Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna

Relevanta dokument
Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta

Sortförsök med normala betsorter Marknadssorter Sorter i provning

Sortförsök med specialsorter 2001

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000

Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000

Praktiska försök med: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter

Praktiska sortförsök 2000

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Radrensning i tidigt utvecklingsskede 2001 SBU Projektkod Skriv in försökets rubrik här

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! kr per ha *

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Sådd i höstetablerad kam

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Återpackning med traktorhjul 2001

Olika kalkningsmedels påverkan på uppkomsten av rotbrand 2003

Ekologiska demonstrationsodlingar

Optimerad lagringstidpunkt vid sen leverans

Upptagningskvalitet i praktiken 40 undersökta stukor 2005

Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk

Praktiska försök med nya sorter 2006

Mer att hämta i svensk betodling

Provning av nya sorter

Praktiska sortförsök med normalsorter 2002 SBU Projektkod

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Praktiska försök med: - Nya sorter i normala fält - Nya Rhizomaniaresistenta sorter

Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005

Sprutning mot betfluga (Pegomyia) i sockerbetor

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003

Provning av betupptagare 2002

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001

Förfrukter till sockerbetor 2000

Praktiska sortförsök 2009

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2001

Praktiska odlarförsök för förbättring

Antal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar

Demonstrationsförsök - ogräs Borgeby 2000

Är hög skörd lika med högt netto?

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Team 20/20 redo för redovisning

Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre

Inför 2018: De 5 mest lönsamma sorterna kommer från KWS! SEEDING THE FUTURE SINCE 1856

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

+695 kr per ha* SABRINA KWS. Dubbelseger för KWS i lönsamhet!

Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2000

Yttre betkvalitet vid sen upptagning effekter direkt och vid lagring

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Exempelgården Potatis och svin

Signifikanta skillnader enligt t-test på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Biologisk betning mot skadeinsekter i sockerbetor

Årets sortförsök Fyra nya sorter på listan

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Demonstrationsförsök - ogräs Ädelholm 2000

Varmt väder ger snabb utveckling

Team 20/20: Efterkalkyl Beräkning av produktionskostnaderna för socker år 2003 på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga :6

Skördeutveckling. Genomsnittsskörd, ton/ha

Ogräsbekämpning i ekologiskt odlad majs

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

5T Vad är skillnaden som gör skillnaden? Robert Olsson NBR Åsa Olsson NBR

Provning av radrensare 2001

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Praktiska försök med NT-sorter

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

Team 20/20 - fältexperiment 2004 Synergieffekter av åtgärdspaket för ökad skörd och sänkt produktionskostnad

Innehåll

Betydelsen av mellangröda vid olika grundbearbetning. Djupbearbetning under betraden

det återkommer vi till i ett annat sammanhang. Men verkligheten är alltså inte en konstant skördeskillnad på halvtonnet till dansk fördel.

Hur hårt ska bågen spännas?

Provning av radrensare, utveckling av testmetod 2000

Effekter av packning på avkastning

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Praktisk provning av Safari i lågdos 2000

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp

Storage ability and the influence of growing site

Provning av brukssorter och nya sorter år

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Foto: Janne Andersson

Inför 2017: KWS sätter ny standard för lönsamhet! SEEDING THE FUTURE SINCE 1856

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Oväntat högt kväveupptag

Bilaga 1. Åtgärder pargårdar

Energieffektivisering i växtodling

Transkript:

Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 0344004 Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna Mars 2003 SBU Projektkod: 2003-906:1 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar av Danisco Sugar och Betodlarna. Kontaktperson: Anita Gunnarsson tel 0709-53 72 63 anita.gunnarsson@danisco.com Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred Använd gärna denna information, men glöm inte att ange källan vid publicering!

Vilka plus har du i din betodling? (Modifierad efter Robert Olsson 2001) Samla plus i din betodling! I varje problem finns en möjlighet hur väl utnyttjar du den i din betodling? Vi har ju kommit så långt i våra framtidsdiskussioner att vi vill ha 10 ton socker/ha producerat till ett i europeisk jämförelse konkurrenskraftigt pris uttryckt i kr/kg polsocker. Hur når man då 10 ton socker? Genom att göra rätt saker på rätt sätt vid rätt tidpunkt under 16 månaders tid. Dessutom påverkar det du gjort eller inte gjort den senaste tioårsperioden slutresultatet. Det är uppenbart att slutresultatet är beroende av en lång rad åtgärder och förutsättningar som jag som regel i hög grad själv kan påverka. Vad jag gjort är att sätta samman en lista på förutsättningar och åtgärder som ska vara uppfyllda för att lyckas fullt ut i sin betodling. Att lyckas innebär att nå över 10 ton polsocker/ha. Frågorna ska enkelt kunna besvaras av odlaren med ja, del ja eller nej. Inga krångliga uträkningar eller sådant. Å andra sidan kräver sa frågor att man har koll på sina förutsättningar men detta är tanken att få odlaren att inse att sa saker måste man ha koll på. Som ph, nematodförekomst, spill vid upptagning och annat. Alla frågor väger klart inte lika tungt men låt till att börja med utgå från att varje ja ger två poäng och varje del ja ger ett poäng. Betydelsen av sa åtgärder/förutsättningar kan möjligen ifrågasättas. Det är möjligt att mer försök eller annat utvecklingsarbete krävs för att motivera odlarna till sa åtgärder Ett viktigt steg blir att kunna erbjuda kostnadseffektiva lösningar på de olika problemen. SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Sid 2 (10)

Varje fråga kan besvaras med ja 2 poäng, del ja 1 poäng, eller nej 0 poäng Odlare: Baltisk morän + Norr om Helsingborg Utgångspunkten är att full poäng på allt är att hela potentialen i odlingen utnyttjas. Baltisk morän Norr Helsingborg Christian W, Lomma Sven B, Klagstorp Mats J, Mörarp Per dfl, Viken Fråga Ja Delvi Nej Ja Del- 1. Högst betor vart fjärde år i växtföljden 2 (1) 2 2 0 2. Fritt från nematoder 2 2 (omprövat till 1 år 2) 2 2 3. Fritt från Rhizomania 2 2 2 2 4. Minst ph 7,5 på lerjord, över 7,0 på övriga (2) 1 2 1 0 jordar 5. Fritt från angrepp av Aphanomyces eller andra 2 2 2 0 skadesvampar i jorden 6. P-Al minst 8 1 2 1 (2) 1 (0) 7. Fritt från kvickrot 2 2 2 2 8. Plöjning av lerjordar under torra markförhål- 2 2 2 1 landen på hösten eller vårplöjning med tiltpackare på jordar med mindre än 10% lerhalt 9. Säkerställd tidig tillgång till kväve genom radmyllning, 1 1 1 1 djupmyllning, eller "tidig" bredsprid- ning före eller vid sådd 10. Tillförsel av minst 50 kg natrium/ha 2 1 2 11. Sådd före 10 april 2 2 2 2 12. Sådd tidigt i såfönstret 2 2 2 2 13a. Sådd före medelsådatum för året 2 2 2 2 13b. Sådd senast den 20 april 2 14. Ingen besvärande skorpbildning eller igen- 2 2 1 1 slamning 15. Koncentrerad uppkomst från begynnande till 2 2 1 1 avslutad uppkomst på högst 1 vecka 16. Över 75 000 plantor per hektar 2 2 2 2 17. Inga sprutskador från ogräsbehandlingen 2 2 2 2 (1) SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Sid 3 (10)

Baltisk morän Norr Helsingborg Christian W, Lomma Sven B, Klagstorp Mats J, Mörarp Per dfl, Viken Fråga Ja Delvi Nej Ja Del- 18. Inga synliga manganbristsymtom 2 2 2 2 19. Blasten täcker raderna senast den 25 juni 2 2 1 2 20. Högst 1 högväxande ogräs per 10x10 m efter 2 2 1 2 midsommar (raps, baldersbrå, målla) 21. Fritt från stocklöpare i början av augusti 2 2 2 2 22. Ingen bladlusförekomst över bekämpnings- 2 2 2 2 tröskeln 23. Inga torkskador från juni-september i form av snade blad i förtid eller att blasten inte rest sig nattetid efter varma torra dagar 2 1 2 1 24. Inga gula betor orsakade av för mycket vatten 2 (1) 2 2 (2) 1 (sk. 1 + och syrebrist del av 2) 25. Bladverket fritt från svamp och virusangrepp i mitten av september 2 2 2 2 26. Upptagning med högst 1 (2 %) tons ytspill/ha 1 2?????? bedöms genom att räkna små, normala och stora betor på några 10x10 m ytor. (Måltal 1%) 27. Upptagning med högst 2 tons rotspill/ha???????????? bedöms genom att kontrollera att inga hela betor står kvar i marken och genom att uppskatta hur många cm stort rotspetsbrottet är i medeltal (Måltal 2%) 28. Lagring utan värmeskador lagret högst 10 2 2 1 (2) 1 grader över yttertemperaturen, inga grodda betor 29. Lagring utan frostskador inga frostskadade 2 2 2 2 betor 30. Renhet (mål = 91,35 dvs 3,65 % adm nackning + 1 2 2 2 5% smuts) 31. Stenanmärkningar 2 2 2 1 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Sid 4 (10)

Baltisk morän Norr Helsingborg Christian W, Lomma Sven B, Klagstorp Mats J, Mörarp Per dfl, Viken Fråga Ja Delvi Nej Ja Del- 32. Anpassad gödsling så bra sockerhalt o blåtal 2 2 2 33. Mull- och strukturuppbyggnad via vall eller 2 (1) 1 0 2 fröodling. Om klöver, bäst förfruktsvärde direkt före betor 34. Mull- och strukturuppbyggnad via fånggrödor. 0 0 0 0 Ej mkt gräs direkt före betor. 35. Organisk gödsel i växtföljden 1 2 2 36. Övriga näringsämnen utom P tillfredställande i 2 2 2??? mark och gödsling 37. Beaktar markpackning genom lämplig hjulutrustning, försiktighet med överfarter totalt och på fuktig jord??? 1?????? Antal besvarade frågor 35 35 34 33 Summa 54 (52-56) 6 (5-7) 60 (58-60) 5 46 9 40 (32-46) Summa totalt 60 (59-61) 64 (63-64) 55 48 (42-52) Summa möjliga av antal besvarade 70 70 68 66 Differens 10 (9-11) 6 (6-7) 13 18 (14-24) 8 (6-10) SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Sid 5 (10)

Historisk betskörd 1998-2002 Potential Åtgärder och skattade effekter: Underlag för uppskattning Radmyllning: 2-3% Klöverfånggröda före betor: 4% Klövervall före betor: 7% Kalk: 100 kg utvinnbart socker/0,1 ph upp mellan ph 6,4-7,6 Höga ogräs: 0,4% Baltisk morän Norr Helsingborg Christian W, Lomma Sven B, Klagstorp Mats J, Mörarp Per dfl, Viken 60,6 ton/ha m ca 59,7 ton/ha m 18,1% 54,5 ton/ha m 17,3% 50,8 ton/ha de sista 4 18,0% socker och 9,8 socker och 9,8 ton socker och 8,4 ton utvb åren, socker 17,8%, 8,1 ton utvb socker = 10,9 utvb socker = 10,8 ton socker = 9,4 ton ton utvb socker = 9,1 ton ton polsocker polsocker polsocker polsocker (inkl fält 02 m stort Aph.angr. Utan + 290 kg utvb socker/ha, dvs ca 1,8 ton betor. Summa: 10,1 ton utvb socker/ha = 11,2 ton polsocker Fånggröda, cikoria eller oljerättika ca 2%: 186 kg utvb socker/ha. Kalkbehov på ca 20% av arealen för uppkalkning från 7-7,5: 100 kg utvb socker/0,1 x 20%: 100 kg utvb socker i snitt. (redan påbörjat genom sockerbrukskalk före betor). Skulle dränering kunna lyfta skörden ytterligare? + 1 180 kg utvb socker/ha, dvs ca 7,1 ton betor. Summa: 11,0 ton utvb socker/ha = 12,1 ton polsocker Radmyllning 2%: 196 kg utvb socker, Mg ca 1%: 98 kg, fånggröda, oljerättika eller cikoria före sockerbetor: ca 2%: 196 kg. Rödklöverfrö, placerad direkt före betor: 686 kg (placerad som förförfrukt, vilket gäller betåren 2003 + 2004: antagit ca 3,5%: 343 kg utvb socker. År 2003 blev vi uppmärksamma på att nematodförekomsten var rel. stor på några av gårdens fält. Ovanst. Uppskattn. av värdet av mellangröda torde därför vara underskattat. + 834 kg utvb socker/ha, dvs 932 ton polsocker = 5,4 ton betor. Summa: 9,2 ton utvb socker/ha = 10,3 ton polsocker Radmyllning 2%: + 162 kg utvb socker. Antag 50/50 klöverfånggröda 4%, växtföljdsvall: 7% = medel 5,5%: 445 kg utvb socker, Kalk: Styvare 1/3 av arealen behöver troligen mer uppkalkning. Antagit från 6,9-7,5 (hänsyn tagen till lagd 4-tonsgiva: 600 kg utvb socker x 1/3 = 200 kg utvb socker. Höga ogräs, antagit 1% på 1/3: 27 kg utvb socker. Summa: 834 kg utvb socker. det + 4%) + ca 1 570 kg utvb socker/ha, dvs ca 9,6 ton betor. Summa: 9,7 ton utvb socker/ha = 10,8 ton polsocker Max 4-årig växtföljd:?%. Kalkning från 6,5 till ph 7-7,5: + 1 000 kg utvb socker. Radmylln. 2% (150 kg). För bättre struktur, mindre slamning och friskare plantor: Vall som förfrukt till betor på 50% och h-vete + rödklöverfånggröda på 50%: +5,5% kortsiktigt (420 kg utvb socker), troligen mer långsiktigt då minskad skorpa m.m. Summa: 1 570 kg utvb socker/ha exkl växtföljdsförändring. En sådan kanske nödv. för uppnå övriga skattade effekter men torde kunna ge ytterligare några procent. SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Sid 6 (10)

Varje fråga kan besvaras med ja 2 poäng, del ja 1 poäng eller nej 0 poäng Odlare: Österlen lera + Utgångspunkten är att full poäng på allt är att hela potentialen i odlingen utnyttjas. Kristianstad bevattnad potatisjord Österlenlera Kristianstad, Kristianstad, Birger B, Gärsnäs Staffan G Lennart N, Fjälkinge Fråga Ja Del 1. Högst betor vart fjärde år i växtföljden 2 (1) 2 2 2. Fritt från nematoder 2 2 2 3. Fritt från Rhizomania 2 2 1 4. Minst ph 7,5 på lerjord, över 7,0 på övriga jordar 0 2 2 (Omprövad t 1 efter kartering) 5. Fritt från angrepp av Aphanomyces eller andra 2 2 2 skadesvampar i jorden 6. P-Al minst 8 2 (1) 2 2 7. Fritt från kvickrot 2 2 (1) 2 8. Plöjning av lerjordar under torra markförhållanden på hösten eller vårplöjning med tiltpackare på jordar med mindre än 10% lerhalt (2) 1 2 2 (1 på lera) 9. Säkerställd tidig tillgång till kväve genom radmyllning, djupmyllning, eller "tidig" bredspridning före eller vid sådd 1 1 0 10. Tillförsel av minst 50 kg natrium/ha 2 1 1 11. Sådd före 10 april 1 1 0 12. Sådd tidigt i såfönstret 2 2 2 13a. Sådd före medelsådatum för året 2 2 2 13b. Sådd senast den 20 april 14. Ingen besvärande skorpbildning el. igenslamn. 1 1 2 15. Koncentrerad uppkomst från begynnande till 2 1 2 avslutad uppkomst på högst 1 vecka 16. Över 75 000 plantor per hektar 2 2 (1) 2 17. Inga sprutskador från ogräsbehandlingen 2 (1) 2 2 (1) SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Sid 7 (10)

Österlenlera Kristianstad, Kristianstad, Birger B, Gärsnäs Staffan G Lennart N, Fjälkinge Fråga Ja Del 18. Inga synliga manganbristsymtom 2 2 2 19. Blasten täcker raderna senast den 25 juni 2 (2) 1 2 20. Högst 1 högväxande ogräs per 10x10 m efter 2 2 2 midsommar (raps, baldersbrå, målla) 21. Fritt från stocklöpare i början av augusti 2 2 2 22. Ingen bladlusförekomst över bekämpnings- 2 2 2 tröskeln 23. Inga torkskador från juni-september i form av 2 (1) 2 1 snade blad i förtid eller att blasten inte rest sig nattetid efter varma torra dagar 24. Inga gula betor orsakade av för mycket vatten 2 2 2 och syrebrist 25. Bladverket fritt från svamp och virusangrepp i 2 2 (1) 2 mitten av september 26. Upptagning med högst 1 (2%) tons ytspill/ha????????? bedöms genom att räkna små, normala och stora betor på några 10x10 m ytor. (Måltal 1%) 27. Upptagning med högst 2 tons rotspill/ha????????? bedöms genom att kontrollera att inga hela betor står kvar i marken och genom att uppskatta hur många cm stort rotspetsbrottet är i medeltal (Måltal 2%) 28. Lagring utan värmeskador lagret högst 10 1 1 2 grader över yttertemperaturen, inga grodda betor 29. Lagring utan frostskador inga frostsk. betor 2 2 2 30. Renhet (mål = 91,35 dvs 3,65% adm nackning 2 2 2 + 5% smuts) 31. Stenanmärkningar 2 2 (1) 2 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Sid 8 (10)

Österlenlera Kristianstad, Kristianstad, Birger B, Gärsnäs Staffan G Lennart N, Fjälkinge Fråga Ja Del 32. Anpassad gödsling så bra sockerhalt och blåtal 2 (2) 1 33. Mull- och strukturuppbyggnad via vall eller 2 0 0 fröodling. Om klöver, bäst förfruktsvärde direkt före betor 34. Mull- och strukturuppbyggnad via fånggrödor 1 1 0 (ej mkt gräs före betor) 35. Organisk gödsel i växtföljden 2 2 2 36. Övriga näringsämnen utom P tillfredställande i 2 2 (1) 2 mark och gödsling 37. Beaktar markpackning genom lämplig hjulutrustning, försiktighet med överfarter totalt och på fuktig jord????????? Antal besvarade frågor 34 34 34 Summa 54 6 48 9 (46-56) (5-10) (38-52) (7-14) 52 (46-52) Summa totalt 60 (56-61) 58 (52-59) 55 (52-55) Summa möjliga av antal besvarade 68 68 68 Differens 8 (9-12) 10 (9-16) 13 (13-16) 3 (3-6) SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Sid 9 (10)

Historisk betskörd 1998-2002 57,4 ton/ha m 17,3% socker och 8,9 ton utvb socker = 9,9 ton polsocker x (ca 1/3 med extratidig leverans) Potential Åtgärder och skattade effekter Underlag för uppskattning Radmyllning: 2-3% Klöverfånggröda före betor: 4% Klövervall före betor: 7% Kalk: 100 kg utvinnbart socker/0,1 ph upp mellan ph 6,4-7,6 Höga ogräs: 0,4% Österlenlera Kristianstad, Kristianstad, Birger B, Gärsnäs Staffan G Lennart N, Fjälkinge 56 ton/ha m 17,0% socker och 8,5 ton utvb socker = 9,5 ton polsocker + 1 340 kg utvb socker/ha, dvs ca 8,6 ton betor. Summa: 9,9 t utvb socker/ha = 11,4 ton polsocker Kalk: 100 kg/10-del x 0,6 = 600 kg utvb socker. Sådatum: 70 kg/dag x 3 dagar = 210 kg utvb socker. Radmyllning + ca 2%, Klöverfånggröda: + 4%. + 990 kg utvb socker/ha, dvs ca 6,4 ton betor. Summa: 9,5 ton utvb socker/ha = 10,6 ton polsocker Radmyllning 2% = 170 kg, Sådd 5 dgr tidigare = 350 kg, 50/50: fånggröda 4%, EU-vallträda 7% = snitt 5,5% = 470 kg. Summa: 990 kg utvb socker. OBS! Orsak t låg sockerhalt bör utredas: nollruta i stråsäd, + nematod- & Rhizomaniaprov. 53,1 ton/ha m 16,8% socker och 8,0 ton utvb socker = 9,0 ton polsocker (2002 låg sockerhalt pga rhizomania. S-halt exkl 2002: 17,2 = rel tal 98 till trakten) Mest sena leveranser (mitt okt) + 1,0 ton utvb socker/ha = 1,13 ton polsocker = 6,7 ton betor. Summa: 9,0 ton utvb socker/ha = 10,1 ton polsocker = 59,8 ton betor Radmyllning eller allt N så fort som möjligt: ca 1%, fånggröda 4% / EU-vallträda 7% medel: 5,5%, 7 dagar tidigare sådd: 490 kg utvb socker etc. Efter checklistan gjordes ade det sig att kalkbehov fanns på sa fält varför även här bör finnas ytterligare en potential. SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Sid 10 (10)