Systemkonstruktion Z3



Relevanta dokument
Systemkonstruktion Z3

Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY-046)

Systemkonstruktion Z3

Systemkonstruktion Z2

Systemkonstruktion Z2

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia

Ett laddningsbart batteri, Duracell NiMH size AA, är märkt 2050 mah samt 1,2V.

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

LiTH, Reglerteknik Saab Dynamics. Hårdvaruspecifikation Collision avoidance för autonomt fordon Version 1.0

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Reglerteknik Z2. Kurskod: SSY 050 och ERE080. Tentamen

Instruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl , RECOsorptic stl

Tentamen i: Konstruktionselement. Antal räkneuppgifter: 5 Datum: Examinator: Hans Johansson Skrivtid:

Automation Laboration: Reglering av DC-servo

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Laboration i Maskinelement

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: Datum: Examinator: Hans Johansson Skrivtid:

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Mekanisk solros, Digitala projekt(edi021) Kristoer Nordvall, Stefan Windfeldt, Inlämmnad: 4 december 2006

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Momentmätning på roterande axlar. Mark Tierney tel:

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Fysikens lagar och hur dessa påverkar en robot

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

- Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vinkel och varvtalsmätning med pulsgivare

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

ZoomUphill har en teknisk, unik konstruktion:

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Välkomna till Gear Technology Center. 1

Undersökning av hjulupphängning och styrning till ett fyrhjuligt skotarkoncept. Emil Larsson

7.1.1 Modulindelning. Delsystem: Pneumatiskt system. Elmotor för rotation. Axel. Lager. Chuck. Ram. Kylsystem. Sensorer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Tentamen MF1039 DoP Komponenter

Blåsmaskinsanläggningar i serie BB, CB, DB, EB, FB

COMBI Kanalers Kombinations Modul

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Introduktion till Elektriska Drivsystem

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Hydraulik - Lösningsförslag

PROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling.

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.

Systemskiss. Joachim Lundh TSRT10 - SEGWAY 6 december 2010 Version 1.0. Status:

Planetväxelmotorer, DC. 60 Nm Engel ElektroMotoren. Komponenter för automation. Nordela

Kuggväxelmotorer, 3-fas 200W / 30Nm GGM Motor Co., Ltd. Komponenter för automation. Nordela V19.05

36V. Batteridrivna Verktyg LITHIUM-ION

2E1112 Elektrisk mätteknik

Instruktion BASIC Roterande värmeväxlare BCVA, storlek

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan :00-13:00

ELEVINSTRUKTION - BILSIMULERING ALGODOO

Tätningar VVX EKSTRÖM & SÖNER AB

MIO310 OPTIMERING OCH SIMULERING, 4 p

Emotron FDU 2.0 Frekvensomriktare

Tillståndsmaskin (Se separat skrift Tillståndsdiagram som hör till föreläsningen) insignal = övergångsvillkor, tillstånd, utsignal Switch Case

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

27,8 19,4 3,2 = = ,63 = 3945 N = = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

Extrauppgifter Elektricitet

Kraftuttag 9. Innehåll

Tentamen i Digitalteknik, EIT020

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

TAC Forta M800 Ventilställdon

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

Atlet Balance Eldrivna motviktstruckar ET EF EH 1,25 3 ton

EFFEKTIVARE DRIFT med växellösa motorer

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

Elektroteknik MF1016 föreläsning 8, MF1017 föreläsning 6

Välj en högeffektiv elmotor

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Tentamen. TSFS 02 Fordonsdynamik med reglering 14 januari, 2017, kl. 8 12

Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet.

EL1000/1120 Reglerteknik AK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

INSTRUKTIONSBOK EOS UCM-PAKET

Några övningar som kan vara bra att börja med

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

REGLERTEKNIK Inledande laboration (obligatorisk)

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

ryckigt Kör 28 PORSCHEMAG

Kapitel extra Tröghetsmoment

Transkript:

Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY 046) Tentamen 22 oktober 2010 Lösningsförslag

1 Skriv en kravspecifikation för konstruktionen! Kravspecifikationen ska innehålla information kring fordonets prestanda [accelerationsprestanda], drifttid [h], maxlast etc. (Det kan vara nödvändigt att göra överslagsräkningar för att komma fram till vissa krav.) (4p) Lösning: Kravspecen skall innehålla krav och önskemål på maxlast, drifttid och accelerationsprestanda. Alla krav skall vara numrerade för att få full poäng. 1 Kravspecifikation systemet 1.1 Fordonet skall klara av en maximal last på 100 kg. 1.2 Fordonet skall väga maximalt 50 kg. 1.3 Fordonet skall klara av en hastighet på minst 20 km/h (5.5 m/s). 1.4 Fordonet skall accelerera 0-5.5 m/s på 11 s. 1.5 Fordonet skall ha en drifttid på minst 1 h. 2 Kravspecifikation energiförsöjning 2.1 Fordonet skall energiförsörjas med 2 st 12 V batterier. 3 Kravspecifikation fordon 3.1 Fordonet skall konstrueras i alluminium. 4 Kravspecifikation styrning 4.1 Fordonet skall kunna styras via styrhandtag. 4.2 Fordonets hastighet regleras steglöst med hjälp av styrhandtaget. 4.3 Fordonet skall kunna fjärrstyras med hjälp av bluetooth kommunikation. Antag långsam acceleration, ẍ 0, detta medför att kraften F som behävs för att driva systemet kan beräknas från den fjärde ekvationen i modellen, dvs F = T u N gear /r wheel = C l ẋ. Antag att fordonet körs i maxmastighet, 5.5 m/s, effekten blir då F v = C l v 2 = 10 5.5 2 300 W. Batteriets energiinnehåll är 24*14=340 Wh. Detta betyder att vi klara minst en timmes drift i maxhastighet, även inkluderatacceleration samt drift av övrig elektronik. 1

2 Vad är syftet med funktionsanalysen vid arbete med systematisk konstruktion? Gör en funktionsanalys för fordonet? (3p) Lösning: Syftet är att specificera systemets funktioner och systemgränser. Även bryta ned i delsystem. Lösningen bör vara lösningsoberoende. Förslag på funktionsanalys för fordonet: Balansera förare och fordon. Köra framåt/bakåt. Svänga vänster/höger. Lösningsberoende funktionsanalys samt otydliga funktioner ger poängavdrag! 3 Ur miljöhänseende bör massan på fordonet minimeras. Eftersom vikten på fordonet till stor del beror på komponentval, såsom vikt på valda elmotorer etc, är det endast möjligt att minimera åtgången av material till ställningen som du står på och som innehåller komponenterna, i.e. elmotorer, batterier och elektronikkort. På grund av komponenternas utformning är det lämpligt att utforma ställningen som en trapezoid-formad låda, se figur nedan. Ställningen konstrueras i en 6 mm tjock aluminiumplåt, minimering av vikten reduceras sålunda till att minimera användningen av aluminiumplåt. Formulera designen av ställningen som ett optimeringsproblem. Välj design variabler, design parameterar, design funktioner, målfunktion och bivillkor (om sådana finns), och formulera på formen: min subject to: f(x) x min x x max g i (x) 0 g j (x) = 0 2

Eftersom längden på ställningen bestäms av längden på elmotorerna+växellådor, så behöver denna inte tas med i formuleringen utan kan sättas till en konstant. Vidare bör ju elmotor, batteri och elektronikkortet få plats, totalt tar dessa upp en snittarea av 0.05 m 2, för att vara på den säkra sidan antar vi en säkerhetsmarignal på 2, dvs minsta sidoarean som behövs är 0.1 m 2. Elmotor, batteri och elektronikkort kan antas vara placerade ovanpå varandra enligt figuren ovan, komponenterna inklusive viss distans emellan är minst 0.3 m. Bredden på elektronikkortet är 0.39 m, eventuella andra faktorer som påverkar designen gör du ingenjörsmässiga bedömningar för. Lösning: Design variabler: a, b och h (4p) Design parametrar: Längd på ställningen l, och övriga mått i figuren eller i texten. Design funktioner: m = ρv, V = Ah plt, där A är mantelarean och h plt är tjockleken på plåten. Mantelarena kan beräknas som 2(a + b)h/2 + (2 h 2 + (b a) 2 /2 + a + b)l. Målfunktion: Minimera massan = minmera mantelarean, dvs min A = 2(a + b)h/2 + (2 h 2 + (b a) 2 /2 + a + b)l Bivillkor: Höjden h skall vara större än 0.3 m. Bredden b skall vara större 0.39 m, men eftersom trapezoid formad betyder detta att vi måste gör b ännu större, dvs b skall vara större än 0.44 m. Vidare finns ett krav på att sidoarean skall vara minst 0.1 m 2. Längden a skall vara längre än 0.09 m, från datablad på motor. Detta ger: min 2(a + b)h/2 + (2 h 2 + (b a) 2 /2 + a + b)l givet 0.09 a 0 0.44 b 0 0.3 h 0 0.1 (a + b)h/2 0 3

4 Fordonet ska som tidigare nämnts drivas med hjälp av två elmotor. Tyvärr är det ej lämpligt att köra en motorn vid så låga varvtal som det rör sig om i fallet med segwayen (dålig verkningsgrad), för att lösa detta kommer en växellåda att kopplas in mellan motor och hjul. Välj en lämplig motor och utväxling ur datablad! Motivera ditt val! Antagande om ideal växel är tillåtet. (5p) Lösning: Den dimensionerande arbetspunkten kommer att vara vid max accelaration och max hastighet, dvs för att klara av att driva och accelerera fordonet krävs ett visst motormoment, momentet kan beräknas från fjärde ekvationen i modellen. T u = (m totẍ + C l ẋ)r wheel N gear Eftersom N gear är okänd kan vi ej räkna ut erforderligt moment direkt. För att bestämma utväxlingen kan vi utnyttja att lämpligt arbetsvartal 0.7*maxvarvtal. För samtliga motor (enligt datablad) är maxvarvtalet ungefär 3000 rpm. Detta betyder om vi antar att hjulradien är 0.25 m och att vi kör i 5.5 m/s att utväxlingsbehovet är N gear,behov 0.7 3000 2 π r wheel 10 60 ẋ Ur datablad fås då en 1-stegs planetväxel med utväxling 9:1 som lämpligt val, dvs N gear = 9. Varvtalet på motorn blir då 5.5/0.25*9= 198 rad/s 2000 rpm. Momentbehovet kan då bestämmas som: T u = 150 0.5 + 10 5.5) 0.25 9 = 3.6 då det är två elmotorer som tillsammans skall generera detta moment, blir det ca 1.8 Nm per elmotor. Notera att detta är endast maxmoment, vid konstant drift (vid maxhastighet) blir momentet T u = 10 5.5) 0.25 = 0.76 Nm. 9 2 Då maxmomentbehovet kommer att vara det dimmensionerande, används detta för att välja motor. Ur datablad fås att endast 3 motorer är lämpliga (om vi antar att vi inte spänningsreglerar matningsspänningen till 48 V). De aktuella motorerna är 3B-24, 3C-12 samt 3C-24. Dessa klarar av önskat moment of varvtal. Vid jämförelse av märkmoment ser vi att endast 3C-24 har ett märkmoment som är högre än 0.76 Nm (vårt momentbehov vid konstant drift). Denna motor blir därför vårt val. Vidare kontrollerar vi märkeffekten som är på 245 W, vid konstant drift är effektbehovet T omega = 0.76 198 = 152 W, dvs 1.6 gånger större än märkeffekten. 4

5 Är det möjligt att styra elmotorerna direkt från mikrokontrollern? Om inte, varför och ge förslag på hur man kan göra! (2p) Lösning: Nej det går inte, en mikrokontroller kan inte ge tillräckligt med ström för att driva motorerna. Använd drivelektronik för elmotorer, i detta fall är två H-bryggor lämpligt, detta gör att vi kan styra motor att rotera åt båda håll. 6 För att balansera systemet, har vi bestämt oss för att använda tillståndsåterkoppling. Hur många och vilka typer av sensorer behöver vi för att kunna göra detta? (2p) Lösning: Vi behöver minst tre sensorer för detta, en vinkelgivare, ett gyro för att mäta vinkelhastighet samt en hastighetssensor alternativt en sensor för att mäta hjulets rotationshastighet. Det tredje tillståndet i tillståndsmodellen behövs ej och kan därför tas bort. Notera: Detta är en teoretisk övning, i verkligheten är det svårt att mäta fordonets och personens lutning (vinkel) och vinkelhastighet, varvid man kombinerar estimerar detta med hjälp av en observatör. 7 En av de sensorer som vi behöver, som inte är relaterat till balanseringen av fordonet, är en vinkelgivare som mäter hur vi vridit på styrhandtaget för att vi skall kunna svänga på fordonet. Mätningen sker med en analog sensor som sedan A/D omvandlas. Vilken upplösning får vi på denna signalen om vi antar vi har en 10-bitars A/D omvandlare och styrhandtaget kan vridas ±15? (2p) Lösning: Upplösningen blir 30/2 1 0 = 30/1024 = 0.03. 8 Fordonet skall styras via en mikrokontroller. Välj en lämplig mikrokontroller från datablad och motivera valet! (3p) Lösning: Identifiera behov av insignaler och utsignaler, samt uppskatta behover av styrkod som måste skrivas. Insignaler Styrsignal från styrhandtag - [Analog] Analog sensorsignal från vinkelgivare - [Analog] Analog sensorsignaler från vinkelhastighetsgivare - [Analog] 5

1(2) Analoga sensorsignaler från vinkelhastighetsgivare (hjul) - [Analog] On/Off signal från fjärrstyrning resp manöverpanel - [Digital] Utsignaler Styrning av motor 1, 4 digitala styrsignaler till H-brygga - [Digital] Styrning av motor 2, 4 digitala styrsignaler till H-brygga - [Digital] Summa: 4 eller 5 analoga signaler (behöver A/D-omvandlare), minst 1 digital insignal samt 8 digitala utsignaler. Min I/O, min 5 A/D. Välj PIC16F616. 6