Antikvarisk dokumentation Ångpannecentralen Dokumentation av byggnad inför rivning Fastigheten Allmänna sjukhuset 7 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:024 Carola Lund
Antikvarisk dokumentation Ångpannecentralen Dokumentation av byggnad inför rivning Fastigheten Allmänna sjukhuset 7 i Malmö stad Skåne län
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Antikvarisk dokumentation Ångpannecentralen dokumentation av byggnad inför rivning Fastigheten Allmänna sjukhuset 7 i Malmö stad, Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:024 Författare: Carola Lund Foto: Carola Lund och Olga Schlyter Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Ångpannecentralen sedd från sydväst. ISSN: 1653-493X Malmö Kulturmiljö 2007
Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Inledning 5 Byggnadsbeskrivning 5 Exteriör 5 Interiör 6 Historik 6 Malmö Allmänna sjukhus 6 Ångpannehuset 8 Ändring 1933 8 Till- och påbyggnad 1943 9 Tillbyggnad 1948 9 Tillbyggnad 1951 9 Tillbyggnad 1965 9 Förändringar 1975-76 10 Tillbyggnad 1999 10 Verksamheter i byggnaden 10 Referenser 11 Bilagor Bilaga 1 Ritningar från Stadsbyggnadskontorets arkiv, Malmö stad. Bilaga 2 Fotodokumentation, november 2007.
Tekniska och administrativa uppgifter Län:... Skåne Kommun:... Malmö Ort:... Malmö Fastighet:...Allmänna sjukhuset 7 Ägare:... Skåne Läns landsting (Region Skåne) Figur 1. Karta med de inventerade byggnadskropparna markerade. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:024
Inledning Med anledning av att ny akut- och infektionsklinik ska uppföras inom Universitetssjukhusets, UMAS, område kommer en rad byggnader längs Carl Gustafs väg att rivas. Fastighetsbeteckningen är Allmänna sjukhuset 7 och byggnaderna som berörs är byggnad 5, 10 och 71 samt del av byggnad 42, en sopstation med tillhörande tegelmurar, stödmurar samt under mark liggande kulvertar. Föreliggande rapport utgör en dokumentation av ovan nämnda byggnader med fokus på de äldre delar som ursprungligen utgjorde sjukhusets ångpannehus. Syftet är att inhämta och samla kunskap om en av sjukhusområdets äldsta byggnader. Dokumentationen är utförd i november och december 2007 av byggnadsantikvarie Carola Lund på uppdrag av Malmö Stadsbyggnadskontor och Region Skåne. Byggnadsbeskrivning Exteriör Utmed Carl Gustafs väg ligger en långsmal byggnad som består av vad som exteriört upplevs som fyra byggnadskroppar. Byggnadshöjden varierar mellan en och två våningar ovan mark. Den västligaste av de fyra byggnadskropparna uppvisar putsade fasader avfärgade i en svagt gulrosa nyans med mönstermurningar i rött tegel. Förutom horisontellt löpande tegelband och gesimser har byggnaden en murad sockel, fönsteromfattningar och hörnkedjor, även dessa i rött tegel. Endast den södra fasaden uppvisar fönsteröppningar. I bottenvåningen är dessa företrädesvis stora och rundbågiga. Fönstren är moderna medan den rundbågiga delen är igensatta med plåt. Det finns även en rundbågig öppning längst i öster i vilken en modern port placerats. I den västra delens bottenvåning samt i ovanvåningen finns ett antal fönsteröppningar med raka överstycken i vilka moderna, ospröjsade enluftsfönster placerats. Byggnaden kröns av ett flackt sadeltak belagt med röd plåt försett med två skorstenar i metall. Vid byggnadens västra gavel ansluter en liten vaktkursliknande byggnad. Den byggnadskropp som ansluter i öster är även den uppförd i två våningar, men är dock något lägre och smalare än den i väster. Byggnadskroppens fasader är putsade och avfärgade i samma svaga gulrosa nyans som den västra byggnadskroppen. Mönstermurningar, sockel och murade fönsteröverstycken i rött tegel finns också men är enklare utformade. Samtliga fönsteröppningar är försedda med moderna, ospröjsade enluftsfönster. Den övre delen av fönsteröppningen är försedd med glasblock. I den norra fasadens bottenvåning har pelare i tegel murats för tre fönster. Huvudentrén till byggnaden är placerad i den södra fasaden. Porten är en modern aluminiumport. Sadeltaket är belagt med papp. Öster om denna byggnadskropp ansluter en låg envåningsbyggnad med ett svagt sluttande sadeltak. Byggnadens fasader har en murad sockel i rött tegel som ansluter till byggnadskropparna i väster. I övrigt saknas mönstermurningar. Fasaderna är putsade och avfärgade med samma gulrosa nyans. Fönsteröppningarna är symmetriskt placerade i såväl den norra som den södra fasaden. I den nedre delen av öppningarna finns moderna, ospröjsade enluftsfönster medan den övre delen försetts med glasblock. En dörröppning finns i den södra fasaden försedd med en stålport. Mot söder ansluter en utrymningstrappa i stål som leder upp till taket. Byggnadskroppen längst i öster är uppförd med fasader i rött tegel. Den har en nästan kvadratisk planform och är uppförd i en våning med ett platt tak. I den södra fasaden finns tre stora portöppningar och fem enluftsfönster. Figur 2. Södra fasaden. Figur 3. Norra fasaden. Figur 4. Envåningsbyggnadens norra fasad. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:024 5
Figur 5. Ångpannorna från 1970-talet. Interiör Den västligaste delen av byggnaden domineras av två hallar öppna upp till tak, utan avdelande mellanbjälklag. En del mindre rumsindelningar finns men dessa är utformade så att de utgörs av lådor placerade i hallarna. I den västra hallen finns två ångpannor från 1970-talet bevarade samt en vattenreningstank. Den östra av de två hallarna fungerar som verkstad och förråd. Hallarna har putsade väggar som är avfärgade i en ljust blå kulör. Flera väggar uppvisar en hög bröstning av klinker. Denna har ursprungligen haft en beigebrun kulör men är till största delen övermålad. Taket är brädklätt och vitmålat. Under byggnaden finns källare som indelats i mindre rumsenheter. Här finns äldre fundament till ångpannor bevarade. Sjukhusområdets kulvertanläggning ansluter till källaren i söder. Byggnadskroppen som ansluter öster om hallarna fungerar som kontor i bottenvåningen och omklädningsrum på plan två. Plan två nås genom ett trapphus placerat i byggnadskroppens nordvästra hörn. Här är den gamla ytterväggen bevarad inne i trapphuset och visar att byggnadskroppen ursprungligen varit smalare. Generellt är inredningen modern. Byggnadskroppen övergår i öster till den anslutande envåningsbyggnaden utan att det märkas i interiören, då även denna nyttjas som kontor och är inredd på samma sätt. I en mindre del av envåningsbyggnaden finns teknik bevarad. Källaren har fram tills nyligen fungerat som ställverk för inkommande högström. Det finns ingen interiör förbindelse mellan envåningsbyggnaden och den byggnadskropp i öster som fungerar som verkstad. Verkstaden har inte inventerats interiört. Historik 1850 drabbades Malmö av en koleraepidemi som dödade nästan 3 % av stadens befolkning. Bristande hygien, dåliga bostäder och överbefolkning var bidragande faktorer. I början av 1800-talet hade allt fler lantbrukare sökt sig till staden för att söka försörjning vid de nyanlagda fabrikerna. Förändringar i landsbygdens odlingssystem i och med enskiftet innebar att produktionen av livsmedel rationaliserades, färre kom att producera mat åt fler samtidigt som befolkningen ökade. I Malmö nästan fyrdubblades invånareantalet mellan 1820 och 1870. Med den växande befolkningen ökade behovet av sjukvård. Malmö Allmänna sjukhus Malmö första allmänna sjukhus, dit vem som helst med vilken sjukåkomma som helst kunde vända sig, öppnade 1857 vid Slottsgatan. Anledningen till inrättandet var den koleraepidemi som härjat i staden sju år tidigare. Sjukhuset hade plats för 65 sängar som kunde fördelas i de tolv rummen. Byggnaden saknade ventilationsanordningar och stadsläkaren August Falck var den ende av personalen som hade formell utbildning. Vanligaste sjukdomarna som patienterna sökte för var tyfoidfeber, difteri och mässling. På 1880-talet börjar det höjas röster för att lokalisera sjukhuset till annan plats och i mer ändamålsenliga lokaler. År 1896 flyttade Malmö allmänna sjukhus in i nya lokaler vid Södervärn, nära arbetarbostäderna och industrierna på Möllevången. Det nya sjukhuset byggdes enligt ett så kallat paviljongsystem. Det innebar att olika sjukdomar behandlades i olika byggnader som placerades glest i parkmiljö. Frisk luft och solljus skulle hjälpa till att bota patienterna. Paviljongsystemet gjorde också att sjukhuset enkelt kunde byggas ut när det behövdes, vilket också har skett under hela 1900-talet. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:024
Första byggnadsetappen De byggnader som uppfördes i den första byggnadsetappen, 1894-96, var huvudbyggnad, läkarbostad, ekonomi- och badbyggnad, kurhus, lik- och obduktionshus, stall och ishus. Arkitekt var dåvarande stadsarkitekten Salomon Sörensen. Av dessa byggnader finns endast den gamla huvudbyggnaden (idag benämnd som byggnad 8) bevarad. Huvudbyggnaden innehöll inledningsvis de kirurgiska och medicinska avdelningarna. Med sina tinnar och torn, putsade vita fasader med hörnkedjor, gesimser och fönsteromfattningar i rött tegel samt det branta sadeltaket förs tankarna stilmässigt till tysk kurortsarkitektur. Övriga byggnader som uppfördes under den första utbyggnadsetappen var i enklare men anslutande stil till huvudbyggnaden. Andra utbyggnadsetappen Den andra utbyggnadsetappen inföll mellan åren 1903 och 1908. Administrationsbyggnad (idag benämnd som byggnad 1), barnbördshus (idag benämnd som byggnad 3), gravkapell (idag benämnd som byggnad 26), ångpannehus (idag benämnd som byggnad 10), paviljong för invärtes sjuka, tuberkulosavdelning, ligghall, evakueringspaviljong samt sinnesjukavdelning var de byggnader som uppfördes. Även dessa byggnader ritades av Sörensen då det vid denna tid ingick i stadsarkitektens arbetsuppgift att utföra ritningar till de byggnader som staden lät uppföra. Av de byggnader som uppfördes under denna andra utbyggnadsetapp återstår de fyra först nämnda. Administrationsbyggnaden, som ligger ut med Södra Förstadsgatan är uppförd i en enkel, ren jugendstil. Byggnadens sockel, hörnkedjor, gesimser och fönsteromfattningar är i övedsandsten. Utsmyckningarna påminner om de som utfördes på huvudbyggnaden tio år tidigare, då i tegel. Barnbördshuset är uppfört i en stram enkel arkitektur där de putsade ytorna bryts av murade band och omfattningar. Släktskapet med huvudbyggnaden och administrationsbyggnaden finns. Gravkapellet är kanske den byggnad som är mest avvikande från övriga byggnader på sjukhusområdet. Det är uppfört i en historiserande nygotisk stil med fasader i rött, hårdbränt tegel och trappstegsgavlar som för tankarna till en medeltida kyrka. Ångpannehuset ansluter till den äldsta arkitekturen bevarad i området. Mer om denna byggnad nedan. Figur 6. Huvudbyggnaden uppförd på 1890-talet (idag byggnad 8). Figur 7. Administrationsbyggnaden i jugensdstil (idag byggnad 1). Salomon Sörensen Salomon Sörensen föddes i Lund 1856. Hans far var byggmästare och arkitekt och Salomon kom att utbilda sig i Köpenhamn till arkitekt. Vid mitten av 1880-talet etablerade han sin verksamhet i Malmö och hans tidiga uppdrag karaktäriseras av att rita palatsliknande, centralt placerade bostäder åt stadens överklass. Bland Sörensens verk från denna tid kan nämnas Berghska huset vid Kyrkogatan och konsul Lindgrens hus på Skomakaregatan. År 1893 utnämndes Sörensen till stadsarkitekt och kom att inneha tjänsten fram till 1924 då han efterträddes på posten av August Stoltz. Som stadsarkitekt hade man vid denna tid ansvar för stadens egna byggprojekt. Då den statliga och kommunala förvaltningen växte under senare delen av 1800-talet samtidigt som behovet av skolor, sjukhus och andra institutioner ökade var det en omfattande verksamhet för stadsarkitekten. Den offentliga bebyggelsen var viktig, placeringen genomtänkt och arkitekturen ofta monumental. Förutom omkring 25 byggnaderna på Malmö allmänna sjukhusområdet ritade Sörensen Flensburgska barnsjukhuset, Epidemisjukhuset, Slagthuset, Saluhallen, Spårvagnshallarna samt flera tekniska anläggningar och skolor under sin tid som stadsarkitekt. Senare utbyggnader Under 1930-talet övertog arkitekt Carl-Axel Stoltz huvudansvaret för utformningen av sjukhusets nybyggnader. Efter hans ritningar uppfördes bland annat medicinkliniken (1933), röntgenbyggnad (1940), kvinnoklinik och lungklinik Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:024 7
Figur 8. Röntgenbyggnaden på 1940- talet (idag byggnad 13). Figur 9. Röntgenbyggnaden idag. (1942). Byggnaderna präglas av en saklig och funktionalistisk arkitektur. De äldre med putsade fasader medan de yngre uppfördes med fasader i gult tegel. Det gula teglet kännetecknar även arkitekt Sture Kelfves verk från 1950-talet. Kelfve var inte stadsarkitekt men kom under 50- och 60-talet att rita en del nya byggnader inom sjukhusområdet och flera ombyggnader av befintliga byggnader. Exempel på verk av Kelfve är kapellet vid John Ericssons väg. Av 1970-talets stora nybyggnader har Långa raden, ritat av Fritz Jaenecke och Torsten Hebrand, ett tidstypiskt, rationellt och konsekvent uttryck som svarar mot tidens funktionskrav. Ett av de senare tillskotten på sjukhusområdet är Wallenberglaboratoriet från 1994 som utformades av Lars Asklund Arkitektkontor. Byggnaden är en stark och enkel kubisk volym som vänder en tung mur mot nordost och glasfasader mot sydväst. Enkelhet i material och ytbehandling präglar byggnaden såväl interiört som exteriört. Fasaderna anspelar med sina band av rött tegel och gul puts till Sörensens tidiga byggnader på området. Inom dagens sjukhusområde kan man spåra de förändringar sjukvården genomgått från 1800-talets omvälvande medicinska genombrott till den tekniskt avancerade och storskaliga vårdapparat som kännetecknar det sena 1900-talet. Det komplexa konglomerat av byggnader som präglar området idag är resultatet av att nya behandlingsmetoder successivt krävt nya byggnadstyper eller ombyggnad av äldre hus. I mångfalden av arkitektoniska uttryck speglas 1900-talets varierande etiska och estetiska ideal. Byggnaderna skapar intressanta miljöer där olika stiluttryck antingen samspelar eller kontrasterar mot varandra. Ångpannehuset Figur 9. Sjukhusområdet på Häradskartan 1912. Figur 10. Äldre bild ur boken Från lazarett till universitetssjukhus där ångpannehuset skymtar bakom det förbiångande tåget. Ångpannehuset ritades 1903 av Salomon Sörensen som var ansvarig arkitekt för utbyggnaderna på sjukhusområdet för tiden. I byggnadsnämndens arkiv på stadsbyggnadskontoret finns inga orginalritningar av ångpannehuset bevarade. Utifrån äldre kartor kan konstateras att byggnaden hade en långsmal planform. Byggnadens placering markerar Malmö-Ystads Järnvägs (MYJ) äldsta sträckning genom Malmö. Järnvägen anlades 1874 och kom att kallas Grevebanan. 1955 fick den en ny sträckning genom Malmö och spåren norr om ångpannehuset bröts upp och ersattes med en gata, Carl Gustafs väg. I stället för att som tidigare utgå från Malmö Västra via Södervärn kom nu tågen att ansluta till Kontinentalbanan och därmed utgå från Malmö Centralstation istället. Äldre foton visar att ångpannehuset uppfördes i en arkitektur som anslöt till gamla huvudbyggnaden (byggnad 8) vad gäller de putsade fasaderna med hörnkedjor och gesimser i rött tegel. Ångpannehuset var dessutom försett med en hög murad sockel. Sadeltaket var belagt med bandtäckt plåt. I väster fanns en hög murad skorsten med mönstermurningar som ansluter till arkitekturen. Nedan följer en kort genomgång av de ändringsritningar som finns att tillgå i byggnadsnämndens arkiv på Malmö stadsbyggnadskontor. Ett urval av ritningarna återfinns i bilaga 1. Inga djupare studier avseende maskiner eller tekniken har gjorts i detta sammanhang. Endast de uppgifter som kan utläsas direkt utifrån ritningsmaterialet eller som har bekräftats av personalen som arbetar i huset idag har tolkats och beskrivits. Ändring 1933 De äldsta ritningarna avseende ångpannehuset tillgängliga i arkivet är ändringsritningar daterade 1933. Dessa är signerade Salomon Sörensen respektive ingenjör Victor Månsson. Anledningen till ritningarnas upprättande är installation av nya ångpannor som krävde nya fundament i källaren och större volym i själva pannrummet. En mindre del av den mellersta byggnadskroppen kom därmed att höjas. Vid denna tid utgjorde ångpannehuset en långsmal byggnad uppdelad i tre byggnadskroppar. Den västligaste byggnadskroppen fungerade som kolförråd och 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:024
var låg och smal med få och små fönsteröppningar. Den mellersta byggnadskroppen utgjorde själva pannrummet och hade en lätt rektangulär planform som gick i liv med kolförrådets fasad mot norr men var lätt utstickande i förhållande till kolförrådets fasad mot söder. Byggnaden var en våning hög, frånsett den partiella höjning som genomfördes i samband med installationen av nya pannor. Fasaden mot söder hade en symmetrisk uppbyggnad med sex bågformade fönsteröppningar. De två mittersta av dessa öppningar var försedda med entrédörrar. Taket var av sadeltaksmodell. Den tredje och längst mot öster placerade byggnadskroppen som innehöll funktioner som maskinistrum, desinfektion m.m. var även den uppförd i en våning och fasaderna var försedd med fönster av samma typ som den mellersta byggnadskroppen. Dock inte med samma symmetriska placering. Byggnadskroppens taknock var något lägre i förhållande till den angränsande byggnadskroppen samtidigt som fasaden var något högre. I takfallet fanns en mindre skorsten. Ritningar saknas avseende den norra fasaden. Till- och påbyggnad 1943 Nästa förändring av ångpannehuset gjordes 1943. Ritningarna avser en till- och påbyggnad och är signerade arkitekt Carl-Axel Stoltz. Ritningarna visar att den mellersta byggnadskroppen höjdes till två våningar utan avdelande våningsplan. Anledning var installation av två nya ångpannor vid sidan av den befintliga. Mot sydväst försågs fasaden med en fönsterrad i ovanvåningen som ansluter till de befintliga fönsteraxlarna i bottenvåningen. Fönstren gavs dock en annan form och storlek, mindre rektangulära enluftsfönster. Den sydvästra byggnadskroppen, kolförrådet, ersattes vid samma tillfälle av en byggnadskropp med samma höjd som den mellersta byggnadskroppen. Detta gjordes för att få ett större kolförråd samt för att kunna automatisera koltransporten från förrådet till ångpannorna i angränsande byggnadskropp. Tillbyggnad 1948 Ritningar upprättade av arkitekt Sture Kelfve visar att den mellersta byggnadskroppen förlängdes åt öster med en fönsteraxel. På så sätt skapades utrymme i pannrummet att installera ytterligare en ångpanna, som därmed blev fyra till antalet. Tillbyggnad 1951 Från 1951 finns ritningar signerade Sture Kelfve gällande en mindre tillbyggnad i två plan av kolförrådet mot sydväst. Tillbyggnaden kom att inrymma bland annat vattenreningstank och omklädningsrum för personalen. Gällande ombyggnaderna på 1940-talet och 1950-talet valde arkitekterna att uppföra de nya fasaderna i stil lika de befintliga. Mönstermurningar i form av hörnkedjor, gesimser och fönsteromfattningar gjordes i rött tegel som stod i kontrast till de i övrigt putsade, ljust avfärgade fasaderna. Fönster och dörrar gavs dock en modern utformning med rektangulära ospröjsade fönster med raka överstycken. Tillbyggnad 1965 Nästa förändring av ångpannehuset genomfördes 1965. En tillbyggnad i form av en envåningsbyggnad med källare anslöts i öster. Byggnadskroppen kom att innehålla ställverk i källaren och maskinrum för reservaggregat, transformatorrum och lågspänningsrum i markplan. Ritningarna är signerade Sture Kelfve. Den byggnadskropp som innan denna tillbyggnad genomfördes utgjorde den östra delen av ångpannehuset sänktes vid detta tillfälle till en våning. Byggnadskroppen gavs ett enhetligt exteriört utseende tillsammans med den nya tillbyggnaden. Fasaderna putsades och fönsteröppningarna fick en rektangulär form i vilka ospröjsade enluftsfönster sattes. Den övre delen av öppningarna försågs med glasblock. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:024 9
Förändringar 1975-76 Den västligaste ångpannan ersattes vid mitten av 1970-talet av två nya. Till dessa anslöts nya skorstenar som drogs genom byggnadens tak. Den höga skorstenen som var placerad väster om ångpannehuset revs i samband med detta. Tillbyggnad 1999 Ritningsmaterialet signerade Pantektor AB, Malmö visar att den västra delen av den östra byggnadskroppen byggdes på med en våning 1999. Tillbyggnaden inrymde omklädningsrum och matsal. Det öppna utrymmet i byggnadskroppens nordvästra del som tidigare rymt vattentank byggdes om till trapphus och utrymningstrappan mot söder tillkom. Verkstadsbyggnaden i öster är redan uppförd vid detta tillfälle. Figur 11. Foto av skorstenen innan den revs på 1970-talet. Verksamheter i byggnaden Ursprungligen inrymde ångpannehuset en ångpanna med tillhörande kolförråd. Successivt kom pannorna att bytas ut och utökas i antal. Detta har inneburit att ångpannehuset genomgått flera om- och tillbyggnader. Fler ångpannor krävde till exempel större kolförråd. Koldriften byttes så småningom ut mot dieseldrift på 1960-talet som i sin tur byttes ut mot gasdrift för att på 1980-talet ersättas med fjärrvärme och därmed göra ångpannorna överflödiga. Huset har fungerat som arbetsplats för områdets driftspersonal vilket också krävt förändringar. Vid 1900-talets början innebar detta arbete koleldning medan det under 1900-talets slut mer och mer inneburit kontorsarbete och övervakning via datorer. Figur 12. Foto av de gamla dieselmotorerna som var placerad i som uppfördes på 1960-talet. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:024
Referenser Litteratur Från lazarett till universitetssjukhus. En hundraårskrönika om Universitetssjukhuset MAS. 1996. Arlöv. Tykesson, Tyke och Magnusson Staaf, Björn. 1996. Arkitekterna som formade Malmö. En modern stad växer fram 1878-1945. Malmö. Arkiv Stadsbyggnadskontorets arkiv, Malmö stad: Bygglovshandlingar, Allmänna sjukhuset. Lantmäteriet: Ekonomiska kartan, Häradskartan, för Malmöhus län, bladet Malmö. 1912. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:024 11
Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Kulturmiljövård Rapport: Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Malmö Stadsteater - Ombyggnadsarbeten 2004-2006. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:002 Carola Lund och Maria Lundberg Antikvarisk kontroll. Humanitetens Hus Renovering i samband med byte av verksamhet. Fastigheten Ridhuset 1 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:003 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Äsphults kyrka Utvändig renovering. Västra Vrams kyrkliga samfällighet, Äsphults socken i Kristianstads kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:004 Olga Schlyter och Maria Lundberg Byggnadsantikvarisk utredning. Eurocs kontorsbyggnad - Dokumentation och riktlinjer inför ombyggnad. Fastigheten Annetorpsgården 1 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:005 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Marsvinsholms kyrka Restaurering av tornspiran. Ljunits församling, Balkåkra socken i Ystad kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:006 Pia Gunnarsson Wallin och Maria Lundberg Antikvarisk rapport. Skabersjöskolan Restaurering av staket. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:007 Pia Gunnarsson Wallin och Maria Lundberg Antikvarisk rapport. Skabersjöskolan Inredning av WC samt montering av akustiktak. Fastigheten Skabersjö 25:2 i Svedala kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:008 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Sofia Albertina kyrka Renovering av yttertak. Landskrona församling i Landskrona kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:009 Carola Lund, Maria Lundberg och Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Varvsstaden - Kockumsområdet söder om Stora Varvsgatan. Fastigheten Hamnen 21:149 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:010 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Hästveda kyrka Utvändig restaurering. Hästveda-Farstorps kyrkliga samfällighet, Hästveda socken i Hässleholms kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:011 Carola Lund och Olga Schlyter Åtgärdsplan. Frihamnsmagasinet M1. Fastigheten Hamnen 22:192 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:012 Carola Lund och Maria Lundberg Antikvarisk kontroll. Malmö Centralstation Invändiga ändringar i byggnad 1B. Fastigheten Innerstaden 31:10 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:013 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Skabersjö kyrka Invändig restaurering. Värby församling, Skabersjö socken i Svedala kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:014 Maria Lundberg och Olga Schlyter Antikvarisk kontroll. Malmö Centralstation Ombyggnad av restaurangkök till café. Fastigheten Innerstaden 31:10 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:015 Bo Strömberg och Lars Persson Väg E22 Hörby N Linderöd. Arkeologisk utredning steg 1 inför planerad ombyggnad av europaväg och lokalt vägnät. Skåne, Hörby och Kristianstads kommuner, Hörby, Fulltofta, Äspinge, Södra Rörum och Linderöd socknar. Skåne län. (Utgiven i samarbete med Riksantikvarieämbetet UV Syd) Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:016 Carola Lund och Maria Lundberg Antikvarisk kontroll. Hedmanska gården Ändring av befintlig markbeläggning. Fastigheten Gyllenstjärna 7 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:017 Maria Lundberg Arbeten utförda 1997-2006. Katrinetorps gård - Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser på Katrinetorp Fastigheten Lockarp 44:1 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:018 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Rosenvingska huset. Invändiga målningsarbeten. Fastigheten Jörgen Kock 3 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:019 Lars Persson Kulturmiljöutredning. Bunkeflo och Vintriepark En landskapshistorisk studie av Bunkeflo socken och utbyggnadsområdet Vintriepark. Bunkeflo socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:020 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Gamla begravningsplatsen. Ny gångväg genom Gamla begravningsplatsens västra del. Innerstaden 1:14, Malmö stad. Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:021 Johanna Larsson, Carola Lund och Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Område söder om Sjötorpsvägen i Tygelsjö. Underlag inför planprogram. Fastigheterna Fodret 19, Tygelsjö 20:5 och 20:6 i Malmö Stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:022 Carola Lund, Anders Reisnert och Joakim Thomasson Antikvarisk och arkeologisk utredning. Klostret i Ystad. Fastigheten Yngve Norra 6, Ystad kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:023 Olga Schlyter Antikvarisk kontroll. Slottet, Alnarp ombyggnad. Fastigheten Alnarp 1:60 i Lomma kommun. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:024 Carola Lund Antikvarisk dokumentation. Ängpannecentralen. Dokumantation av byggnad inför rivning. Fastigheten Almänna sjukhuset 7 i Malmö stad. Skåne län.
Bilaga 1 Ritningar från Stadsbyggnadskontorets arkiv, Malmö stad.
Södra fasaden, källarplan, bottenvåning. Salomon Sörensen 1933.
Södra fasaden, norra fasaden samt sektioner. Carl-Axel Stoltz 1943.
Fasad och sektion. Sture Kelfve 1951.
Södra respektive norra fasaden. Sture Kelfve 1965.
Södra fasaden. Pantektor AB 1999.
Bilaga 2 Fotodokumentation, november 2007.
Fasad mot söder med den äldsta delen till vänster. Fasad mot norr med den äldsta delen till höger.
Tillbyggnaden från 1965. Den östra verkstadsbyggnaden. Fasad mot söder.
Ångpannor och vattenreningstank i den västra hallbyggnaden. Bevarat kakel och de äldre fönsteröppningarna i den västra hallbyggnaden.
Fundament till äldre ångpannor bevarade i den västra byggnadskroppens källarplan. Trapphus med en äldre yttervägg fortfarande synlig.
Ställverk i källaren.