INLEDNING TILL Veterinärvård vid armén / Överfältveterinären. Stockholm, 1946-1957. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1945-1955. 1945-1951: med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Service vétérinaire à l armée. 1952-1955: med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: Army veterinary service. Föregångare: Hälso- och sjukvård vid försvaret och veterinärvård vid armén / Försvarets sjukvårdsförvaltning ; Överfältveterinären. Stockholm : 1944-1946. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1943-1944. Veterinärvård vid armén. År 1947. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-vetar-1947
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD VETERINÄRVÅRD VID ARMÉN ÅR 1947 AV ÖVERFÄLTVETERINÄREN STOCKHOLM 1949 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 491410
STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE SERVICE VÉTÉRINAIRE À L'ARMÉE EN 1947 PUBLIÉ PAR L'INSPECTION DE L'ARMÉE VÉTÉRINAIRE
Till KONUNGEN. Härmed får jag i underdånighet avgiva berättelse över veterinärvården in ni vid armén under år 1947. Stockholm i september 1948. Underdånigst ERIK LILJEFORS Överfältveterinär Gunnar T. Kranlz.
INNEHÅLL. TEXTAVDELNING. Sid. A. Fältveterinärkåren 1 B. Hälso- och sjukvård m. m. 2 C. Sjukligheten och sjukvården bland arméns hästar och hundar 4 Tab. A. Fall av vissa sjukdomar bland hästarna vid arméns beridna truppförband pr 100 hästar under år 1947.... 5 Tab. B. Till direkta olyckshändelser hänförbara sjukdomsfall bland arméns hästar år 1947. 6 Tab. C. Översikt av olycksfall bland arméns hästar år 1947 med hänsyn till dels skadans art, dels skadans påföljd 8 TABELLAVDELNINGEN. Tab. 1. Översikt av sjukligheten bland arméns hästar år 1947... 9 Tab. 2. Sammandrag av hästsjuksbesked för år 1947 10 a) Arméns truppförband 10 b) Remontdepåerna jämte Dressyranstalten 13 Tab. 3. Självdöda hästar år 1947 16 Tab. 4. Avlivade hästar år 1947 17 Tab. 5. Kasserade hästar år 1947 18 Tab. 6. Sammandrag av hundsjukbesked för år 1947 19 TABLE DES MATIÈRES. A. Corps des vétérinaires militaires 1 B. Hygiène et service médicale á l'armée 2 C. Morbidité chez les chevaux et les chiens dans les dépôts militaires 4 TABLEAUX. Tab. A. Cas de certaines maladies chez les chevaux de l'armée par 100 chevaux en 1947 5 Tab. B. Cas de maladies appartenant directement aux accidents chez les chevaux de l'armée l'année 1947 6 Tab. C. Aperçu des accidents chez les chevaux de l'armée l'année 1947 au point de vue de la blessure et de ses consequense 8 JOINTES DES TABLEAUX. Tab. 1. Aperçu des maladies des chevaux de l'armée l'année 1947 9 Tab. 2. Résumé des rapports sur les maladies des chevaux en 1947 10 a) Les troupes de l'armée 10 b) Les dépôts de remonte avec le dépôt de dressure 13 Tab. 3. Chevaux décédés l'année 1947 16 Tab. 4. Chevaux tués l'année 1947. 17 Tab. 5. Chevaux cassés l'année 1947 18 Tab. 6. Résumé des rapports sur les maladies des chiens l'année 1947 19
A. Fältveterinärkåren. Omsättningen inom fältveterinärkårens aktiva personal framgår av nedanstående tablå. Regementsveterinärbeställningen vid K 2, som under året fått besättas och därför ledigförklarats, har icke lockat någon kvalificerad sökande. Beställningen har upprätthållits dels under en kortare tidsperiod på förordnanden dels mot arvode av en pensionerad militärveterinär. Svårighet att erhålla sökande till ledigförklarade aktiva beställningar kvarstå alltjämt. Antalet förordnanden såsom bataljons veterinärer vid fältveterinärkåren ha genom beslut av årets riksdag ökat från 10 till 12 samtidigt som den årliga tjänstgöringen för dessa befattningshavare minskat från 75 till 60 dagar. Under året har avgång ägt rum i ett fall på grund av begärt avsked. Vid årsskiftet uppgick antalet obesatta förordnanden till 4, till vilka dock kompetenta sökande anmält sig. Å övergångsstat kvarstår 1 bataljonsveterinär. Beställningarna å reservstat utgöras av 2 fältveterinärer och 2 rege mentsveterinärer. Samtliga besatta. Personalen i reserven har ökats med 3 bataljonsveterinärer och utgjordes vid årets slut av 4 fältveterinärer, 3 regementsveterinärer och 61 bataljonsveterinärer. 1 K 2, K 4, A 1.! K 4. A 1. 3 K 2. 4 VI., A 1. A 3. - 6 Ainsp/vet, K 4. 6 Ainsp/vet, Kl. ' Ainsp/vet, Kl. 8 Ainsp/vet, VI., K 4, A 1, A 3. f 491410
2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD M. M. B. Hälso- och sjukvård m. m. Lokaler för veterinärtjänst. En hel del förbättringar ha under året kommit till stånd beträffande såväl sjukstallar som skosmedjor. Det allmänna intrycket av årsrapporterna är ändock att avsevärda brister fortfarande råder, trots upprepade framställningar om förbättringar och reparationer. Under synnerligen primitiva förhållanden synes veterinärtjänsten nödgas utföras vid åtskilliga infanteriregementen. Stallhygien och hästvård. Stallhygien och hästvård synes vara god, irots att brist på arbetskraft förefinnes vid åtskilliga truppförband. Av intresse är pågående försök vid A 2 och K 4 angående ströbäddar. Sålunda användes vid A 2 endast nattströ. Fördelarna angives vara mindre halmåtgång, lättare att sköta och även inspektera skötseln, mindre fall av strålröta samt mindre olägenhet av att hästar slaskar ur de automatiska vattenkopparna. Vid K 4 har permanenta ströbäddar åter införts i stället för de lösa trägolven, vilka med nuvarande virkespriser och virkestillgång icke kunnat bibehållas. Regementsveterinären anför här, att en betydlig försämring av stallhygienen tydligt framträtt. En viss arbetsbesparing vid skötseln av bäddarna angives dock ha ernåtts genom att dessa förkortats c:a 40 cm, varigenom en sorts»kortbås» för hästar erhållits. Dessa korta bäddar kan dock endast användas i spiltor försedda med järnkrubbor, fastsatta på spiltans framvägg. Beträffande maskinrykt av hästar vid K 3 har påpekats risken för uppkomst av parasitära hudsjukdomar. Det har nämligen visat sig att såväl fotskabb som ohyra (löss) fått större spridning i stall där maskinrykt förekommit. Orsaken torde vara försummelse i fråga om rykten av extremiteterna. Utackorderade hästar. Från II. milo påpekas att ackordhästbeståndet, av de senaste årens inköp att döma, alltmera tendera att rekryteras med grövre och tyngre hästar av ardennertyp, beroende dels på det minskade intresset för nordsvensk avel, varigenom ett tillräckligt antal lämpliga hästar av denna ras ej salubjudes, dels emedan de tyngre hästarna f n äro mycket mer begärliga för fodervärdarna både i skogs- och jordbruket. Den premie, som utgår till uppfödare av nordsvenska ackordhästar, torde därför vara väl motiverad.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD M. M. 3 Hovslagare och hovbeslag. När intresset på landsbygden för bättre hovvård nu tar sig uttryck i bildandet av hovvårdsföreningar, borde kontakt skapas mellan dessa föreningar och de vid truppförbanden utbildade hovslagarna. Dessa söka i regel vid avskedstagandet statlig eller kommunal tjänst, där deras yrkesskicklighet ej alltid tages i anspråk. De ha genom kronans försorg erhållit en synnerligen god utbildning och man tycker att de statligt understödda hovvårdsföreningarna borde i första hand söka försäkra sig om en så väl utbildad yrkesman. Hästsjukvård. Den s. k.»grässjukan» har även under gångna året skördat en del offer, 3 stycken i den akuta formen samt 1 i den kroniska. 8 fall diagnosticerades, men osedvanligt inånga, 4 st gingo till full hälsa utan symtom på några som helst sviter för framtiden, vilket senare ej brukar vara förhållandet. Till sitt väsen har sjukdomen ur klinisk synpunkt ändrat karaktär men är etiologiskt fortfarande oklar. Förr kunde den karakteriseras som svårartade kolikanfall som på ett eller två dygn hastigt ledde till döden med tarmpares och tympanism som huvudsakligaste symtom. De under året insjuknade hava samtliga visat mycket vaga symtom, ehuru diagnosen varit fullt klar från början. Tarmpares med coprostas och tympanism har ej förekommit. Upphörd aptit, missfärgade slemhinnor och hjärtarytmi ha varit de huvudsakliga symtomen. Sektionerna voro som alltid i stort sett negativa. De två första fallen inträffade efter 10 dagars utegång bland de nya 3-åringarna. Hästarna voro dock endast ute om dagarna och fingo stallfoder på nätterna. Betet var i den hage, där fallen inträffade i knappaste laget. Inga 4-åringar hava i år angripits. Då det i år endast varit 3-åringar, som insjuknat nykomlingar på trakten kan man inte komma ifrån tanken, att vissa individer möjligen äro latenta virusbärave och sprida smitta, för vilken enstaka djur äro emottagliga och insjukna. Under senaste året gjordes allt för att göra övergången frän stallfoder till betesgång så omärklig som möjligt för de nya 3-åringarna med tanke på en eventuell ämnesomsättningsrubbning i form av en aminosyreförgiftning, men då fall inträffade på hästar, som praktiskt taget ej åtnjutit gräsbete ställer man sig tvekande till denna hypotes. Hypotesen om maskinvasion som bidragande orsak kan vara riktig, om inga 4-åringar komma att angripas i år, då samtliga hästar utan undantag avmaskats med kol svavla. Tanken på att fåren i beteshagarna eventuellt skulle kunna hava någonting med sjukdomen att skaffa, såsom mellanvärdar för något giftagens e dyl har varit på tal kanske mest av den anledningen, att stor fåravel bedrives på andra platser ute i världen, där en sjukdom med ensartade symtomkomplex härjar bland hästbestånden
4 SJUKLIGHETEN OCH SJUKVÅRDEN BLAND ARMÉNS HÄSTAR. på gräsbeten, den s k»gråas sickness». Fårskötsel förekommer numera ej på remontdepåns betesmarker, varför risken därav i framtiden icke förefinnes.»grässjukan» lär nå sin kulmen under några år för att sedan avtaga och vara borta i decennier. Man vågar nu uttrycka en förhoppning om, att den möjligen är på retur. Fallen äro nu ej så många och vad bättre är symtomen ej så grava. Smittsamma hästsjukdomar. Herpes: Bland A 5 hästar förekom i slutet av november och början av december månad en egendomlig form av ringorm. Den uppträdde mycket överraskande, oftast med atypisk lokalisation. Mest angrepos yngre hästar, under det att de äldre, som voro med under»beredskapstiden», syntes ha förvärvat sig en viss immunitet. Sjukdomen blossade upp hastigt och försvann ibland utan behandling. Någon förväxling med nässelutslag kan ej ha förelegat, enär diagnosen verifierades genom undersökning av hudavskrap från flera hästar vid Statens veterinärmedicinska anstalt. Kvarka: Det bör övervägas om man inte till ett kommande år borde nedsmitta samtliga nyköpta remonter med kvarka, för att få sjukdomen att bryta ut under betesgången på sommaren, och ej, som så många gånger händer, först frampå senhösten. Kvarkinfektionen var detta år av svårartad beskaffenhet och 3 remonter dukade under i pneumoni och hjärtsvaghet samt en i peritonit med brustna krösrotsabscesser. Under sensommaren kunde man också lägga märke till en egendomlighet. Samtliga efterköpsremonter, som brännmärkts med H-märket på vänster lår och utsattes för kvarksmitta, fingo abscesser i vanlig ordning i käk- och halslymfkörtlar men uppträdde dessutom företrädesvis med i vänster flanklymfkörtel stora besvärliga bölder med svårläkta fistelgångar som följd. Även i år diagnostiserades 12 mera allvarliga anasarkafall. C. Sjukligheten och sjukvården bland arméns hästar och hundar. 1. Hästar. Medelsjukprocenten har under året varit 7,7. Av Tab. 1 i tabellavdelningen framgår sjukprocenten såväl för truppförbanden som för de olika vapenslagen och militärområdena. Gränserna äro beträffande de beridna vapenslagen 9,5 % (artilleriet) och 6,3 % (signal-
SJUKLIGHETEN OCH SJUKVÅRDEN BLAND ARMÉNS HÄSTAR. Tab. A. Fall av vissa sjukdomar bland hästarna vid arméns beridna truppförband pr 100 hästar under år 1947. 5 trupperna) samt för militärområdena 9,8 % (VI. milo) och 6,o % (I. milo). Högre procenttal (11,3 %) har visserligen VII. milo, men siffrans storlek beror här på det ringa antalet hästar. Å remontdepåerna var sjukprocenten 9,i (1 100 sjukskrivna) mot 5,3 (659 sjukskrivna) föregående år (kvarkeepizooti). Av Tab. 2 framgår de olika sjukdomarnas frekvens och utgång. I Tab. A är en sammanställning gjord av de vanligast förekommande och för truppförbandens tjänsteduglighet mest betydelsefulla sjukdomarna bland hästarna vid beridna truppslag. Siffrorna angiva antalet fall (under året insjuknade) per 100 hästar.
6 SJUKLIGHETEN OCH SJUKVÅRDEN BLAND ARMÉNS HÄSTAR. Ledskadorna ha ökat vid såväl kavalleriet som artilleriet. Senskadorna ha likaledes ökat vid kavalleriet, medan frekvensen hos artilleriet är ungefär densamma; allt i jämförelse med år 1946. Tab. B och C ha uppgjorts för att ge en föreställning om frekvensen av olycksfall och deras påföljd. 2. Hundar. Av sjukdomsorsaker dominerar sårskador med 23,6 % av samtliga behandlade fall. Valpsjuka har förekommit i 25 fall (mot 28 fall 1946) varav 16 fall med dödlig utgång. Av Tab. 6 framgår de olika sjukdomarnas frekvens och följder. Tab. B. Till direkta olyckshändelser hänförbara sjukdomsfall bland arméns hästar år 1947. 1 Hos fodervärd.
SJUKLIGHETEN OCH SJUKVÅRDEN BLAND ARMÉNS HÄSTAR. 7 1 Hos fodervärd.
8 SJUKLIGHETEN OCH SJUKVÅRDEN BLAND ARMÉNS HÄSTAR. Tab. C. Översikt av olycksfall bland arméns hästar år 1947 med hänsyn till dels skadans art, dels skadans påföljd.
Tab. 1. Översikt av sjukligheten bland arméns hästar år 1947. 9 1 Ridskolan, krigsskolan, infanteriskjutskolan, arméns jägarskola, arméns nnderofflcersskola, försvarsstaben och armélediingen. 2 Jämte dressyranstalten.
10 Tab. 2. Sammandrag av hästsjukbesked för år 1947. a) Arméns truppförband.
TAB. 2 (forts.). SAMMANDRAG AV HÄSTSJUKBESKED FÖR ÅR 1947. 11
12 TAB. 2 (forts.). SAMMANDRAG AV HÄSTSJUKBESKED FÖR ÅR 1947.
TAB. 2 (forts.). SAMMANDRAG AV HÄSTSJUKBESKED FÖR ÅR 1947. 13 b) Remontdepåerna jämte Dressyranstalten.
14 TAB. 2 (forts.). SAMMANDRAG AV HÄSTSJUKBESKED FÖR ÅR 1947.
TAB. 2 (forts.). SAMMANDRAG AV HÄSTSJUKBESKED FÖR ÅR 1947. 15
16 Tab. 3. Självdöda hästar år 1947. Anm. Häri inbegripas även de hästar, som dött utom förläggningsorten, varför här angivna siffror ej överensstämma med de i Tab. 1 anförda. Remontdepåernas hästar äro här icke medräknade.
Tab. 4. Avlivade hästar år 1947. 17 Anm. Häri inbegripas även de hästar, som avlivats atom förläggningsorten, varför här angivna siffror ej överensstämma med de i Tab. 1 anförda. Remontdepäernas hästar äro här icke medräknade.
18 Tab. 5. Kasserade hästar år 1947. Anm. Den stora skillnaden mellan här angivet antal kasserade hästar och det i Tab. 1 (kol. 5) angivna lieror därpå, att här medtagits även sådana hästar, som på grnnd av allmän stelhet, ålder o. d. kasserats utan att hava varit sjukskrivna. Bemontdepäernas hästar äro här icke medräknade.
Tab. 6. Sammandrag av hundsjukbesked för år 1947. 19
20 TAB. 6 (forts.). SAMMANDRAG AV HUNDSJUKBESKED FÖR ÅR 1947.