Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor
Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier 2 2.4 Metod 2 3 Granskningsresultat 4 3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed 4 3.2 Resultatanalys 4 3.3 God ekonomisk hushållning 5 3.3.1 Finansiella mål 5 3.3.2 Mål för verksamheten 6 3.4 Nämndernas budgetuppföljning och prognos 6 Månad 2013 Överkalix kommun
1 Sammanfattande bedömning har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat kommunens delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-08-30. Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2013. Syftet med den översiktliga granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige fastställt. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till kommunfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Resultatet för perioden är -0,1 mnkr, vilket är 3,7 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om 3,4 mnkr med inräknat återbetalningen av sjukförsäkringspremier från AFA på 9,3 mnkr. Därmed pekar prognosen på att kommunen kommer att uppfylla kommunallagens krav på en ekonomi i balans för 2013. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av kommunens delårsrapport: - Det har i stort inte framkommit några omständigheter som tyder på att kommunens delårsrapport är upprättad i strid med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. - Vår bedömning är att det prognostiserade resultat är förenligt med de finansiella målen som fullmäktige fastställt. Detta då samtliga fyra målen beräknas uppnås. - Vår bedömning är att verksamhetens prognostiserade utfall delvis är förenligt med de uppsatta målen då ett av tre mål beräknas att uppnås. Delårsrapporten bedöms kunna utvecklas vad gäller vilken information som lämnas i förvaltningsberättelsen liksom vad gäller dess struktur. Pajala kommun 1 av 7
2 Inledning 2.1 Bakgrund Kommuner är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av fullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet. 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 2.3 Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av kommunfullmäktige. Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning God redovisningssed Fullmäktigebeslut avseende god ekonomisk hushållning 2.4 Metod Granskningen har utförts genom: - Intervjuer med berörda tjänstemän - Analys av relevanta dokument Pajala kommun 2 av 7
- Granskning av specifikationer och underlag till väsentliga balansposter i den omfattning som krävs för att i allt väsentligt säkerställa ett rättvisande resultat - Översiktlig analys av resultaträkning samt resultatprognos för året - Översiktlig analys av verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning. Pajala kommun 3 av 7
3 Granskningsresultat 3.1 Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari augusti. Resultatet för perioden uppgår till -0,1 mnkr. Helårsprognosen pekar mot ett överskott på 3,4 mnkr vilket överträffar budget med 1,5 mnkr. Liksom föregående år så förbättras helårsresultatet (prognos) med 9,3 mnkr avseende återbetalning av AFA-premier. Enligt RKR så ska denna intäkt redovisas som en del i verksamhetens intäkter och i not benämnas som jämförelsestörande post och inte placeras som jämförelsestörande post nedanför raden årets resultat. Delårsrapporten består av en förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys samt verksamhetsberättelser från nämnderna. I delårsrapporten finns även redovisat koncernens ekonomiska utfall och ställning. Vi noterar att periodiseringar görs i stort i enlighet med god redovisningssed. I förvaltningsberättelsen återfinns en kort omvärldsanalys, en beskrivning av kommunens ekonomiska läge och prognos för helårsutfallet. Vidare finns information kring personalkostnader, den lokala arbetsmarknaden och befolkningsutvecklingen. Förvaltningsberättelsen saknar dock redogörelse för väsentliga händelser under året, verksamhetens förväntade utveckling samt information om de kommunalägda bolagens verksamhet och ekonomi. Utöver detta så upplevs delårsrapporten något ostrukturerad. Bedömning I vår översiktliga granskning har det inte, utöver det som nämnts ovan, framkommit några omständigheter som tyder på att kommunens delårsrapport är upprättad i strid med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vi har granskat ett urval poster bl.a. periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterar att väsentliga poster har periodiserats korrekt. Delårsrapporten bedöms kunna utvecklas vad gäller vilken information som lämnas liksom vad gäller dess struktur. 3.2 Resultatanalys Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat, 3,4 mnkr, inräknat återbetalningen av sjukförsäkringspremier med ca 9,3 mnkr. Budgeterat resultat för 2013 är 1,9 mnkr. Avvikelsen beror främst på att: Nämndernas resultat avviker med -8,7 mnkr mot budget. Skatteintäkter och statsbidrag förväntas bli 1,5 mnkr högre än budgeterat Ej budgeterad återbetalning av sjukförsäkringspremier totalt 9,3 mnkr. Pajala kommun 4 av 7
I nedanstående tabell redovisas prognostiserad budgetavvikelse för helåret 2013. Mnkr PROGNOS BUDGET AVVIKELSE Verksamhetens intäkter 97,8 100,5-2,7 Verksamhetens kostnader -481,3-475,3-6,0 Avskrivningar -13,1-13,1 0,0 Verksamhetens nettokostnader -396,6-387,9-8,7 Skatteintäkter 238,2 235,7 2,5 Generella statsbidrag och utjämning 156,4 157,4-1,0 Finansiella intäkter 0,8 1,8-1,0 Finansiella kostnader -4,7-5,1 0,4 Årets Resultat -5,9 1,9-7,8 Jämförelsestörande poster 9,3 9,3 Justerat resultat 3,4 1,9 1,5 Vi delar kommunstyrelsen bedömning om att balanskravet ser ut att uppfyllas för 2013. Däremot redovisas inte balanskravsresultatet korrekt i tabellen som framgår av förvaltningsberättelsen. 3.3 God ekonomisk hushållning 3.3.1 Finansiella mål I delårsrapporten görs en avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget för år 2013: Finansiella mål i enlighet med god ekonomisk hushållning Ha ett överskott i resultaten mellan 0,25-1,0 % av skatter och bidrag. Detta motsvarar ca 0,9-4,0 mkr. Stärka likviditeten kontinuerligt genom att ha en ekonomi i balans samt hålla investeringarna på en rimlig nivå. Betalningsberedskapen ska vara minst 30 dagar. Investeringarna ska som regel finansieras utan upplåning. Om en investering inte ryms inom den investeringsram kommunstyrelsen förfogar över men bedöms ge ett betydande samhällsekonomiskt mervärde på långsikt kan upplåning ske efter beslut. 2004 tog kommunfullmäktige ett mål om att perioden 2005-2015 återställa det egna kapitalet med 10 mkr. Måluppfyllelse 2013 Pajala kommun 5 av 7
Bedömning Vår bedömning är att det prognostiserade resultat är förenligt med de finansiella målen som fullmäktige fastställt. Detta då samtliga fyra målen beräknas uppnås. 3.3.2 Mål för verksamheten Kommunfullmäktige har fastställt ett måldokument för budget 2013 innehållande ett antal verksamhetsmål. Dessa mål för verksamheten beskrivs och utvärderas i delårsrapporten. Vi konstaterar att samtliga mål som fullmäktige fastställt följs upp i delårsrapporten. Verksamhetsmål i enlighet med god ekonomisk hushållning Nettokostnadernas andel av skatter och generella bidrag bör ej överstiga 94 %. Den centrala lönerevisionen ska inte överstiga budgeterade medel. Avslutade projekt ska maximalt avvika med 1 % mot projektets totala omslutning. Måluppfyllelse Målet är inte uppnått Bedöms ej Bedömning Vår bedömning är att verksamhetens prognostiserade utfall är endast delvis förenligt med de uppsatta målen då ett av tre mål beräknas att uppnås. 3.4 Nämndernas budgetuppföljning och prognos Prognosen för nämndernas driftredovisning 2013 visas i nedanstående tabell: Mkr Utfall Prognos avvikelse avvikelse aug 2013 helår 2013 Kommunstyrelsen 4,0 2,6 Kultur- och utbildningsnämnden -0,3-2,6 Socialnämnden -3,4-3,4 Plan- och miljönämnden 0,0 0,1 Lapplands kommunalförbund -0,1-0,6 Summa nämnder 0,3-4,0 Pajala kommun 6 av 7
Av tabellen framgår att avvikelsen i prognosen mot budget är negativ totalt sett, det är framförallt socialnämnden, kultur- och utbildningsnämnd som prognostiserar underskott. Socialnämndens underskott beror främst på en fortsatt hög kostnadsnivå för barnoch familjeverksamheten -1,8 mnkr. Försörjningsstödet visar också på underskott med ca 0,6 mnkr. Nya LSS-insatser har också uppkommit vilket ger ett underskott på ca 0,8 mnkr. Kultur- och utbildningsnämndens underskott beror främst på att en ny förskoleavdelning har öppnats, samt att en skolskjutsupphandling innebar en fördyring av skolskjutsarna. Det är enligt vår bedömning viktigt att det långsiktiga arbetet med att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna fortsätter inom nämndernas verksamheter. 2013-10-10 Per Ståhlberg Projektledare Hans Forsström Uppdragsledare Pajala kommun 7 av 7