön. väldigt många sköldpaddor här, dock i lite större bassänger. Även en och annan staty av sköldpaddor. Denna ö känns lite konstgjord, men fyller ändå sin historia om pilgrimsresor hit för länge sedan och berättelser om den kinesiska och malaysiska folktron. Om man vill går man de 152 trappstegen till ett kinesiskt tempel som badar i färgerna gult och rött. Där finns flera böneplatser. Om man lägger en liten slant i bössan kan man tända sin rökelse sticka och kanske tillbe sin gud om något Passa på att ta er hit innan Singapore växer ännu mer. Regeringen i landet har planer på att göra någon form av renovering på dessa southern islands men riktigt vad som ska göras verkar ännu inte vara bestämt. På St. John s Island finns det många katter. f akta... St. john s island hur man tar sig dit: Färjan till St. John s Island avgår från: South Marina Pier Till höger ligger en biljettkiosk med orange disk. S. Marina Pier når man med taxi till S. Marina Pier eller MRT till Marina Bay, exit B, därefter buss nr 402 som går var 15 25 min. www.islandcruise.com.sg Färjeinformation: Färjan tar cirka 30 45 minuter Biljettpris (augusti 2014): Vuxna $18 Barn $12 (1 12 år) tur och retur För den vetgirige: www.sentosa.com.sg/en/nature/southern-islands/ st-johns-island/ www.wildsingapore.com/wildfacts/places/lazarus.htm 38 39 39