Socialförsäkringsutskottets betänkande Föräldraförsäkring och föräldraledighet Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2000/01:44 Föräldraförsäkring och föräldraledighet jämte motioner som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och föräldraledighetslagen (1995:584) i syfte att ytterligare förbättra föräldrars möjligheter att kombinera familj och arbete. Det föreslås att föräldrapenningen förlängs med 30 dagar med ersättning motsvarande förälderns sjukpenning och att sammanlagt 60 dagar med sådan ersättning reserveras för vardera föräldern. Vidare föreslås att en femte förmånsnivå motsvarande en åttondels förmån införs i föräldraförsäkringen och att motsvarande rätt till ledighet införs i föräldraledighetslagen. Härutöver föreslås nya förmåner inom den tillfälliga föräldrapenningen. En ny förmån motsvarande faderns särskilda dagar i samband med barns födelse eller adoption införs. Förslaget innebär att en annan försäkrad än en fader eller moder som avstår från förvärvsarbete i vissa situationer skall kunna ges rätt till tillfällig föräldrapenning under högst tio dagar för att i samband med barns födelse eller adoption närvara vid förlossningen, sköta hemmet eller vårda barn. Dessutom föreslås att när en förälder inte kan vårda sitt barn på grund av egen sjukdom eller smitta och får bl.a. sjukpenning eller sjuklön skall en annan försäkrad som vårdar barnet kunna ges rätt till tillfällig föräldrapenning. Vidare föreslås att föräldrar som avstår från förvärvsarbete i samband med besök i barnets skola eller fritidshem skall få rätt till tillfällig föräldrapenning i form av en kontaktdag per barn och år fr.o.m. det kalenderår under vilket barnet fyller sex år t.o.m. det kalenderår under vilket barnet fyller elva år. I propositionen föreslås också att försäkringsskyddet vid spädbarnsdöd förbättras. När ett barn avlidit och föräldrarna får ytterligare ett barn förlängs det tvååriga särskilda försäkringsskyddet för beräkning av föräldrapenning oavsett om det tidigare barnet avled före eller efter det att kvinnan blir gravid 1
SAMMANFATTNING på nytt. Förutsättningen för förlängt skydd skall dock vara att det tidigare barnet om det hade levt skulle ha varit yngre än ett år och nio månader när kvinnan blir gravid på nytt. Slutligen föreslås vissa ändringar i föräldraledighetslagen. Vid förkortning av arbetstiden skall ledigheten även få förläggas till en eller vissa av arbetsveckans dagar. Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens om hur ledigheten skall tas ut vid förkortad arbetstid, skall arbetsgivaren förlägga ledigheten på det sätt som arbetstagaren önskar. Detta gäller under förutsättning att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning. Vidare förtydligas föräldraledighetslagen så att det klarare framgår att en förälder som är delledig utan föräldrapenning har rätt till förkortning av sin arbetstid med upp till en fjärdedel för vård av barn. Det innebär att även en mindre förkortning av arbetstiden än en fjärdedel blir möjlig. Förlängningen av föräldrapenningen och en ny förmånsnivå inom föräldraförsäkringen samt motsvarande ändringar i föräldraledighetslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2002, och övriga ändringar den 1 juli 2001. Utskottet tillstyrker med anledning av två motioner (s och v) regeringens förslag med den ändringen av 4 kap. 10 femte stycket AFL att, när det gäller de s.k. pappadagarna, något avstående inte skall vara nödvändigt om fadern inte kan eller på grund av besöksförbud eller liknande eller på grund av andra särskilda omständigheter sannolikt inte kommer att nyttja sin rätt till de tio pappadagarna. Det förslaget föranleder även en ändring i regeringens förslag till ändring i 4 kap. 12 tredje stycket AFL. Utskottet föreslår även en komplettering av regeringens förslag till ändring i 14 föräldraledighetslagen med innebörd att om en förläggning av delledighet enligt arbetstagarens önskemål medför en påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet en arbetsgivare inte utan arbetstagarens samtycke får förlägga delledigheten på annat sätt än att sprida den över arbetsveckans samtliga dagar. Utskottet avstyrker motionerna i övrigt. I betänkandet finns 14 reservationer och ett särskilt yttrande. 2
Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut... 4 Redogörelse för ärendet... 7 Ärendet och dess beredning... 7 Utskottets överväganden... 8 Förlängning av föräldrapenningen... 8 Ny förmånsnivå inom föräldraförsäkringen... 11 Ny förmån motsvarande faderns särskilda dagar i samband med barns födelse eller adoption... 13 Utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning... 17 Kontaktdagar... 19 Förbättrat skydd vid spädbarnsdöd... 21 Övriga frågor om föräldraförsäkringen... 23 Förläggning av delledighet enligt föräldraledighetslagen... 24 Reservationer... 30 1. Förlängning av föräldrapenningen m.m. (punkt 1)... 30 2. Familjepolitisk reform m.m. (punkt 2)... 31 3. Utökat barnstöd i form av skattereduktion (punkt 3)... 31 4. Höjd ersättningsnivå för mamma- och pappamånaderna m.m. (punkt 4)... 32 5. Ny förmånsnivå i föräldraförsäkringen (punkt 5)... 32 6. Ny förmånsnivå i föräldraförsäkringen (punkt 5)... 33 7. Kontaktdagar (punkt 8)... 33 8. Kontaktdagar (punkt 8)... 34 9. 2,5-årsregeln (punkt 9)... 34 10. Höjning av garantinivån och garantibeloppet (punkt 10)... 35 11. Överlåtelse av föräldrapenning m.m. (punkt 11)... 36 12. Förläggning av delledighet enligt föräldraledighetslagen m.m. (punkt 12)... 36 13. Tre års tjänstledighet (punkt 13)... 37 14. Redovisning i verksamhetsberättelse (punkt 14)... 37 Särskilt yttrande... 38 Bilagor 1. Förteckning över behandlade förslag... 39 2. Regeringens lagförslag... 42 3. Utskottets lagförslag... 57 4. Yttrande från annat utskott... 61 3
Utskottets förslag till riksdagsbeslut Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut: 1. Förlängning av föräldrapenningen m.m. Riksdagen antar regeringens förslag till dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 3 (lagförslag 2.1), dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (lagförslag 2.2). Riksdagen avslår därmed motionerna 2000/01:Sf10 yrkande 1, 2000/01:Sf11 yrkandena 3 och 4, 2000/01:Sf12 yrkandena 3, 4 och 5 och 2000/01:Sf15 yrkandena 1 och 3. Reservation 1 (m, kd, c, fp) 2. Familjepolitisk reform m.m. Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf12 yrkandena 1, 2 och 8. Reservation 2 (kd) 3. Utökat barnstöd i form av skattereduktion Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf15 yrkande 2. Reservation 3 (fp) 4. Höjd ersättningsnivå för mamma- och pappamånaderna m.m. Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf15 yrkandena 4, 5 och 7. Reservation 4 (fp) 5. Ny förmånsnivå i föräldraförsäkringen Riksdagen antar regeringens förslag till dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 7, 8, 14 och 18 (lagförslag 2.1), dels lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) såvitt avser 6 (lagförslag 2.3), dels lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) såvitt avser 3 (lagförslag 2.4). Riksdagen avslår därmed motionerna 2000/01:Sf10 yrkande 2 och 2000/01:Sf11 yrkande 5. Reservation 5 (m) Reservation 6 (c) 4
UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 6. Ny förmån motsvarande faderns särskilda dagar i samband med barns födelse eller adoption Riksdagen antar regeringen förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 1, 10 femte stycket, 12 tredje stycket och 16 (lagförslag 2.1) med den ändringen att 10 femte stycket och 12 tredje stycket skall erhålla ändrad lydelse i enlighet med Utskottets förslag i bilaga 3, Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sf13 och 2000/01:Sf14 och avslår motion 2000/01:Sf16. 7. Utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 11 a och 13 (lagförslag 2.1). 8. Kontaktdagar Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 10 och 12 (lagförslag 2.1), till den del det inte omfattas av punkt 6. Därmed avslår riksdagen motionerna 2000/01:Sf10 yrkande 3, 2000/01:Sf11 yrkande 6 och 2000/01:Sf12 yrkande 9. Reservation 7 (m) Reservation 8 (c) 9. 2,5-årsregeln Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 6 (lagförslag 2.1). Därmed avslår riksdagen motion 2000/01:Sf15 yrkande 8. Reservation 9 (kd, fp) 10. Höjning av garantinivån och garantibeloppet Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf11 yrkande 2, 2000/01:Sf12 yrkande 7 och 2000/01:Sf15 yrkande 6. Reservation 10 (m, kd, c, fp) 11. Överlåtelse av föräldrapenning m.m. Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf15 yrkandena 9 och 10. Reservation 11 (fp) 5
UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT 12. Förläggning av delledighet enligt föräldraledighetslagen m.m. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) såvitt avser lagförslag 2.3, till den del det inte omfattas av punkt 5, med den ändringen att 14 andra stycket skall erhålla ändrad lydelse i enlighet med Utskottets förslag i bilaga 3. Därmed avslår riksdagen motionerna 2000/01:Sf10 yrkande 4 och 2000/01:Sf11 yrkande 7. Reservation 12 (m, c) 13. Tre års tjänstledighet Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf12 yrkande 6. Reservation 13 (m, kd) 14. Redovisning i verksamhetsberättelse Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf11 yrkande 1. Reservation 14 (c) 15. Lagförslagen i övrigt Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (lagförslag 2.1) till den del det inte omfattas av punkterna 1, 5, 6, 7, 8 och 9. Stockholm den 6 mars 2001 På socialförsäkringsutskottets vägnar Berit Andnor Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Gustaf von Essen (m), Mariann Ytterberg (s), Lennart Klockare (s), Ronny Olander (s), Fanny Rizell (kd), Cecilia Magnusson (m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c), Magda Ayoub (kd) och Kalle Larsson (v). 6
Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I proposition 2000/01:44 Föräldraförsäkring och föräldraledighet föreslår regeringen att riksdagen antar förslag till ändringar dels i lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels i föräldraledighetslagen (1995:584). Regeringens förslag återfinns i bilaga 2 och av utskottet framlagda lagförslag i bilaga 3. Med anledning av propositionen har sju motioner väckts. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1. Arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över de delar av propositionen som rör föräldraledighetslagen samt över motionerna 2000/01:Sf10 yrkandena 2 och 4, 2000/01:Sf11 yrkandena 1 och 7 och 2000/01:Sf12 yrkandena 6 och 8. Arbetsmarknadsutskottets yttrande återges i bilaga 4. 7
Utskottets överväganden Förlängning av föräldrapenningen Utskottets förslag i korthet Riksdagen bifaller regeringens förslag dels att förlänga föräldrapenningen med 30 dagar motsvarande förälderns sjukpenning, dels att reservera sammanlagt 60 dagar på sjukpenningnivå för vardera föräldern. Riksdagen avslår samtidigt motionsyrkanden om bl.a. avslag på förslaget och införande av ett system med barnomsorgskonto. Jämför reservationerna nr 1 (m, kd, c och fp), 2 (kd), 3 (fp) och 4 (fp.) Gällande bestämmelser Föräldrapenning utges under sammanlagt 450 dagar i anslutning till barns födelse eller adoption. Föräldrapenning kan tas ut längst till dess barnet fyllt åtta år eller den senare tidpunkt då barnet har avslutat sitt första skolår. För adoptivbarn gäller att föräldrapenning kan tas ut längst till det barnet fyller tio år. När båda föräldrarna är vårdnadshavare har de rätt till hälften var av det totala antalet ersättningsdagar. En förälder kan överlåta rätten till föräldrapenning till den andra föräldern med undantag av 30 dagar med sjukpenningbelopp (de s.k. mamma- och pappamånaderna). Under 360 dagar utges ersättning med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. En förutsättning är dock, såvitt gäller de första 180 ersättningsdagarna, att föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån och skulle ha varit det om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden. Ersättning utges dock alltid lägst enligt garantinivån, som är 60 kr per dag. För resterande 90 dagar är ersättningen lika med garantinivån. Vid flerbarnsfödsel utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det första, varav 90 dagar enligt garantinivån. Från och med den 1 januari 2000 gäller dock att föräldrapenning för varje barn utöver det andra utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning för samtliga tillkommande dagar. Föräldrapenning kan utges som hel, tre fjärdedels, halv och en fjärdedels förmån. Propositionen Barnfamiljernas ekonomiska situation har genomgått stora förändringar under 1990-talet. Fram till 1997 minskade den ekonomiska standarden för barnfamiljerna och särskilt ensamstående föräldrar med två eller flera barn liksom 8
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN sammanboende föräldrar med tre eller flera barn fick vidkännas relativt stora försämringar. De senaste åren har både den ökade sysselsättningen och sänkta skatter kompenserat barnfamiljerna för en del av standardförlusten. Vidare har barnfamiljernas ekonomiska situation förbättrats bl.a. genom höjda barnbidrag och höjd ersättningsnivå inom föräldraförsäkringen. En utbyggnad av föräldraförsäkringen är enligt regeringens uppfattning en angelägen åtgärd för att åstadkomma förbättringar för barnfamiljerna. En väl utformad föräldraförsäkring ger dessutom båda föräldrarna möjlighet att förena förvärvsarbete med föräldraskap. Att öka männens uttag av föräldrapenningen är också ett uttalat mål för regeringen. Införandet av mamma- och pappamånaderna har medfört att betydligt fler pappor tar del i vården av sitt barn jämfört med tidigare. Enligt regeringen är det viktigt att stödja denna utveckling genom att reservera ytterligare föräldrapenningdagar för vardera föräldern. I propositionen föreslås att föräldrapenningen förlängs med 30 ersättningsdagar motsvarande förälderns sjukpenning eller till sammanlagt 480 dagar. Inom ramen för sådan förlängning föreslår regeringen att ytterligare 30 dagar eller sammanlagt 60 dagar på sjukpenningnivå reserveras för vardera föräldern. Enligt regeringens bedömning innebär de föreslagna reglerna att statens utgifter för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring kommer att öka med 62 miljoner kronor 2001, 164 miljoner kronor 2002 och 1 284 miljoner kronor 2003. De beräknade utgifterna är beaktade i budgetpropositionen för 2001. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002. För barn som är födda eller adopterade före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser. Motioner Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf10 yrkande 1 avslag på förslaget om en förlängning av föräldrapenningen. Enligt motionärerna skall föräldrar inte vara beroende av det allmänna för att kunna skapa ekonomisk trygghet vid familjebildning. Motionärerna förordar i stället att skatteavdrag för barn och ett system med barnomsorgskonto införs. De vill även höja garantibeloppet i föräldraförsäkringen till 120 kr per dag. I motion Sf12 av Fanny Rizell m.fl. (kd) begärs i yrkande 4 avslag på förslaget till förlängd föräldrapenning och i stället beslut om att införa ett barnomsorgskonto som omfattar alla barn. I samma motion yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om föräldrars önskemål att få mer tid för barnen. I yrkandena 2 och 3 begärs tillkännagivanden dels om inriktningen av en familjepolitisk reform, dels om att skapa ekonomiska och praktiska förutsättningar för val mellan olika och flexibla barnomsorgsformer. I yrkande 5 begär motionärerna beslut om att införa en avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader och i yrkande 8 ett tillkännagivande om flexibel arbetstid. De anser att en femte förmånsnivå i föräldraförsäkringen på ett bättre sätt tillgodoser arbetstagarens möjlighet att kombinera arbetsliv med föräldraskap men att denna flexibilitet bör finnas även när föräldraförsäk- 9
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN ringen upphört. Ett system med barnomsorgskonto tillåter enligt motionärerna föräldrarna att i större utsträckning själva välja hur man vill disponera tiden med barnen efter det första året. Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf11 yrkande 3 avslag på förslaget om förlängd föräldraledighet till 480 dagar. I samma motion yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om införandet av ett barnomsorgskonto. Kostnaden för en förlängd föräldrapenning kan enligt motionärerna användas bättre genom att införa ett barnomsorgskonto. I motion Sf15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs i yrkande 1 avslag på förslaget om förlängd föräldraförsäkring. Som alternativ till en utbyggd föräldraförsäkring vill motionärerna ha ett system med barnomsorgskonto, skattereduktion och högre ersättning och höjt tak i mamma- och pappamånaderna. Med dessa förändringar kan de s.k. garantidagarna slopas. I samma motion yrkandena 2 och 3 begärs tillkännagivanden om ett utökat barnstöd i form av skattereduktion och om inrättande av ett obeskattat barnkonto för förskolebarn. I yrkandena 4 och 5 begärs förslag om en höjd ersättningsnivå till 90 % för mamma- och pappamånaderna liksom en höjning av taket för dessa månader. I yrkande 7 begär motionärerna förslag om att avskaffa garantidagarna i föräldraförsäkringen. Utskottets ställningstagande Som utskottet framhöll i betänkande 2000/01:SfU1 (s. 92) är en väl utbyggd familjepolitik ett viktigt medel för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män och ett införande av ytterligare en s.k. mamma- och pappamånad i föräldraförsäkringen skulle stärka familjepolitikens betydelse för att uppnå jämställdhet mellan könen. Utskottet konstaterar att männens andel av antalet uttagna föräldrapenningdagar är mycket låg även om en mindre ökning har kunnat noteras. Av RFV:s statistikuppgifter framgår att männens andel av utbetalade dagar var 11,6 % i juni 2000 och 11,2 % i maj samma år. Motsvarande siffror för 1999 var 11,3 % och 9,6 %. En ytterligare ökning av pappornas andel är enligt utskottets mening nödvändig av flera skäl. Barnen, som har behov av båda sina föräldrar, får en bättre möjlighet att skapa en tidig och nära kontakt även med sin pappa. Kvinnornas möjligheter att förvärvsarbeta eller att öka sitt arbetsutbud underlättas och deras ställning på arbetsmarknaden kan därmed stärkas. Också männen gynnas av en tidig och nära relation med sina barn. Bland annat nu nämnda skäl motiverade införandet av mamma- och pappamånaderna 1995. Därefter har alltfler pappor tagit del i vården av sina barn och andelen pappor som tar ut föräldrapenning har ökat från 26,1 % 1990 till 35,8 % 1999. Enligt utskottets mening kommer en utbyggnad av föräldraförsäkringen i form av ytterligare en mamma- och pappamånad på sjukpenningnivå att innebära ett betydelsefullt steg på vägen att öka männens intresse av att ta sin del i det praktiska ansvaret för sina barn utan att de behöver riskera sina möjlighet- 10
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN er i arbetslivet. Därmed bör den hittills otillräckliga men i grunden ändå positiva utvecklingen kunna fortsätta. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet har yrkat avslag på regeringens förslag och som alternativ förordat ett system med barnomsorgskonto. Utskottet har tidigare (bet. 2000/01:SfU1 s. 93) ansett att höjningen av barnbidraget fr.o.m. 2001 och en utbyggd föräldraförsäkring innebär både en påtaglig förbättring av barnfamiljernas ekonomi och gynnsammare förutsättningar för ett ökat barnafödande. Utskottet vidhåller denna uppfattning och kan inte heller nu se något skäl att införa ett system med barnomsorgskonto. Utskottet välkomnar regeringens nu framlagda förslag och tillstyrker förslaget om förlängning av föräldrapenningen. Motionerna Sf10 yrkande 1, Sf12 yrkandena 3, 4 och 5, Sf11 yrkandena 3 och 4 och Sf15 yrkandena 1 och 3 avstyrks med det anförda. Såvitt gäller motionerna Sf12 yrkandena 1, 2 och 8 och Sf15 yrkandena 2, 4, 5 och 7 synes dessa i huvudsak utgöra delar av respektive partis familjepolitik där förslaget om införande av ett barnomsorgskonto utgör hörnstenen. Även dessa motionsyrkanden avstyrks därför med vad utskottet nyss anfört. Ny förmånsnivå inom föräldraförsäkringen Utskottets förslag i korthet Riksdagen bifaller regeringens förslag om införande av en åttondels förmån i föräldraförsäkringen och en motsvarande rätt till ledighet i föräldraledighetslagen. Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden bl.a. om avslag på regeringens förslag. Jämför reservationerna nr 5 (m) och 6 (c). Gällande bestämmelser Som redan nämnts kan föräldrapenning utges som hel, halv, tre fjärdedels och en fjärdedels förmån. Hel förmån utges när föräldern inte förvärvsarbetar. Tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån utges när föräldern förvärvsarbetar högst en fjärdedel, hälften respektive tre fjärdedelar av normal arbetstid. Även tillfällig föräldrapenning kan utges på fyra förmånsnivåer. Tillfällig föräldrapenning utges huvudsakligen till föräldrar som behöver stanna hemma för att tillfälligt vårda ett sjukt barn under 12 år (i vissa fall över tolv år). Enligt föräldraledighetslagen har en förälder rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte. En förälder har därutöver rätt till ledighet (helt eller delvis) medan föräldern uppbär föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning enligt AFL. 11
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Propositionen I propositionen föreslås att en åttondels förmån (föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning) införs i föräldraförsäkringen och att en motsvarande rätt till ledighet införs i föräldraledighetslagen. Enligt regeringen finns redan i dag stora möjligheter att inom ramen för föräldraförsäkringen reducera arbetstiden. Genom att införa ytterligare en förmånsnivå, motsvarande en åttondels förmån, ges föräldrar möjlighet att reducera sin arbetstid med en timme per dag och samtidigt få en sådan minskning av arbetstiden ersatt genom föräldraförsäkringen. Att införa en ny förmånsnivå inom föräldraförsäkringen som saknar motsvarighet i sjukförsäkringen skapar enligt regeringen en obalans. Sjukpenning kan utges som en fjärdedels, halv, tre fjärdedels och hel förmån. När en förälder som arbetar sju åttondelar av en heltid och är föräldraledig motsvarande en åttondel blir sjuk, kan han eller hon sjukskrivas högst motsvarande tre fjärdedels sjukpenning. Detta under förutsättning att föräldern trots sjukdomen kan fortsätta att vårda barnet men inte förvärvsarbeta. Föräldern kan då känna sig tvungen att gå upp från en åttondels föräldrapenning till en fjärdedels förmån för att täcka det inkomstbortfall som sjukskrivningen medför. Vidare bedömer regeringen att visst administrativt merarbete kan uppstå. Trots dessa olägenheter anser regeringen att skälen för att införa en ny förmånsnivå i föräldraförsäkringen överväger eftersom flexibiliteten inom försäkringen ökar och föräldrarnas möjligheter att kombinera arbete med familj förbättras. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002. Motioner I motion Sf10 av Margit Gennser m.fl. (m) begärs i yrkande 2 avslag på förslaget om en lagfäst arbetstidsförkortning. Motionärerna framhåller att regeringens förslag om en ny förmånsnivå är detaljstyrande och saknar motsvarighet inom sjukförsäkringen. Vidare anser de att frågan bör regleras genom avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. I motion Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om en ny förmånsnivå inom föräldraförsäkringen. Enligt motionärerna medför en femte förmånsnivå en obalans i förhållande till sjukpenningen, vilket i sin tur leder till en administrativ belastning för både företagen och försäkringskassans handläggare. Utskottets ställningstagande Enligt socialförsäkringsutskottets mening ger föräldraförsäkringen i sin nuvarande utformning utrymme för flexibla lösningar för olika familjesituationer. Även om möjligheten att reducera arbetstiden redan i dag är förhållandevis god kan dock det förhållandet att det bara finns fyra förmånsnivåer i vissa fall upplevas som en begränsning. Eftersom möjligheten till arbetstidsförkortning är särskilt viktig för småbarnsföräldrar anser utskottet att införandet av en 12
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN åttondels förmån i föräldraförsäkringen kan bidra till att underlätta för dessa familjer att kombinera arbete med föräldraskap. Särskilt för ensamstående föräldrar kan en sådan förmånsnivå vara värdefull när det gäller att anpassa arbetstiden. Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande påpekat att det inte finns någon motsvarande ersättningsnivå i sjukförsäkringen, men anser i likhet med regeringen att de positiva effekter som förslaget får för föräldrarnas möjligheter att på ett mer flexibelt sätt kombinera arbete och familj överväger. Det förhållandet att föräldraförsäkringen kommer att innehålla ytterligare en förmånsnivå jämfört med sjukförsäkringen kan innebära ett visst merarbete för t.ex. försäkringskassan. Vidare finns såsom beskrivs i propositionen en viss risk för att en sjukskriven förälder frestas att begära en fjärdedels föräldrapenning i stället för en åttondel för att täcka det inkomstbortfall som en sjukskrivning medför. En förälder som önskar förkorta arbetstiden med en timme per arbetsdag under längsta möjliga tid riskerar emellertid i så fall att antalet dagar med möjlighet att få en åttondels föräldrapenning blir färre. Socialförsäkringsutskottet kan inte se att vad nu anförts utgör skäl för att inte godta regeringens förslag. Socialförsäkringsutskottet tillstyrker med det anförda införandet av en ny förmånsnivå i föräldraförsäkringen och avstyrker därmed motionerna Sf10 yrkande 2 och Sf11 yrkande 5. Ny förmån motsvarande faderns särskilda dagar i samband med barns födelse eller adoption Utskottets förslag i korthet Riksdagen antar regeringens förslag om en ny förmån motsvarande de s.k. pappadagarna med den ändringen att något avstående inte är nödvändigt om fadern inte kan eller på grund av besöksförbud eller liknande eller på grund av andra särskilda omständigheter sannolikt inte kommer att nyttja sin rätt. Riksdagen bifaller därmed motionerna Sf13 och Sf14 och avslår motion Sf16. Gällande bestämmelser Tillfällig föräldrapenning kan utges till en förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för att tillfälligt vårda sjukt barn under tolv år, i vissa fall även för vård av barn över tolv år. Tillfällig föräldrapenning kan också utges när barnets ordinarie vårdare är sjuk, när en förälder behöver följa med barnet till barnavårdscentral m.m. samt till någon av föräldrarna vid vårdbehov som uppkommer när den andra föräldern besöker läkare med ett annat barn. 13
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Tillfällig föräldrapenning kan utges under 120 dagar per barn och år. Vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta kan dock högst 60 ersättningsdagar utges per barn och år. En fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse har rätt till tillfällig föräldrapenning under tio dagar per barn för att närvara vid förlossningen, biträda i hemmet eller vårda barn. Motsvarande gäller i tilllämpliga delar för en fader vid adoption av barn, om barnet inte fyllt tio år. Som adoption avses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det. Tillfällig föräldrapenning utges i dessa fall inte för tid efter den sextionde dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Vid adoption räknas tiden från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård. Tillfällig föräldrapenning utges med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten och kan liksom föräldrapenning för närvarande utges som hel, halv, tre fjärdedels och en fjärdedels förmån. Propositionen I propositionen föreslås att en annan försäkrad än en fader eller moder som avstår från förvärvsarbete skall få rätt till tillfällig föräldrapenning i tio dagar i samband med barns födelse eller adoption. Förutsättningen är att det inte finns någon fader med rätt till tillfällig föräldrapenning eller att fadern avstår från sin rätt eller att modern är avliden. Fadern skall enligt förslaget endast under vissa förutsättningar kunna avstå från sin rätt till tillfällig föräldrapenning. Faderns särskilda dagar i samband med barns födelse eller adoption infördes den 1 januari 1980 (prop. 1978/79:168, bet. SfU1978/79:24, rskr. 1978/79:386). De motiv som uttalades vid införandet av förmånen var att modern får stöd efter förlossningen och att barn och fader får möjlighet till kontakt. Regeringens nu framlagda förslag innebär en förstärkning av det första motivet. Vad gäller det andra motivet att ge barn och fader möjlighet till kontakt innebär förslaget ingen förändring. En vägledande princip vid utformandet av förslaget har varit att utvidgningen bestäms restriktivt och att det inte inskränker faderns rätt till de tio ersättningsdagarna. Om fadern medger det, bör det dock ändå i vissa fall kunna komma i fråga att låta en annan försäkrad få rätt till tillfällig föräldrapenning i stället för honom. Enligt regeringen bör fadern kunna avstå från sin rätt till pappadagarna om han av något skäl inte kan nyttja sin rätt eller om det annars skulle vara oskäligt att han inte fick avstå från sin rätt till tillfällig föräldrapenning. Exempel på situationer när fadern inte kan ta del av vården av sitt barn är att han har ålagts besöksförbud eller är intagen på institution, t.ex. sjukhus, kriminalvårdsanstalt e.d. Exempel på situationer då det skulle vara oskäligt att inte låta fadern avstå från sin rätt är när han och modern inte har någon kontakt med varandra eller inte har för avsikt att leva tillsammans. I propositionen anförs att det finns fler situationer då det skulle vara angeläget med ett ökat föräldrastöd under den första spädbarnstiden. Betydande 14
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN gränsdragningsproblem skulle emellertid uppstå med en ytterligare utvidgning av reglerna och enligt regeringens uppfattning är det väsentligt att administrationen inte görs onödigt komplicerad. Förslaget avses träda i kraft den 1 juli 2001. För barn som är födda eller adopterade före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser. Enligt vad som anges i propositionen avser regeringen att dels följa effekterna av förslaget särskilt med avseende på pappornas nyttjande av de tio dagarna, dels efter tre år göra en utvärdering av reformen. Motioner Berit Andnor m.fl. (s) begär i motion Sf13 beslut om ändring i regeringens förslag om en ny förmån motsvarande faderns särskilda dagar i samband med barns födelse eller adoption. Motionärerna ifrågasätter om det är rimligt att det skall krävas ett avstående i de fall fadern har meddelats besöksförbud och man kan befara att han typiskt sett kan antas motsätta sig ett avstående. Motionärerna anser inte det och föreslår att avstående inte skall vara nödvändigt om modern kan göra sannolikt att omständigheterna är sådana att fadern inte avser eller har möjlighet att nyttja sin rätt till de tio pappadagarna. Ett likalydande yrkande finns i motion Sf14 av Ulla Hoffmann m.fl. (v). Marianne Samuelsson (mp) begär i motion Sf16 förslag med innebörd att en pappa som ålagts besöksförbud skall mista sin rätt till de tio pappadagarna och att något medgivande därför inte skall behövas i ett sådant fall. Utskottets ställningstagande Enligt utskottets mening är det viktigt att ett barn tidigt får en god kontakt och en nära relation till båda sina föräldrar. Att öka männens delaktighet tidigt i barnets liv är även viktigt för jämställdheten både i hemmet och i arbetslivet. De tio s.k. pappadagarna har inneburit att många män fått möjlighet att tidigt ta del i vården av sitt barn. Utskottet noterar att 73 % av papporna utnyttjade de särskilda pappadagarna under 1999. För ensamstående kvinnor som inte har barnets pappa tillgänglig under den första spädbarnstiden finns ett stort behov av ett särskilt stöd i samband med förlossningen. Eftersom nuvarande regler inom föräldraförsäkringen inte ger utrymme för detta anser utskottet i likhet med regeringen att det finns skäl att vidga möjligheten för rätt till tillfällig föräldrapenning till att omfatta annan försäkrad som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse eller adoption. Möjligheten att utge tillfällig föräldrapenning till annan försäkrad än pappan får emellertid inte leda till att pappans rätt till kontakt med sitt barn eller barnets rätt till båda sina föräldrar inskränks. Av det skälet anser utskottet att den föreslagna utvidgningen i enlighet med regeringens förslag bör omfatta fall då pappan inte finns på grund av att han är okänd, faderskapet inte är fastställt, pappan är avliden eller inte omfattas av föräldraförsäkringen. För dessa fall kan en utvidgning ske utan att pappans rätt behöver begränsas. Även i de fall en ensamstående pappa ensam 15
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN vårdar barnet och mamman är avliden bör en motsvarande möjlighet till särskilt stöd av annan försäkrad kunna ges under den första tiden med barnet. Utskottet kan vidare dela regeringens uppfattning att en annan försäkrad bör kunna få rätt till tillfällig föräldrapenning i stället för pappan om pappan medger det, nämligen om han av något skäl inte kan utnyttja sin rätt eller om det annars skulle vara oskäligt att han inte fick avstå från sin rätt till tillfällig föräldrapenning. I det första fallet avses enligt propositionen att pappan inte kan ta del av vården av sitt barn på grund av att han ålagts besöksförbud, är intagen på institution, t.ex. sjukhus, kriminalvårdsanstalt e.d. I det andra fallet avses att föräldrarna inte har någon kontakt med varandra eller inte har för avsikt att leva tillsammans. I två av motionerna Sf13 (s) och Sf14 (v) ifrågasätts om det är rimligt att det skall krävas ett avstående i de fall fadern har meddelats besöksförbud och man kan befara att han typiskt sett kan antas motsätta sig ett avstående. Motionärerna anser inte det och föreslår därför att något avstående inte skall vara nödvändigt om modern kan göra sannolikt att omständigheterna är sådana att fadern inte avser eller har möjlighet att nyttja sin rätt till de tio pappadagarna. I motion Sf16 förordas i stället en lösning där pappor som ålagts besöksförbud skall mista sin rätt till de tio pappadagarna. Enligt lagen (1988:688) om besöksförbud får sådant förbud meddelas för viss tid, högst ett år. Besöksförbud får meddelas, om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den mot vilken förbudet avses gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avser skydda. I beslutet om besöksförbud skall tas upp de begränsningar och undantag som är påkallade med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. Det kan enligt förarbetena (prop. 1987/88:137 s. 42) t.ex. röra sig om att tillåta kontakter som föranleds av frågor rörande gemensamma barn. Såsom påpekas i motionerna (s och v) har pappor som meddelats besöksförbud rätt både till pappadagar och till övriga föräldrapenningförmåner, såvida de inte har förvägrats umgängesrätt med sina barn. En fader som meddelats besöksförbud i förhållande till modern men med bibehållen rätt till umgänge med sina barn kan inte sägas vara i avsaknad av sin möjlighet att utnyttja sin rätt. Däremot kan omständigheterna vara sådana att han inte vill utnyttja denna rätt, vilket han som redan nämnts har 60 dagar på sig att göra räknat från barnets hemkomst. Utskottet anser att det skulle föra för långt att frånkänna en pappa som ålagts besöksförbud i förhållande till modern hans rätt till pappadagar. Utskottet anser i stället, i enlighet med motionerna Sf13 och Sf14, att något avstående inte skall vara nödvändigt om fadern inte kan eller på grund av besöksförbud eller liknande eller på grund av andra särskilda omständigheter sannolikt inte kommer att utnyttja sin rätt till de tio pappadagarna. Utskottet föreslår en ändring med denna innebörd i regeringens förslag till ändring av 4 kap. 10 femte stycket AFL. Skälet till att formuleringen besöksförbud eller liknande har valts är att det i 14 kap. 7 andra stycket äktenskapsbalken 16
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN föreskrivs att domstolen i mål om äktenskapsskillnad får, för tiden till dess att skillnadsfrågan har avgjorts genom dom som vunnit laga kraft, på yrkande av någon av makarna förbjuda dem att besöka varandra. I ett sådant fall skall det således inte heller krävas något medgivande från fadern. Med andra särskilda omständigheter avses t.ex. sjukhusvistelse eller vistelse på kriminalvårdsanstalt, även om viss möjlighet att få permission finns. För att underlätta läsningen av det nya femte stycket har utskottet funnit det ändamålsenligt att i punktform ange i vilka situationer försäkringskassan får besluta att en annan försäkrad skall få rätt till pappadagar. Vidare anser utskottet att det är överflödigt att särskilt ange att avstående kan ske om fadern inte kan utnyttja sin rätt. Enligt utskottets mening inryms denna situation i uttrycket att det skulle vara oskäligt att inte låta honom avstå. Förslaget innebär att något avstående inte krävs om en pappa inte kan utnyttja sin rätt till pappadagarna, t.ex. på grund av att han är intagen på kriminalvårdsanstalt utan eller med begränsad möjlighet till permission. Detsamma kommer att gälla om pappan har ålagts t.ex. besöksförbud och det är sannolikt att han inte kommer att nyttja dagarna. Om avstående inte sker kommer, med denna utformning av förslaget, faderns rätt till de tio dagarna med tillfällig föräldrapenning att finnas kvar även om det inte är troligt att han skulle komma att nyttja den. Om pappan, när han inte själv avstått från sin rätt, ändå skulle kräva sin rätt till pappadagar bör försäkringskassan emellertid inte kunna neka honom den rätten om han i övrigt uppfyller kraven för rätt till tillfällig föräldrapenning. Eftersom nuvarande regler föreskriver att pappans särskilda rätt till tillfällig föräldrapenning är begränsad till tio dagar per barn behövs en ändring i 4 kap. 12 tredje stycket AFL för att möjliggöra för pappan att få tillfällig föräldrapenning, om han inte avstått från sin rätt, även om en annan försäkrad redan uppburit dagar med tillfällig föräldrapenning. Utskottet föreslår därför en justering av regeringens förslag om ändring i nämnda paragraf. Utskottet tillstyrker med de angivna ändringarna i 4 kap. 10 femte stycket och 12 tredje stycket AFL regeringens förslag och motionerna Sf13 och Sf14. Motion Sf16 får anses tillgodosedd med det anförda. Utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning Utskottets förslag i korthet Riksdagen bifaller regeringens förslag att en annan försäkrad som avstår från förvärvsarbete skall få rätt till tillfällig föräldrapenning för att vårda ett barn om föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda barnet. Gällande bestämmelser En förälder kan överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn till en annan försäkrad som i stället för föräldern avstår från förvärvsar- 17
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN bete för att vårda barnet i samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller hos barnets ordinarie vårdare. Detta gäller dock inte sådan tillfällig föräldrapenning som utges till en fader i samband med barns födelse eller adoption. Bestämmelserna om överlåtelse av rätt till tillfällig föräldrapenning innebär att den som överlåter dels måste vara förälder, dels måste förvärvsarbeta. Med förälder likställs rättslig vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård om barnet, den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det samt den med vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de varaktigt bor tillsammans. Den person som i stället för föräldern vårdar barnet måste avstå från förvärvsarbete. Propositionen En förälder som på grund av egen sjukdom eller smitta varken kan förvärvsarbeta eller vårda sitt barn har inte någon laglig möjlighet att överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning till någon annan eftersom föräldern inte uppfyller kravet att avstå från förvärvsarbete för att t.ex. vårda ett sjukt barn. I dessa fall förutsätts att det finns en annan förvärvsarbetande förälder som vårdar barnet eller som kan överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning till annan försäkrad som i stället vårdar barnet. Enligt regeringen finns det framför allt när det gäller en ensamstående förälder ett behov av att ge en annan försäkrad möjlighet till tillfällig föräldrapenning när föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta varken kan vårda barnet eller överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning. I propositionen föreslås därför att när en förälder på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda sitt barn och inte får tillfällig föräldrapenning endast av den anledningen att han eller hon i stället får sjukpenning, sjuklön eller motsvarande ersättning eller smittbärarpenning skall försäkringskassan, efter förälderns medgivande, kunna besluta att en annan försäkrad som avstår från förvärvsarbete skall få rätt till tillfällig föräldrapenning för att vårda barnet. Enligt propositionen är den föreslagna utvidgningen inte begränsad till ensamstående föräldrar utan omfattar alla föräldrar. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2001. Utskottets ställningstagande Utskottet, som noterar att inga motioner har väckts med anledning av förslaget, har inget att invända mot regeringens förslag om utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning vid förälderns egen sjukdom eller smitta. Utskottet tillstyrker förslaget. 18
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Kontaktdagar Utskottets förslag i korthet Riksdagen bifaller regeringens förslag om att föräldrar skall ha rätt till tillfällig föräldrapenning i form av en kontaktdag per barn och år fr.o.m. det kalenderår under vilket barnet fyller sex år t.o.m. det kalenderår under vilket det fyller elva år för besök i barns skola eller fritidshem. Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden bl.a. om avslag på förslaget respektive att återinföra två kontaktdagar per barn och år. Jämför reservationerna nr 7 (m) och 8 (c). Gällande bestämmelser m.m. Före den 1 juli 1995 hade föräldrar till barn mellan fyra och tolv år rätt till tillfällig föräldrapenning i form av två kontaktdagar per barn och år. Dagarna kunde utnyttjas i samband med föräldrautbildning, besök i barnets förskola, skola eller fritidshemsverksamhet. Rätten till kontaktdagar avskaffades som ett led i saneringen av statens finanser. Enligt nuvarande regler har en förälder till barn som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) rätt till tillfällig föräldrapenning i form av kontaktdagar när föräldern avstår från förvärvsarbete bl.a. i samband med föräldrautbildning och besök i barnets skola eller förskola. Sådan tillfällig föräldrapenning kan utges under högst tio dagar per barn och år från barnets födelse till dess att det fyller 16 år. Propositionen Inom nuvarande system kan föräldrapenningdagar sparas till dess att barnet fyller åtta år eller den senare tidpunkt då barnet avslutar sitt första skolår. Eftersom föräldrarna använder majoriteten av föräldrapenningdagarna under barnets första tre år finns det enligt regeringen risk att föräldrar som inte sparat ersättningsdagar inte anser sig kunna vara lediga från förvärvsarbete utan ersättning för att vara med barnet i skolan. Enligt regeringens uppfattning är det av stor betydelse att föräldrarna kan få tillgång till kontaktdagar som kan disponeras under den första skoltiden, dvs. från det att barnet fyller sex år. Även om det finns behov av kontakt med barnets vardagliga miljö också när barnet deltar i förskoleverksamhet deltar föräldrar dock mer kontinuerligt i förskoleverksamheten jämfört med skolverksamheten. Största behovet av kontaktdagar bedöms därför föreligga för barn som börjat skolan. Regeringen föreslår att föräldrar skall ha rätt till tillfällig föräldrapenning i form av en kontaktdag per barn och år när de avstår från förvärvsarbete i samband med besök i barnets skola eller fritidshem. Rätt till sådana dagar skall gälla fr.o.m. det kalenderår barnet fyller sex år t.o.m. det kalenderår barnet fyller elva år. Dagar som inte tas ut under ett år skall enligt förslaget kunna sparas och tas ut ett senare år, dock senast det år barnet fyller elva år. 19
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN De nya reglerna om kontaktdagar, som även innebär rätt till ledighet från arbetet, föreslås träda i kraft den 1 juli 2001. Enligt propositionen avser regeringen att följa effekterna av förslaget och efter viss tid göra en utvärdering av reformen. Motioner Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf10 yrkande 3 avslag på förslaget om kontaktdagar. Enligt motionärerna finns det redan möjlighet för föräldrar att ta ledigt för att besöka barnens skola eller fritidshem. Att återinföra kontaktdagar innebär därför att staten försöker styra föräldrar att disponera sin ledighet i enlighet med regeringens ambitioner. Enligt motionärerna bör föräldrarna själva få avgöra hur de vill disponera sin ledighet. I motion Sf12 av Fanny Rizell m.fl. (kd) begärs i yrkande 9 beslut att återinföra två kontaktdagar per barn och år fr.o.m. det kalenderår barnet fyller fyra år t.o.m. det år barnet fyller tolv. I motion Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs i yrkande 6 ett tillkännagivande om en utredning för att förbättra föräldrars möjligheter att på ett aktivt sätt delta i skolans arbete. Enligt motionärerna är erfarenheterna av när och på vilket sätt uttag av kontaktdagar sker inte enbart positiva. Därför bör man utreda om det är just genom kontaktdagar som föräldrars delaktighet och närvaro i skolan kan förbättras. Utskottets ställningstagande Redan i dag finns möjlighet att använda sig av föräldrapenningdagar för besök i barnets skola. Sådana dagar kan dock endast sparas till dess att barnet fyller åtta år eller avslutat sitt första skolår. Som framhålls i propositionen finns det en risk för att föräldrar, som inte haft möjlighet att spara dagar, inte heller anser sig ha ekonomiska förutsättningar att ta ledigt från arbetet för att besöka barnets skola eller fritidshem. Utskottet anser liksom regeringen att det är viktigt att föräldrarna får möjlighet att besöka barnets skola eller fritidshem både för att få en god kontakt med barnets vardagliga miljö och för att få tillfälle att bearbeta uppkomna problem. Utskottet välkomnar därför förslaget om att införa rätt till kontaktdagar i den tillfälliga föräldrapenningen för föräldrar till andra barn än sådana som omfattas av LSS. Utskottet, som även delar uppfattningen att det är under den första skoltiden som föräldrar har det största behovet av kontaktdagar, har förståelse för önskemålet att införa två kontaktdagar per barn och år. Utskottet kan dock inte se att det för närvarande finns finansiellt utrymme för detta. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna Sf10 yrkande 3 och Sf12 yrkande 9. Även motion Sf11 yrkande 6 avstyrks med det anförda. 20
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Förbättrat skydd vid spädbarnsdöd Utskottets förslag i korthet Riksdagen bifaller regeringens förslag om ett förbättrat försäkringsskydd vid spädbarnsdöd och avslår ett motionsyrkande om att utreda frågan om att ersätta 2,5-årsregeln med en längre intjänandeperiod. Jämför reservation nr 9 (kd och fp). Gällande bestämmelser Föräldrapenning beräknas med utgångspunkt i en förälders sjukpenninggrundande inkomst. I vissa situationer kan en förälder få behålla en sjukpenninggrundande inkomst trots att han eller hon inte förvärvsarbetar. Bland annat får en förälders sjukpenninggrundande inkomst inte sänkas under den tid föräldern är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn till dess att barnet fyller ett år (SGI-skyddad tid). Vid ettårsperiodens utgång fastställs förälderns sjukpenninggrundande inkomst med hänsyn till den beräknade framtida inkomsten av förvärvsarbete. Om den sjukpenninggrundande inkomsten har sänkts vid barnets ettårsdag har föräldern ändå rätt till föräldrapenning, beräknad lägst efter den tidigare sjukpenninggrundande inkomsten, eller den högre inkomst som löneutvecklingen medför, till dess barnet fyller två år. Detta gäller även för adoptivföräldrar och blivande adoptivföräldrar. Tvåårstidpunkten räknas då fr.o.m. den dag föräldern fått barnet i sin vård. Får föräldrarna ytterligare ett barn kan det tvååriga SGI-skyddet förlängas under förutsättning att det tidigare barnet levde när kvinnan blev gravid och barnet då inte hade uppnått en ålder av ett år och nio månader. Detsamma gäller vid adoption av barn som sker inom två år och sex månader efter det att det tidigare barnet fötts eller adopterats. Föräldrapenningen beräknas för det nya barnet efter den sjukpenninggrundande inkomst som gällde när föräldrarna fick det tidigare barnet. Denna regel, den s.k. 2,5-årsregeln, innebär att en förälder behåller lägst den ursprungliga föräldrapenningnivån även om föräldern valt att inte arbeta mellan två barns födelser, under förutsättning att barnen föds inom två och ett halvt år. Propositionen Enligt vad som anges i propositionen kan det inte anses tillfredsställande att det är helt avgörande för rätten till det förlängda skyddet inom föräldraförsäkringen att kvinnan är gravid på nytt vid det förra barnets dödsfall. Om kvinnan blir gravid efter det att barnet avlidit har hon inte möjlighet att kvalificera sig för det förlängda skyddet. Återgår föräldern inte omedelbart i förvärvsarbete upphör förälderns sjukpenningförsäkring, såvida hon inte är sjukskriven och därmed har ett annat skydd. Regeringen föreslår därför att om föräldrarna får ytterligare ett barn skall det särskilda försäkringsskyddet förlängas oavsett om det tidigare barnet 21