Introduktion till. (FGS) FGS Personal. Vägledning och förklaring till de förvaltningsgemensamma specifikationerna. Introduktion FGS Personal

Relevanta dokument
Introduktion till. (FGS) FGS Arkivredovisning. Vägledning och förklaring till de förvaltningsgemensamma specifikationerna

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) Jan Aspenfjäll & Tomas Wallin

Remissen omfattade hela Familjen FGS Arkivredovisning som koncept vilket framgår av fem olika dokument som namngivits:

1 (9) Avdelningen för offentlig informationshantering Dnr RA /5131 Enheten för utredning & utveckling FGS-funktionen

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)

Vad är Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)?

Förvaltning av FGS:er

Heldag om FGS Att ta fram en FGS. Jan Aspenfjäll. FGS projekt

Förvaltning av FGS:er (Förvaltningsgemensamma specifikationer för e-arkiv och e-diarium) Karin Bredenberg /

Introduktion till (FGS) Vägledning och förklaring till de förvaltningsgemensamma specifikationerna. Introduktion RAFGS2D

PRAKTIKFALL: Vinnaren av ediamond Award 2014! Data kan flyttas utan att information går förlorad

INTERNATIONELL UTBLICK HUR MÄRKER VI AV ARBETET MED STANDARDER?

Introduktion till. (FGS) FGS Paketstruktur. Vägledning och förklaring till de förvaltningsgemensamma specifikationerna. Introduktion FGS Paketstruktur

Förvaltningsgemensamma specifikationer

Karin Bredenberg Specifikation av olika leveranstyper/aflevereringstyper och leveransprocessen. Karin Bredenberg,

Förvaltningsgemensamma specifikationer för e-arkiv och e-diarium

FGS:erna i dag och hur får vi dem att bli fler (FGS = Förvaltningsgemensamma specifikationer)

DP7 FORMELL KONTROLL

ADDML vid Riksarkivet i Sverige

Heldag om FGS FGS:er och deras tekniska regelverk. Karin Bredenberg, FGS funktionen. Standarder. FGS:er och deras tekniska regelverk 1

Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er Utvecklingsprocess

METADATASTANDARDER EN ORIENTERING

En kort introduktion till EAD. av Magnus Wåhlberg vid RFV/avd. för verksamhetsstöd/dokumentenheten

Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er

Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er Testmetodik

Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er

FGS Personal. Förvaltningsgemensam specifikation (FGS) för Personalinformation. Specifikation RAFGS2V1.0. Kontakta oss.

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS

FGS, ÖPPNA DATA OCH E-ARKIV

Introduktion till (FGS) Vägledning och förklaring till de förvaltningsgemensamma specifikationerna. Introduktion RAFGS2D

Paketstruktur. Karin Bredenberg /


Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)

Senaste nytt om arbetet med e-arkiv och e-diarium (eard) Arkivforum, 6 november 2013

eard Projektet Karin Bredenberg /

Delrapport DP3. Metadata och e-tjänster för e-arkiv Förvaltningsgemensamma Specifikationer (eard FGS) FGS för paketstruktur för e-arkiv

Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er

Förvaltningsgemensam specifikation för leverans av enstaka publikationer till Kungliga biblioteket (FGS-PUBL)

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard) Förvaltningsgemensamma specifikationer. 11 juni 2013

Enkätsammanställning DP7

Vad kan man förbereda inför e-arkivering

DP7 Kompletterande information

FGS Arkivredovisning. Förvaltningsgemensam specifikation (FGS) för Arkivredovisning. (Verksamhetsbaserad) Specifikation RAFGS5V1.0.

Minnesanteckningar FGS Förvaltningsråd

FGS Arkivredovisning. Tillägg. Förvaltningsgemensam specifikation (FGS) för Arkivredovisning, (Verksamhetsbaserad) Specifikation Tillägg

Delredovisning av uppdrag om Förvaltningsgemensamma specifikationer

Projekt e-arkiv och e-diarium (eard)

ABC till. (FGS) och FGS Paketstruktur. ABC till de. förvaltningsgemensamma. specifikationerna ABC RAFGS3D Kontakta oss

Att upprätta en systemdokumentation

Hantera informationspaket i system för bevarande

ESSArch vid Riksarkivet i Sverige

Nordisk El-Arkivseminar Island maj Svensk SIP och AIP Mats Berggren, Riksarkivet

Delrapport DP3. Metadata och e-tjänster för e-arkiv Förvaltningsgemensamma Specifikationer (eard FGS) FGS för leveranstypen Personal

Svenska kyrkans bestämmelser

FGS Paketstruktur Tillägg

Aktuellt från Riksarkivet

MIS Life Insurance XML

Delrapport DP3. FGS för leveranstypen Personal Bilaga 1 Exempel på rapporter och sammanställningar

EAD-EXPORT TILL ARKIS

Minnesanteckningar FGS Förvaltningsråd

Instruktion till mall för registerförteckning

Arkiv- och informationsvetenskap AV, Arkivsystem, 7,5 hp

FGS Arkivredovisning (Allmänna arkivschemat)

BESKRIVNING AV REGISTRERINGSDATA. Nordiska arkivdagar Kenneth Ahlfors

Bevarande och gallring av webbplatsinnehåll riktlinjer för myndigheter

FGS Arkivredovisning. Tillägg. Förvaltningsgemensam specifikation (FGS) för Arkivredovisning, (Verksamhetsbaserad) Specifikation Tillägg

Arkivkrav för IT system med elektroniska handlingar vid Lunds universitet

Nulägesbeskrivning Palasso

POLISMYNDIGHETEN. Nulägesbeskrivning Integrationer till och från Palasso

Rapportera via fil. - Två sätt att rapportera studerandeuppgifter via fil till CSN. Gäller rapportering av studerandeuppgifter för:

FGS Paketstruktur Tillägg

kalkylprogram Motsvarande vägledningar för vänstermeny hittar du längre ner i dokumentet

Beskrivning av xml-produkten FirmagranskningSokord(F34) version 2.00

Författare Avd Datum Version Sidor P-G Ottosson IT-avd./ARKIS Projekt NAD

Sändning av uppgifter Scheman Makuleringsuppgifter Anläggningsprojekt för ett nationellt inkomstregister

Utveckling av Förvaltningsgemensam Specifikation (FGS) för personakter och patientjournaler. Projektdirektiv

Minnesanteckningar FGS Förvaltningsråd Karin Bredenberg Riksarkivet (Funktionsansvarig FGS-funktionen)

Erfarenheter av XBRL för ekonomiinformation Eva Ringman, Martin Forsberg, Peter Norén, Sofia Ståhl

Arkiv- och informationsvetenskap GR (B), System för bevarande, 7,5 hp

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 3 De förvaltningsgemensamma specifikationernas ABC

Isolda Inköp - EDI. Specifikation v 2.0

Skicka fil till CSN. - Rapportera via fil i Mina tjänster. Skicka fil till CSN komvux och folkhögskolor, v 1.0

Förvaltningsgemensam specifikation för leverans av enstaka publikationer till Kungliga biblioteket (FGS-PUBL)

Långsiktig informationshantering med stöd av e-arkiv. Caspar Almalander Projektledning e-arkiv och e-diarium (eard)

RADAR. Mats Berggren /

Utvecklingen och förvaltningen av förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)

E-plikt och metadata.

FGS Ärendehantering. Förvaltningsgemensam specifikation (FGS) för Ärendehanteringsinformation. Specifikation RAFGS3V1.0. Kontakta oss.

Myndighetsträff om e- plikten - fokus på teknik

1 Användarhandledning

XML-produkter. -Registret över verkliga huvudmän (RVH) Teknisk handledning för webbtjänst mot RVH (Web Services) Datum: Version: 1.

FGS Arkivredovisning Allmänna arkivschemat Tillägg

Dokumenttyp Checklista för digital arkivering Projekt Elektroniskt bevarande, Etapp 2

Arbeidet med e-arkiv i Sverige, på statleg, landsting og kommunalt nivå. 3 december 2013

Digital arkivering och historiklagring Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Ellevio AB har ett standardsystem för elektronisk hantering av inköpsordrar.

När: Fredag 18:e november :15 Vem: Peter Fredin & Daniel Jansson Var: Libris användargrupp katalogisering

Kontaktperson hos arbetsgivaren samt telefonnummer till honom eller henne:

Transkript:

Introduktion FGS Personal Introduktion till förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) FGS Personal Vägledning och förklaring till de förvaltningsgemensamma specifikationerna RAFGS2D3A20190225 Kontakta oss Information om arbetet med FGS:er hittar du på vår webbplats: www.riksarkivet.se/fgs-earkiv Du kan även kontakta oss via e-post: ra-fgs@riksarkivet.se Februari 2019

1

Innehållsförteckning Inledning... 3 FGS Personal... 3 1. FGS Personal och strukturering av personalinformation... 3 2. Använda standarder... 5 2.1 FGS Personal och formatet EAC-CPF... 6 2.2 FGS Personal och det egenutvecklade formatet... 7 2.3 Organisation... 7 2.4 Organisatorisk enhet... 8 2.5 Anställning... 9 2.6 Arbetstagare... 10 2.7 Person... 11 2

Inledning Den här introduktionen syftar till att ge en förståelse för vad FGS Personal är och kan användas till. Samtliga länkar i dokumentet kontrollerades 2019-02-25. FGS Personal Standarder: Encoded Archival Context- Corporate Bodies, Person and Families (EAC-CPF), en de-facto standard ursprungligen avsedd för att beskriva olika typer av auktoriteter/arkivbildare i en arkivredovisning men som i FGS Personal används för att beskriva auktoriteter såsom organisationer, organisatoriska enheter och personer. Ett egenutvecklat format som i FGS Personal används för att beskriva en anställning och en arbetstagare. Användningsområde: FGS Personal är ett förvaltningsgemensamt utbytesformat som specificerar hur personalinformation ska struktureras när den överförs mellan olika elektroniska system, exempelvis mellan två olika personalsystem eller mellan ett HR-system personalsystem och ett e-arkiv. Den kan även användas för att publicera information samt att leverera information via e- tjänster. Det går att använda FGS Personal för sig själv som den är vid överföring av information direkt mellan två olika system men den kan även användas i kombination med andra FGS:er. Den kan till exempel användas tillsammans med FGS Paketstruktur 1 vid skapandet av en SIP med personalinformation för överföring till ett e-arkiv. Den kan också användas tillsammans med FGS Paketstruktur och FGS Arkivredovisning 2 för att skapa en SIP med personalinformation och arkivredovisningsinformation till denna. FGS Personal bygger på de-facto standarden EAC-CPF och ett egenutvecklat format. 1. FGS Personal och strukturering av personalinformation Med personalinformation avses i denna FGS information som hanteras i den personaladministrativa verksamheten hos en organisation och som innehåller uppgifter om olika individer och deras anställningar vid en organisation. FGS Personal innehåller bland annat en grundstruktur för hur personalinformation ska struktureras när den överförs mellan olika system. Informationen beskrivs i en hierarkiskt uppbyggd trädstruktur och innehåller följande fem delar: - Organisation, - Organisatorisk enhet, - Anställning, - Arbetstagare och - Person. Strukturen är uppbyggd så att en organisation kan ha flera olika organisatoriska enheter vilka i sin tur kan vara indelade i flera hierarkiskt underliggande organisatoriska enheter. Nivån Organisatorisk enhet är dock frivillig att använda och en till flera anställningar kan vara placerade direkt under organisationen eller under en till flera organisatoriska enheter. En 1 Se även anvisningarna i FGS Paketstruktur. 2 Se även anvisningarna i FGS Arkivredovisning. 3

arbetstagare kan ha innehaft flera anställningar men endast en person kan vara kopplad till arbetstagaren. Relationsmodell för uppbyggnaden av FGS Personal. FGS Personal innehåller även en grunduppsättning av element för personalinformation. Denna grunduppsättning innehåller endast element för sådan information som utgör minsta gemensamma nämnare för informationstypen och som förekommer hos flertalet organisationer inom den offentliga förvaltningen. Eftersom innehållet i informationstypen på vissa områden bland annat gällande beräkning av lön och arbetstid skiljer sig ganska mycket inte minst mellan statliga och kommunala myndigheter så innehåller FGS Personal inte element för denna information på detaljnivå. Specifikationen innehåller inte heller element för information om exempelvis resor, frånvaro eller fullständig information om förmåner. Detta innebär att man i de allra flesta fall kommer att behöva komplettera FGS:en för att vid en överföring få med all information som finns i informationstypen personalinformation hos den egna organisationen. Detta kan göras antingen genom att man lägger till element för information i den egna anpassningen av FGS:en eller genom att man lägger till XML-scheman via Schematron. Mer information om detta finns i dokumentet FGS Personal, Tillägg. 4

2. Använda standarder I det här avsnittet finns en översiktlig beskrivning av hur EAC-CPF och det egenutvecklade formatet används i FGS Personal. De som vill eller behöver ha en mer omfattande beskrivning av EAC-CPF hänvisas till de organ som ger ut och ansvarar för standarden 3. I FGS Personal används EAC-CPF för att beskriva informationen om organisation, organisatorisk enhet samt person medan det egenutvecklade formatet används för att beskriva informationen om anställning samt arbetstagare. Informationen från var och en av de fem olika delarna hamnar i egna XML-dokument vilka kopplas samman med hjälp av relationer mellan dokumenten. Det går endast att beskriva en organisation, organisatorisk enhet, anställning, arbetstagare eller person per XML-dokument, vilket innebär att ett fullständigt uttag av personalinformation ur ett system kommer att delas upp i en relativt stor mängd XML-dokument som kopplas samman med hjälp av relationer. I det något förenklade exemplet nedan blir informationen uppdelad i 15 olika XMLdokument. I exemplet har organisationen två avdelningar och under avdelning 1 finns i 2 enheter (Enhet 1 och Enhet 2) medan avdelning 2 inte har några enheter under sig. Arbetstagare 1 har haft två olika anställningar i organisationen (Anställning 1 och Anställning 2) vilka har varit placerade vid två olika enheter (Enhet 1 och Enhet 2). Arbetstagare 2 och 3 har båda bara haft en enda anställning inom organisationen vilka har varit placerade direkt vid Avdelning 2. Information om anställda individer har i FGS Personal delats upp i Arbetstagare och Person. Exempel personalinformation uppdelad i olika XML-dokument. 3 http://eac.staatsbibliothek-berlin.de/ 5

2.1 FGS Personal och formatet EAC-CPF EAC-CPF (Encoded Archival Context Corporate Bodies, Persons, and Families) är ett utbytesformat för information om auktoriteter, exempelvis arkivbildare, som upprätthålls av Society of American Archivists tillsammans med Staatsbibliothek Berlin. Utbytesformatet som i dag har blivit en de facto-standard för arkivredovisning bygger på standarden ISAAR (CPF) 4 (International Standard Archival Authority Records for Corporate Bodies, Persons and Families) som har tagits fram av International Council on Archives (ICA). EAC-CPF använder XML som filformat och XML-scheman går att finna på GitHub 5. Det vanligaste är att man använder EAC- CPF för att överföra information om en auktoritet mellan en avsändare och en mottagare men det går även att använda formatet för att lagra information. Det går att exportera information om en auktoritet enligt den tillämpning man har i sitt system genom att mappa information i systemet mot utbytesformatet. Oavsett hur van man är att arbeta med EAC-CPF så bör man använda sig av elementkatalogen kallad Tag Library (TL) som stöd och för att förstå elementens användningsområden. Formatet EAC-CPF liksom det dokument (fil) som kommer att innehålla beskrivningen av en auktoritet kan sägas innehålla två obligatoriska delar. Det vill säga den inledande delen som kallas control och som innehåller information om själva dokumentet och skapandet av detta samt delen cpfdescription 6 som innehåller informationen som beskriver auktoriteten. I elementet cpfdescription finns sedan element för identifierande information, textuell beskrivning samt olika datum som är förknippade med auktoriteten. Här finns även elementet relations används för att beskriva kopplingar till andra auktoriteter 7. Schematisk bild över huvudelementen i EAC-CPF 4 https://www.ica.org/en/isaar-cpf-international-standard-archival-authority-record-corporate-bodies-persons-andfamilies-2nd 5 https://github.com/saa-sdt 6 Alternativt multipleidentities som dock inte används i FGS Personal. 7 Kan även användas för att beskriva kopplingar till olika resurser som exempelvis arkiv, funktioner och aktiviteter. I FGS Personal används elementet dock endast för att beskriva kopplingar till andra auktoriteter. 6

2.2 FGS Personal och det egenutvecklade formatet XML-scheman för delarna anställning och arbetstagare är egenutvecklade och bygger inte på andra redan befintliga standarder. De har skapats för att komplettera övriga scheman som används för att beskriva personalinformationen i FGS Personal. Schemat för anställning används för att beskriva grundläggande information som är direkt kopplade till själva anställningen. Schemat för arbetstagare är tänkt att användas för den information som en arbetstagare som en arbetsgivare behöver i sin administration om densamme men som inte ryms inom delen person i FGS Personal. Båda schemana är uppbyggda i tre delar. Den första är Control som beskriver själva dokumentet och hur det har skapats. Den andra delen är själva informationen om anställningen eller arbetstagaren och den tredje beskriver hur dokumentet är relaterat till andra dokument. Relationerna i de egenutvecklade schemana är uppbyggda på samma sätt som i de scheman som bygger på EAC-CPF. I de fall man har behov av fler element än de som finns fördefinierade i schemana så finns möjligheten att komplettera det antingen med egna element eller hela XML-scheman. 2.3 Organisation Delen Organisation i FGS:en används för att beskriva informationen om den högsta juridiska enheten i vilken personalinformationen har skapats. Här finns element för att beskriva den organisation i vilken personalinformationen har skapats. Exempelvis en statlig myndighet, en kommun eller ett landsting. Denna del i FGS:en bygger på utbytesformatet EAC-CPF och en organisation beskrivs i elementet <cpddescription> som en corporatebody. Beskrivningen av organisationen hamnar i ett eget XML-dokument och det går bara att beskriva en enda organisation per dokument. En organisation kan innehålla (vara kopplade till) en eller flera organisatoriska enheter vilka beskrivs som egna auktoriteter i EAC-CPF och kopplas samman med organisationen med hjälp av relationer. Det är dock möjligt att utelämna nivån Organisatorisk enhet och att skapa kopplingar direkt mellan organisationen och en eller flera anställningar. 7

Relationsmodell uppbyggnad Organisation. 2.4 Organisatorisk enhet Delen Organisatorisk enhet används i FGS Personal för att beskriva information om en avgränsad del av en organisation vid vilken en eller flera anställningar har varit placerade. Organisatorisk enhet är en frivillig nivå och används bara om man har behov av att beskriva sådan information. En organisatorisk enhet kan exempelvis vara en avdelning eller en enhet inom en statlig myndighet eller en förvaltning inom en kommun. Denna del av FGS:en bygger på utbytesformatet EAC-CPF och en organisatorisk enhet beskrivs i elementet <cpddescription> som en corporatebody. Genom att upprepa elementen i Organisatorisk enhet går det att beskriva hierarkier av organisatoriska enheter inom en organisation. Exempelvis olika avdelningar med underliggande enheter inom en statlig myndighet. Varje organisatorisk enhet beskrivs i ett eget XML-dokument och det går bara att beskriva en organisatorisk enhet per dokument. En organisatorisk enhet kan bara vara kopplad till en enda organisation alternativt till en enda hierarkiskt överliggande organisatorisk enhet. Däremot kan en organisatorisk enhet vara kopplad till en eller flera hierarkiskt underliggande organisatoriska enheter alternativt en eller flera anställningar. 8

Relationsmodell uppbyggnad Organisatorisk enhet. 2.5 Anställning Delen Anställning används i FGS Personal för att beskriva informationen om en anställning som en individ har haft inom en organisation. Denna del av FGS:en bygger på det egenutvecklade formatet. Varje anställning beskrivs i ett eget XML-dokument och det går bara att beskriva en enda anställning per dokument. I Anställning finns endast element för att beskriva informationen om en anställning på en övergripande nivå. Det innebär att det saknas element för exempelvis förmåner, övertidsersättning, tjänsteresor och lönearter. För att få med denna information vid en informationsöverföring måste man i anpassningen av FGS:en för den egna organisationen ta med dessa element alternativt få med informationen via olika XML-scheman. En anställning kan ha varit placerad vid flera olika organisatoriska enheter på en och samma gång men en anställning kan även ha flyttats mellan olika organisatoriska enheter. Det går därför att beskriva kopplingar från en anställning till flera olika organisatoriska enheter. Det går även att koppla anställningen direkt till en organisation. Det går dock bara att koppla anställningen till en enda organisation. En anställning kan däremot bara innehafts av en enda arbetstagare. 9

Relationsmodell uppbyggnad Anställning. 2.6 Arbetstagare Informationen om en individ som är anställd i en organisation har i FGS Personal delats upp i delarna Arbetstagare och Person. Delen Arbetstagare används i FGS Personal för att beskriva personlig information om en individ som är direkt kopplad till anställningen och som arbetsgivaren använder i administrationen av individen och dennes anställning. Exempel på sådan information är skatteuppgifter och kontaktuppgifter till närmaste anhörig. Denna del av FGS:en bygger på det egenutvecklade formatet. Varje arbetstagare beskrivs i ett eget XML-dokument och det går bara att beskriva en enda arbetstagare per dokument. En arbetstagare kan ha innehaft flera anställningar inom en organisation. Däremot kan en Arbetstagare bara kopplas samman med en enda Person. 10

Relationsmodell uppbyggnad Arbetstagare. 2.7 Person Informationen om en individ som är anställd i en organisation har i FGS Personal delats upp i delarna Person och Arbetstagare. Delen Person används i FGS Personal för att beskriva grundläggande personlig information om en individ som exempelvis namn, personnummer samt adress- och kontaktuppgifter. Denna del i FGS:en bygger på utbytesformatet EAC-CPF och en person beskrivs i elementet <cpddescription> som en person. Beskrivningen av personen hamnar i ett eget XMLdokument och det går bara att beskriva en enda person i ett dokument. En Person kan bara vara kopplad till en enda Arbetstagare. 11

Relationsmodell uppbyggnad Person. 12