Dagligvarubranschen HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH
Dagligvarubranschen i siffror 2
Livsmedelskedjan- från jord till bord Branschglidning: Livsmedel säljs i allt högre utsträckning i nya kanaler såsom restauranger, servicehandel och övrig detaljhandel. Dagligvaruhandeln Konsumenterna Livsmedelstillverkare (Inhemskt & import) Jordbruk (Inhemskt & import) 3
Dagligvaruhandeln en viktig bransch i svensk ekonomi Dagligvaruhandeln i jämförelse: Bransch Omsättning 2012, msek Dagligvaruhandeln 249 232 Partihandel med livsmedel 251 316 Tillverkning av motorfordon 219 844 Byggverksamhet 538 263 600 000 500 000 500 548 Mnkr 400 000 300 000 200 000 100 000 87 538 173 688 117 027 0 Jordbruk Livsmedelstillverkare Dagligvaruhandeln & Partihandel med livsmedel Nettoomsättning Hotell & restaurang Källa: Nettoomsättning 2012, från Företagens ekonomi (SCB). Dagligvaruhandeln avser 47.11 + 47.2. Partihandel med livsmedel avser SNI 463 (Partihandel med livsmedel, drycker och tobak). Livsmedelstillverkare avser SNI 10-12 (Framställning av livsmedel, drycker och tobak). 4
Dagligvaruhandeln en viktig arbetsgivare Andel unga (16-24 år): Alla branscher 10,4% Jordbruk 8,6% Livsmedelstillverkare 14,5% Hotell & restaurang 31,0% Dagligvaruhandeln & partihandel med livsmedel 27,8% 150 000 130 000 125 158 150 151 Antal personer 110 000 90 000 70 000 50 000 30 000 10 000-10 000 57 483 56 488 52 544 48 285 8 203 90 380 34 778 Jordbruk Livsmedelstillverkare Dagligvaruhandeln & Partihandel med livsmedel 103 629 46 522 Hotell & restaurang Unga förvärvsarbetande, 16-24 år Förvärvsarbetande, 25+ Källa: RAMS (avser förvärvsarbetande, nattbefolkning, 2012). Dagligvaruhandeln innefattar SNI 47.11 samt 47.2. Partihandel med livsmedel avser SNI 463 (Partihandel med livsmedel, drycker och tobak). Livsmedelstillverkare avser SNI 10-12 (Framställning av livsmedel, drycker och tobak). 5
Livsmedelsbutiker spridda över landet Källa: Delfi och HUI Research 6
Antal butiker Fortsatt stort antal butiker. De små formaten minskar, medan stora format och Hard Discount växer. 6 000 5 356 5 140 4 834 4 812 4 757 4 631 4 516 4 430 4 353 4 275 4 331 5 000 4 000 3 980 3 861 3 829 3 000 2 000 1 000 0 Antal butiker Källa: Nielsen, number of stores in grocery trade. 7
Konsumentpriserna har ökat mindre än inkomsterna Index 2005=100 150 140 130 120 144 133 129 123 122 Snitt: 127 Disponibla inkomster har ökat med 44% sedan 2005, under samma period har priserna på kött, ägg, vegetabilier och mejeri ökat med i snitt 27%. 110 100 90 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Vegetabilier Mejeriprodukter Ägg Kött Disponibel inkomst Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas, index 2005=100. SCB NR, sektorräkenskaper, löpande priser, HUI beräkning index 2005=100. 8
Matkronan vad består matpriset av? Moms 11% Import 35% Bonden 13% 1 krona Butiken 20% Industrin 21% Källa: LRF, 2014 ( Matkronan Vem får konsumentens pengar? ). 9
Ett stort antal leverantörer 25 000 21 979 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal unika leverantörer Källa: Svensk Dagligvaruhandel, 2014. 10
Mejeri, kött och grönsaker är störst 12% 10% 10% 8% Andel av total försäljning 6% 4% 6% 6% 5% 5% 5% 4% 4% 4% 2% 0% Källa: Svensk Dagligvaruhandel, 2014. 11
Konsumentbeteende och trender 12
Trender och konsumentbeteende Starkt växande matintresse. Hög tillväxt i restaurang och café-branschen under de senaste åren. Årets Julklapp 2002: Kokboken, 2011: Matkassen, 2013: Råsaftscentrifugen Ökat antal kokböcker, matlagningsprogam och receptsajter. Liten men snabbt växande andel svenskar handlar mat på nätet. 13
Förändrade konsumtionsmönster 1995 2013 21% 30% Inköp i butik Inköp i butik 79% Restaurang och café, m.m. 70% Restaurang och café, m.m. Totala matutgifter: 157 mdkr Totala matutgifter: 300 mdkr Källa: SCB Nationalräkenskaperna, 2013, löpande priser. Kategorin Restaurang och café, m.m. avser COICOP 111: Restauranger, caféer, andra matserveringar, kiosker o automater. Totala matutgifter angett i löpande priser. 14
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 En allt mindre andel av hushållens konsumtion läggs på livsmedel i butik 14,5% 14,0% 13,5% 13,0% 12,5% 14,1% 12,2% 2013 spenderade hushållen drygt 210 mdkr på livsmedel i butik Livsmedel och icke alkoholhalitga drycker 12,0% Hotell, kaféer och restaurang 11,5% 11,0% 10,5% Andel av hushållens konsumtion som läggs på livmedel i butik 10,9% 15,6% 3,4% 11,0% 12,2% 32,3% 6,0% 3,6% 4,7% Alkoholhaltiga drycker och tobak Kläder och skor Boende (drift, möbler, m.m.) Hälso- och sjukvård Transport och kommunikation Fritid, underhållning och kultur Utbildning Övriga varor och tjänster Källa: Andel av hushållens konsumtion efter ändamål (exklusive utlandsnettot), löpande priser, 2013, från NR (SCB). 15
Handelns egna varor 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% EMV:s andel av total livsmedelsförsäljning (inkl. Hard Discount) i Sverige 22,1% 16,1%17,2%17,3%17,9%18,0% 18,7% 20,1% 14,8% 12,6% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Andelen EMV internationellt, 2012: Schweiz 45% Storbritannien 41% Tyskland 32% Frankrike 28% Finland 23% Sverige 22% USA 18% Italien 17% Ryssland 6% Källa: Nielsen. Andelen EMV avser andelar i värde. De internationella andelarna utgår ifrån summan av medelvärden från alla kategorier, därav viss skillnad mot siffrorna som presenteras i diagrammet. 16
Andel EMV i olika kategorier 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 14,213,713,7 38,3 34,8 33,3 32,0 29,4 27,4 8,0 8,3 8,9 23,6 24,8 25,3 40,7 40,2 41,3 6,1 6,5 6,6 0,4 0,5 0,5 21,5 18,0 14,8 0,7 0,9 0,5 2011 2012 2013 Källa: Nielsen. 2014. 17
Stark tillväxt av ekologiska livsmedel Försäljning av ekologiska livsmedel i detaljhandeln i Sverige, mdkr 10 9 8 7 6 Mdkr 5 4 3 2 1 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 8,7 Andelen ekologiskt utgör ca 4% av den totala livsmedelsförsäljningen Mejerivaror står för ca 25% av all försäljning av ekologiska produkter Källa: Ekoweb, 2014. 18
När handlar vi? Under december, juni och juli handlar vi som mest i dagligvaruhandeln 12,0% 10,0% 8,0% 7,5% 7,2% 8,6% 7,9% 8,6% 8,9% 9,0% 8,7% 7,7% 8,1% 8,1% 9,6% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Källa: Detaljhandelsindex 2013, SCB & HUI Research. 19
Fredag viktigaste dagen i veckan 30% En fjärdedel av allt livsmedel vi handlar handlas på fredagar 25% 24% 20% 15% 12% 12% 13% 17% 15% 10% 7% 5% 0% Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Källa: Statistik från rapporten När handlar vi (HUI Research, 2004). 20
Nyckeltal 21
Låg bruttovinst och hög omsättning i dagligvaruhandeln % av omsättning 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 45,0 43,4 41,7 Bruttovinstmarginal 39,1 34,5 Kläder Möbler Total Sport o fritid Järn, bygg o detaljhandel färg 31,0 Elektronik 24,8 Allivsmedel 25 23,5 20 Lagrets omsättningshastighet Ggr per år 15 10 5 3,5 3,5 3,0 3,0 2,1 1,8 0 Allivsmedel Järn, bygg o färg Elektronik Möbler Total detaljhandel Kläder Sport o fritid Källa: HUI Research, Branschfakta 2013. Siffrorna avser medianer under 2013. 22
Hög omsättning håller uppe lönsamheten T kr % av omsättning 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 3 300 3,6 Kläder 2 100 Allivsmedel Järn, bygg o färg Omsättning per sysselsatt 3,9 Järn, bygg o färg 1 700 1 700 1 700 Total detaljhandel Rörelsemarginal 3,4 3,4 3,3 Elektronik Allivsmedel Total detaljhandel 1 450 1 400 Möbler Sport o fritid Elektronik Kläder 2,0 Möbler 1,1 Sport o fritid Den höga omsättningen inom dagligvaruhandeln gör att lönsamheten hålls uppe och att branschen har en rörelsemarginal i linje med övriga branscher i detaljhandeln, trots sin relativt låga bruttovinstmarginal. Källa: HUI Research, Branschfakta 2013. Siffrorna avser medianer under 2013. 23