E N EntroNova Rapport R2012:01 VÄRMEPUMPSANLÄGGNING - Drift- och underhållsanvisningar Bergvärmeanläggning på Visthusgatan 6 Per Fahlén Borås Juni 2012 ENTRO NOVA VISTHUSGATAN 6, SE-504 44 BORÅS, SWEDEN
VÄRMEPUMPSANLÄGGNING - Drift- och underhållsanvisningar - Bergvärmeanläggning på Visthusgatan 6 PER FAHLÉN, 2012 Rapport R2012:01 EntroNova Visthusgatan 6 SE-504 44 BORÅS Sweden Telefon 0722-25 11 42 e-post per.fahlen@telia.com 2015-10-06
2015-10-06
Heat pump installation - Operation and maintenance instructions - Ground-source system on Visthusgatan 6 PER FAHLÈN Entro Nova Abstract This report provides the operation and maintenance instructions for a groundsource heat pump system on Visthusgatan 6. The installation also includes recharging of the borehole by means of an exhaust-air recovery coil. The system provides space heating by means of hydronic radiators and a hydronic fan coil and sanitary hot water by means of direct heating of potable water in a plate-type heat exchanger. There is no storage of sanitary water and hence little risk of microbial growth (e.g. legionella). The heating system and hot water system are connected to a storage tank with dead heating water (no sanitary water). The upper part contains a temperature between 50-60 C for heating of the sanitary water and the lower part has a temperature which is controlled in relation to the outdoor temperature to feed the room heaters. Both heating and hot water are provided by means of control-ondemand operated variable-speed pumps. A programmable control system takes care of the operation. The contents of the report include: 1. Introduction 2. Operating instructions 3. Maintenance instructions 4. Fault tracing 5. References Details of the system design may be found in report EN-R2012:02 Heat pump installation - Installation description - Ground and exhaust air heat pump on Visthusgatan 6 (in Swedish) while the report EN-R2012:03 Energy use in the property Visthusboden 5 - Inputs for energy labelling (in Swedish) provides experience from its operation during 15 years. Keywords: fault tracing, heat pump, instruction, maintenance, operation, Visthusgatan 6, Visthusboden 5. 2015-10-06 i
Värmepumpsanläggning - Drift- och underhållsanvisningar - Bergvärmeanläggning på Visthusgatan 6 PER FAHLÈN Entro Nova Sammanfattning Denna rapport omfattar drifts- och underhållsanvisningar för en bergvärmeanläggning på Visthusgatan 6. Installationen omfattar även ett system för återladdning av borrhålet med hjälp av ett värmeåtervinningsbatteri i frånluften. Systemet levererar vattenburen rumsvärme med hjälp av radiatorer och en fläktkonvektor samt varmvatten med hjälp av direktvärmning av sanitetsvatten i en plattvärmeväxlare. Det finns ingen lagring av varmt sanitetsvatten vilket ger låg risk för mikrobiell tillväxt (t.ex. legionella). Värme- och varmvattensystemen är anslutna till en gemensam ackumulatortank med dött värmevatten (inget sanitetsvatten). Överdelen innehåller vatten med en temperatur i området 50-60 C för värmning av tappvattnet och nederdelen har en temperatur som styrs i relation till utetemperaturen för försörja rumsvärmarna. Både värme och varmvatten levereras med hjälp av behovsstyrning av varvtalsstyrda pumpar. Ett programmerbart styrsystem sköter driften. Rapporten omfattar följande delar: 1. Introduktion 2. Driftsanvisningar 3. Underhållsanvisningar 4. Felsökning 5. Referenser Ytterligare detaljer om systemets utformning finns i rapporten EN-R2012:02 Värmepumpsanläggning - Installationsbeskrivning - Berg- och frånluftsvärmeanläggning på Visthusgatan 6 medan rapporten EN-R2012:03 Energianvändning i fastigheten Visthusboden 5 - Underlag för energideklaration redovisar erfarenheter från anläggningens drift under 15 år. Nyckelord: driftsanvisningar, underhållsanvisningar, felsökning, instruktion, Visthusgatan 6, Visthusboden 5. 2015-10-06 ii
Förord Upplägget för denna drift- och underhållsanvisning bygger på 30 års erfarenhet från utvärdering av värmepumpsanläggningar i laboratorium och fält samt bedömningar för typgodkännande. Erfarenheterna har summerats i byggforskningsrapporterna Drift- och underhållsinstruktioner för villavärmepumpar [27] och Drift och underhåll av värmepumpar [1] vilka ger rekommendationer om utformning av DU-anvisningar för värmepumpsanläggningar. Borås Juni 2012 Per Fahlén 2015-10-06 iii
Innehåll Abstract Sammanfattning Förord Page i ii iii 1 Inledning 1 2 Driftsanvisningar 2 2.1 Start och stopp 2 2.2 Inställning av rumstemperatur 3 2.3 Inställning av varmvattentemperatur 5 2.4 Inställning av laddningstemperatur 6 2.5 Inställning av start- och stopp villkor för värme 7 2.6 Inställning av start- och stopp villkor för varmvatten 8 2.7 Inställning av start- och stopp villkor för återladdningsbatteriets köldbärarpump 8 2.8 Tillsatseffekt för värmesystemet 8 2.9 Tillsatseffekt för varmvattensystemet 9 2.10 Avläsning av ärvärden och börvärden 9 2.11 Inställning av regulatorparametrar 10 3 Underhållsanvisningar 11 3.1 Värmepump 11 3.2 Värmesystem 12 3.3 Köldbärarsystem 14 3.4 Återladdningssystem 15 4 Felsökning 17 4.1 Ingen eller dålig värme 17 4.2 Inget eller dåligt med varmvatten 19 4.3 Övrigt 19 5 Referenser 20 2015-10-06 iv
2015-10-06 v
1 Inledning Denna rapport behandlar drift- och skötsel av en kombinerad berg- och frånluftsvärmepump på Visthusgatan 6, Borås. Systemet levererar vattenburen rumsvärme med hjälp av radiatorer och en fläktkonvektor samt varmvatten med hjälp av direktvärmning av sanitetsvatten i en plattvärmeväxlare. Det finns ingen lagring av varmt sanitetsvatten vilket ger låg risk för mikrobiell tillväxt (t.ex. legionella). Värme- och varmvattensystemen är anslutna till en gemensam ackumulatortank med dött värmevatten (inget sanitetsvatten). Överdelen innehåller vatten med en temperatur i området 50-60 C för värmning av tappvattnet och nederdelen har en temperatur som styrs i relation till utetemperaturen för försörja rumsvärmarna. Både värme och varmvatten levereras med hjälp av behovsstyrning av varvtalsstyrda pumpar. Ett programmerbart styrsystem sköter driften. Rapporten omfattar följande delar: 1. Introduktion 2. Driftsanvisningar 3. Underhållsanvisningar 4. Felsökning 5. Referenser Ytterligare detaljer om systemets utformning finns i rapporten EN-R2012:02 Värmepumpsanläggning - Installationsbeskrivning - Berg- och frånluftsvärmeanläggning på Visthusgatan 6 medan rapporten EN-R2012:03 Energianvändning i fastigheten Visthusboden 5 - Underlag för energideklaration redovisar erfarenheter från anläggningens drift under 15 år. 2015-10-06 1
2 Driftsanvisningar Värmeanläggningen består av följande delar (se Figur 2.1): Basvärme med en värmepump som har berg och frånluft som värmekälla (se Figur 2.1 och separata rapporter [14, 16, 22, 23] för beskrivning av anläggningen) Tillsats 1 för värmesystemet bestående av direktelradiatorer i badrum (1+1), övre hall (1) och vardagsrum (3) samt förrådet (1). Tillsats 2 för värmesystemet bestående av en elpatron i nederdelen på ackumulatortanken. Tillsats 3 för varmvattensystemet bestående av en elpatron i överdelen på ackumulatortanken. Frånluftsbatteri Tilluftsbatteri t kbfut t kbfin Värmepump V. kbf t kbut t kbin V. kb Borrhål t berg Figur 2.1 Systembeskrivning för värmepumpsanläggningen. Tilluftsbatteriet är förberett men ännu inte installerat. 2.1 Start och stopp Start och stopp av värmepumpen görs genom att öppna frontluckan på värmepumpen och trycka på knappen TILL/FRÅN (se Figur 2.2). Manövrering och larmfunktioner i värmepumpen beskrivs i instruktionen Funktionsbeskrivning reglercentral CL300 från IVT [25] (sitter i pärm med värmepumpsinformation). Övrig information om driftsättning finns i instruktionen IVT Greenline 4-17 - Handledning [26] från IVT. 2015-10-06 2
Figur 2.2 Värmepumpens manöverpanel. När värmesäsongen startar ska värmesystemets cirkulationspump vara tillslagen. Den startas med en vippströmbrytare under TAC regulatorn som ska vara i läge höger. På sommaren kan pumpen stängas av genom att ställa brytaren i läge vänster. Huvuddelen av husets värme kommer från fläktkonvektorn i hallen som startas med strömbrytaren under luckan till höger på konvektorn. Fläkten har tre hastigheter. Läge 1 kan användas under sen vår och tidig höst när värmebehovet är litet. Läge 2 kan användas vid medelbehov och läge 3 bör användas under huvuddelen av uppvärmningssäsongen (värmepumpens reglerkurva är anpassad för läge 3). 2.2 Inställning av rumstemperatur Rumstemperaturen ställs in med hjälp av PLC regulatorn från TAC (funktionsbeskrivning finns i en rapport från Effsys H23 [14, 16] av Fahlén). Öppna locket på regulatorn (se Figur 2.3) och tryck på Enter knappen. En meny kommer upp med följande val: Laddning Värme Tappvarmvatten Bläddra med upp och ner pilarna för att markera Värme och tryck på Enter. Nu kommer tre nya visningar: 2015-10-06 3
Börvärde Ärvärde Styrsignal Markera Börvärde och öka eller minska börvärdet med + och - tangenterna. Figur 2.3 PLC regulator för värme och varmvatten. Normalinställningar för börvärde Börvärde: 19,9 C (motsvarar 21 C i rumstemperatur) Ärvärde: Visar aktuell temperatur Styrsignal: Visar hur stor effekt systemet styr ut i % Reglerinställningar Övriga undermenyer för värme lämnas utan åtgärd om man inte är insatt i styrsysteminställningar. Grundinställningarna är följande: P-band: 1 C I-tid: 5 min Dödzon: 0,0 C Gångtid: 60 s OBS 2.2.1! P.g.a. av att husets temperaturgivare sitter i frånluften, före återvinningsbatteriet (ger ett bra medelvärde), får börvärdet sättas ca. 1 C lägre än den önskade rumstemperaturen. T.ex. ger inställningen 19,9 C ca. 21,0 C i medeltemperatur för huset. I sovrummen kan man sänka eller höja temperaturen på radiatortermostaten om man önskar lägre eller högre temperatur lokalt (läge 5 på termostaten motsvarar 20 C och läge 6 motsvarar 22 C). OBS 2.2.2! Värmeavgivningen från radiatorerna bestäms av värmebärarens framledningstemperatur och den regleras i för hållande till utetemperaturen via en temperaturgivare i carporten (s.k. kurvstyrning). Utetemperaturkurvan regleras via en potentiometer i värmepumpen (beskrivs i manualen för IVT Greenline). Med nuvarande inställning, markerad med ett litet blyertsstreck på skalan, kan man inte 2015-10-06 4
få högre medeltemperatur än 21 C. Önskas högre temperatur måste kurvan justeras upp men då sjunker systemets verkningsgrad (värmefaktorn försämras med ca. 3 % per grad som värmebärartemperaturen höjs och dessutom sjunker den tillgängliga värmeeffekten). Kurvans parallellförskjutning kan också behöva ändras vid förändrad inställning av systemet (beskrivs i manualen för IVT Greenline). 2.3 Inställning av varmvattentemperatur Varmvattentemperaturen ställs in med hjälp av PLC regulatorn från TAC (funktionsbeskrivning finns i Effsys H23 rapport [14, 16] av Fahlén). Öppna locket på regulatorn (se Figur 2.3) och tryck på Enter knappen. En meny kommer upp med följande val: Laddning Värme Tappvarmvatten Bläddra med upp och ner pilarna för att markera Tappvarmvatten och tryck på Enter. Nu kommer tre nya visningar: Börvärde Ärvärde Styrsignal Markera Börvärde och öka eller minska börvärdet med + och - tangenterna. Figur 2.4 PLC regulator för värme och varmvatten. Normalinställningar för börvärde Börvärde: 52,0 C Ärvärde: Visar aktuell temperatur Styrsignal: Visar hur stor effekt systemet styr ut i % 2015-10-06 5
Reglerinställningar Övriga undermenyer för värme lämnas utan åtgärd om man inte är insatt i styrsysteminställningar. Grundinställningarna är följande: P-band: 7 C D-tid: 5 s Dödzon: 0,5 C Min. styr: 20 % Max. styr: 100 % OBS 2.3.1! Varmvattnet kan aldrig bli varmare än temperaturen i den övre delen i värmebärartanken. Om temperaturen ska ökas över grundinställningen måste laddningstemperaturen till tanken ändras (se nedan i avsnitt 2.4). Grundinställningen för varmvattnet är 52 C. Högre temperatur bör undvikas vid värmepumpsdrift (försämrar verkningsgrad och kan ge kompressorproblem). OBS 2.3.2! Med den tekniska lösning som valts för varmvattnet lagras inget sanitetsvatten och risken för mikrobiell tillväxt (t.ex. legionella) är minimal. Det betyder att varmvattnets temperatur inte behöver vara överdrivet hög av sanitära skäl (se beskrivning i rapporterna från Effsys H23 [14, 16] ). 2.4 Inställning av laddningstemperatur Laddningstemperaturen ställs in med hjälp av PLC regulatorn från TAC (funktionsbeskrivning finns i Effsys H23 rapport [14, 16] av Fahlén). Öppna locket på regulatorn (se Figur 2.3) och tryck på Enter knappen. En meny kommer upp med följande val: Laddning Värme Tappvarmvatten Bläddra med upp och ner pilarna för att markera Laddning och tryck på Enter. Nu kommer tre nya visningar: Börvärde Ärvärde Styrsignal Markera Börvärde och öka eller minska börvärdet med + och - tangenterna. 2015-10-06 6
Figur 2.5 PLC regulator för värme och varmvatten. Normalinställningar för börvärde Börvärde: 54,0 C Ärvärde: Visar aktuell temperatur Styrsignal: Visar hur stor effekt systemet styr ut i % Reglerinställningar Övriga undermenyer för laddning lämnas utan åtgärd om man inte är insatt i styrsysteminställningar. Grundinställningarna är följande: P-band: 10 C D-tid: 2 s Dödzon: 0,2 C Gångtid: 20 s OBS 2.4.1! Börvärdet för laddningstemperaturen till tankens varmvattendel bör vara minst 2 C högre än börvärdet för önskad varmvattentemperatur. 2.5 Inställning av start- och stopp villkor för värme Startvillkoret för värmedrift bestäms av ett börvärde för minsta temperatur i värmedelen av ackumulatortanken (se installationsbeskrivningen [25, 26] ). Om normalvärdet behöver ändras görs detta av servicetekniker (normalvärde 30 C). 2015-10-06 7
2.6 Inställning av start- och stopp villkor för varmvatten Startvillkoret för varmvattendrift bestäms av ett börvärde för min temperatur i varmvattendelen av ackumulatortanken (se installationsbeskrivningen [25, 26] ). Starvärdet ändras på värmepumpens regulator (se beskrivning av styrningen för IVT Greenline [25] samt installationsanvisningen [26] ). Normalvärdet är 45 C). 2.7 Inställning av start- och stopp villkor för återladdningsbatteriets köldbärarpump Återladdningspumpen kan startas manuellt genom att ställa pumpbrytaren på lådan med starträknare och driftidsmätare i läge 1. Då går pumpen kontinuerligt. Normalt ska brytaren stå i läge 0 och då startas pumpen varje gång värmepumpens köldbärarpump startar och går tills termostatinställningen på drifttermostaten uppnåtts. Termostaten sitter bakom kåpan med drifttidmätare (lossas med 4 skruvar) och ska normalt stå på ca. 9-10 C (behöver inte justeras om inte anläggningsförutsättningarna ändras. 2.8 Tillsatseffekt för värmesystemet Tillsatseffekt för värmesystemet utgörs i första hand av de kvarvarande direktelradiatorerna. Tillsatseffekt för värme finns även i värmedelen i ackumulatortanken i form av en elpatron. Den är i första hand tänkt som reservvärme vid fel på värmepumpen och kopplas in via den undre strömbrytaren i garderoben i hallen (två effektlägen finns; se fotot i Figur 2.6). Jordfelsbrytare Larmcentral, Securitas Strömbrytare för elpatron till varmvattnet (två effektlägen) Strömbrytare för elpatron till värmevattnet (två effektlägen) Figur 2.6 Manöver för värmesystemets elpatron. 2015-10-06 8
Om man kopplar in elpatronen som tillsats medan värmepumpen går kommer värmefaktorn att försämras och eventuellt kan temperaturen bli så hög att värmepumpen slås ut. Temperaturinställningen på elpatronen kan justeras genom att ta bort en lucka i garderobsväggen mot tanken och vrida på justerratten, se Figur 2.7 (justeringen är lättare om hela fronten framför tanken monteras bort). Figur 2.7 Manöver för temperaturinställning av värmesystemets elpatron. Ta bort luckan i garderobsväggen i hallen. Bakom luckan finns ratten för att justera temperaturen. Åtkomsten blir bättre om man monterar bort frontväggen framför ackumulatortanken men det är ett lite mer omfattande arbete. 2.9 Tillsatseffekt för varmvattensystemet Tillsatseffekt för varmvatten finns i varmvattendelen av ackumulatortanken i form av en elpatron. Den kan kopplas in om extra mycket varmvatten eller extra hög temperatur önskas men är i första hand tänkt som reservvärme vid fel på värmepumpen. Inkoppling sker via den övre strömbrytaren i garderoben i hallen (två effektlägen finns; se fotot i Figur 2.6). Temperaturinställningen på elpatronen kan justeras genom att öppna luckan på garderobsväggen framför ackumulatortanken och vrida på justerratten (kan vara svår att se; justeringen är lättare om hela fronten framför tanken monteras bort). 2.10 Avläsning av ärvärden och börvärden Avläsning av ärvärden och börvärden görs på TACs Xenta regulator (se 2.2 för rumstemperatur, 2.3 för varmvattentemperatur och 2.4 för laddningstemperatur). 2015-10-06 9
2.11 Inställning av regulatorparametrar Inställning av regulatorparametrar bör bara göras av personer med reglerteknisk kompetens. Inställningarna görs på TACs Xenta regulator (se 2.2 för rumstemperatur, 2.3 för varmvattentemperatur och 2.4 för laddningstemperatur). 2015-10-06 10
3 Underhållsanvisningar Underhållsanvisningarna indelas i underhåll av: Värmepump Värmesystem Köldbärarsystem Återladdningssystem 3.1 Värmepump Värmepumpens skötsel beskrivs i anvisningarna för IVT Greenline [26]. Några viktiga punkter följer nedan. Regulator CL300 Värmebärarpump Köldbärarpump Synglas Expansionskärl för köldbäraren Ventiler för påfyllning av köldbärare Figur 3.1 Foto av värmepumpens innanmäte. 3.1.1 Kontroll av köldmedium Värmepumpen har ett synglas för köldmediet till vänster när man öppnar frontluckan. När värmepumpen startar kommer det att synas ganska mycket gasblåsor i synglaset. Dessa ska försvinna efter ½ till 1 minut och man ska se en klar vätska 2015-10-06 11
utan bubblor. Om bubblorna inte försvinner bör en kyltekniker kontaktas för kontroll av köldmediefyllningen. Kontrollintervall för synglas: 1 gång per månad. 3.1.2 Rengöring av inloppsfilter: värmebärare På inloppet till värmepumpen från värmebärarsystemet sitter ett filter. Installationen är gjord med avstängningsventiler på in- och utgående värmebärarledning. Vid rengöring stängs värmepumpen av, avstängningsventilerna stängs och filtret lossas och rengörs. Tänk på att ordna ett ordentligt mothåll när filtret lossas så att det inte blir brytningar i rörsystemet och glöm inte att öppna båda avstängningsventilerna före återstart av värmepumpen. Rengöringsintervall för värmebärarfilter: 1 gång per år (lämpligtvis på sommaren när inget värmebehov finns). 3.2 Värmesystem Återkommande skötsel av värmesystemet omfattar påfyllning av värmevatten, avluftning och rengöring av konvektorfiltret. 3.2.1 Kontroll och påfyllning av värmevatten Ett litet svinn av värmevatten förekommer i alla vattenburna värmesystem. Därför ska systemtrycket återkommande kontrolleras. Mätaren sitter på expansionskärlet ovanför värmepumpen (nära taket). Trycket ska vara mellan 0,8-1,0 bar. Vid för lågt tryck fyller man på genom att öppna den lilla blåa ventilen till höger om grovköksentrén. Fyller man på för mycket kommer säkerhetsventilen att öppna och släppa ut överskottet. Kontrollintervall för vattennivå: 1-2 gånger per år (kontroll och eventuell påfyllning sker alltid efter sommaruppehållet när värmesystemet åter tas i drift). 3.2.2 Avluftning av värmebärarsystemet Värmesystemet behöver avluftas när vatten försvunnit. Ett tydligt tecken på avluftning måste göras är att det bubblar i radiatorerna. Avluftning sker genom att öppna luftnippeln på varje radiator tills det slutar pysa och bara kommer vatten. Dessutom finns en central avluftning på toppen av ackumulatortanken. Den nås genom att öppna det lilla skåpet ovanför garderoben i hallen och sträcka sig in till höger till tanken. Ventilen är lite svår att nå och man behöver lysa med ficklampa för att se den. Öppna ventilen försiktigt för att inte släppa ut mer vatten än nödvändigt. Luft i systemet försämrar effekten och ökar slitaget. Avluftningsintervall för värmesystemet: 1 gång per år (avluftning sker alltid efter sommaruppehållet när värmesystemet åter tas i drift). 2015-10-06 12
Ventil för avluftning (OBS! Inte ventilen med grönt handtag som man ser närmast) Expansionskärl Figur 3.2 Foto av ackumulatortankens överdel. 3.2.3 Rengöring av konvektorfilter Huvuddelen av husets uppvärmning sker via fläktkonvektorn i hallen. Ett stort luftflöde cirkulerar genom konvektorn som därmed fungerar lite som en centraldammsugare. Dammfiltret på konvektorn rengörs enkelt genom att dra ut det och avlägsna dammet med en dammsugare. 1 gång varannan vecka (under värme- Rengöringsintervall för konvektorfiltret: säsongen). Figur 3.3 Foto av konvektorfiltret delvis rengjort. 2015-10-06 13
3.3 Köldbärarsystem Köldbärarsystemet utsätts inte för samma temperatursvängningar som värmebärarsystemet och kräver normalt ingen påfyllning eller avluftning. 3.3.1 Kontroll och påfyllning av köldbärare Nivån i köldbärarsystemet kan kontrolleras på det genomskinliga expansionskärlet i värmepumpens vänstra del. Nivån bör ligga mellan 1/3 och 2/3. OBS! Kärlet är trycksatt och ska inte öppnas för påfyllning. Påfyllning av större kvantiteter, t.ex. efter läckage, sker i ett liknande expansionskärl i systemets högsta punkt vid återvinningsbatteriet på kattvinden (ingång via lucka i sovrummet mot gatan på övervåningen). Efter påfyllning stängs locket på påfyllningskärlet och systemet trycksätts genom att ansluta en speciellt iordninggjord slang från vattenutkastet i carporten till påfyllningsanslutningen i värmepumpen. Proceduren, inklusive inkoppling och manövrering av värmepumpens påfyllningsventiler, beskrivs i manualen för IVT Greenline [26]. Fyll slangen med färdigblandad köldbärare innan den kopplas in. Denna blandning påfylls med hjälp av vattentrycket från nätet (normalt behövs ingen påfyllning och om det skulle behövas är det sannolikt bara några deciliter om det inte varit ett större läckage). Regulator CL300 Värmebärarpump Köldbärarpump Synglas Expansionskärl för köldbäraren Ventiler för påfyllning av köldbärare Figur 3.4 Foto av påfyllningsventiler. 2015-10-06 14
3.3.2 Avluftning av köldbärarsystemet Avluftning av köldbärarsystemet ska ske vid misstanke om luft i systemet. Luft i systemet brukar höras som ett porlande ljud från köldbärarslangarna eller köldbärarpumpen (luft i systemet försämrar effekten och ökar slitaget). Normalt ska systemet vara självavluftande via påfyllningskärlet vid återvinningsbatteriet. En förutsättning är att kärlet innehåller tillräckligt med vätska (ca. halva volymen). 3.4 Återladdningssystem Nästan hälften av värmen till värmepumpen tas via återvinning ur frånluften. Värmeväxlarbatteriet för återvinningen sitter på kattvinden och nås via en lucka i sovrummet mot gatan på övervåningen. 3.4.1 Kontroll av återvinningsbatteriet Återvinningsbatteriet är så kallt att det bildas kondensvatten hela året. Sommartid blir det hinkvis med vatten varje dag som ska dräneras via slang till avloppet i grovköket. Som extra skydd för eventuellt läckage finns ett rostfritt tråg under batteriet med eget avlopp till golvbrunnen i grovköket. Dessutom finns ett ytterligare skydd i form av byggplast under tråget. För säkerhets skull bör man regelbundet kontrollera att inget läckage förekommer genom att inspektera tråget och se att det är torrt. Kontrollintervall för kondensläckage: 1-2 gånger per år. Isolerat frånluftsbatteri Stödunderlag av frigolit Extra skyddstråg Bräddavlopp till golvbrunn Extra skyddsplast Figur 3.5 Foto av extra tråg och skyddsplast. 3.4.2 Rengöring av frånluftsfilter På frånluftsbatteriet sitter ett dammfilter för att skydda batteriet mot försmutsning. Åtkomst sker genom bortmontering av frontplåten på värmeväxlaren (ett antal sexkantsskruvar; se Figur 3.6). Filtret rengörs genom dammsugning men kan be- 2015-10-06 15
höva bytas ibland (påverkas av fukten; filterduk kan köpas i metervara hos ventilationsfirmor). Se noga till att plåten kommer tillbaka i korrekt läge och att samtliga skruvar dras åt i rätt schema och med lagom åtdragningsmoment så att det blir tätt. Rengöringsintervall för frånluftsfiltret: 1 gång var eller vartannat år. Frånluftskanal till batteriet Hårt smutsat frånluftsfilter Tätning Figur 3.6 Foto av batteriet med bortmonterad frontplåt. 2015-10-06 16
4 Felsökning Felsökningen omfattar bortfall av värme och bortfall av varmvatten. Observera att om det konstateras att det är värmepumpen som inte fungerar kan anläggningen köras som om det var en konventionell elpanna. Allt som behöver göras är att slå på de båda elpatronerna i tanken (se avsnitt 1). Tänk på att TAC regulatorn matas från värmepumpen och den måste ha spänning för att styrningen av värme och varmvatten ska fungera. 4.1 Ingen eller dålig värme Ingen eller dålig värme kan i första hand bero på följande saker: fel på värmetillförseln, d.v.s. vid normaldrift fel på värmepumpen, fel på värmedistributionen, fel på värmestyrningen. 4.1.1 Fel på värmetillförseln Värmepumpen går inte: Kontrollera att den är tillslagen och att den inte brutit på något skydd (t.ex. högtryckspressostaten). Om värmepumpen indikerar fel konsulteras manua-len från IVT Greenline och/eller så tillkallas en servicetekniker. Värmepumpen går men värmevattnet är kallt: Värmepumpens framledningskurva gör att systemet inte kallar på värme vid rådande utetemperatur; acceptera eller justera kurvan eller dess parallellförskjutning (se IVT Greenline manual). Kontrollera också att utegivaren och returledningsgivaren visar rätt temperatur (felaktig temperaturmätning kan lura regulatorn att tro att det inte finns något värmebehov trots att det faktiskt gör det). Värmepumpen går men ger dålig effekt; kontrollera att synglaset för köldmedium är klart (inga gasbubblor), att inte något av inloppsfiltren är igensatt och att det inte är luft i köld- eller värmebärarsystemet. 4.1.2 Fel på värmedistributionen Värmedistributionen sköts av en egen cirkulationspump som hämtar värmevatten från ackumulatorns nedre tank. Pumpens varvtal styrs i förhållande till avvikelsen mellan inställt börvärde för rumstemperaturen och ärvärdet (kan avläsas på TAC regulatorn). Kontrollera att: Värmesystemets cirkulationspump är tillslagen (vippströmbrytare under TAC regulatorn ska vara i läge höger) och att fläktkonvektorn går. Pumpen faktiskt går. Fläkten i konvektorn faktiskt går. 2015-10-06 17
4.1.3 Fel på värmestyrningen Huvuddelen av styrfunktionerna för värme och varmvatten sköts av TAC regulatorn (funktionen beskrivs i systembeskrivningen R2012:02 [23] ). Några saker att kontrollera: Rätt utstyrning av matningen till värmesystems pump från dimmerstyrningen. Rätt utstyrning av matningen till laddningspumpen från dimmerstyrningen. Växelventil i rätt läge för laddning av värmedelen av ackumulatortanken. Rätt inställningar på regulatorn (se kapitel 2). Reglercentral TSC Xenta Kabel till displej Avläsningsenheten har kontakt med styrdatorn. Kontakten kan förloras t.ex. om man inte går tillbaka till utgångsläget i menyn (där det står Chalmers ) efter att ha gjort avläsningar eller ändringar. Lösning: Ta bort de fyra stora skruvarna på plastkåpan, avlägsna kåpan och ta loss sladden till displejen och sätt tillbaks den igen. Om detta inte hjälper kan man stänga värmepumpen, dra ur matningssladden till värmepumpen, vänta en kort stund och sedan återstarta anläggningen. Dimmerstyrningar för varvtalsstyrning av pumparna för värme och varmvatten Figur 4.1 Foto av reglercentralen från TAC. 2015-10-06 18
4.2 Inget eller dåligt med varmvatten Huvuddelen av styrfunktionerna för varmvatten sköts av TAC regulatorn (funktionen beskrivs i systembeskrivningen R2012:02 [23] ). Några saker att kontrollera: Rätt inställningar på regulatorn (se kapitel 2). Flödesvakten fungerar (utsignal kontrolleras via mätning på TAV regulatorns kopplingsplint). Rätt utstyrning av matningen till laddningspumpen från dimmerstyrningen. Rätt utstyrning av matningen till varmvattenpumpen från dimmerstyrningen. Växelventil i rätt läge för laddning av varmvattendelen av ackumulatortanken. 4.3 Övrigt OBS! Värmepumpen är den enda apparat i huset som inte är kopplad via jordfelsbrytaren (går inte p.g.a. kompressorns elmatning). Det betyder att ett spänningsbortfall på värmepumpen inte kan bero på jordfelsbrytaren utan sannolikt på att en säkring gått. 2015-10-06 19
5 Referenser [2-21, 23-26] 1. Bergström, U, Larsson, R, 1989. Drift och underhåll av värmepumpar. BFR-rapport T5:1989, (Statens råd för byggnadsforskning.) Stockholm, Sweden. 2. Eurapo, 1996. Anvisningar för inkoppling av el för intern och extern styrning av fläktkonvektorer samt montering. 11 sidor. (Eurapo.). 3. Fahlén, P, 1993. Nuteks teknikupphandlingstävlingar - Förslag till kravspecifikation för värmepumpsystem. (SP Sveriges Provnings- och forskningsinstitut.) Borås. 4. Fahlén, P, 1995. The Nordic heat pump competition - Winners set new standards in performance and price. IEA Heat pump centre Newsletter, nr. 3, September. 5. Fahlén, P, 1996. The Nordic heat pump competition. Newsletter CADDET Energy Efficiency, nr. 2, June, (CADDET.). 6. Fahlén, P, 1996. Värmepumpsläget idag - Ekonomi och teknik runt NU- TEK's tävling. Borås energi och allmänheten, Borås, 20 April. 7. Fahlén, P, 1997. Uppföljning av värmepumpstävlingen. VVS-Forum, nr. 3, March. 8. Fahlén, P, 1997. Cost-effective heat pumps for Nordic countries. Heat pumps in cold climates, 3rd International Conference, Acadia University, Wolfville, Canada, 11-12 August. 9. Fahlén, P, 1999. Värmepumpsläget efter Nuteks tävling. (Föredrag 1 h), Svenljunga, 15 April. 10. Fahlén, P, 2000. Ground-source heat pumps - Recharging of bore-holes by exhaust-air coils. Cold Climate HVAC 2000, Sapporo, Japan, 1-3 November. vol. 1, sid. 257-262. (SHASE/ASHRAE/SCANVAC.) 11. Fahlén, P, 2001. Bergvärmepump med borrhålsåterladdning. 16:e Nordiske kölemöde, 9:e Nordiske varmepumpedage, Köpenhamn, Danmark, 30-31 August. 12. Fahlén, P, 2002. Ground-source heat pumps - Recharging of boreholes by exhaust-air coils. 7th IEA Heat Pump Conference, Beijing, China, 2002-05-19 -- 22. vol. 2, sid. 1027-1040. 13. Fahlén, P, 2003. Bergvärmepump med borrhålsåterladdning. ScanRef, vol. 32, nr. 6, 2003-11, sid. 28-31. (Associations of Refrigeration in Denmark, Finland, Norway, Sweden and Iceland.) Denmark. 2015-10-06 20
14. Fahlén, P, 2004. Värmepumpar i vattenburna system Effektiva lösningar med värme och varmvatten vid konvertering av elvärmda småhus. Slutrapport eff-sys H23, 48 sidor. (Statens Energimyndighet.) Eskilstuna, Sweden. 15. Fahlén, P, 2004. Bergvärmepump med borrhålsåterladdning. Energi&Miljö, vol. 75, nr. 4, 2004-04, sid. 59-62. Stockholm. 16. Fahlén, P, 2005. Kombitank för värme och varmvatten Resultat från mätningar på en värmepumpsinstallation. Slutrapport eff-sys H23, 63 sidor. (Statens Energimyndighet.) Eskilstuna, Sweden. 17. Fahlén, P, Kretz, M, 2009. Så krångligt enkelt - Titta så mycket professor Fahlén sparat på sin energilösning. Energi&Miljö, vol. 80, nr. 3, 2009-03, sid. 16-18. Stockholm. 18. Fahlén, P, 2010. Tappvattenvärmning med värmepump Alternativa systemlösningar för varmvatten och värme - Del 2. Research application: Effsys+ (Building Services Engineering, Chalmers University of Technology.) Gothenburg, Sweden. 19. Fahlén, P, 2010. Optimering av marklageranslutna värmepumpsystem för klimatisering av byggnader. Research application: Effsys+ (Building Services Engineering, Chalmers University of Technology.) Gothenburg, Sweden. 20. Fahlén, P, Erlandsson, J, 2010. Tappvattenvärmning med värmepump Alternativa systemlösningar för varmvatten och värme. Slutrapport R2010:3, 140 (including appendices) sidor. (Building Services Engineering, Chalmers University of Technology.) Gothenburg, Sweden. 21. Fahlén, P, Javed, S, Claesson, J, 2010. Optimering av marklageranslutna värmepumpsystem för klimatisering av byggnader. Slutrapport R2010:2, 24 sidor. (Building Services Engineering, Chalmers University of Technology.) Gothenburg, Sweden. 22. Fahlén, P, 2011. Heat pump for heating and hot water - experience from and improvement of a retrofit, ground-coupled installation. 10th IEA Heat Pump Conference, Tokyo, Japan, 2011-06. vol. CD-proceedings, 23. Fahlén, P, 2012. Värmepumpsanläggning - Anläggningsbeskrivning - Berg- och frånluftsvärmeanläggning på Visthusgatan 6 EN-R2012:02, (Entro Nova.) Borås, Sweden. 24. Fahlén, P, 2012. Värmepumpsanläggning - Drift- och underhållsanvisningar - Berg- och frånluftsvärmepump på Visthusgatan 6 EN-R2012:01, (Entro Nova.) Borås, Sweden. 2015-10-06 21
25. IVT, 1998. Funktionsbeskrivning reglercentral CL 300. 12 sidor. (IVT.) Tranås, Sweden. 26. IVT, 1998. IVT Greenline 4-17 - Handledning för montage, driftsättning,skötsel. Utgåva 2.1, 47 sidor. (IVT.) Tranås, Sweden. 27. Lagerkvist, K-O, Larsson, R, 1989. Drift- och underhållsinstruktioner för villavärmepumpar. BFR-rapport T7:1989, (Statens råd för byggnadsforskning.) Stockholm, Sweden. 2015-10-06 22