Prövning i HISTORIA A-KURS

Lärare: Åke Wigren ake.wigren@orebro.se tfn: 019-21 64 10 Prövning i HISTORIA A-KURS

Välkommen till prövning i A-kursen i historia! Kursbok: Alla tiders historia A Författare: Bergström, Löwgren & Almgren Prövningens innehåll En prövning innefattar både skriftliga och muntliga moment. Det skriftliga momentet består av en aulaskrivning samt en enskild fördjupning. Det muntliga momentet består av ett muntligt förhör tillsammans med en lärare. Skriftliga moment: - Aulaskrivningen sker på Komvux. Skrivningen omfattar hela kursinnehållet och frågorna är av faktakaraktär. För att underlätta dina studier så medföljer ett häfte med instuderingsuppgifter som du gör ifall du anser att du har nytta av det. - Historiska problem. Du ska lämna in ett av problemen skriftligt vid det muntliga förhöret (se bilaga). Muntliga moment: - Efter att du har gjort skrivningen ska du kontakta den lärare som är ansvarig för prövningen för att bestämma tid för den muntliga förhöret. Denna har karaktären av övergripande frågor om hela kursinnehållet där det finns utrymme för diskussion om långa linjer och samband i historien. - Historiska problem. Till det muntliga förhöret ska du ha gjort sex stycken fördjupningar (se bilaga), varav en lämnas in skriftligt (se ovan). Dessa ger dig möjlighet att gå på djupet i ett antal viktiga historiska problem. Kursens innehåll En A-kurs behandlar hela historien i olika epoker. Kursen börjar med antiken och slutar med andra världskriget. Nedan följer en kort beskrivning av varje epok för att du som studerande ska få en inblick i innehållet. Sidhänvisningar ges till kursboken. Antiken (600fkr-600ekr) Sid 21-44. Kapitlet berättar dels om de grekiska stadsstaterna och de stora filosoferna dels om Roms storhet och nedgång. Konst och byggnadsstilar som gjort epoken berömd studeras också. Medeltiden (600-1500) Sid.45-74 Medeltiden är en epok som inleds med folkvandringstiden och islams framväxt och expansion. Medeltidens Europa innefattar riddare och tornerspel i det feodala samhället och i dess kölvatten sker korstågen, digerdöden och städernas framväxt. I Norden kännetecknas perioden av vikingatid, den svenska statens födelse, Kalmarunion och Engelbrektsupproret. I Amerika står de indianska högkulturerna, Maya, Aztek och Inka på sin höjdpunkt. 1

Upptäckternas och enväldets tid (1500-1700) Sid 75-120. Upptäckternas tidevarv. Européerna upptäcker världen och en ny världsbild tar form både inom vetenskapen och geografin. De europeiska kungarna är enväldiga och solar sig i glansen av sina palats. Den Lutherska reformationen och den katolska motreformationen präglar Europa med alla dess krig där Sverige kom att spela en framträdande roll som stormakt då de svenska karolinerna stred på Europas slagfält. I Sverige byggs nationalstaten upp av Gustav Vasa och förvaltas vidare av andra statsmän så att grunden för dagens Sverige formas. Upplysningstiden(1700-1750) Sid 121-142. Européernas kamp om herraväldet i Amerika leder så småningom till att USA bildas. Handeln börjar uppvisa nya varor såsom porslin från ostindiska kompaniet och slavar. Kungarnas enväldiga styre börjar till slut att ogillas och idéer om människors lika värde och ny syn på vetenskap börjar spridas bland de belästa, dessa tankeströmningar brukar benämnas upplysningstiden. Den svenska 1700-talsepoken inleds med frihetstiden och avslutas med ett gustavianskt envälde. Revolutionernas tid (1750-1850) Sid 143-186 När upplysningsidéerna sprids till den stora massan tar de saken i egna händer och gör den franska revolutionen. I England sker också en revolution, en industriell sådan. Revolutionerna föder ideologier och nationalism i Europa. I norden förlorar Sverige Finland och hamnar i union med Norge. Det svenska ståndssamhället går mot sin upplösning. Världserövring och världskrig (1850-1920) Sid 187-242 De europeiska, imperialistiska staterna delar upp Afrika och Asien mellan sig. Befolkningstillväxten i Europa gör att människor börjar att flytta i allt större utsträckning, framförallt var utvandringen stor till Amerika. Nationalismen börjar växa och länder som tidigare varit uppdelade slår sig nu samman samtidigt som nationer under utländskt styre reser allt starkare krav på att bli egna stater. Dettta leder till bl.a. den ryska revolutionen och första världskriget. Industrialiseringen sprider sig ut över Europa och världen, nya uppfinningar och ny teknik gör att hjulen rullar allt fortare. I industrialiseringens kölvatten följer arbetarrörelsen och de olika ideologierna. I Sverige vaknar folkrörelserna och liberalisering sker för handel och företagande. Demokratier och diktaturer (1920-1945) Sid.243-276. Mellankrigstiden förde med sig både det glada 20-talet och börskrasch på Wall Street. Nationernas förbund bildades men lyckades inte med sina föresatser att förhindra storkrig. Tyskland hade ekonomiska problem med inflation och krigsskadestånd, vilket banade vägen för Hitler och nazismen. Detta ledde i sin tur till att det andra världskriget inleddes i Europa och kom att sätta stora delar av världen i brand. Elevbeskrivningar från Skolverket (1994). Dessa beskriver i stora drag vad som avgör betyget som en studerande får. Godkänd Gustav deltar aktivt i lektionerna, för anteckningar och läser läxorna. Han ser vissa samband mellan olika fakta, men urskiljer inte alltid väsentligheter i sina svar. Även om Gustav ser vissa samband mellan fakta ser han inte alltid helheten. Han uppvisar en hel del 2

faktakunskaper men tar även med irrelevanta fakta. Han har visst intresse för historiska personer, inte minst för personers egenheter. Han har inte någon benägenhet att självmant sätta in personerna i deras sammanhang. Gustav saknar en mer övergripande kronologisk kunskapsram men kan på ett förenklat sätt jämföra epoker med varandra. Han kan även jämföra vissa företeelser i nuet som bostäder och krig med motsvarande under äldre tid, exempelvis under 1600-talet. Han kan återge konkreta händelseförlopp, exempelvis huvuddragen i ett krig. Gustav kan också följa konkreta längdsnitt på ett förenklat sätt men har svårare att följa mer abstrakta längdsnitt som sådana som handlar om maktförhållanden. Gustav kan återge historiska händelseförlopp med inslag av orsaksförklaring, men han kan inte gradera orsakerna. Gustav kan visa på konsekvenser, dock utan att skilja på kort och lång sikt. Man märker också att Gustav kan urskilja tydliga perspektiv och intressen. Han observerar exempelvis att filmen Röda Nejlikan berättar ur adelns perspektiv och vid läsning av dokument från det kalla kriget ser han om det är skrivet ur amerikanskt eller ryskt perspektiv. För att komma fram till detta behöver han viss lärarhjälp. I enkla berättelser kan Gustav gestalta personer och beskriva historiska miljöer med tidstypiska detaljer. Gustav kan på ett enkelt sätt beskriva och kommentera kartor och diagram. Han gör vissa jämförelser och drar slutsatser ur dem. Han hänger med i lektionssamtal när gruppen arbetar med källmaterial och kan med lärarhjälp sätta materialet i sitt sammanhang. Han ser skillnader mellan källor och berättelser och deltar i diskussionen om olika typer av källmaterial. På biblioteket hittar Gustav svar på frågor men nöjer sig ofta med uppslagsböcker eller första bästa bok. Vid mer komplicerade frågeställningar behöver Gustav hjälp med att reda ut frågeställningen. Annars finns det risk att han hamnar ute i periferin. Gustav har viss svårighet att läsa selektivt. Vid redovisningar märks det också att han är något osjälvständig och bunden till förlagan. Väl godkänd Viktoria deltar aktivt i undervisningen. Hon nöjer sig inte med att registrera lärarens eller bokens framställning utan vill förstå. Därför ställer hon relevanta frågor som för undervisningen framåt. Viktoria använder sina kunskaper om epoker och utvecklingslinjer som referens och kan skildra ett mer sammansatt händelseförlopp. Hon kan visa paralleller och kan diskutera vad som har förändrats och vad som har bevarats. Viktoria förstår att olika gruppers intressen kommer till uttryck i historiska händelser. Hon reflekterar kring orsak och verkan. Förutom att hon kan sätta in händelserna i orsakssammanhang kan hon också i viss mån vikta orsaker. Hon förstår att skilja ut händelser på kort och lång sikt. Viktoria skaffar sig en flerfasetterad bild av den tid hon studerar och lever sig in i den tidens synsätt och villkor. Hon tar även själv ställning till gångna tiders problem, exempelvis skuldfrågan i andra världskriget, och motiverar sina ställningstaganden med enkla moraliska principer. Viktoria använder sina historiska kunskaper i diskussioner om dagsaktuella problem på olika håll i världen. 3

Viktoria kan självständigt kommentera en historisk källa i fråga om syfte, trovärdighet, informationsvärde och perspektiv. Hon kan dessutom använda historiskt källmaterial när hon söker svar på uppgifter. Viktoria kan utnyttja kartor, diagram och andra illustrationer. Hon jämför och kommenterar dessa med visst stöd av läraren. Självmant söker sig Viktoria till biblioteket för att få svar på frågor. Hon slår upp i flera böcker även om hon söker svar på enklare frågor. Vid mer komplexa uppgifter försöker hon först sätta sig in i frågeställningen innan hon börjar söka. Hon nöjer sig inte med uppslagsbokens enklare översikt utan arbetar sig metodiskt fram med hjälp av flera böcker till en god lösning. Hon läser selektivt och låter inte boken ta kommandot. Viktorias redovisning är välstrukturerad och självständig. Hon håller sig till ämnet. Hon kan också reflektera, diskutera och ställa frågor. I berättelseform kan hon gestalta personer och miljöer på ett historiskt trovärdigt sätt. Mycket väl godkänd Maria har tagit till sig det stoff som klassen arbetat med under A-kursen. Hon tillämpar dessa kunskaper i olika undervisningssituationer. Hon tänker självständigt och förmår distansera sig från lärobokens och lärarens framställning. I klassamtalen är Maria en tillgång. Hon fångar upp kamraters inlägg, reflekterar, föreslår andra sätt att se och ställer frågor som för undervisningen framåt. Hon kan visa på det som är väsentligt och oväsentligt. I sina uttalanden är hon inte kategorisk. Hon motiverar sina ställningstaganden och är också beredd att ompröva dem utifrån sina betraktelsesätt. Maria associerar lätt över tidsgränser och ämnesgränser. Hon kan dra paralleller med nutiden. Hon kan jämföra moderna företeelser med exempel från äldre tid. I diskussioner om aktuella frågor använder hon sina historiska kunskaper på ett relevant sätt. Hon ser samband mellan det historiska skeendet och exempelvis skönlitteratur och konst. För henne är den medeltida balladen, Don Quijote eller Oliver Twist inte bara litterära verk som hör hemma i svenskundervisningen utan också dokument som bidrar till att fördjupa och bredda förståelsen för historiska epoker. Marias historiska berättelser är informativa och tänkvärda. Träffsäkert fångar hon tidens miljö med väl valda detaljer. Personerna är kunnigt och inlevelsefullt gestaltade och hon har ett medvetet syfte med dem. De får till exempel personifiera olika samhällsklasser samt belysa beroendeförhållanden och gruppintressen. Maria engagerar sig i historiska skeenden, hon går in på djupet och försöker verkligen leva sig in i skilda tider. När hon bedömer historiska händelser och människors handlingar tar hon ställning i termer av rätt och fel, men stannar inte vid det utan försöker sätta sig in i livsbetingelser, tänkande och värderingar för att förstå skeenden och handlingar utifrån tidens villkor. I arbetet med källmaterial är Maria metodisk och kan även utan lärarhjälp analysera mer komplext material samt jämföra och dra egna slutsatser. Maria visar förtrogenhet med olika slags material: kartor; tabeller etc. Hon är hemmastadd i biblioteket och söker sig fram metodiskt. I sin redovisning kan hon använda historiska termer och begrepp på ett korrekt sätt. Hennes arbete är genomtänkt och välstrukturerat och präglas av en reflekterande hållning. LYCKA TILL! 4

Bilaga till prövning i Historia A-kurs Historiska problem OBS! Du skall göra alla men du lämnar bara in ett av problemen skriftligt! De övriga diskuteras muntligt vid förhöret. Din uppgift är att analysera och diskutera nedanstående historiska situationer. Att analysera innebär att undersöka en företeelses olika beståndsdelar, med andra ord att belysa en fråga ur flera olika perspektiv. Det är även viktigt med egna kommentarer till innehållet. Utgå från: Beskrivning av situationen/problemet. Orsaker. Bakomliggande och direkta. Konsekvenser. På lång och kort sikt. Beskrivningen av händelsen kan vara kortfattad. Lägg dock gärna ner mer tid på att analysera orsaker och konsekvenser, dvs. sambanden i historien. Du får gärna kommentera händelserna med egna åsikter med en tydlig motivering. Områden att analysera: 1. Den svenska statens framväxt på 1200-talet. 2. En ny världsbild på 1500-talet. 3. Industriella revolutionen. 4. Franska revolutionen. 5. Första världskriget 6. Förintelsen 5