Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Foto: Thomas Ohlsson
Skador förorsakade av vildsvin
Utsatta miljöer
Antal olyckor Trafikolyckor med vildsvin 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År Antalet olyckor 2009 var 3085st Antalet olyckor 2010 var 2445st Antalet olyckor 2011 var 2647st Antalet olyckor 2012 är ca 2961st tom den 30/10
Spårstämplar Lättklövarna spretar. Klövarna är trubbiga och ger ett tvärt avrundat avtryck i framkanten.
Vildsvinens årscykel då den biologiska klockan fungerar Huvudsaklig jakttid Brunsttid Dräktighetstid 115 120 dagar Bobyggande Vårdagjämning Födsel Fjolårsgaltarna stöts iväg Diperiod Sommarsolstånd
Biologi Enkelmagad allätare Hög reproduktion Känslig för störningar Påverkas i hög grad av mängden utfodring Foto: JL Andersson
Kraftig utfodring kan bidra till. mycket täta vildsvinsstammar förändringar av vildsvinens rörelsemönster att för unga gyltor får kultingar att det föds fler kullar spritt över hela året att det krävs en mycket hård avskjutning
Extremt flockdjur Matriarkat Flera generationer i samma flock Foto JL Andersson
Nattaktiva - Vildsvinen börjar i regel röra på sig efter solens nedgång. - Vildsvinen är i stort aktiva 6-8 timmar varje natt oavsett årstid
När föder suggorna? 35 30 Ca 85% av födslarna sker under tiden februari maj i Södermanland Vuxna vildsvin är fredade 16 februari - 15 april 25 20 15 10 5 0 Jan Mars Maj Juli Sept Nov
Var lever vildsvinen? I hemområden med en storlek av normalt 800 till 6000 ha, kan vara betydligt större! I hemområdet finns ett aktivitets/kärnområde som normalt omfattar en areal av 100 till 600 ha, variationerna är stora! Foto: JL Andersson
Dödlighet hos vildsvin Forskningen visar att dödligheten genom jakt är 90-95% Övrig dödlighet är trafik och drunkning Foto: Barnekow
Galt eller sugga? Könsskillnaderna blir tydligare i takt med stigande ålder
Vildsvinen är en art som kräver aktiv förvaltning/samarbete! Sluta att bara jaga vildsvin, börja att förvalta dessa! Foto: JL Andersson
Vildsvinsavskjutning i Sverige 1980-2011 Foto: Thomas Ohlsson
Vildsvinsavskjutning i Jönköping 2000-2011 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2000/ 2001 2001/ 2002 2002/ 2003 2003/ 2004 2004/ 2005 2005/ 2006 2006/ 2007 2007/ 2008 2008/ 2009 2009/ 2010 2010/ 2011 2011/ 2012
Vildsvinsavskjutning i Östergötland 2000-2011
Vildsvinsavskjutning i Kronoberg 2000-2011
Uppskattad Vildsvinsavskjutning i Kalmar 2000-2011 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000/ 2001 2001/ 2002 2002/ 2003 2003/ 2004 2004/ 2005 2005/ 2006 2006/ 2007 2007/ 2008 2008/ 2009 2009/ 2010 2010/ 2011 2011/ 2012
Vildsvinsavskjutning i Blekinge 2000-2011 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2000/ 2001 2001/ 2002 2002/ 2003 2003/ 2004 2004/ 2005 2005/ 2006 2006/ 2007 2007/ 2008 2008/ 2009 2009/ 2010 2010/ 2011 2011/ 2012
Vildsvinsavskjutning i Halland 2000-2011 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2000/ 2001 2001/ 2002 2002/ 2003 2003/ 2004 2004/ 2005 2005/ 2006 2006/ 2007 2007/ 2008 2008/ 2009 2009/ 2010 2010/ 2011 2011/ 2012
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Vildsvinsavskjutningen i Sverige jämfört med i Tyskland 1991-2010 70000 Sverige 60000 50000 40000 30000 Siffror för senaste säsongen 2011/2012 finns ännu ej för Tyskland. 20000 10000 0 700000 Tyskland 600000 Det skjuts idag ca 10 ggr så många vildsvin i Tyskland. 500000 400000 300000 200000 100000 0
Utveckling av vildsvinsstammen Utgångsläge nu: 100 individer varav 20 st är produktiva hondjur År 1: 200 individer, avskjutning 60 st (30%) År 2: 200-60=140*2=280, avskjutning 84 st År 3: 280-84=196*2=392, avskjutning 118 st År 4: 392-118=274*2=548, avskjutning 165 st År 5: 548-165=383*2=766, avskjutning 230 st Efter 5 år har man ca 550 vildsvin och man har skjutit ca 650 st vid ett uttag på 30%/år Med en avskjutning på 90% av den årliga reproduktionen har man ca 200 vildsvin i vinterstam och man har skjutit ca 500 st
Fördubblingstakt: 2,7 S amma tillväxt 200000 150000 100000 50000 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
Framtida utmaningar rörande vildsvin Tillse att avskjutningen blir tillräckligt stor! Hantera vildsvin i tätbebyggda områden! Få alla att förstå att vildsvinen skall förvaltas! Begränsa skadorna i lantbruket! Brukare och jägare skall aktivt samarbeta kring vildsvinsförvaltningen! Öka intensiteten av åteljakt, fler jägare bör nyttjas! Ekonomi och vildsvin! Foto: Thomas Ohlsson
En balanserad vildsvinsstam? Reproduktionen och jakten är grunden till balans! Klimatpåverkan!
Naturvårdsverket lanserar ny förvaltningsplan för vildsvin som skall ligga till grund för länsvisa förvaltningsplaner! 2010-05-03 Allt är att läsa här: http://www.naturvardsverket.se/sv/arbete-med-naturvard/jaktoch-viltvard/vildsvin-i-sverige/
Vad behöver göras? Skjuta 80-90% av den årliga reproduktionen! Samarbeta! Sluta att utfodra vildsvinen mer än i viltvårdande syfte! Vara aktiv vid skador, gäller både brukare och jägare! Tillse att resurser finns att tillgå vid behov! Vid upplåtelse av jakt var noga med villkoren, vi måste hjälpas åt!
Ska vi skjuta suggor/vuxna hondjur? Ja! Under förutsättning att det inte är en ledande sugga. Ur reproduktionssynpunkt kan man lika väl skjuta en gylta. Sugga som åtföljs av kultingar är alltid fredad. Om en ledande sugga fälls är konsekvensen ökad reproduktion och risk för betydande skador. Foto: JL Andersson
Så kan det se ut. Kan gemensam förvaltning vara lämplig? Skötselenheter över tillräckligt stora områden krävs för att förvalta stammen. Samordning för att minska skador! = Åtelplatser
Areal för ett förvaltningsområde Mer än 5.000 hektar en egen vildsvinsstam (?) Starta med mindre areal och låt det växa! Gränser - låt naturliga barriärer och t ex vilt- stängsel styra. Fvo Svinaherdarna, 7000 hektar Våra skötselområden för älg och kronhjort är i regel lämpliga även för vildsvin.
Enheter inom ett förvaltningsområde Jaktlagen bör ha en areal om minst 1.000 ha. Det ideala är gemensam jakt efter vildsvin inom området ungefär som vi jagar älg. Jakt, enskilt på små marker kan spoliera skötseln av den gemensamma stammen. Fvo 7000 ha, 6 st jaktlag
Svenska Jägareförbundet Vägen till samordning
Argument till förvaltning En högre medelålder bidrar till att koncentrera kullarna mer rätt i tiden Äldre suggor har erfarenhet, är skyggare och bidrar till färre skador Köttvärdet är högre från unga djur Foto: Thomas Olsson
Förvaltnings-område En enhetlig strategi för förvaltningen ger ett mervärde. För jägarna bättre jakt. För lantbrukarna minskade skador. Erfarenhet från älg- och kronhjortsskötselområden: Färre konflikter jaktgrannar emellan ger en bättre jakt. Foto: Thomas Ohlsson
Skadeförebyggande åtgärder Viltåker med samma gröda som den skadekänsliga???? Avledande utfodring???? Äldre vallar skadas betydligt mer, även ettårsvallar kan skadas! Skördade vallar som efterbetas med kreatur skadas mer. Problemgrödor, majs, vete, raps och havre. Jordbruksarrendator utan jakträtt rätt till viss skyddsjakt? Ta ställning inom området. Foto: Thomas Ohlsson
Elstängsel 60 cm 40 cm Jordad tråd 20 cm Svenska Jägareförbundet
Jakt och avskjutningsstrategi Avskjutningen måste spegla målsättningen Fri jakt efter årsgris Vuxna djur bara under höst och tidig vinter En sugga betyder mer än en älgko för populationen Könsbestämningen är svår, även för ett tränat öga Foto: Thomas Ohlsson
Varför samordning? Skapar förutsättningar för att styra vildsvinens utveckling Effektiv jakt Minskade problem och skador Bättre ekonomi och trivsel för alla Svenska Jägareförbundet
Exempel på punkter i ett avtal Förvaltningsområdet Avtal/stadgar liknande de för älgskötselområden. Tydliggör gärna markägarrollen. Avskjutningsregler Eftersök Beredskap vid skador Regler för utfodring Gemensamma hundjakter
Svenska Jägareförbundet
Jägarnas ansvar Att hålla vildsvinsstammen på en rimlig nivå, balans mellan utfodring och jakt Tillse att skadorna minimeras i jordbruket, på allmänna platser och hos enskilda Använda rätt hundmaterial Genomföra kvalitativa eftersök/kontrolleftersök Hålla hög etik Foto: JL Andersson