Barn som är omsorgsgivare

Relevanta dokument
Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Nka:s arbete med Barn som anhöriga

Nka:s arbete med Barn som anhöriga

Anhörigstöd det lönar sig

Anhörigfrågan en viktig del i regional utveckling

Anhöriga en ovärderlig samverkansresurs

Ett samarbetsprojekt för ett anhörigvänligt arbetsliv

ME-WE, EDY-Care, Motivation leder till framgång

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Barn som anhöriga. Barndag Karlskrona den 29 november Pauline Johansson Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Nationellt kompetenscentrum anhöriga och anhörigas delaktighet i omsorg och service

Anhöriga och personer med psykisk ohälsa

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

FoU Välfärds konferens, augusti 2013, Kalmar

Arbete i partnerskap för att utveckla stöd till anhöriga Borås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Barnperspektivet inom Beroendevården

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Frigör anhörigas kraft - arbeta med välfärdsteknologi och e-hälsa tillsammans med anhörigvårdare

Vad tänker anhöriga om äldres fallrisk och fallprevention?

Styrkor och färdigheter som möjligheter i utbildning och arbete för unga omsorgsgivare med minoritets- och utländsk bakgrund

Framåtblick anhörigstöd

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Jag vill vara en del av lösningen inte en del av problemet

NkA söker administratör

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Arbete i partnerskap för att öka vårdkvaliteten för äldre och deras anhöriga

PSYKOSOCIALT STÖD TILL CANCERSJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA

Barnperspektivet inom Beroendevården

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Antagen av Samverkansnämnden

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Evidensbaserad verksamhet i ord och handling

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Program för stöd till anhöriga

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping

Sammanställning 1. Bakgrund

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Närsjukvårdsberedningen

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? 2013 Författarna och Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Förändringsarbete i utveckling och planering av anhörigstöd

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Stöd till dig som är anhörig

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

En anhörigvänligare värld, helt enkelt

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

NkA söker administratör

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Anhöriga säkrar utvecklingen av anhörigstöd

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Projekt Barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Ett hållbart arbetsliv i livets alla skeden. Arbetsgivare. smålandsbilder.se

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

En handbok för chefer och personalansvariga

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Vårdproduktionsutskottet

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Resultat från studien 50+ i Europa

Välkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer

Anita Boij utredare/forskare. A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus gunborg.brannstrom@skl.se

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Transkript:

Barn som är omsorgsgivare Stockholm den 5 december 2018 Rosita Brolin Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland FUB ingår i styrgruppen Medlem i Eurocarers och International Alliance Carers Organisation (IACO)

Nationellt kompetenscentrum anhöriga - Nka ett nationellt kunskapscentrum sedan 2008 finansierat av Socialstyrelsen lokaliserat vid Regionförbundet i Kalmar län med en forskningsarm vid Linneuniversitetet ett nationellt expertstöd till kommuner, landsting och enskilda utförare verksamhetsområdet omfattar alla anhöriga oberoende av den närstående personens ålder, sjukdom, diagnos eller funktionsnedsättning Nka:s verksamhetsidé är att bidra till skapande av evidensbaserad praktik och effektivt stöd till anhöriga i och partnerskap med anhöriga, brukare, personal och beslutsfattare. Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Parterna samt FUB utgör styrgrupp Medlem i Eurocarers och International Alliance Carers Organisation (IACO)

Barn som anhöriga Unga omsorgsgivare http://anhoriga.se/nkaplay/the-2nd-international-youngcarers-conference/2nd-international-conference-trailer/ 3

Barn som anhöriga - hur många är de? I Sverige: 7,6% av alla barn har en förälder som vårdats på grund av psykisk sjukdom och/eller missbruk av alkohol eller narkotika 17% av alla barn har en förälder med riskbruk 13% av alla barn har en förälder med svår somatisk sjukdom närmare sex procent har en förälder med cancer Varje år förlorar 3 500 barn en förälder genom dödsfall

Unga omsorgsgivare (15 år) I Sverige: 7 % ägnar sig åt omfattande omsorgsarbete 16 % tar ett föräldraansvar för syskon minst 1 gång/vecka 3% stannar hemma från skolan minst 1 dag/vecka för att ta hand om någon hemma 12 % arbetar, minst en gång per månad, för att tjäna pengar till hushållet Stödjande omsorg 20 % uppger att de håller ett öga på sin förälder. 27 % försöker få sin förälder att må bättre 26 % håller sin förälder sällskap Praktisk hjälp 1,6 % hjälper en förälder att klä sig 2,5 % hjälper en förälder att tvätta sig

Barn som anhöriga - till föräldrar med missbruk - till föräldrar med psykisk ohälsa dubbelt så många går inte ut grundskolan med fullständiga betyg. det är fyra till sju gånger fler unga som utvecklar eget missbruk försörjningsstöd är fyra gånger vanligare dödligheten som ung vuxen är nästan tre gånger högre. dubbelt så många går inte ut grundskolan med fullständiga betyg. två till tre gånger fler har vårdats inom psykiatrisk specialistvård dubbelt så många utvecklar eget missbruk försörjningsstöd är dubbelt så vanligt sjukhusvårdade självmordsförsök är trefaldigt högre.

Barn som anhöriga - till föräldrar med svår somatisk sjukdom Det är vanligare med sämre skolprestationer, jämfört med andra jämnåriga De mest påtagliga negativa konsekvenserna för barnen i vuxen ålder är ökad risk för missbruk och kriminalitet, jämfört med andra jämnåriga - till föräldrar om avlider Dubbelt så många lider av psykisk ohälsa vid 30 35 års ålder jämfört med andra Barn till föräldrar som avlidit genom olycka, självmord eller våld, har vid 30-35 års ålder: fem gånger oftare vårdats för missbruk, jämfört med andra tre till fyra gånger oftare vårdats för självmordsförsök, jämfört med andra Mer än dubbelt så många hade avlidit innan de uppnått 30-35 års ålder

Me-We Project Funded by the European Union s Horizon 2020 research and innovation programme

ME-WE Psykosocialt stöd för att främja psykisk hälsa och välbefinnande bland unga omsorgsgivare i Europa Ett 39 månaders projekt som, sedan januari 2018, pågår i sex europeiska länder: Sverige, Storbritannien, Slovenien, Schweiz, Italien och Nederländerna Finansiering: Europeiska Unionens Horizon 2020 program Projektlängd: 39 månader (2018-2021) Budget: 4 miljoner Euro 9

Projektpartners Linnéuniversitetet (SE) (koordinator) Eurocarers (BE) University of Sussex (UK) Carers Trust (UK) Kalaidos University of Applied Sciences (CH) Netherlands Institute for Social Research (NE) Vilans (NE) National Institute of Health and Science on Ageing (IT) Anziani e Non Solo (IT) University of Ljubljana (Sl) 10

Svenska samverkansparter Kommunerna: Mönsterås, Nybro, Oskarshamn, Vimmerby, Västervik Kalmarsunds Gymnasieförbund Landstinget i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län Maskrosbarn Riksföreningen för skolsköterskor Socialstyrelsen 11

Unga omsorgsgivare Hur många är de? Uppskattningsvis är mellan 3-8% av den unga befolkningen i de europeiska länderna unga omsorgsgivare (beroende på åldersgrupp och omfattning av omsorg som ges till närstående). 12

Konsekvenser av att vara ung omsorgsgivare Att som ung bära ett omsorgsgivande ansvar, är en riskfaktor för: psykisk hälsa och välbefinnande, där cirka 50% upplever vårdrelaterad stress och 40% upplever psykiska problem (Carers Trust, 2016) ojämlik hälsa under ungdomarnas livscykel (Aldridge & Becker, 2003; Becker & Leu, 2014; Cree, 2003) socialt utanförskap, med högre frånvaro och avhopp från utbildning, och lägre anställningsgrad (Aldridge & Becker 1993; Becker & Leu, 2014; Hamilton & Adamson, 2013). 13

Vilket stöd finns idag för unga omsorgsgivare i Europa? På samhällsnivå saknar de flesta länder En medvetenhet om att unga omsorgsgivare finns och vilka de är En medvetenhet om vad det omsorgsgivande ansvaret innebär för barnet/tonåringen Policy för hur detta skall hanteras Stödjande insatser som är specifikt riktade till unga omsorgsgivare Detta begränsar möjligheterna för att förbättra deras situation (Becker, 2007; Leu & Becker, 2016). 14

ME-WE:s syfte stärka unga omsorgsgivares resilience i övergången till vuxenlivet främja deras psykiska hälsa och välbefinnande motverka negativ påverkan av psykosociala och miljömässiga faktorer. 15

Helhetsperspektiv Tonåringen i centrum Familjen Privata kontakter utanför familjen Skolan Hälso- och sjukvården Socialtjänsten Idéburna organisationer 16

ME-WE Specifika mål 1. Systematisera kunskap om unga omsorgsgivare genom att identifiera vilka de är, deras situation, behov och önskemål (1 enkätstudie) analysera nationell policy och lagar (2 intervjustudie) kartlägga god praxis, stödinsatser och evidens (3 intervjustudie) 2. Tillsammans med unga omsorgsgivare, utveckla och testa effektiva förebyggande insatser som fokuserar på att förbättra deras psykiska hälsa och välbefinnande skräddarsys för varje lands kontext (4-6) 3. Genomföra en omfattande kunskaps-transformation för spridning, medvetandegörande och påverkan, genom att sprida resultaten till relevanta intressenter på nationell, europeisk och internationell nivå (7). 17

ME-WE Resultat Resultat från de första tre studierna kommer att kunna redovisas under våren 2019 I Sverige har 3330 ungdomar (15-17 år) besvarat enkäten De preliminära resultaten ligger i linje med tidigare forskningsresultat 18

Exempel på existerande tidiga insatser för unga anhöriga Förebyggande stöd i grupp Psykopedagogiskt stöd i grupp Möjligheter till ömsesidigt kamratstöd

Andra exempel på tidiga insatser Öka medvetenheten och stödet i skolor, samt i idrotts-, fritidsoch kulturföreningar Förbättra samverkan mellan skola och föreningsliv med fokus på stödåtgärder Organisera, optimera och länka ihop de tjänster som finns idag, inom skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och idéburna organisationer

Kunskapsutbyte och -spridning Blandade Lärande Nätverk BLN Implementering Utvärdering Nationellt och internationellt nätverkande Manualer för personal och frivilliga som träffar unga omsorgsgivare i sitt arbete Broschyr för unga omsorgsgivare Policysammanställningar Populärvetenskapliga sammanställningar Vetenskaplig publicering 21

Samverkansförslag ME-WE kan bistå med att göra en kartläggning bland alla ungdomar i åk 9 och/eller i gymnasiet. Möjlighet att vara med i ett nationellt nätverk där vi, tillsammans med unga omsorgsgivare, kommer att utveckla, pröva och utvärdera insatser. Vi välkomnar ungdomar från hela Sverige att delta i ME- WE-projektet och på så sätt vara med och utveckla stödinsatser Andra samverkansförslag? 22

Rosita Brolin Kontakt och information Forskare Nka, Lektor Linnéuniversitetet Tel/mobil +46 725941613, E-post: rosita.brolin@lnu.se Lennart Magnusson Verksamhetschef Nka, Docent Linnéuniversitetet Tel/mobil: +46 480 41 80 21, E-post: lennart.magnusson@lnu.se Elizabeth Hanson, PI vetenskapligt ansvarig FoU-ledare Nka, Professor Linnéuniversitetet Tel/mobil: +46 480 41 80 22, E-post: elizabeth.hanson@lnu.se Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Parterna samt FUB utgör styrgrupp Medlem i Eurocarers och International Alliance Carers Organisation (IACO)