Lidens nya kyrka, Sundsvalls kommun INTERIÖRA OCH EXTERIÖRA RESTAURERINGSARBETEN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2006: 9 Bodil Mascher
2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Entreprenör Konsult Antikvarie Arbetsbeskrivning OBJEKTBESKRIVNING Beskrivning av kyrkobyggnaden Historik 4 Kulturhistorisk status 5 ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE Förutsättningar / tillstånd före restaurering Aktuella åtgärder 6 Genomförda åtgärder ANTIKVARISK MEDVERKAN 14 Antikvariska synpunkter KÄLLOR 15 Bilagor Anvisningar för utvändigt underhåll rev. 2003-11-26 samt Metodanvisning för behandling av inredning och byggnadsdelar av trä rev. 2003-11-26, ECS-Teknik AB, Knut Åkesson, Krylbo. Timrå Måleri AB, materialförteckning.
3 INLEDNING Objekt / dnr. Lidens nya kyrka / Länsmuseets diarienummer 2004 / 00028. Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut 2004 02 17 dnr. 433-14551-03 Beställare Indal, Sättna, Liden och Holms kyrkliga samfällighet. Beställarens ombud Jan Westin, Gery Byggkonsult, Sundsvall. Entreprenör Mikaelssons Bygg AB, Sundsvall, Sundsvall (GE). Hans Lindgren (murare), Sigvard Nylander (målare), Timrå Måleri. Markarbeten: Gunnar Strandlund, Kovland, El- Larmarbeten: Nordling El & Larm AB, Timrå. Konsult ECS-Teknik AB, Knut Åkesson, Krylbo Antikvarie Länsmuseet Västernorrland: Anette Lund (interiör), Bodil Mascher (exteriör och rapportsammanställning). Arbetsbeskrivning Anvisningar för utvändigt underhåll rev. 2003-11-26 samt Metodanvisning för behandling av inredning och byggnadsdelar av trä rev. 2003-11-26, ECS-Teknik AB, Knut Åkesson, Krylbo.
4 OBJEKTBESKRIVNING Beskrivning av kyrkobyggnaden Sektion och plan av ursprunglig kyrka. Kyrkan är byggd i sten med vitputsade fasader och har i huvudsak nyklassiska drag med stort rektangulärt långhus och västtorn med lanternin men tornet har toureller och lanterninen, som på arkitekten J. E. Söderlunds ritning var enklare, fick av byggmästaren J. Nordell en åttsidig genombruten form. På norra och södra långsidan sitter mittrisaliter, även synliga på ursprungsritningen. Planen är strängt symmetrisk med sakristian indragen inom norra långhusmuren nära det smalare polygonala koret i öster, huvudportal i väster och ganska flack takstol med plåttäckt sadeltak. Kyrkan har en meterhög gråmålad sockel runtom av tätt kcbruk. Att kyrkan var försedd med en skråkantad sockel beskrevs redan år 1939. Vid långhusets övergång till koret finns läktare utmed norra respektive södra långhusväggarna, varifrån en rundbåge med kassettering på insidan spänner över ingången till det förhöjda koret. Predikstolen består av en korg med baldakin placerad nära sakristieväggen i nära anslutning till koret. Korets nedre del är polygont och försett med tre fönster medan korets övre del i trä är halvcirkelformad med rundbågiga fönster. Altaret är grönmarmorerat
5 och har ett kors med sveptäcke i förgyllning. Altarringen är också marmorerad genombruten och förgylld. Historik Lidens nya kyrka uppfördes åren 1856 58 efter ritningar daterade 1854 som upprättats av arkitekten Johan Erik Söderlund 1854. Byggmästare var Johan Nordell som har satt sin prägel på kyrkan, särskilt tornhuven och koret som ej utfördes enligt Söderlunds ritningar. Koret utmärker sig för en ovanlig utformning. 1896 fick kyrkan värmekaminer. 1921 genomgick kyrkan en restaurering av interiören under ledning av arkitekten Otar Hökerberg. Ett trapprum byggdes i väster under orgelläktaren som målades i brunt och vitt. Mellanväggen mot kyrkan var av trä. Ett nytt orgelverk byggdes av E.A. Setterqvist & Son. Ett nytt uppvärmningssystem installerades. Kyrkans innanfönster försågs med katedralglas. Nya innerdörrar tillkom vid sidogångarna. Puts, färger och dekor förnyades. En spis installerades i sakristian. Kyrkans interiör hade år 1939 en annan färgsättning än idag. Det tunnvälvda taket var år 1939 målat i en ljusblå kulör (Cornell, 1939). Kyrkorummets väggar hade en grönmarmorerad målad bröstning med vågkyma som målad mittelbandslist. Den slutna bänkinredningen var målad i en blågrön kulör, trapphall och läktare hade en målad bröstning. 1954-55 ledde arkitekt B. Linnarsson en ny omputsning och avfärgning och bortmontering av en skorsten som tillkom 1921. Interiören ommålades och bänkinredningen moderniserades. Altaret blev förminskat och framflyttat, korgolvet sänkt ett trappsteg och belagt med kalkstensplattor och koret utvidgades. 1958-59 tillkom ett nytt orgelverk byggt av Grönlunds orgelbyggeri. 1988 skedde en ommålning av snickerierna av arkitektkontoret Arking AB, Örnsköldsvik. 2003 gjordes en invändig restaurering och ommålning i kyrkorum och vapenhus samt inrättande av rwc. Kulturhistorisk status Kyrkan åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 4. ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE Förutsättningar / tillstånd före restaurering Församlingen planerar i denna etapp exteriör och interiör upprustning. Det förekommer omfattande saltskador ovanför en tät och starkt betonghaltig sockel och omkring huvudentrén
6 i väster. Den vitputsade fasaden ovan sockeln består av kalkbruk i varierande tjocka skikt med en kvastad cementslamning ytterst avfärgad med kc-färg. Bristfällig takavvattning gör att nedfallande regn stänker upp mot fasaden. Invändigt finns omfattande färgskador på bänkar och taket under läktaren. Aktuella åtgärder Exteriör: Ny dränering runt kyrkan. Rivning av sockelputs och saltskadad puts ovan sockeln. Omsättning av trappan utanför västra huvudentrén, utbyte av saltskadat tegel och värmeslinga vid trappan. Nytt avvattningssystem på tornet. Interiör: Bänkar ommålas (utom motiven på dörrarna). Taket under läktaren ommålas. Installation av brand- och inbrottslarm både i Lidens gamla och nya kyrka. Installation av nytt textilskåp. Nya kyrkan: Manöverpanelen ska sitta i vapenhuset. Kablar ska gå under golv från vapenhus ända fram till sakristian där kablarna går upp genom golvet. Kablarna dras även upp i sakristians övervåning. Kablar ska även gå från manöverpanelen i vapenhuset upp till vapenhusets övervåning och läktare. Man ska ha rörelsesensorer på vardera sida under läktaren och linjerörsläckare som löses ut vid brand. Genomförda åtgärder Sammanfattning: Ny dränering runt kyrkan är utförd, man har rivit sockelputs och saltskadad puts ovan sockeln. Omsättning av trappan utanför västra huvudentrén, utbyte av saltskadat tegel och värmeslinga vid trappan är utförd. Nytt avvattningssystem på tornet är utförd. Exteriör Trappa vid huvudentré i väster Värmeslinga inmonterades för att kunna undvika tösaltning och påföljande frostsprängning i tegel och puts. Demontering av trappan påbörjades i oktober 2005 före dokumentation och noggrann uppmärkning. Under trappan lades markisolering, sedan betongplatta, därefter ett
7 isoleringsskikt. Jordfuktig betong, ett lager för varje trappsteg, gjöts därefter på. Värmeledningar (dubbelslingor med elektronisk styrning) monterades in för varje trappsteg. En sten som är bruten ersätts med lika material i lika utförande, vilket får efterbesiktas senare. Västra huvudportalen före respektive efter (foto nedan) restaureringen. Huvudentrén: Trappans västra och södra sida resp. västra och norra sida (t h) före restaureringen.
8 Huvudentrén efter omsättning av trappan, utbyte av saltskadat tegel/ putslagning och avfärgning. Fasader Befintlig puts utgörs av kalkputs i tjocka skikt med en hård cementhaltig ytputs och kc-färg. Betongsockeln har rivits till underkant fasadputs och sockeln ska enligt arbetsbeskrivningen stå oputsad för att salter inte skulle sugas upp kapillärt in i stommen (skalmurar av natursten) och orsaka skador på putsen längre upp. Putsskador har ilagats och saltmättad puts ovan sockeln har bytts ut. Bruk och avfärgning är baserad på kalk utan cementinblandning. Vid restaureringen har man gjort ett bruk av torrsläckt lufthårdnande kalk, proportionering 1:1. Fogning har skett med lufthårdnande kalkbruk med tillsats av hydraulisk kalk (tillsatt tegelkross). Avfärgning har skett med fabrikstillverkad färg av våtsläckt lufthårdnande kalk. Putsning och fogning har skett med flera tunna påslag med avvattningar däremellan. Ytputsen är påslagen med slev med svag kvastning likt omkringliggande puts. Den befintliga fasadputsen har något varierande ytbehandling (sannolikt beroende på partiella lagningar), dels är den kvastad och dels mot norr har den en spritad yta ev utan spritsten. Avfärgningen ter sig vid slutbesiktningen något mörkare än befintlig puts men ska enligt konsulten snart vitna. Putsen går ända ner mot entrétrappan i väster och på trappan samlas fukt. Där hydrofoberas putsen längst ner (stryks med en ett osynligt silikonbaserad ytbehandling) och avslutas en centimeter från trappstenen. Bortbilat saltskadat tegel kring entréer har ersatts med nytt hårdbränt tegel och saltsmittat material har uppsamlats och fraktats från platsen. Sockeln hade under riven puts småsten inskolad löst i fogarna. Inget bruk är synligt i fogarna men enligt putskonsult är sockelns grund (natursten, delvis tuktade gråstensblock) fogad i bruk.
9 Bortbilning av den gråmålade betongsockeln på norra fasaden. Kyrkans sockel bilades ner enligt godkänd arbetsbeskrivning sista veckan i juli 2005. Kyrkans södra fasad före respektive efter (foto nedan) rivning av sockeln.
10 Södra fasaden med frilagd grund, efter putslagning, fogstrykning och avfärgning. Kyrkans södra fasad med frilagd grund, efter putslagning, fogstrykning och avfärgning.
Sakristians östra och södra fasad före respektive efter (foto nedan)restaurering och rivning av sockeln. På fotot nedan syns en del av singelbeläggningen på dräneringen. 11
12 Avvattning På tornet har nya stuprör och rännor av koppar monterats utmed pilastrar och avtäckningar enligt godkända ritningar A 30-01-21-23. De har målats in i fasadkulören. Dränering utmed kyrkobyggnadens grund på ca 40 cm bredd har utförts enligt handlingar. Dräneringen har täckts med flerfärgat singel. Interiör: Bänkarna före ommålning.
13 Sammanfattning: Bänkar och taket under läktaren har målats om. Installation av brand- och inbrottslarm är utförda i både Lidens gamla och nya kyrka. Man har installerat ett nytt textilskåp tillverkat av Njurunda snickeri. Målningsarbeten på bänkar och läktarens undersida pågick från oktober / november 2005 april 2006 med Beckers linoljefärg, grundning med Beckers alkydolja samt latexspackel. Bänkarnas insidor som tidigare hade en guldbrun ekådring har målats i en ljusgrå kulör. Avvikelse från målningsanvisningarna 2003-11-26 är att bänkarnas färg inte har rengjorts till trärent, vilket innebär att samtliga underliggande målningsskikt bevaras för framtiden. På en av dörrarna i det bakre högra kvarteret har troligtvis originalmålning framkommit, bänken är numrerad med svart text, no 10 (fotot nedan). Laseringar har utförts på bänkkvarterens sockel och bänkarnas överliggare. 20051012. Bänkarna efter ommålning.
14 Målningsskador på tak under läktaren 050822. Ommålat tak under läktaren vid slutbesiktning av exteriöra arbeten 060926. ANTIKVARISK MEDVERKAN Antikvariska synpunkter Det finns inget belägg för att sockeln stått frilagd och brett fogstruken på detta sätt, därför förordade Länsmuseet under avfuktningstiden en tunnare kalkputs där sockeln funnits, eftersom en tjockare putsning ner till ett stycke ovan marknivå enligt godkänd bygghandling skulle vida överskrida budget. (Befintlig puts är på sina ställen mer än decimetertjock). Senare får man ta ställning till hur man ska gå vidare. Enligt bygghandling 2003 11 26 anges, att sockeln skall stå blottlagd för att stommen ska torka ut och sluta suga salter men inga
15 anvisningar finns om ett senare återställande av sockeln. Det vore önskvärt att längre fram planera för och söka kyrkobyggnadsbidrag för ett återställande av sockeln. Detta motiveras med att sockeln under större delen av förra århundradet både har varit avfasad och gråfärgad (Sveriges kyrkor, red. S. Curman/J. Roosval, 1939). Kyrkans exteriör har för övrigt i stort bevarats sedan nybyggnadstiden. KÄLLOR Cornell, Henrik: Lidens kyrkor i Våra kyrkor (red. Sigurd Curman och Johnny Roosval), Stockholm 1939. Kyrkobyggnader 1760 1860. Del 4, Riksantikvarieämbetet. Länsmuseet Västernorrland, Topografiska arkivet: mapp med kyrkoärenden, Lidens kyrka.