Uppgift 1.1. Berätta kortfattat vilka plattektoniska miljöer de tre områdena representar? (2 p)



Relevanta dokument
Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner)

Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p)

Läxa till torsdag v. 48

Inre krafter - Geografi Gleerups

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?

Jordens inre krafter

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Extramaterial till Geografi 7-9

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Historisk geologi. Det fasta berget vi har under våra fötter är i ständig rörelse. Det finns stora krafter i jordens inre som får våra

Geologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Huvudansökan, kandidatprogrammet i geovetenskaper Urvalsprov kl

Problemsamling. Geofysik inom Geovetenskap Planeten Jorden 30 hp. (delkurs: Berggrunden och Livets Utveckling 10 hp) Uppsala universitet

Prov tentamen tidvatten & oceanografi dec 2003 LNC 040 CHALMERS LINDHOLMEN LNC 050 Sjöfartshögskolan

Ämnen runt omkring oss åk 6

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

JORDENS INRE KRAFTER JORDBÄVNINGAR

Sårbara platser. Sårbara platser

Pedagogisk planering Målkort

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

Jordens inre och yttre krafter

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Hej alla blivande geografer!

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Vad är vatten? Ytspänning

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Förnybara energikällor:

Vad är magma? 1 Ett mineral X En bergart 2 Flytande berg. Geologins Dags tipsrunda för barn och andra nyfikna.

2. Järnoxid, vätgas och förångad saltsyra.

ETE331 Framtidens miljöteknik

Jordens historia Jordens bildande

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Del I Denna del består av 8 uppgifter och är avsedd att genomföras utan miniräknare.

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

ETE310 Miljö och Fysik

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Anläggning. Berggrunden Jordarter

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.

Huvudansökan, kandidatprogrammet i geovetenskaper Urvalsprov kl

Miljöföreläsning 4: Marken

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

ETE331 Framtidens miljöteknik

Vulkaner. CINEBOX MEDIA Vretenvägen Solna Tel: Fax: Epost:

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Vulkanologi. Börje Dahrén, Doktorand i berggrundsgeologi, borje.dahren@geo.uu.se

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

Plattektonik och jordbävningar

ETE310 Miljö och Fysik

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Senioruniversitetet i Stockholm. Naturlandskapet och människan 15 p, mom2 Anders Yrgård

VA-frågor och klimatförändringar

TABELLER OCH BILDER Tabell 1 Klimatförhållanden... 3

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

4. I lagret finns 24, 23, 17 och 16 kg:s säckar. På vilket sätt kan man leverera en beställning på exakt 100 kg utan att öppna någon säck?

Vilket väder?! Pär Holmgren

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun Kommunens naturvårdsorganisation Underlag Datahantering...

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Jordbävningar och vulkanism

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Transkript:

UPPGIFT 1. (10 p) Namn: Personbeteckningen: På den bifogade världskartan har tre områden märkts ut (A, B och C). Noggrannare kartor finns på följande sidorna. Besvara frågorna som hänför sig till de olika områdena. Ditt svar bör rymmas i rutorna på uppgiftspapperet! Om du motiverar ditt svar med hjälp av en beräkning bör du också skriva ut de mellanliggande stegen. Uppgift 1.1. Berätta kortfattat vilka plattektoniska miljöer de tre områdena representar? (2 p)

Uppgift 1.2. Den 1.4.2014 kl. 14.45 skedde en kraftig jordbävning utanför Chiles kust (Mw 8.0 på momentmagnitudskalan), som gav upphov till en tsunami. Jordbävningens epicentrum är utmärkt med en stjärna på bild A. Avståndet mellan cirklarna är 50 km. - Vilken geologisk process gav upphov till jordbävningen? (1 p) - Antag att tsunamin som jordbävningen gav upphov till rörde sig med en fart på 700 km/h. När nådde vågen kuststäderna Iquique och Tocopilla? (1 p)

Uppgift 1.3. Bild (B) visar havsbottnen vid den mittatlantiska ryggen. Siffrorna visar bergarternas ålder i miljoner år (Ma) och pilarna de afrikanska och nordamerikanska litosfärplattornas relativa rörelseriktning. I basrutsystemet är en sidllängden på en ruta 1000 km. - Gör en graf över förändringen i det relativa avståndet mellan litosfärplattorna vid den mittatlantiska ryggen som funktion av tiden. (2 p) - Beräkna med hjälp av din graf litosfärplattornas genomsnittliga utbredningshastighet under de senaste 78 miljoner åren. Hur många centimeter har plattorna i medeltal spritt sig per år under den här tiden? (1 p)

Uppgift 1.4. I bild (C) visas de i Finland under åren 1960-2009 registrerade jordbävningarna och deras magnitud i momentmagnitudskalan (Mw). Du kan anta att de låga värdena (under 7) i momentmagnitudskalan motsvarar motsvarande magnitudvärden i Richterskalan. - Vilka två geologiska processer ger upphov till jordbävningar i Finland? (1 p) - Bedöm kortfattat på basen av bildens uppgifter och din egen kunskap den nuvarande seismiska aktiviteten i Finland och de faktorer som påverkar den. (2 p)

UPPGIFT 2. (4 p) Namn: Personbeteckningen.: De magmatiska bergarternas kemiska sammansättning ges vanligtvis som massaprocent av de ingående huvudämnenas oxider. I bifogade tabell ges en viss granits kemiska sammansättning. Utför följande uppgifter med användning av tabellens analysresultat samt data i det bifogade periodiska systemet. Svara på ett skilt papper. Skriv också ut de mellanliggande stegen i din kalkyl. Ett ämnes mängd ges som n = - Beräkna aluminiumoxidens och kalciumoxidens formelmassa (molmassa) (M r). (1p) - Beräkna granitens järn-magnesium atomförhållandet ( ). (1 p) ( ) Granitiska bergarter klassificeras på basen av deras Na-, K-, Ca- och Al-mängd enligt följande: Om >1, är bergarten peraluminisk ( ) Om <1 och ( ) <1, är bergarten metaluminisk ( ) Om <1 och ( ) > 1, är bergarten peralkalisk ( ), där A = aluminiumoxides mängd (n), N = natriumoxidens mängd (n), K = kaliumoxidens mängd (n) ja C = kalciumoxidens mängd (n). - Är tabellens granit peraluminisk, metaluminisk eller peralkalisk? Motivera ditt svar med hjälp av en beräkning. (2 p)

UPPGIFT 3A (flervalsprov). (4 p.) Namn Personbeteckningen Ett av de fyra påståendena i varje uppgift är fel. Ringa in det felaktiga påståendet. 0,5 p./uppgift. 1 a) Då syrets andel i Jordens atmosfär ökade ledde det till att det för livet skadliga gaserna ammoniak och metan reagerade med syret och bildade kväve. b) I Jordens atmosfär kan man på basen av temperaturen som råder på olika höjd särskilja fyra skikt där det yttersta skiktet är termosfären. c) Östersjön är lång och smal och på grund av lufttrycksskillnader kommer vattnet att strömma från lågtrycksområde mot högtrycksområde där vattennivån då höjs.. d) Även de i Finland förekommande tromberna uppstår då en mörk molntunnel dras från ett åskmoln ner mot marken eller havsytan. 2 a) Grundvatten bildas i huvudsak genom nederbörd, avdunstning samt filtrerats och sipprat genom jordmånens håligheter. b) Över hälften av finländarna använder grundvatten i hushållen. c) Med s.k. dolt eller virtuellt vatten menas sådant vatten som är svåra att utnyttja. d) Ca 4/5 av alla sjukdomar som drabbar människorna beror av brist på rent vatten och/eller bristfälliga avloppssystem. 3 a) Kontinentalskorpan är tyngre än den oceaniska skorpan. b) Astenosfären sträcker sig ner till ca 700 km:s djup. c) Jordens kärna är över 6000 km i diameter. d) Materialet i mantelns undre delar är mer trögflytande än i den övre delen. 4 a) De arkeiska områdena av Finlands berggrund har i huvudsak bildats för 3,1 2,5 miljarder år sedan. b) Rapakiviområdena i Finland har bildats under den Svekokarelska bergskedjeveckningen. c) Under geologisk tid har Finlands berggrund nöts ner med rentav flera kilometer. d) Weichselperioden är den senaste istiden och började för 120 000 år sedan. 5. a) Med jordskred avses en mycket långsam massrörelse där marken glider neråt i stora bitar till föjfd av t.ex. tjällossning eller vattendränkta lerskikt. b) Jordbävningar och vulkanutbrott ger upphov till laharer. c) Älvdalar uppkommer till följd av strömmande vattens både eroderade och sedimenterade verkan. d) Största delen av all torv bildas i svala eller kalla områden på norra halvklotet. 6 a) Största delen av de kända oljeförekomsterna bildades under kritperioden. b) Användningen av stenkol som bränsle kommer sannolikt att öka. c) USA och Ryssland är de största producenterna av uranmalm. d) Jordvärmens energi kommer från solen.

7 a) Då en meteorit träffar jorden kan atmosfärens temperatur sjunka. b) De har uppskattats att livsvillkoren på Jorden upphör om ca 200 miljoner år som följd av att solen slocknar. c) Jordytan träffas årligen av tusentals meteoriter. d) Massdöd kan vara resultatet av en asteroid som träffat Jorden. 8 a) Erosionen kommer att öka på grund av klimatförändringen. b) Över hälften av oljan i havet härstammar från industri, bebyggelse och trafik. c) De starkt ökade utsläppen av fluor och väte från jordbruk och avfallsvatten har lett till att vattnen i Östersjön är mycket eutrofierade och har till och med lett till syrebrist. d) Utsläppen av bly, svaveldioxid och kväveoxider har minskat på grund av Finlands strängare miljökrav.

UPPGIFT 3B. (6 p.) Nämn på frågepapperet huvudgrupperna (riken), som de levande organismerna indelas i och ge en kort beskrivning av gruppernas egenskaper (max. tre meningar). Huvudrike Beskrivning av riket

UPPGIFT 4. (6 p) Namn: Personbeteckningen Princip av vulkanens aktivitet? Hur påverkar lavans kemiska sammansättning utbrottets natur och risker? Svara på ett skilt papper.

UPPGIFT 5. (6 p.) Namn: Personbeteckningen Markera på bilden (siffror 1-6) och beskriv i de små numrerade lådorna (1-6) tre spår av nötning, transport och avlagring, vilka bildats under inlandsisens framryckningsskede (1-3) och under inlandsisens avsmältningsskede (4-6). Beskriv ytterligare kortfattat den ifrågavarande avlagringens, bildningens (formationens) eller nötningsmärkenas bildningsprocess. Dina beskrivningar bör rymmas i de större lådorna under respektive nummer. (rätt namn + rätt placering + rätt skede + rätt beskriving = 1 p; rätt namn + rätt placering + rätt skede + ingen beskriving = 0,5 p; rätt namn + rätt placering + rätt skede + fel beskriving = 0,25 p). 1)

2) 3) 4) 5) 6)