Plockanalyser av hushållsavfall i SÖRAB-kommunerna 2009

Furumo Irebrand Avfallskonsult AB Plockanalyser av hushållsavfall i SÖRAB-kommunerna 2009 Rapport 2009-11-30 Jan Furumo Linda Irebrand Rapporten reviderad 2010-03-04

1 (13) Innehåll 1. SAMMANFATTNING...2 2. BAKGRUND...2 3. SYFTE...2 4. METOD...2 5. FÖRSTUDIE...3 5.1. Planering...3 5.2. Beskrivning av kommunernas insamling och urval...3 5.2.1. Allmänt...3 6. UTFÖRANDE...3 6.1. Lokal och utrustning...3 6.2. Personal...4 6.3. Insamling av avfall...4 6.4. Provneddelning...5 6.5. Genomförande av sorteringen...6 7. RESULTAT...6 7.1. Olika fraktioners andel av vikten...6 7.2. Fördelning efter behandlingsbarhet...8 7.3. Varje kommuns resultat...9 8. SPECIELLA IAKTTAGELSER...9 9. ÖVERVÄGANDEN...10 10. SLUTSATSER...11 11. REFERENSER...12 BILAGOR 1. Uppgifter om kommunerna 2. Instruktioner till kommunerna 3. Instruktioner till entreprenörerna 4. Resultat alla kommuner 5. Resultat Danderyd 6. Resultat Järfälla 7. Resultat Lidingö 8. Resultat Sollentuna 9. Resultat Solna 10. Resultat Sundbyberg 11. Resultat Täby 12. Resultat Upplands Väsby 13. Resultat Vallentuna 14. Resultat brännbart grovavfall Järfälla 15. Avfallsfraktioner Rapport plockanalyser SÖRAB 2009

2 (13) 1. SAMMANFATTNING Plockanalyser av avfall från flerbostadshus respektive småhus i alla SÖRAB-kommuner har genomförts under hösten 2009. Sammanlagt har 9 ton kärl- och säckavfall analyserats, i satser om ca 500 kg. Resultatet visar att matavfall dominerar och om resultatet från alla kommuner slås ihop är ca 52 % biologiskt behandlingsbart. Det finns mycket avfall som skulle kunna materialåtervinnas. Ca 24 % av allt avfall bestod av förpackningar och tidningar som omfattas av producentansvar. Mängden farligt avfall och elavfall är relativt liten, ca 0,5 %, men det innebär ändå att det kan finnas 500 ton farligt avfall och elavfall i SÖRAB-kommunernas kärl- och säckavfall varje år. Ett lass brännbart grovavfall har också sorterats för att undersöka hur stor del som var felsorterat. Resultatet var att det fanns ca 12 % avfall som inte var brännbart i lasset. 2. BAKGRUND För att kunna följa upp mål i SÖRAB-kommunernas gemensamma avfallsplan ska plockanalyser av hushållsavfall genomföras 2009, med uppföljning 2012 och eventuellt även senare. Plockanalyser av hushållsavfall har genomförts några gånger tidigare år i vissa av SÖRAB-kommunerna, nämligen Upplands Väsby, Järfälla och Sundbyberg. Furumo Irebrand Avfallskonsult AB, nedan kallad FIA AB, har fått i uppdrag av SÖRAB att genomföra plockanalyser av hushållsavfall från samtliga medlemskommuner utom Stockholm under hösten 2009. Kärl- och säckavfall från alla kommuner ingick och dessutom brännbart grovavfall från en av kommunerna. Uppdraget genomfördes under fem veckor i oktober och november. Denna rapport redovisar resultatet från plockanalyserna. 3. SYFTE Syftet med plockanalyserna är att klarlägga nollvärde för uppföljning av följande delmål i avfallsplanen: Delmål 6.1 År 2012 ska minst 40 % av hushållsavfallet materialåtervinnas, inklusive biologisk behandling. Delmål 6.2 År 2012 ska högst 10 % förpackningar och returpapper finnas i säck- och kärlavfallet. Delmål 7.2 År 2012 får det finnas högst 5 % i säck- och kärlavfallet som inte går att förbränna. Plockanalyserna ska visa hur fördelningen av innehållet i kärl- och säckavfall ser ut i flerbostadshus respektive småhus i alla SÖRAB-kommuner var för sig. 4. METOD Med plockanalys menas att en viss mängd avfall sorteras manuellt genom att avfallet delas upp i ett antal i förväg bestämda fraktioner. Varje fraktion vägs och därigenom kan andelen av en viss fraktion, i förhållande till totalmängden sorterat avfall, beräknas. Vilka fraktioner som avfallet ska delas upp i kan variera i olika undersökningar. Dåvarande Renhållningsverksföreningen, nuvarande Avfall Sverige, tog år 2005 fram Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl och säckar, RVF Utveckling 2005:19. Analyserna i denna undersökning genomfördes i enlighet med denna manual. Vissa avvikelser gjordes efter samråd med SÖRAB. Till skillnad från tidigare genomförda plockanalyser användes denna gång de Rapport plockanalyser SÖRAB 2009

3 (13) korrigeringar för fukt och smuts som anges i RVF-rapporten. Det medför att resultatet från olika plockanalyser inte kan jämföras med varandra utan att ta hänsyn till detta. För grovavfall finns ingen manual att följa. 5. FÖRSTUDIE 5.1. Planering Innan arbetet påbörjades genomfördes en förstudie för att planera uppdraget. Det avfall som analyserades skulle spegla respektive kommun och vara representativt för varje typ av bebyggelse, flerbostadshus respektive småhus. Från varje kommun skulle en mängd motsvarande 25 st. 660 l kärl från småhus och 130 st. normalkärl från småhus väljas ut. Kommunernas kontaktpersoner tog fram adresser som de olika insamlingsentreprenörerna samlade in avfallet ifrån. Områden med veckohämtning valdes i den mån detta var möjligt, se variationer i avsnitt 5.1.2-10. Två kommuner har behovshämtning av avfall från småhus vilket innebär att avfallet kan bli kvar på fastigheten i två eller fler veckor innan kärlet töms. Några kommuner har insamling av utsorterat matavfall vilket påverkar resultatet. Kommunerna fick själva avgöra hur adresser valts ut med avseende på detta. 5.2. Beskrivning av kommunernas insamling och urval 5.2.1. Allmänt I bilaga 1 redovisas basuppgifter 2008 för varje deltagande kommun och deras insamlingssystem beskrivs kortfattat. Om det finns något som är speciellt och utmärker den kommunen anges det särskilt. Dessutom redovisas insamlade mängder kärl- och säckavfall samt tillgängliga uppgifter om förpacknings- och tidningsinsamling. Sist beskrivs hur urvalet av insamlat avfall har gjorts i varje kommun. Dessa uppgifter kan vara användbara när en ny plockanalys ska göras 2012. Mer detaljer om varje kommun finns hos respektive kontaktperson. Instruktioner till kommunerna och entreprenörerna redovisas i bilagorna 2 och 3. 6. UTFÖRANDE 6.1. Lokal och utrustning Plockanalyserna genomfördes i en verkstadslokal på SÖRAB:s avfallsanläggning Löt i Vallentuna kommun. Lokalen var utrustad med två sorteringsbord med utskurna hål för de tyngsta fraktionerna. Under hålen ställdes säckförsedda kärl. Övrigt avfall sorterades i säckar som tejpades fast runt borden eller i olika kärl, boxar och hinkar. Vid sorteringen användes olika redskap som knivar, saxar, tänger och skrapor. För personalens behov fanns skyddsoveraller, plastförkläden, handskar, andningsskydd och skyddsglasögon samt handsprit, ögonskölj och första hjälpenutrustning. Två olika vågar användes. En större balkvåg som säckar och boxar kunde ställas på användes för vikter över ca 2 kg. Noggrannheten var 0,5 kg. En mindre våg (typ hushållsvåg) med en noggrannhet på 1 gram användes för vikter under 2 kg. Rapport plockanalyser SÖRAB 2009

4 (13) Sorteringsbord 6.2. Personal FIA AB anställde tre personer för att utföra sorteringen. Dessutom deltog FIA AB:s två konsulter för att leda arbetet och sammanställa resultatet. Minst en av konsulterna var också med i plockarbetet varje dag. Alla personer som deltog var vaccinerade mot polio, stelkramp samt hepatit A och B. Några dagar innan plockanalyserna startade samlade FIA AB deltagarna för en genomgång av det planerade arbetet då sorteringsinstruktioner, arbetsmiljö, arbetstider m.m. presenterades. 6.3. Insamling av avfall Två entreprenörer svarade för insamlingen i de olika kommunerna. Ingen representant från kommunerna, SÖRAB eller från FIA AB följde med sopbilarna när avfallet hämtades. Insamlingen utfördes utan att avfallet komprimerades. Avfall som hämtades en dag levererades till Löt samma dag, men sorterades först dagen efter. Det innebar att plockanalyserna utfördes tisdag fredag under fem veckor. Varje dag samlades en kommuns avfall in från småhus eller från flerbostadshus. Utöver genomgång av kärl- och säckavfall gjordes plockanalys på en container med brännbart grovavfall från Järfälla. FIA AB svarade för kontakten med entreprenörerna och insamlingen fungerade utan anmärkning. Avfallet från flerbostadshus var förpackat i soppåsar som hade legat i kärl, containrar eller underjordsbehållare, beroende hur insamlingen går till i de olika bostadsområdena. I vissa fall förekom säckar. Avfallet från småhus kom uteslutande från kärlhämtning och bestod därför huvudsakligen av sopor i soppåsar utan säck. Där fanns även en liten del avfall som slängts löst i kärlet. I kommuner där matavfallsinsamling förekommer har bara restavfall eller blandat avfall analyserats. Rapport plockanalyser SÖRAB 2009

5 (13) Det grovavfall från Järfälla som ingick i undersökningen kom från tre vippcontainrar som står i tre olika avfallsutrymmen i kommunen. Containrarna skulle innehålla brännbart grovavfall eftersom det finns behållare även för ej brännbart grovavfall i samma avfallsutrymme. Containrarna tömdes i en grovsopbil och komprimerades i så liten utsträckning som möjligt innan de tippades på Löt. Hela lasset sorterades. Grovavfall 6.4. Provneddelning När sopbilarna kom till Löt vägdes de före och efter tippning och lassets vikt noterades. Därefter lagrades avfallet under en presenning i avvaktan på plockanalys nästa dag. På morgonen blandades avfallet till viss del, lades upp i en sträng och provmängden togs ut enligt manualen. Drygt 500 kg vägdes upp i skopan som med avfallet i ställdes in i plocklokalen för dagens undersökning. På grund av hanteringen, framför allt omblandningen av avfallet, gick många påsar sönder och plockarbetet försvårades därmed. Dessutom vägdes inledningsvis för små mängder avfall i skopan vilket medförde att det bara gick att analysera ca 400 kg vissa dagar. Särskilt markant var detta om många påsar hade gått sönder, då det som fanns underst i skopan bestod av en fuktig röra som var mycket svår att analysera. Efter att ha upptäckt detta ändrades rutinerna och under den senare delen av analyserna blev mängden sorterat av fall alltid drygt 500 kg. Vår bedömning är att det inte har någon större betydelse att en del av analyserna gjordes på mängder under 500 kg. Det resultat man får fram ger ändå bara en ögonblicksbild av hur avfallet är sammansatt. I flerbostadshusen blandas soppåsar från flera hushåll i samma kärl eller säck och allt blandas i sopbilen. Kärl från villorna töms direkt i sopbilen och soppåsarna från ett hushåll blandas med påsar från andra hushåll. Säckar och påsar blandas också vid tippning och provneddelning. Avfallet kom från många olika adresser/hushåll och det slumpvisa urvalet ger en tillfredsställande bild av innehållet i en genomsnittlig soppåse. Den mängd sopor som analyserades bedömdes vara tillräckligt stor för att resultatet ska kunna ge användbar statistik. Rapport plockanalyser SÖRAB 2009

6 (13) 6.5. Genomförande av sorteringen Sorteringen ägde rum 6 oktober till 6 november 2009. Varje dag analyserades avfall från en kommuns utvalda flerbostadshus eller småhus. En dag analyserades dessutom grovavfallet. De soppåsar som skulle analyseras lyftes upp på ett sorteringsbord. De öppnades med kniv eller sax och sedan användes tänger och skrapor för att skilja de olika fraktionerna åt. Matavfall och övrigt papper (mest blött hushållspapper) skrapades ner i hålen i bordet. Övriga fraktioner lades i säckar eller hinkar beroende på hur stor volym det handlade om. Vid sorteringen delades avfallet upp i 20 olika fraktioner, se bilaga 15. Efter genomförd sortering vägdes alla fraktioner. Vikterna redovisas både med och utan justering med den korrigeringsfaktor för fukt och smuts som beskrivs i RVF Utveckling 2005:19. Det innebär att vikten på plastoch pappersförpackningar korrigerades med en faktor 0,56 och tidningar och metallförpackningar med en faktor 0,65. Läkemedel och farligt avfall togs aldrig ur sina förpackningar utan vägdes tillsammans med dem. Detsamma gällde oöppnade matförpackningar. Soppåsarna som hushållen använt för att slänga avfallet i sorterades som mjuk plastförpackning tillsammans med övriga förpackningar. Efter avslutat arbete tog SÖRAB hand om avfallet för återvinning, förbränning eller annat omhändertagande. Det farliga avfallet och elavfallet lämnades till miljöstationen på Löt. En soppåse full med leksaker 7. RESULTAT 7.1. Olika fraktioners andel av vikten Bilaga 4 visar i tabellform de procentuella andelarna av de olika fraktionernas vikt, med korrigeringar gjorda för fukt och smuts, i alla kommuner gemensamt och var för sig. Där syns tydligt Rapport plockanalyser SÖRAB 2009

7 (13) att matavfall är den största fraktionen i alla kommuner men mängden varierar mellan ca 22 och 50 %, bl.a. beroende på om det finns insamling av matavfall eller inte i kommunen. Den näst största fraktionen är i flerbostadshus antingen blöjor och bindor (4 st), tidningar (2 st), övrigt oorganiskt (t.ex. porslin och kattsand, 2 st) eller övrigt papper (mest hushållspapper, 1 st). I småhus dominerar blöjor och bindor (6 st) men trädgårdsavfall (2 st) och övrigt papper (1 st) förekommer också som näst största fraktion. Eftersom resultatet beror på så många olika faktorer är det inte relevant att jämföra kommuner med varandra. Siffrorna visar bara hur avfallet var sammansatt när just denna undersökning gjordes. I alla kommuner är andelen farligt avfall och elavfall mycket liten, under 1 %. Medelvärdet för farligt avfall är 0,17 % och för elavfall 0,39 %. Elavfall Andelen förpackningar är ganska lika i alla kommuner medan andelen tidningar varierar mera. Det kan bero på att vissa kommuner har tidningskärl för småhusen, att antalet återvinningsstationer är färre på vissa håll och att fastighetsnära insamling i flerbostadshus är mer eller mindre vanlig i olika kommuner. Övriga fraktioner finns i liten omfattning. Mängden obrännbart avfall var förhållandevis liten. Metallförpackningar var det minst förekommande förpackningsslaget och för övrigt påträffades endast enstaka föremål av metall, porslin, keramik eller annat obrännbart. Man kan påstå att avfallet huvudsakligen var brännbart. Skillnaden mellan resultaten från flerbostadshus och småhus är liten om man ser till alla kommuner sammanlagt. Om man däremot studerar varje kommun för sig finns det i vissa fall relativt stora skillnader. Samtliga kommuners mängder och andelar redovisas var för sig i bilagorna 5-14. Rapport plockanalyser SÖRAB 2009

8 (13) Grovavfallet från Järfälla innehöll mest brännbart avfall, vilket det skulle göra. Endast ca 12 % var ej brännbart, huvudsakligen metall. Det fanns en del elavfall och små mängder farligt avfall i containern. 7.2. Fördelning efter behandlingsbarhet För att åskådliggöra vilka insamlingssystem och behandlingsmetoder som skulle behöva finnas om alla sorterar ut sitt matavfall, samt avfall med producentansvar, har i detta avsnitt olika fraktioner i kärl- och säckavfallet slagits ihop efter behandlingsbarhet och ansvar. Beskrivning av fraktionerna och deras nummer återfinns i bilaga 15. Även om inte allt övrigt papper ska sorteras som matavfall väljer vi att ta med det som biologiskt behandlingsbart i denna beskrivning. Det mesta av övrigt papper bestod av hushållspapper men även annat övrigt papper kan sannolikt brytas ner vid rötning eller kompostering. Färg av olika slag kan ställa till med vissa problem. Vid plockanalyserna fann vi att färgat papper eller papper med tryckfärg utgjorde en mycket liten andel av allt övrigt papper. Biologiskt behandlingsbart Matavfall (1) Trädgårdsavfall (2) Övrigt papper (5) Returpapper och förpackningar (avfall med producentansvar) Returpapper (tidningar m.m.), (3) Alla förpackningar (4, 6, 7, 9 och 11) Övrigt brännbart Blöjor, bindor och dylikt (18) Övrig plast (8) Trä (16) Textil (17) Oöppnade matförpackningar (19) Övrigt (20) Övrigt ej brännbart Övrigt glas (10) Övrig metall (12) Övrigt oorganiskt (13) Farligt avfall och elavfall Farligt avfall (14) Elavfall (15) Mängden avfall i alla kommuner, efter korrigering för fukt och smuts, både från flerbostadshus och från småhus, har slagits ihop för att visa den procentuella fördelningen i diagram 1. Rapport plockanalyser SÖRAB 2009

9 (13) Övrigt ej brännbart 4,1% Farligt avfall och elavfall 0,5% Övrigt brännbart 19,7% Biologiskt behandlingsbart 52,0% Producentansvar returpapper och förpackningar 23,7% Diagram 1, fraktioner efter behandlingsbarhet och ansvar, alla kommuner 7.3. Varje kommuns resultat Resultatet från varje kommun redovisas i bilagorna 5-14 i form av uppgifter om varje fraktions vikt och procentuell fördelning av vikten, stapeldiagram samt vilken typ av farligt avfall och elavfall som hittats. 8. SPECIELLA IAKTTAGELSER Mängden farligt avfall inklusive batterier, elavfall och läkemedel i soporna var mycket liten. I nästan alla kommuners avfall förekom läkemedel i någon form, (piller, flytande medicin, salvor, nässpray m.m.). Utöver detta var batterier och tändare med innehåll vanligast. Dessutom förekom i enstaka prov kanyler, färg, sprayburkar eller annat farligt avfall. I elavfallet dominerade glödlampor. Därutöver fanns små mängder av diverse elektronik i form av t.ex. mobiltelefoner, laddare, ficklampor, klockor och leksaker. Endast enstaka lågenergilampor noterades. Exakt vad som hittats framgår av varje kommuns redovisning bilaga 5-14. Eftersom förpackningarna inte togs bort från farligt avfall eller läkemedel var mängden farligt avfall i verkligheten mindre än vad siffrorna anger. Som kuriosa kan nämnas att fluglarver förekom i två olika soppåsar och att rester från älg- och andjakt påträffades. Plockad men inte uppäten svamp och oanvända kläder med prislappen kvar fanns också, vilket kan betecknas som onödigt avfall. Rapport plockanalyser SÖRAB 2009

10 (13) En stor mängd mat som skulle ha kunnat ätas upp fanns i avfallet. Det är t.ex. vanligt att bröd slängs. Oöppnade matförpackningar är exempel på onödigt avfall. Påfallande många förpackningar med dryck eller flytande avfall inuti förekom. Det underlättar för sophanteringen om drycken först hälls ut i avloppet innan förpackningen ska slängas, i stället för att den belastar avfallstransport och behandling. I några kommuner var rester av skaldjur vanligare än i andra. Att avfallet förändras över tid på grund av produktutveckling visar de s.k. kaffekapslarna. De förekom i ganska många soppåsar men för några år sedan fanns de inte alls. Dessa kapslar består av kaffe inneslutet i en aluminiumkapsel och används i espressomaskiner. De kan inte sorteras som matavfall och inte som metallförpackning på grund av sin sammansättning. Ett annat liknande exempel på svårsorterat avfall är tepåsar som är gjorda av nylon. Ingen av dessa förpackningar kan lätt öppnas av konsumenten och måste därför sorteras som restavfall trots att de innehåller matavfall. Kaffekapslar 9. ÖVERVÄGANDEN Resultatet redovisas både med och utan korrigering för smuts och fukt. Det kan vara riktigt att torra material som papper suger upp fukt när det slängs tillsammans med vått avfall och att det finns rester av mat i olika förpackningar som gör att förpackningsvikten behöver reduceras. Man kan dock ifrågasätta om inte vikten på matavfallet också skulle behöva korrigeras i så fall, fast åt andra hållet. Det är ju huvudsakligen därifrån som fukten kommer eller dit matresterna borde föras. När korrigeringsfaktorerna används minskar andelen tidningar samt pappers-, plast- och metallförpackningar samtidigt som andelen av alla övriga fraktioner ökar, inte bara matavfallet. Det anser vi inte är rimligt men vi har följt manualen i detta fall. Om man vill förenkla sorteringen i fortsättningen skulle man kunna låta bli att dela upp plastförpackningarna i två olika fraktioner, på samma sätt som förpackningarna sorteras i Förpackningsoch Tidningsinsamlingens insamlingsbehållare. Blött hushållspapper kan läggas tillsammans med matavfall eftersom det kan gå med till biologisk behandling. Kanske skulle man planera Rapport plockanalyser SÖRAB 2009

11 (13) fraktionerna utifrån behandlingsbarhet och ansvar, såsom vi har åskådliggjort i cirkeldiagrammet i kap.7.2. Samtidigt kan man inte göra om fraktionerna så mycket om man vill jämföra resultatet från denna plockanalys med resultatet från kommande undersökningar. För att underlätta analyserna vore det önskvärt att soppåsarna inte var så trasiga och nerkladdade. Vi ifrågasätter manualens beskrivning av hur provneddelningen ska gå till. Ju mindre hantering av avfallet desto bättre analysresultat kan man få fram. I och med omblandningen går påsar med matrester, kattsand och liknande material sönder och smetar ner annat avfall så att vissa delar inte kan identifieras. Det blir också svårt att rent praktiskt sära på olika fraktioner. En framtida utveckling av matavfallsinsamling gör att mängden matavfall i restavfallet kommer att minska successivt, något man behöver ta hänsyn till vid planering av kommande plockanalyser. Arbetet tar längre tid när mängden matavfall är mindre. Det kan också vara intressant att sortera påsar med både matavfall och restavfall för att se på hur välsorterat avfallet är. Längre hämtningsintervall för restavfallet påverkar också analyserna genom att avfallet förändras ju längre tid de ligger i soppåsarna innan de analyseras. Matavfall kan se ut på olika sätt 10. SLUTSATSER Mängden farligt avfall och elavfall är liten. 0,5 % betyder ändå att det kan finnas 500 ton farligt avfall och elavfall i SÖRAB-kommunernas kärl- och säckavfall varje år, eftersom den årliga avfallsmängden är ca 100 000 ton. Resultatet visar att den största avfallsfraktionen var matavfall som skulle kunna återvinnas genom biologisk behandling. Ungefär hälften av avfallet är biologiskt behandlingsbart. En stor del av avfallet, ca 24 %, korrigerad siffra, bestod av returpapper och förpackningar som omfattas av producentansvar. Andelen metallförpackningar var minst. Mer material skulle kunna Rapport plockanalyser SÖRAB 2009

12 (13) återvinnas om hushållen använde producenternas insamlingssystem i stället för att slänga tidningar och förpackningar i soppåsen. FIA AB anser att man inte kan dra alltför långtgående slutsatser av plockanalyserna trots det omfattande underlaget. Även om urvalet har gjorts noggrant i varje kommun kan resultatet bli missvisande. Man vet t.ex. inte alltid var familjer med blöjbarn bor. Om man sorterar avfall från ett område med många blöjbarn blir det mindre av andra fraktioner. Något hushåll har rensat bokhyllan och slängt kassar med böcker vilket kan märkas i resultatet. Mängden elavfall påverkas stort av om någon slängt en tung elapparat eller lamparmatur, även om mängden elavfall totalt sett är mycket liten. Andra tunga föremål påverkar också även om de är udda. Man kan dock se att mängden matavfall är stor och att det till viss del syns i resultatet från småhusen om kommunen har matavfallsinsamling eller inte. Nu har vi lekt färdigt! 11. REFERENSER Skriftliga Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl och säckar, RVF Utveckling 2005:19 Sammanställning av plockanalyser mellan åren 2001-2006, augusti 2009, SÖRAB Plockanalys av hushållsavfall, mars 2006, SÖRAB Plockanalys - elektronik och farligt avfall i hushållsavfall från flerfamiljshus i Upplands Väsby, september 2006, SÖRAB Muntliga Ingrid Olsson, SÖRAB Ylva Grill, SÖRAB Nina Avdagic, Danderyds kommun Ann Ljusnefors Norstedt, Järfälla kommun Rapport plockanalyser SÖRAB 2009

13 (13) Elisabeth Thelning, Lidingö stad Kristina Sjöblom, Sollentuna Energi Carin Tullberg, Solna stad Nina Isaksen, Sundbybergs stad Kristina Magnell, Täby kommun Beata Wall Aronsson, Upplands Väsby kommun Beri Fajic, Vallentuna kommun Rapport plockanalyser SÖRAB 2009

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 1 (18) Danderyd Antal invånare 30 851 Antal hushåll ca 12 746 Andel hushåll i småhus, ca 54 % Andel hushåll i flerbostadshus, ca 46 % Hämtningsintervall småhus Viktbaserad taxa Hämtning av matavfall Antal hemkomposter Hämtning av grovavfall Hämtning av trädgårdsavfall Antal miljöstationer Övrig insamling av farligt avfall Insamling av elavfall Återvinningscentral (åvc) Antal återvinningsstationer (åvs) Varje vecka Ja Nej 203 st Hämtas efter särskild beställning och mot avgift Hämtas efter särskild beställning och mot avgift, även abonnemang på 370 l kärl förekommer. 2 st Hämtas inte vid fastighet Hämtas från fastighet mot avgift. Miljöskåp i Mörby C för småelektronik, batterier och ljuskällor. Saknas i Danderyd 4 st kompletta Antal invånare/komplett åvs 7 713 Fastighetsnära insamling av returpapper (tidningar) Fastighetsnära insamling av förpackningar Småhus kan köpa kärl och få hämtat utan särskild avgift t.o.m. 091231. Flerbostadshus kan beställa hämtning av entreprenör. Flerbostadshus kan beställa hämtning av entreprenör. Mängd insamlat kärl- och säckavfall 7 395 ton Mängd kärl- och säckavfall/inv 237 kg Det som är mest speciellt för Danderyd är vikttaxan, att boende i småhus kan köpa kärl för tidningar och få dessa hämtade utan avgift. Fr.o.m. 100101 kommer hämtningen inte att vara avgiftsfri.

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 2 (18) Urval Flerbostadshus: Vi har valt flerbostadshus där hämtningsintervallet är en gång i veckan och där vi har hämtat avfall från ca 25 stycken 660 liters kärl. Det är en blandning av höghus och trevåningshus. Vi har undvikit att tömma från småhus som är ombildade till bostadsrättsföreningar och som därmed klassas som flerbostadshus. Urvalet är fördelat över kommunen men de flesta hämtningar var koncentrerade till Stocksund, Inverness och Djursholm. Vissa hämtningar förekom från Nora. Inga hämtningar gjordes från Enebyberg. Både bostadsrätter och hyreshus har analyserats. Vi har undvikit att hämta från äldreboenden, gruppboenden, verksamheter och företag. Hur många flerbostadshus som har fastighetsnära insamling av annat avfall än hushållsavfall är okänt. Det är också okänt hur många i hushållen som är barn respektive äldre. De flesta av de utvalda områdena har inte nära till en återvinningsstation men en stor andel har relativt nära till kommunens miljöstationer. Småhus: Vi har slumpmässigt valt ut hämtning av ca 130 stycken 190 liters kärl från en- och tvåfamiljshus med regelbunden tömning en gång i veckan. Med en- och tvåfamiljshus avses främst villor och kedjehus. I hämtningen kan hushåll i samfälligheter ha ingått i viss utsträckning. Hämtning har skett jämt fördelat över hela kommunen i olika slumpmässigt valda delområden. En riktlinje har varit att hämta ca 30 kärl per delområde. Vi har undvikit att hämta från äldreboenden, verksamheter och företag. Det är okänt hur många i hushållen som är äldre eller har barn. Det är även okänt hur många av de slumpmässigt valda hushållen som har fastighetsnära hämtning av returpapper och trädgårdsavfall. Vad gäller returpapper är anslutningsgraden i kommunen relativt hög bland enfamiljshus men hushållen behöver inte ställa ut sina kärl vid varje tömningstillfälle. Totalt finns det ca 570 trädgårdsabonnenter i hela kommunen. Vad gäller hemkomposterna så finns dem jämt fördelade över hela kommunen. Kanske lite fler i Djursholm än i övriga delar i kommunen.

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 3 (18) Järfälla Antal invånare 64 355 Antal hushåll ca 27 850 Andel hushåll i småhus, ca 38 % Andel hushåll i flerbostadshus, ca 62 % Hämtningsintervall småhus Viktbaserad taxa Hämtning av matavfall Antal hemkomposter Hämtning av ej brännbart kärl- och säckavfall Hämtning av grovavfall Hämtning av trädgårdsavfall Antal miljöstationer Övrig insamling av farligt avfall Insamling av elavfall Återvinningscentral (åvc) Antal återvinningsstationer (åvs) Behovshämtning Nej Nej 1 712 st Hämtas efter särskild beställning från småhus om det ryms i den Grå boxen. Vissa flerbostadshus har motsvarande tjänst med Grått kärl. Hämtas efter särskild beställning och mot avgift om mer än en gång per år i småhus, flerbostadshus alltid mot avgift Hämtas efter särskild beställning och mot avgift, även abonnemang på 370 l kärl förekommer. Endast på återvinningscentralen Från fastighet eller lägenhet efter särskild beställning utan avgift. Miljöbox för småhus. Från fastighet utan särskild avgift. Miljöbox för småhus Finns i kommunen (Görvälns åvc) 17 st kompletta, dessutom ca 65 st enstaka singelbehållare för returpapper och glasförpackningar Antal invånare/komplett åvs 3 786 Fastighetsnära insamling av returpapper (tidningar) Fastighetsnära insamling av förpackningar Fastighetsägare i flerbostadshus kan beställa hämtning av valfri entreprenör Fastighetsägare av flerbostadshus kan beställa hämtning av valfri entreprenör Mängd insamlat kärl- och säckavfall 14 390 ton

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 4 (18) Mängd kärl- och säckavfall/inv 228 kg Det som är mest speciellt för Järfälla är att småhusen har behovshämtning av kärl- och säckavfall och att det finns en särskild insamling av ej brännbart avfall från småhus samt från vissa flerbostadshus. Urval Flerbostadshus Slumpmässigt urval av kärl (660 l samt 370 l) som hämtas en gång per vecka, från olika kommundelar. Ålderstrukturen på fastigheterna är blandade. Fastighetsägare i urvalet består av olika Brf eller hyreshus (JHAB). De flesta har gemensam insamling av el-avfall, en har gemensam insamling av farligt avfall. Några hushåll komposterar. Småhus De kärl som ingår i urvalet (130 st 140 liters kärl) har behovshämtning/abonnemang med hämtning onsdagar. Antalet tömda kärl från varje kommundel bygger på samma procentuella fördelning som antalet hushåll per kommundel. Urvalet är slumpvis fördelat. Brännbart grovavfall Tre 6 m 3 vippcontainrar har valts ut från områden som har Grått kärl (660 l) för ej brännbart avfall.

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 5 (18) Lidingö Antal invånare 43 111 Antal hushåll ca 20 290 Andel hushåll i småhus, ca 35 % Andel hushåll i flerbostadshus, ca 65 % Hämtningsintervall småhus Viktbaserad taxa Varje vecka vanligast Nej Hämtning av matavfall Nej men ska påbörjas i april 2010 Antal hemkomposter Hämtning av grovavfall Hämtning av trädgårdsavfall Antal miljöstationer Övrig insamling av farligt avfall Insamling av elavfall Återvinningscentral (åvc) Antal återvinningsstationer (åvs) Uppgift saknas Hämtas efter särskild beställning och mot avgift om mer än en gång i småhus, flerbostadshus alltid mot avgift och de kan välja bland fyra olika entreprenörer. Hämtas två gånger per år utan avgift, även abonnemang på 370 l kärl förekommer. Endast på återvinningscentralen Röd box i småhus, ambulerande miljöbil (utan avgift) Röd box i småhus, ambulerande miljöbil (utan avgift) Större elavfall hämtas tillsammans med grovavfall. Finns i kommunen (Stockby åvc) 19 st kompletta, singelbehållare för returpapper och glasförpackningar på 5 platser. Antal invånare/komplett åvs 2 269 Fastighetsnära insamling av returpapper (tidningar) Fastighetsnära insamling av förpackningar Småhus kan köpa kärl och få hämtat mot avgift, flerbostadshus kan beställa hämtning av valfri entreprenör Flerbostadshus kan beställa hämtning av valfri entreprenör men det finns inte på så många ställen. Mängd insamlat kärl- och säckavfall 9 587 ton Mängd kärl- och säckavfall/inv 228 kg

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 6 (18) Det som är mest speciellt för Lidingö är att småhusen har kärl för tidningar. Urval Flerbostadshus Hämtning måndag en gång per vecka, mängd 25 st 660 l kärl i 12 st Brf och 13 st hyresrätter. 32 % av dem har långt till återvinningsstationer, 56 % är höghus. Småhus Hämtning tisdag en gång per vecka, mängd 130 st 190 l kärl. 31 % är radhus, 12 % har långt till en återvinningsstation, 12 % är ny bebyggelse, ca 5-6 år.

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 7 (18) Sollentuna Antal invånare 62 097 Antal hushåll ca 25 624 Andel hushåll i småhus, ca 48 % Andel hushåll i flerbostadshus, ca 52 % Hämtningsintervall småhus Viktbaserad taxa Hämtning av matavfall Antal hemkomposter Hämtning av grovavfall Hämtning av trädgårdsavfall Antal miljöstationer Övrig insamling av farligt avfall Insamling av elavfall Återvinningscentral (åvc) Antal återvinningsstationer (åvs) Antal invånare/komplett åvs Fastighetsnära insamling av returpapper (tidningar) Fastighetsnära insamling av förpackningar Behovshämtning Ja Ja, frivillig, sedan många år. 2 500 st Hämtas efter särskild beställning och mot avgift Hämtas efter särskild beställning och mot avgift, även abonnemang på 370 l kärl förekommer 1 st Röd box för småhus, hämtning 1 g/år utan avgift, hämtning mot avgift i flerbostadshus Röd box i småhus som farligt avfall, flerbostadshus hämtning 1 g/månad utan avgift, vitvaror alltid utan avgift Saknas i kommunen 18 st kompletta, dessutom ett 60-tal singelbehållare för returpapper och glasförpackningar 3 450 (men behållarna är ojämnt fördelade i kommunen) Fastighetsägare av flerbostadshus kan beställa hämtning av valfri entreprenör Flerbostadshus kan beställa hämtning av valfri entreprenör Mängd insamlat kärl- och säckavfall 13 294 ton Mängd kärl- och säckavfall/inv 217 kg

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 8 (18) Det som är mest speciellt för Sollentuna är att alla har möjlighet att sortera ut matavfall sedan många år. Fastighetsägarna kan välja mellan egen kompost, att sortera i två kärl, matavfall respektive brännbart eller att bara ha ett kärl med blandat avfall. Småhusen har behovshämtning. Alla betalar avgift efter vikt. Urval Samtliga fastigheter som ingår ha egen kompost eller sorterar ut matavfall för hämtning. Flerbostadshus Antal hushåll i Sollentunahems fastigheter Övriga fastigheter, föreningar, privata fastigheter 6 300 st 6 915 st Därför väljer vi att hämta restavfall från 50 % föreningar och 50 % från Sollentunahems fastigheter. Totalt 25 kärl, 660 lit. Adresser med schemalagd hämtningsdag 1g/v, tisdag. Adresserna ligger i Helenlund, Edsberg, Silverdal, Norrviken, Rotsunda och Häggvik. Småhus I plockanalysen ingår endast restavfall från småhus, ej samfälligheter, antal 8 984. Hushållen är indelade i följande kategorier: Beskrivning 1. Västra Sjöberg/Brunkebergsåsen/Landsnora Stora tomter, stora hus, sjönära 2. Viby/Vaxmora Radhus, mindre hus, -90/70 -tal 3. Rotebro Radhus -60 tal 4. Edsviken Trädgårdsstad, etabl villabebyggelse 5. Silverdal Byggår 2007 och framåt Sollentuna har behovshämtning från småhus. Det innebär att vi aldrig vet vilka fastigheter som väljer att ställa ut sina kärl vid insamling av restavfall för plockanalys år 2009, 2012, 2016 eller 2020. För att orsaka minsta möjliga avvikelse, tas en adresslista med gator som har hämtningsdag onsdag. Urvalet av småhus går till så att antalet kärl att hämta/gata anges. Uppgivet antal kärl töms med start från nr 1. Antal kärl som töms är 130 st.

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 9 (18) Solna Antal invånare 65 289 Antal hushåll ca 34 500 Andel hushåll i småhus, ca 1 % Andel hushåll i flerbostadshus, ca 99 % Hämtningsintervall småhus Viktbaserad taxa Hämtning av matavfall Antal hemkomposter Hämtning av grovavfall Hämtning av trädgårdsavfall Antal miljöstationer Övrig insamling av farligt avfall Insamling av elavfall Återvinningscentral (åvc) Antal återvinningsstationer (åvs) Varje vecka, varannan om hushållet sorterar matavfall Nej Frivillig insamling just påbörjad Ett 10-tal Hämtas efter särskild beställning och mot avgift Hämtas efter särskild beställning och mot avgift 3 st och miljöbil Röd box i småhus, fastighetsägare av flerbostadshus erbjuds hämtning om låst skåp finns. Från fastighet efter särskild beställning, Röd box i småhus, hämtning var fjärde vecka i flerbostadshus, avgiftsfritt. Saknas i kommunen 32 st kompletta, enstaka singelbehållare Antal invånare/komplett åvs 2 040 Fastighetsnära insamling av returpapper (tidningar) Fastighetsnära insamling av förpackningar Flerbostadshus kan beställa hämtning av entreprenör Flerbostadshus kan beställa hämtning av entreprenör Mängd insamlat kärl- och säckavfall 19 463 ton Mängd kärl- och säckavfall/inv 275 kg Det som är mest speciellt för Solna är att frivillig matavfallsinsamling håller på att införas. Småhusen har redan kommit igång. Dessutom är mängden kärl- och säckavfall per invånare stor eftersom kommunen har många företag.

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 10 (18) Urval Flerbostadshus Tre underjordsbehållare med hämtning en gång per vecka har valts ut. Området är representativt för Solna och kommer inte att förändras särskilt mycket under de kommande åren. Småhus Från villaområde har urvalet gjorts så att i valt område är det ca 25 procent som har matavfallsinsamling. Det motsvarar den totala andelen av villorna som har insamling av matavfall.

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 11 (18) Sundbyberg Antal invånare 36 079 Antal hushåll ca 19 300 Andel hushåll i småhus, ca 5 % Andel hushåll i flerbostadshus, ca 95 % Hämtningsintervall småhus Viktbaserad taxa Varannan vecka Nej Hämtning av matavfall Ja, obligatorisk, de flesta småhus har hämtning, 32 flerbostadshus har kommit igång. Antal hemkomposter Hämtning av grovavfall Hämtning av trädgårdsavfall Antal miljöstationer Övrig insamling av farligt avfall Insamling av elavfall Återvinningscentral (åvc) Antal återvinningsstationer (åvs) 148 st Mobil insamling (ReTuren) från alla hushåll, även hämtning från grovsoprum eller bemannad container. Hämtas efter särskild beställning och mot avgift Endast på återvinningscentralen ReTuren samlar in farligt avfall med särskilda turer. Även hämtning i fastighet efter beställning. Från fastighet efter beställning mot avgift Finns i kommunen (Kvarnkullen) 11 st kompletta Antal invånare/komplett åvs 3 280 Fastighetsnära insamling av returpapper (tidningar) Fastighetsnära insamling av förpackningar Flerbostadshus kan beställa hämtning av entreprenör Flerbostadshus kan beställa hämtning av entreprenör Mängd insamlat kärl- och säckavfall 8 383 ton Mängd kärl- och säckavfall/inv 232 kg Det som är mest speciellt för Sundbyberg är att obligatorisk insamling av matavfall håller på att införas. Småhusen är redan igång.

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 12 (18) Urval Flerbostadshus Hälften bostadsrättsföreningar och hälften hyresrätter valdes ut, samtliga i centrala Sundbyberg som bedömdes bäst avspegla Sundbyberg som helhet. Fastigheter med matavfallsinsamling, sopsug och underjordsbehållare ingår inte. Småhus Endast fastigheter med 14-dagarshämtning och matavfallsinsamling valdes ut och hemkomposterare ingår därför inte. Fastigheterna som passar in på rätt hämtningsdag ligger i Tulemarken, Ursvik eller Stora Ursvik.

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 13 (18) Täby Antal invånare 62 266 Antal hushåll ca 26 020 Andel hushåll i småhus ca 53 % Andel hushåll i flerbostadshus ca 47 % Hämtningsintervall småhus Viktbaserad taxa Hämtning av matavfall Antal hemkomposter Hämtning av grovavfall Hämtning av trädgårdsavfall Antal miljöstationer Övrig insamling av farligt avfall Insamling av elavfall Återvinningscentral (åvc) Antal återvinningsstationer (åvs) Antal invånare/komplett åvs Fastighetsnära insamling av returpapper (tidningar) Fastighetsnära insamling av förpackningar Varje vecka vanligast Nej Nej 1 724 st Hämtas efter särskild beställning och utan avgift i småhus, mot avgift i flerbostadshus Hämtas tre ggr/år utan särskild avgift, även abonnemang på 370 l kärl förekommer 6 st Från småhus utan särskild avgift i Röd box Från fastighet utan särskild avgift, Röd box i småhus finns i kommunen (Hagby) 5 st kompletta, 17 singelbehållare för glasförpackningar 12 453 st Småhus har fått kärl och får hämtat utan särskild avgift, flerbostadshus kan beställa hämtning av entreprenör Flerbostadshus kan beställa hämtning av entreprenör Mängd insamlat kärl- och säckavfall 14 298 ton Mängd kärl- och säckavfall/inv 234 kg Det som är mest speciellt för Täby är att SÖRAB:s återvinningsanläggning Hagby ligger i kommunen, något som de flesta kommuninvånare känner till och använder sig av. Småhusen har fått kärl för tidningar och får dessa tömda utan avgift.

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 14 (18) Urval Flerbostadshus Småhus Flerbostadshusen i Täby är valda utifrån från följande: Hämtning 1 gång/vecka i 660 liters kärl (ingen komprimering). Sex adresser är plockade från följande områden; Hägernäs (17 kärl), Täby centrala delar (10 kärl) och representerar större och mindre bostadsrätter samt några hyresrätter. Möjligen har två adresser separat tidnings- och glasinsamling. En adress har gångavstånd till ÅVS. Enfamiljshusen är i Täby är valda utifrån följande: Adresser inom områdena Gribbylund och Lahäll eftersom det är ordinarie hämtningsdag. Området Gribbylund representerar blandad bebyggelse, men mest med mindre fastigheter med småfamiljshus eller radhus. Många har fastighetsnära insamling av tidningar. Lång bilväg för övrig fti-insamling. Området Lahäll representerar äldre enfamiljshus med större bostads- och fastighetsyta. De flesta har fastighetsnära insamling av tidningar. Finns ingen naturlig plats att passera för övrig återvinning av fti-material. Transportmedel krävs, dock möjligt att promenera till Näsbydal.

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 15 (18) Upplands Väsby Antal invånare 38 248 Antal hushåll ca 17 300 Andel hushåll i småhus ca 35 % Andel hushåll i flerbostadshus ca 65 % Hämtningsintervall småhus Viktbaserad taxa Hämtning av matavfall Hämtning av grovavfall Hämtning av trädgårdsavfall Antal miljöstationer Övrig insamling av farligt avfall Insamling av elavfall Återvinningscentral (åvc) Antal återvinningsstationer (åvs) Antal invånare/komplett åvs Fastighetsnära insamling av returpapper (tidningar) Fastighetsnära insamling av förpackningar Varje, varannan eller var fjärde vecka Nej Ja fr.o.m. 091001 från småhus, 720 hushåll deltar i den frivilliga insamlingen Hämtas efter särskild beställning och mot avgift Hämtas efter särskild beställning och mot avgift Endast på återvinningscentralen Från fastighet utan särskild avgift, Röd box i småhus Från fastighet utan särskild avgift Finns i kommunen (Smedby) 14 st kompletta 2 732 st Flerbostadshus kan beställa hämtning av entreprenör Flerbostadshus kan beställa hämtning av entreprenör Mängd insamlat kärl- och säckavfall 9 344 ton Mängd kärl- och säckavfall/inv 248 kg Det som är mest speciellt för Upplands Väsby är att frivillig insamling av matavfall håller på att införas. Först ut är småhusen där många har fått erbjudande om att börja sortera.

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 16 (18) Urval Flerbostadshus Containrar från fyra områden med flerbostadshus har valts ut. Totalt är det 120 lägenheter. Boendeformen är både hyresrätter och bostadsrätter. Kommunen har fler hyresrätter än bostadsrätter vilket gör att fler containrar från hus med hyresrätter än med bostadsrätter valts ut. Husen är byggda på 60-talet, 70-talet och 90-talet. Lägenheterna består övervägande av 3:or men det finns också ett stort antal 1:or och 2:or. Ett mindre antal lägenheter är 4:or. Husen är 2- till 4-våningshus. Endast områden som saknar fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar finns med i urvalet. Småhus Småhus från sex vägar har valts ut. De ligger i olika områden i kommunen. Urvalet består av både äldre och nyare hus, både friliggande villor med större tomter och radhus eller kedjehus med mindre tomter. Småhusen är utvalda så att de avspeglar de olika hämtningsintervall som finns i kommunen. Andelen veckohämtning, fjortondagarshämtning och månadshämtning är den samma som kommunen i sin helhet. Matavfallsinsamlingen från småhus började 1 oktober med anledning av detta så har även ett antal småhus som har matavfallsinsamling valts ut i plockanalysen. Den procentuella andelen avspeglar de antal som har denna hämtning.

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 17 (18) Vallentuna Antal invånare 28 954 Antal hushåll ca 8 326 Andel hushåll i småhus ca 67 % Andel flerbostadshus ca 33 % Hämtningsintervall småhus Viktbaserad taxa Hämtning av matavfall Antal hemkomposter Hämtning av grovavfall Hämtning av trädgårdsavfall Antal miljöstationer Övrig insamling av farligt avfall Insamling av elavfall Återvinningscentral (åvc) Antal återvinningsstationer (åvs) Antal invånare/komplett åvs Fastighetsnära insamling av returpapper (tidningar) Fastighetsnära insamling av förpackningar Varje vecka vanligast Nej Nej Ca 1 000 st, osäker uppgift Småhus har möjlighet att få hämtning 2 ggr/år utan särskild avgift. Hämtning efter särskild beställning och mot avgift i flerbostadshus Möjlighet att få hämtning 2 ggr/år utan särskild avgift 5 st Ingen hämtning av farligt avfall förekommer Från fastighet utan särskild avgift, 2 ggr/år från småhus, en gång/månad i flerbostadshus Finns i kommunen (Löt) 10 st kompletta, dessutom enstaka singelbehållare för glasförpackningar och ca 70 st för returpapper 2 895 st Flerbostadshus kan beställa hämtning av entreprenör Flerbostadshus kan beställa hämtning av entreprenör Mängd insamlat kärl- och säckavfall 6 850 ton Mängd kärl- och säckavfall/inv 231 kg Det som är mest speciellt för Vallentuna är att kommunen har många fritidshus till skillnad från övriga SÖRAB-kommuner.

Bilaga 1 Uppgifter om kommunerna 18 (18) Urval Flerbostadshus Totalt 25 st. 660 l kärl. Hämtning med baklastande bil varje vecka i 660 l kärl. Bostadsrätter område 1 Antal kärl: 3 st. 660 l kärl Antal boende: Ca 83 Bostadsrätter område 2 Antal kärl: 8 st. 660 l kärl Antal boende: Ca 300 Bostadsrätter område 3 Antal kärl: 7 st. 660 l kärl Antal boende: Ca 85 Hyreslägenheter Antal kärl: 7 st. 660 l kärl Antal boende: Ca 114 Småhus Totalt 130 st kärl. Hämtning med baklastande bil varje vecka i 190 eller 140 l kärl. Plockdag: 2009-11-04 Snapptuna Antal kärl: 50 Östra Ormsta Antal kärl: 50 Kragstalund Antal kärl: 30

Furumo Irebrand Avfallskonsult AB Bilaga 2 Instruktioner till kommunerna Instruktioner för avfallsansvariga på kommunerna inför den kommande plockanalysen Till dessa instruktioner bifogas ett hämtningsschema där det anges vilken dag villor respektive flerfamiljshus ska hämtas i varje kommun. Dagarna är utvalda för att få en så mycket som möjligt varierad boendestruktur. Det innebär bl.a. att flerfamiljshusen hämtningsdagar är en dag när det är många veckohämtningar i flera olika bostadsområden. Vi vill undvika hämtställen med hämtning 2 ggr i veckan eftersom det kan ge ett felvisande underlag. Villornas hämtningsdagar är utvalda utifrån veckor då alla kärl töms (i de kommuner som har lätta och tunga veckor) och dagar då man kan hämta från olika kategorier av villor i olika delar av kommunen. Urvalen är gjorda utifrån till mig sända hämtningslistor från respektive kommun, diskussioner med er avfallshandläggare och diskussioner med entreprenörernas driftledare. Dagen efter att soporna samlats in kommer de att plockas igenom. Ni är naturligtvis välkomna till Löt och följa sorteringen av era sopor. Vi vill få in ungefär ett ton till Löt som vi kommer att ta ut 500 kg från till analysen. Det innebär att villadagen ska 130 villor hämtas och flerfamiljshusdagen ska motsvarande 25 stycken 660 l kärl hämtas. Eftersom det kan vara olika storlek på flerfamiljshusens behållare så får ni göra omräkning beroende på vilka hämtningsställen ni väljer. (1 st. 660 l två st. 370 eller 3 st. 240 l) Jag har varit i kontakt med samtliga av entreprenörernas driftledare och informerat om hur insamlingen kommer att gå till. De kommer också samtidigt med er få schemat för hämtningsdagar och egna instruktioner. Instruktioner 1. Kontrollera vilka hämtningsdagar din kommun fått. Skulle valda dagar inte passa så hör snabbt av er till mig. 2. Välj ut lämpliga adresser/gator som ska hämtas. Ni kan antingen välja x antal i ett område eller x antal på den och den gatan. I diskussionen vi hade tillsammans med SÖRAB så framkom synpunkten att exakt gatuadress inte skulle anges. 3. Försök välja områden så att det blir representativt för kommunen. Dokumentera hur urvalet är gjort (viktigt inför kommande plockanalyser). Det innebär en kort beskrivning av de utvalda områdena. Exempelvis höghus 12 våningar, trevåningshus med många små lägenheter, gammal villabebyggelse, radhus, landsbyggd m.m. Ange också varför dessa områden valdes och också antal eller procent hämtningar som är gjorda i varje typ av område. Skicka en kopia av dokumentationen till mig, den kommer att bifogas redovisningen. 4. Gör upp med entreprenören om hämtningen. Jag beräknar att åtgår cirka 8 timmar per hämtningsdag inklusive transport till Löt. De ska leverera avfallet på Löt mellan kl 14 00 och 15 00. De ska också ta med sig det avfall som finns på Löt och lämna det till en omlastningsstation. Det vägs in på er egen kommun även om det kommer från någon annan. Vi kommer i plockanalysen att som metod utgå från Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl och säckar RVF Utveckling 2005:19. Hur vi ska arbeta finns också beskrivet i SÖRAB:s förfrågningsunderlag för upphandlingen av detta uppdrag. Har ni några frågor så hör gärna av er till mig Janne Furumo 070 331 61 16 Post- och besöksadress Org. Nr. Telefon www.fiaab.se Tjusta 556700-8262 08-584 807 80 fia@fiaab.se 197 93 BRO Bankgiro Fax Innehar F-skattebevis 5850-0489 08-584 807 71

Avfallskonsult AB Bilaga 3 Instruktioner till entreprenörerna Instruktioner för driftsledare/produktionsansvariga inför den kommande plockanalysen Till dessa instruktioner bifogas ett hämtningsschema där det anges vilken dag villor respektive flerfamiljshus ska hämtas i varje kommun. Dagarna är utvalda för att få en så mycket som möjligt varierad boendestruktur. Det innebär bl.a. att flerfamiljshusen hämtningsdagar är en dag när det är många veckohämtningar i flera olika bostadsområden. Vi vill undvika hämtställen med hämtning 2 ggr i veckan eftersom det kan ge ett felvisande underlag. Villornas hämtningsdagar är utvalda utifrån veckor då alla kärl töms (i de kommuner som har lätta och tunga veckor) och dagar då man kan hämta från olika kategorier av villor i olika delar av kommunen. Urvalen är gjorda utifrån till mig sända hämtningslistor från respektive kommun, diskussioner med er driftsledare/produktionsansvariga och diskussioner med kommunernas avfallsansvariga. Ni kommer att få en lista för varje dag som ska hämtas av er kommuns avfallsansvarige. Den kommer inte att tala om exakta adresser utan vilka gator eller områden som ni ska hämta från och hur många kärl/säckar från var och än av dessa som ska hämtas. Sammanlagt ska 130 villor hämtas på villadagen och motsvarande mängd 25 st. 660 l kärl på flerfamiljsdagen. Soporna får inte vara komprimerade. Det innebär att ni kan använda en vanlig sopbil men ha plattan längst fram. När soporna är insamlade ska de köras till Löt avfallsanläggning och levereras dit mellan 14 00 och 15 00. Chauffören kommer att få med sig de sopor vi plockat igenom under dagen och lämna till omlastning. Väg in det på er egen kommun. Hör av er till mig om ni har några frågor. Janne Furumo 070-331 61 16 Post- och besöksadress Org. Nr. Telefon www.fiaab.se Tjusta 556700-8262 08-584 807 80 fia@fiaab.se 197 93 BRO Bankgiro Fax Innehar F-skattebevis 5850-0489 08-584 807 71