Rapport-inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. Uppdrag granskning frias.

1/9 BESLUT 2011-04-04 Dnr: 10/00514-524, 532, 562, 566 och 587 SAKEN Uppdrag granskning, SVT1, 2010-09-01 och Rapport, kl. 19.30, SVT1, 2010-09-01, program om euro-orphans och inslag om RUT-avdraget; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Rapport-inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. Uppdrag granskning frias. FÖRELÄGGANDE Sveriges Television ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. UPPDRAG GRANSKNING OCH RAPPORT Uppdrag granskning Reportaget i Uppdrag granskning handlade om att fler och fler kvinnor och män från länder i öst arbetar i länder som Sverige och att deras barn får växa upp utan en eller båda föräldrarna. Dessa barn kallades i reportaget för euro-orphans. Reportaget skildrade fenomenet med euro-orphans utifrån situationen i Lettland och några lettiska familjers öden. Den ekonomiska krisen i landet beskrevs ligga bakom den ökade arbetsmigrationen med fler och fler euro-orphans till följd. Det sades att uppskattningsvis motsvarande en tredjedel av alla letter mellan 20 och 40 år hade lämnat landet. De lettiska kvinnorna i reportaget kände sig tvungna att arbeta i Sverige för att de hade möjlighet att tjäna mer pengar på det viset. Jobbet i Sverige beskrevs som deras räddning men deras liv i Sverige beskrevs som utsatt med låga löner och dåliga arbetsvillkor. I reportaget talades även om det så kallade RUT-avdraget och svenska familjer som anlitat städhjälp och nyttjat avdraget intervjuades. Myndigheten för radio och tv Tel: 08-606 90 80 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.radioochtv.se

2/9 Innan det granskade reportaget i Uppdrag granskning började sa programledaren följande. Uppdrag granskning i kväll, om euro-orphans, de övergivna barnen. Därefter visades två klipp. Ett med en svensk köpare av städhjälp som sa: Jag kallar det kvalitetstid, att kunna umgås. Med gott samvete gå ut och träna hund eller leka med barnen, köra lite fyrhjuling. I nästa klipp sa en lettisk flicka vars mamma arbetade som städerska i Sverige: Jag minns inte hur gammal jag var när mamma reste. Jag var liten och fick ta hand om Alens, min lillebror. Man kan säga att jag har saknat mamma hela livet. Härefter följde intromusiken och programledaren sa: Välkommen till en ny säsong av Uppdrag granskning. [---] RUT-avdraget, ni vet avdraget för hushållsnära tjänster har ju varit en stridsfråga den här valrörelsen. Vi ska inte prata med politiker om den frågan. Det här handlar inte om det är rätt eller fel eller för eller emot RUT-avdraget. Kvällens reportage handlar om någonting större. Det handlar om vad som händer i ett annat land när svenska familjer i allt större utsträckning betalar för att någon ska städa eller putsa eller snickra i deras hem. Kvällens reportage handlar om de övergivna barnen. De som i Europa kallas för euroorphans. Därefter visades ett klipp med en lettisk pojke och hans mamma som levde åtskilda. Titeln på reportaget, Euro-orphans: de övergivna barnen, visades sedan. Reportaget inleddes med klipp med svenska familjer som talade om hur deras vardag förbättrats med städhjälp. Klipp med Maud Olofsson och Lars Ohly från en debatt om RUT-avdraget visades också. Reportern sa i samband med detta: RUT, som står för Rengöring Underhåll och Tvätt blev en het fråga inför förra valet, 2006. Pigavdrag, kallades det av kritikerna. Att kunna dra av halva kostnaden för hushållsnära tjänster som barnpassning och städning. Alla har en åsikt: fint eller fult med hemhjälp, rätt eller fel med skatteavdrag. Fyra år har gått, ett nytt val stundar, och de politiska blocken fortsätter argumentera: om att RUT skapar jobb, om att svartjobb blivit vita men även att avdraget gynnar dom rika, och att skattepengarna borde användas till annat. Faktum är att det i dag, framför allt i storstädernas mer välbärgade villakvarter, blivit vanligt att ha städerska hemma. Många familjer får hjälp ett få ihop sin stressade vardag och sitt knakande livspussel. 238 000 tusen svenskar har det senaste året utnyttjat RUT-avdraget.[---] Men det här reportaget handlar inte om alla barnfamiljer i Sverige som tack vare hemhjälp fått mer tid att vara tillsammans.[---]det handlar om dom vi sällan, eller aldrig, talar om. Det handlar om 13-årige A och några andra av dom allt fler barn i Europa, som i dag växer upp utan sina föräldrar, för att mamma och pappa är här i Sverige, eller övriga Västeuropa, för att kunna försörja familjen.

3/9 Senare i reportaget sa reportern: Vem i den svenska debatten talar om A? Vad vet vi om de smärtsamma avsked som ofta föregått vår renoverade veranda, eller vårt städade hus? En medverkande psykolog från Rädda Barnen sa därefter: Jag tror inte vi tänker på det. Vi är glada och tacksamma för att få hjälp och kanske också då billig hjälp. Men egentligen så handlar det om att jag får mer tid med mina barn, medans då hon som hjälper oss för att jag ska få den här tiden hon får ingen tid alls med sina barn. I reportaget sades att ingen vet hur många gästarbetare som bor i Sverige eftersom alla inte är skrivna i landet. I samband med det sa reportern: Men Uppdrag granskning har pratat med en rad städerskor, med barn i hemlandet, som inte vill medverka i programmet. Många är rädda. De berättar att trots RUTavdraget, som ju innebär att staten med skattekronor står för halva kostnaden, kräver fortfarande många kunder att få betala svart. Och gästarbetare som jobbar svart är än mer utsatta, sårbara och har ännu svårare att regelbundet åka hem, eller ta hit sina barn. I en del av reportaget besöktes ett dagcenter för utsatta barn i Lettland. Reportern sa: Innan vi tar adjö säger B (föreståndaren för centret) att hon förstår föräldrarna som far, att hon skulle göra samma sak själv, om hon inte kunnat betala för en bostad, köpa kläder och mat till sitt barn. Men att det är grym ironi att många familjer, till exempel i Sverige, får mer tid med sina barn, tack vare billig hjälp i hemmet av mammor som tvingats ge upp sin egna barns uppväxt. Efter den delen i reportaget följde klipp med de svenska familjerna som medverkade i början av reportaget. De kommenterade de lettiska familjernas situation. Bland annat sades: Det är ju ett val på nåt sätt, de gör Det är ett val de gör. Ja, för vad är alternativet, ska man hindra nån? Det är ju en olycklig situation det måste man ha klart för sig, men den kanske är något bättre än att de inte hade någon inkomst alls. Det är väl så jag ser det. Det är fruktansvärt, men det är fortfarande Vi hjälper dem ju för att få det bättre hemma. Så ser jag det. De får högre lön och så. Det är fruktansvärt att de måste lämna, men hellre det än att de sitter hemma och svälter. Den medverkande psykologen sa därefter: Livet är inte rättvist. Vissa har det bra andra har det inte bra. Jag tycker att man för det första ska se till att de människor kommer hit och arbetar ska ha rimliga villkor. Du som kund kan se till att ersättning, lönen är så pass bra att den här föräldern kan åka hem igen efter en tid. Och om man stannar längre att man kan åka hem regelbundet och ha kontakt med sina barn. Jag tycker alltid man ska tänka: det hade kunnat vara mina

4/9 barn. Det hade kunnat vara jag. Hur hade jag velat haft det? Så tycker jag i att vi tänka lite till mans. Det hade kunnat vara våra barn. Rapport Inslaget i Rapport inleddes med att programledaren sa: Nära en kvarts miljon svenskar har använt RUT-avdraget det senaste året, billigare hushållsnära tjänster som gjort att många svenska familjer fått mer tid för sina barn. Men för vissa av de som utför tjänsterna så innebär det motsatsen. Uppdrag granskning har träffat NN som har två små barn hemma i Lettland som hennes släkt tar hand om. Inslagets rubrik visades samtidigt och hade lydelsen: RUT-avdraget Barnen offren. Därefter visade klipp ur Uppdrag granskning där NN berättade om sin svåra situation. Efter det följde en kommentar av psykologen från Rädda Barnen: Vi är glada och tacksamma för att få hjälp och kanske också då billig hjälp. Men egentligen så handlar det om att jag får mer tid med mina barn, medans då hon som hjälper oss, för att jag ska få den här tiden, hon får ingen tid alls med sina barn. Ytterligare ett kort avsnitt ur Uppdrag granskning med en annan av de medverkande kvinnorna och hennes barn visades. Därefter följde en kommentar av psykologen. Programledaren sa avslutningsvis: Och mer om detta blir det alltså i kvällens Uppdrag granskning, direkt efter Rapport. ANMÄLNINGARNA Åtta anmälningar har gjorts mot Uppdrag granskning. Anmälarna anser att programmet var partiskt och osakligt. Kritiken består framförallt i att programmet behandlade den kontroversiella frågan om RUT-avdraget ensidigt och tog ställning mot det. Anmälarna anser att reportaget kopplade samman RUT-avdraget med de splittrade lettiska familjerna så att avdraget framstod som orsak till dessa och att programmet indikerade att svenska föräldrar kan umgås mer med sina barn till priset av att kvinnor från Lettland inte får tillfälle att träffa sina barn. Enligt anmälarna var visandet av det vinklade reportaget extra allvarligt då det gjordes strax före valet och det framstod som valpropaganda för den rödgröna oppositionen. En anmälare är även kritisk till att reportaget endast skildrade mammor som lämnat sina barn och inte pappor i motsvarande situation. Inslaget i Rapport har anmälts av sju personer. Anmälarna anser huvudsakligen att inslaget gav sken av att svenska familjer får mer tid tillsammans på bekostnad av de som utför städningen. Enligt anmälarna framstår det som att avdraget var orsak till den i inslaget medverkande lettiska kvinnans situation.

5/9 PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Television (SVT) anser att reportaget i Uppdrag granskning och inslaget i Rapport överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet och anför i huvudsak följande. Reportaget i Uppdrag granskning Reportaget hade inte sitt ursprung i debatten kring så kallade RUT- eller ROTavdrag, utan var resultatet av ett flerårigt researcharbete som inleddes för ett antal år sedan då reportrarna fick kontakt med föreståndare på olika barnhem i Lettland. Föreståndarna vittnade om hur barn lämnades när föräldrar reste utomlands för att arbeta. När den lettiska ekonomin hamnade i kris några år senare, beslutade reportrarna sig för att återkomma till det globala fenomenet med barn som växer upp utan sina föräldrar beroende på att föräldrarna arbetar utomlands. En företeelse som vuxit lavinartat i Lettland och enligt många källor har Sverige fått en allt större betydelse i detta sammanhang. Tidigare var det främst länder som Irland och Storbritannien som attraherade arbetskraften men på grund av den ekonomiska krisen var dessa länder inte längre lika benägna att ta in gästarbetare. Under researcharbetet stötte reportrarna på begreppet euroorphans, vilket innebär just barn i Europa som växer upp utan sina föräldrar på grund av arbetsmigration. Redaktionen beslutade att undersöka förhållandet mellan euro-orphans och gästarbetare i Sverige med ambitionen att berätta om ett fenomen som tidigare pågått på andra håll i världen men som nu också spritt sig till Sverige. Utgångsperspektivet var de utsatta barnens. Att göra en sådan granskning ur ett barnperspektiv, ligger helt i linje med SVT:s uppdrag. SVT bemöter punktvis påståendena i anmälningarna, såsom programbolaget har uppfattat kritiken. Programmet tog ställning mot RUT-avdraget Det framgick tydligt redan av påannonsen till reportaget att det inte innebar ett ställningstagande mot RUT-avdraget. För de kvinnor som medverkar i reportaget har den, på grund av RUT-avdraget, växande svenska städbranschen haft en enorm betydelse, vilket också framgår av reportaget. När det gäller RUT-avdraget kan det konstateras att allt fler svenskar valt att ha städhjälp. Redaktionen hade som en del av researchen till reportaget kartlagt branschen och intervjuat företrädare för ett tiotal olika bolag. Många vittnar om RUT-avdragets betydelse för uppgången inom branschen, inte bara de som intervjuats av Uppdrag granskning. De städbolag som bygger sin verksamhet på utländsk arbetskraft, via utländska bemanningsföretag, är enligt egna uppgifter till Uppdrag granskning helt eller till stora delar beroende av RUT-avdraget. Reportaget vill visa att det finns fler sidor av ett mynt. Arbetsmigrationen är för

6/9 många familjer den enda lösningen, den enda chansen till försörjning. I Sverige har många gästarbetare fått arbete tack vare de så kallade RUT- och ROTavdragen. Samtidigt betalar barnen, och föräldrarna, i dessa familjer ett högt pris. Reportaget handlar inte om att ta ställning för eller emot RUT- och ROTavdrag, utan om att skapa en förståelse för människors livssituation och villkor. Programmet drog slutsatsen att RUT-avdraget är orsaken till att mödrar tvingas lämna sina barn i exempelvis Lettland Detta är inte korrekt. Tvärtom framgår det tydligt av inslaget att det handlar om ett internationellt fenomen, som har sitt ursprung i en ekonomisk obalans mellan olika regioner. Det som sedan tidigare varit känt i andra delar av världen är nu också ett begrepp i Europa. Stora avsnitt av den lettiska delen av reportaget behandlar bakgrunden till varför dessa föräldrar tar det extremt svåra beslutet att överge sina barn. Att RUT-avdraget skulle vara orsaken till fenomenet Euro orphans påstås inte på något sätt i inslaget. Men genom att många svenskar använder sig av RUT-avdraget och många av de som städar är från Östeuropa, har problematiken flyttat hem till svenska familjer. Programmet analyserade inte hur situationen för gästarbetarna skulle påverkas om RUTavdraget skulle tas bort Det stämmer inte. Såväl reportern som en intervjuad kvinna i reportaget säger att städjobben i Sverige är räddningen. De intervjuade kvinnornas svåra ekonomiska situation beskrivs i reportaget, den situation som utgör grunden för beslutet att lämna sitt hemland för att jobba utomlands. SVT vill också i sammanhanget påminna om att programmet inte handlade om RUT-avdragets vara eller icke vara, utan om situationen för de runt 1 miljon barn som har sina föräldrar utomlands. Programmet berättade inte om gästarbetande pappor Detta är inte korrekt. I den statistik som låg till grund för uppgifterna och i det generella resonemanget kring euro-orphans togs hänsyn till både män och kvinnor, ofta i Sverige fördelade på bygg- och städjobb. Kvinnorna har i dessa länder generellt sett fortfarande en mycket större roll i omhändertagandet av barnen än männen. Fallen i reportaget är relevanta och representativa. Programmet hade ett politiskt innehåll och skulle inte sändas så kort före valet När det gäller opartiskheten kan inte SVT finna att denna brustit i något avseende; ingen utpekad part har kritiserats, ingen representant för programbolaget har tagit ställning i någon kontroversiell fråga och det fenomen som beskrevs i inslaget har inte behandlats på ett ensidigt sätt. I sammanhanget vill SVT påminna om programbolagets skyldighet att kommentera olika händelser och stimulera till debatt. Enligt granskningsnämndens praxis hindrar kravet på opartiskhet inte att inslag kan ha en kritisk utgångspunkt eller en särskild vinkel.

7/9 Reportaget i Uppdrag granskning handlar om fenomenet euro-orphans, övergivna barn vars föräldrar lämnat hemlandet för att försörja familjen. Detta är ett allvarligt problem där uppskattningsvis en miljon barn i Europa växer upp utan en eller båda sina föräldrar. Självfallet måste man kunna se på ett fenomen ur olika perspektiv, även under en valrörelse. I det här fallet handlar det om Öst- och Västeuropa, om fattig och rik och om den paradox det innebär att människor i Sverige ofta har städhjälp för att få mer tid till sina barn medan en del av de som städar i Sverige inte får se sina barn växa upp. Städjobb, byggjobb och målarjobb har gett fattiga människor en möjlighet att överleva men det råder också en brist på kunskap och förståelse inför deras privata livssituation, deras arbetsvillkor och deras bristande möjligheter att regelbundet åka hem och besöka sina familjer. Inslaget i Rapport Anmälningarna mot inslaget i Rapport innehåller huvudsakligen samma kritik som anmälningarna mot Uppdrag granskning. Därför är de argument som SVT framfört ovan också giltiga när det gäller Rapport-inslaget om euro-orphans. Som konstaterats ovan så var inslaget i Rapport en kort sammanfattning av det längre reportage som skulle sändas samma kväll i Uppdrag granskning. Det är relativt vanligt att Rapport väljer att på detta sätt uppmärksamma en granskning eller ett avslöjande som i detta fall fenomenet euro-orphans och samtidigt uppmärksamma tv-publiken på det längre reportaget i Uppdrag granskning som följer direkt efter Rapports 19.30-sändning. Det är oundvikligt att dessa korta nyhetsinslag inte är lika detaljrika som de längre reportagen. SVT vill dock understryka att det gjordes hänvisningar till Uppdrag granskning såväl i påannons som i avannons. SVT vill också påminna om att det så kallade RUT-avdraget har varit en fråga som belysts ur många olika aspekter under en lång period i SVT:s nyhets- och samhällsprogram, inte minst under valrörelsen. SVT har inte kunnat finna annat än att de uppgifter som lämnats i reportaget är korrekta, så långt det varit möjligt att kontrollera dem. I de fall där det statistiska underlaget varit bristfälligt har detta redovisats för publiken. Sammanfattningsvis anser SVT att inslagen inte strider mot kraven på opartiskhet eller saklighet i sändningstillståndet. AKTUELLA BESTÄMMELSER SVT ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (5 i sändningstillståndet).

8/9 Kravet på opartiskhet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Bestämmelsen innebär bland annat att en programledare eller reporter inte får göra värderande uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor. Granskningsnämnden får besluta att ett programföretag som brutit mot villkor i sitt sändningstillstånd [eller mot bestämmelsen om beriktigande] på lämpligt sätt ska offentliggöra nämndens beslut (17 kap. 10 radio- och tv-lagen). GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden konstaterar att det i inledningen av Uppdrag granskning uppgavs att reportaget inte handlade om för eller emot RUT-avdraget. I programmet gjordes enligt nämndens mening ändock en koppling mellan RUTavdraget och familjernas situation på ett sätt som fick det att framstå som att avdraget var en bidragande orsak till att fler och fler familjer splittras. Att på detta sätt koppla RUT-avdraget, som vid tiden för programmet debatterades återkommande, till de övergivna barnen i Europa, kan enligt nämndens mening diskuteras mot bakgrund av kravet på opartiskhet i SVT:s sändningstillstånd. Enligt nämnden framgick det dock av reportaget som helhet att bakgrunden till de lettiska familjernas situation var den ekonomiska krisen och den rådande fattigdomen i Lettland. Vid en samlad bedömning anser nämnden att programmet inte strider mot kravet på opartiskhet. I inslaget i Rapport gjordes kopplingen mellan de lettiska familjernas situation och RUT-avdraget som orsak till denna ännu tydligare än i Uppdrag granskning, i synnerhet mot bakgrund av inslagets rubricering RUT-avdraget Barnen offren och programledarens presentation. Enligt granskningsnämndens mening behandlades därmed frågan om RUT-avdraget på ett sätt som inte är förenligt med kravet på opartiskhet. Granskningsnämnden kan inte finna att det anmälarna har tagit upp medför att Uppdrag granskning eller inslaget i Rapport strider mot kravet på saklighet.

9/9 Detta beslut har fattats av Kerstin Calissendorff, Jan-Erik Billinger (skiljaktig), Nina Wormbs, Arash Mokhtari (skiljaktig) och Martin Holmgren efter föredragning av Nidia Larsson. På granskningsnämndens vägnar Kerstin Calissendorff Nidia Larsson SKILJAKTIG MENING Ledamöterna Jan-Erik Billinger och Arash Mokhtari var skiljaktiga i bedömningen av Rapport-inslagets överensstämmelse med kravet på opartiskhet. Enligt deras mening borde granskningsnämndens bedömning i denna del ha följande lydelse. Genom rubriceringen av inslaget i Rapport gjordes enligt granskningsnämnden en koppling mellan de lettiska familjernas situation och RUT-avdraget som orsak till denna på ett sätt som innebar en brist i förhållande till opartiskhetskravet i SVT:s sändningstillstånd. Vid en samlad bedömning anser dock nämnden att inslaget inte strider mot kravet på opartiskhet. Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.