Vika avfallsanläggning

Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning KATRINEHOLM

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning Miljörapport Vika Avfallsanläggning Grunddel Utdrag ur SMP: G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx I

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx II

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING MILJÖRAPPORT VIKA AVFALLSANLÄGGNING GRUNDDEL MILJÖRAPPORT VIKA AVFALLSANLÄGGNING TEXTDEL I IV 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 4 1.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 4 1.2 LOKALISERING OCH HISTORIK 5 1.3 VERKSAMHET 6 1.3.1 RENING AV LAKVATTEN 7 1.4 VERKSAMHETSSYSTEM 7 2 TILLSTÅND OCH BESLUT 8 2.1 MILJÖPRÖVNINGSDELEGATIONENS BESLUT 2006-03-07 MED VILLKOR 8 2.2 ANMÄLNINGSBESLUT UNDER ÅRET 12 2.3 INSPEKTIONER UNDER ÅRET 12 3 MILJÖBERÄTTELSE 12 3.1 HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN 12 3.2 DRIFTFÖRHÅLLANDEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DRIFTEN 13 3.2.1 MELLANLAGRET FÖR FARLIGT AVFALL 13 3.2.2 FARLIGT AVFALL FRÅN EGEN VERKSAMHET 13 3.2.3 VIKA ASKDEPONI 13 3.2.4 MOTTAGNA MÄNGDER AVFALL 13 3.2.5 BRÄNSLEBEREDNING OCH LAGRING AV BRÄNSLE 14 3.2.6 BEHANDLING AV OLJESKADAD JORD 14 3.2.7 SORTERINGSPLATTA 14 3.2.8 OMLASTNINGSYTA 15 3.2.9 SORTERINGSRAMP - ÅTERVINNINGSCENTRAL 15 3.2.10 MOTTAGNING OCH INVÄGNING 15 3.3 BEAKTANDE AV MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER 15 3.4 RAPPORTERING AV HÄNDELSER OCH STÖRNINGAR 15 3.5 ÅTERANVÄNDNING AV RESTPRODUKTER 16 3.6 UTSLÄPPSKONTROLL OCH UTSLÄPP 16 3.6.1 SAMMANFATTNING AV UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR PÅ VATTEN 16 3.6.2 LAKVATTEN 16 3.6.3 YTVATTEN 17 3.6.4 GRUNDVATTEN 17 Bilagor: 1. Övriga myndighetsbeslut 2. Mottagna mängder avfall 3. Utvärdering av kontrollprogram Vika avfallsanläggning 4. Allmänna hänsynsregler 5. Emissionsdeklaration G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx III

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning Miljörapport Vika Avfallsanläggning textdel 1 Verksamhetsbeskrivning Uppgifterna i denna rapport rör Vika deponi inklusive Vika återvinningscentral. I rapporten används både benämningen Vika deponi och Vika avfallsanläggning. 1.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger och driver Vika avfallsanläggning. Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings kommun. Koncernen är uppbyggd av flera divisioner och ett antal helägda dotterbolag. Koncernen är verksam inom en rad områden som på olika sätt rör samhällets tekniska service: el, fjärrvärme, fjärrkyla, vatten och avlopp, avfallsbehandling, gatubelysning, entreprenader, biogas, bredband och IT (www.tekniskaverken.se). Verksamheten inom Vika avfallsanläggning sker i division Energi inom moderbolaget. Kontaktpersoner framgår av miljörapportens grunddel, se ovan Division Energi är organiserad enligt nedan; Figur 1. Organisationsschema över Division Energi där Vika avfallsanläggning ingår. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx IV

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning 1.2 Lokalisering och historik Vika Avfallsanläggning är belägen huvudsakligen inom fastigheten Lasstorp 4:1 och 4:2, ca 2 km norr om Katrineholms centrum (Figur 2). Strax norr om deponin ligger Katrineholms flygplats. Figur 2. Lokalisering av Vika avfallsanläggning Vika avfallsanläggning är ca 30 ha stor. På 50-talet var området en sjö, kallad Vikasjön. Kommunen beslutade i början av 60-talet att börja tippa avfall där infarten ligger idag. Deponin underlagras av den tidigare sjöbottnen som består av lera och berg, vilket gör deponin tät nedåt. Så småningom planades sjön ut och deponerat avfall bildade in på 70-talet en kulle. Innan 1986 skedde ingen sortering vid deponin. 1986 började miljöstörande material sorteras ut och 1991 byggdes våghuset och allt inkommande avfall började vägas. I dagsläget deponeras små volymer. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx 5

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning 1.3 Verksamhet Områdets utsträckning illustreras i Figur 3. Figur 3. Flygbild över Vika avfallsanläggning från 2014 Vika avfallsanläggning tar emot och behandlar förorenad jord, industri och hushållsavfall. Även farligt avfall tas emot för vidaretransport. På Vika deponi deponeras endast en mindre mängd industriavfall. Det mesta av inkommande avfall förädlas på olika sätt och återvinns där så är möjligt. Även hushållsavfallet omlastas på Vika för transport till Gärstadverket i Linköping, där avfallet energiåtervinns. Verksamheter som bedrivs inom anläggningen är mottagning, behandling, utsortering, mellanlagring och deponering av avfall. Även bränslen hanteras inom området. Inom området finns även en återvinningscentral. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx 6

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning Några huvudpunkter i verksamheten: Allt avfall som förs in för behandling på anläggningen vägs in vid den kontroll- och vågstation som finns vid infarten. Förädlat trä tas emot från både privatpersoner och företag. Detta flisas och blir RT-flis. Oförädlat trä såsom grenar, ris, kvistar och liknande krossas till GROT-flis. Omlastning av hushållsavfall för vidare transport till förbränning. Mellanlagring sker av utsorterade avfallsfraktioner, träbränslen för energiproduktion, farligt avfall från hushåll och företag. Industriavfall sorteras maskinellt. Icke brännbara fraktioner återanvänds och återvinns i så stor utsträckning som möjligt. På deponiområdet behandlas oljeskadad jord genom biologisk behandling. Färdigbehandlad jord sparas till sluttäckning inom deponiområdet. Deponering sker i princip endast av icke brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas. 1.3.1 Rening av lakvatten Deponins östra och norra delar är inbyggt med dels ett yttre avskärande dike samt en inre lakvattenkulvert. Merparten av dagvattnet från hårdgjorda ytor inom anläggningen avleds via brunnar och ledningar till lakvattensystemet. Det insamlade lakvattnet pumpas till södra lakvattendammen där vattnet behandlas genom luftning och sedimentation. Därifrån rinner vattnet med självfall till den norra lakvattendammen, som rymmer ca 15 000 m 3. Där sker ytterligare sedimentering och en viss naturlig luftning. Efter det pumpas vattnet ut på tre översilningsytor, som är det sista steget i det lokala lakvattenreningssystemet. I systemet renas lakvattnet främst från närsalter men också från metaller och organiska föreningar. I bilaga 3 och 4 redovisas utvärdering och sammanställning av analysdata från lakvattenprovtagningen under året. Den norra lakvattendammen och översilningsytorna togs i drift under 2013. En prövotid för lakvatten till recipient löper fram till 31 dec 2015. 1.4 Verksamhetssystem Verksamheten är certifierad enligt ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS 18001. Ledningssystemet är integrerat med Tekniska verkens ledningssystem. Det innebär att övergripande dokument som t ex miljöpolicy, övergripande miljömål och rutiner för hantering avfall och kemikalier är lika för alla anläggningar inom Tekniska verken i Linköping AB (publ). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen i samband med budgetprocessen. Ett exempel på miljömål som uppfyllts för verksamheten vid Vika avfallsanläggning under 2014 är att öka material till återvinning genom att sortera igenom inkommande deponirest. Material som sorteras ut är kakel/klinker, brännbart, metall, trä m.m. Under 2014 sorterades följande ut: 122 ton brännbart, 39 ton metall, 0,2 ton trä, 4,45 ton kompost, och 2682 ton kakel, stenar m.m. Vi fortsätter också gräva fram plastrejekt från en cell som deponerades 2001. Det som är lämpligt att förbränna G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx 7

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning transporteras ut vart efter och energin tas tillvara. 747 ton kördes ut under 2014. Den utgrävning som löpande genomförs på deponin innebär att vi tar tillvara på främst metaller som deponerats och skickar dessa till återvinning. Vi har under 2014 anordnat 2 loppisar där tusentals saker som kunder skänkt har sålts och på så sätt återanvänds. De inkomna pengarna har skänkts till välgörande ändamål lokalt. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är: Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken-koncernen. Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. Riskutvärdering. Riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. En övergripande riskbedömning genomfördes under 2012 och en ny ska genomföras under 2015. Riktade riskanalyser avseende t.ex. maskiner genomförs regelbundet. Under året har flera riskanalyser gällande arbetsmiljö genomförts (gäller främst nya arbetsmoment). Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. LRQA genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem två gånger per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver de externa revisionerna genomförs en intern revision av miljöledningssystemet varje år. 2 Tillstånd och beslut 2.1 Miljöprövningsdelegationens beslut 2006-03-07 med villkor Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen Södermanland beslutade 2006-03-07 att lämna Katrineholms Miljö och återvinning AB tillstånd enligt miljöbalken att bedriva avfallsverksamhet vid anläggningen. Villkoren i beslutet har efterlevts enligt följande: Nr Villkor Kommentar 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsak enligt vad bolaget har angivit i ansökningshandlingar eller i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. Ändringar i verksamheten, som kan vara anmälningspliktiga enligt miljöbalken, skall redovisas till tillsynsmyndigheten i god tid innan de genomförs. Möten sker regelbundet med tillsynsmyndigheten för att kommunicera förändringar i verksamheten som sker i takt med att tillståndet implementeras. Under 2014 hade vi 2 möten; den 11 juni och 19 november där vi gick igenom hela anläggningen. Anmälningsärenden under 2014 redovisas under avsnitt 3.2. 2. Följande typer av farligt avfall får Cell för rökgasreningsrester kommer ej att uppföras G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx 8

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning Nr Villkor Kommentar deponeras genom celldeponering: RGR (rökgasreningsrester) som innehåller farliga ämnen (gällande EWC-koderna 100104, 100113, 100114, 100116, 100118, 190111, 190113, 190115, 190117) och asbestavfall (gällande EWC-koderna 170601 och 170605). förrän tillräckligt stort underlag finns för deponering. 3. Lagrings- och uppställningsplatser för flytande farligt avfall skall invallas på ett sådant sätt att minst volymen av den största behållaren + 10 % av denne behållares volym kan innehållas i invallningen. Om förvaring av flytande avfall sker utomhus skall invallningen förses med skärmtak eller liknande anordning till skydd mot regnvatten. Ej flytande farligt avfall i övrigt skall hanteras och lagras på ett ändamålsenligt sätt så att omgivningen inte förorenas. All förvaring av farligt avfall skall ske på ett sådant sätt att tillträde hindras för obehöriga. Flytande farligt avfall förvaras under skärmtak. Underlaget under skärmtaket är tätt, invallat och beständigt mot det farliga avfall som hanteras på området. Invallningen rymmer totalt 16 000 liter, den största behållaren rymmer 3 000 liter. En del flytande avfall mellanlagras även i ett hus (byggt 2012) med invallad betongyta. Invallningen där rymmer 10 260 liter. Största behållaren rymmer 1 000 liter. Småkemikalier förvaras inlåsta i en miljöcontainer. Ej flytande farligt avfall mellanlagras på sådant sätt att omgivningen inte förorenas t ex i container och i bigbox. Delar av anläggningen är inhägnad och vissa delar är kameraövervakade för att förhindra intrång från obehöriga. 4. Vid behandlingsanläggningar för förorenade massor får följande avfallsslag tas emot och behandlas: Jord, sten och muddermassor (EWCkoder 1705) samt fast avfall och slam för efterbehandling av jord och grundvatten (EWC-kod 191301-191306). Platta för förorenade massor med installerad oljeavskiljare började användas 1 april 2008. Under 2014 har 397 ton förorenade massor tagits emot. Ca 10 ton är under behandling, En mindre del mellanlagras på annan plats inom anläggningen för att kunna användas i en framtida sluttäckning och en del har använts i konstruktion. 5. Om nya avfallsslag inom kategorin farligt avfall tillkommer som är lämpliga att behandla, återvinna, sortera, mellanlagra eller deponera skall tillägg av sådana föregås av anmälan till tillsynsmyndigheten. Har ej varit aktuellt under 2014. 6. Slutlig utbyggnad av lakvattendiket Utredning som genomfördes under 2013 visade att G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx 9

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning Nr Villkor Kommentar kring Vika deponi får påbörjas först sedan det nya lakvattenbehandlingssystemet utanför deponiområdet tagits i drift och det befintliga lakvattenbehandlingssystemet inom deponiområdet avvecklats. Utbyggnad av lakvattendike söder och väster om Vika deponi skall endast utföras där markbeskaffenhet och de geotekniska förutsättningarna tillåter att lakvattendike anläggs. deponin har väldigt liten påverkan på Södra diket. Detta innebär enligt beslut från tillsynmyndighet att inget lakvattendike behöver anläggas där. Under 2013 förlängdes prövotiden för hela lakvattensystemet till den 31 dec 2015. Detta för att kunna utvärdera systemet i full drift under några säsonger. Under 2014 har systemet fungerat bra förutom att det uppstod blåser på duken i norra lakvattendammen. Dessa har åtgärdats genom installation av luftningsrör som avluftar gasbildning under duken. 7. Eventuellt spill-, lak- och pressvatten från sluten behandlingsanläggning för förorenade massor får inte släppas till lakvattenbehandlingssystemet utan föregående kontroll/analys. Samråd om hur avfallsvatten skall tas om hand skall ske med tillsynsmyndigheten. Provtagningsfrekvens och analysparameter redovisas i förslag till kontrollprogram. Anläggning för förorenade massor togs i bruk 1 april 2008. Nytt kontrollprogram godkänt under 2012 där vi redovisat hur vattnet behandlas. 8. Celldeponi för rökgasrester (RGR) som betraktas som farligt avfall skall anläggas med bottentätning och separat uppsamling av lakvatten. Eventuell spill-, lak- och pressvatten från celldeponi för RGR får ej släppas till lakvattenbehandlingssystemet utan föregående kontroll/analys. Provtagningsfrekvens och analysparametrar skall redovisas i förslag till kontrollprogram. Celldeponi för asbestavfall skall anläggas i enlighet med gällande föreskrifter/allmänna råd från Naturvårdsverket (SNF 2004:10 32). En ny deponeringscell för asbest togs i bruk 1 mars 2007. Deponeringscellen är anlagd enligt gällande föreskrifter. Cell för rökgasreningsrester kommer ej att uppföras förrän tillräckligt stort underlag finns för deponering. 9. Planer för områden som skall användas för deponering skall inges till tillsynsmyndigheten innan deponeringen påbörjas. Senast 6 veckor innan ett nytt delområde tas i Inga nya områden har tagits i bruk under 2014. 10 G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning Nr Villkor Kommentar anspråk för deponering skall redovisning av områdets avgränsning och hur bottentätningen avses utföras i detalj, inges till tillsynsmyndigheten för godkännande. Deponeringen får utföras till som mest + 65 m.ö.h. 10. Buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus till närmaste bostäder än 55 db (A) vardagar månfre dagtid (kl.07.00-18.00), 45 db (A) nattetid (kl.22.00-07.00) och 50 db (A) övrig tid. Momentana ljud nattetid får ej överskrida 55 db (A). Inga klagomål avseende ljudnivån har inkommit från närboende under 2014. Enklare kontrollmätningar genomfördes under 2007. Ljudnivån vid närmaste bostadshus understiger gränsvärdet dagtid när anläggningen är i full drift. Mätningar ska ske under 2015 11. Plan skall finnas för att säkerställa att kraven i 2 kap. 3 och 5 miljöbalken uppfylls avseende hushållning med energi. Bolaget skall i sin miljörapport redogöra för hur planen uppfylls. Kartläggning av energiförbrukning och plan för besparing togs fram under 2007. En hel del åtgärder genomfördes under 2008 såsom ändrat intervall på ytterbelysning, byte av strålkastare, dörrstängare mellan omklädningsrum och korridor, sänkt innertemperatur och fler uppmaningar om att släcka lyset och stänga av datorn. Detta har medfört en besparing på ca 37 % jämfört med 2007. Under 2014 har arbetet fortsatt med att minska transporterna. Genom komprimering av avfall har man lyckats minska transportbehovet med 1 940 årstransportmil jämfört med 2008. Vi har även börjat jobba med att minska bränsleförbrukningen på våra entreprenadmaskiner. Detta sker genom utbildning och erfarenhetsutbyte mellan maskinförare. Snitt per timme 2014 var 14,02 liter. 12. Ett aktuellt kontrollprogram skall finnas för verksamheten och följas. Programmet skall bland annat ange hur utsläppen skall kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till reviderat kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast inom tre månader från det tillståndet vunnit laga kraft. Ett aktuellt kontrollprogram finns och har godkänts av tillsynsmyndigheten i februari 2012. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx 11

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning Nr Villkor Kommentar 2.2 Anmälningsbeslut under året Anmälningsbesluten under 2014 finns redovisade i bilaga 1. 2.3 Inspektioner under året Miljöförvaltningen genomförde den 11 juni och 19 november tillsynsbesök på anläggningen. Tillsynsbesöken resulterade inte i några särskilda krav och miljöförvaltningen konstaterar i rapporterna från tillsynsbesöken att avfallsanläggningen är välordnad och att olika avfallsslag förvaras väl avskilda från varandra. Det bestämdes att en kontroll av bullernivåer vid närmaste bebyggelse ska ske under 2015. 3.4 Övriga föreskrifter och beslut En sammanställning av samtliga gällande beslut finns i bilaga 1. 3 Miljöberättelse 3.1 Huvudsaklig miljöpåverkan Verksamheten vid Vika avfallsanläggning ger huvudsakligen utsläpp till vatten i form av lakvatten och till luft i form av avgaser och damm samt buller. Deponins fördelaktiga läge på tät undergrund innebär att kontrollen på det vatten som lämnar deponin är god. Risk för damning förekommer huvudsakligen sommartid från körvägar. Körvägarna saltas regelbundet vid damningsrisk. Emissioner till luft från anläggningen uppstår från transporter samt i form av damning från hanteringen av avfall t ex vid lossning av aska. Ett annat utsläpp till luft är den gas som kan bildas i en deponi bl a metangas. Gasen bildas vid nedbrytning av organiskt avfall och pågår med avtagande intensitet ca 20 år efter att deponering av organiskt avfall upphört. På Vika slutade man deponera organiskt avfall 1982 och man bedömer nu att väldigt små mängder gas finns kvar i deponin. Undersökningar av mängden deponigas som finns kvar i deponin har genomförts och resultatet av dessa undersökningar har inneburit att vi skaffat en handburen gasvarnare som ska användas i samband med grävningar i deponin. Vi har också tagit beslut på att avvakta utredningar som pågår inom bl a Avfall Sverige rörande säkra metoder för gasdetektering. I dag finns det ingen bra metod för detta. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx 12

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning 3.2 Driftförhållanden och förändringar i driften 3.2.1 Mellanlagret för farligt avfall Mottagning av farligt avfall sker på anvisad plats inom återvinningscentralen. Mottagningsplatsen är utrustad med en betongbalja som rymmer ca 16 000 liter. Här tas allt farligt avfall för närvarande emot. För flytande farligt avfall finns en betongplatta med invallningar och tält. Fast farligt avfall mellanlagras under tak på annan plats om det finns behov. Småkemikalier och annat som förpackas i kartonger förvaras i en särskild container för farligt avfall, försedd med fläkt, värme och inkapslad belysning. Mottagningsplatsen för farligt avfall är bemannad under Vikas ordinarie öppettider. Sammanställning av mängderna farligt avfall som hanterats under året samt uppgifter om slutligt omhändertagande redovisas i bilaga 2. 3.2.2 Farligt avfall från egen verksamhet Vid anläggningen uppkommer mycket små mängder farligt avfall. Maskiner och fordon servas inte vid anläggningen. Eventuellt kan det uppkomma ca 50 kg absorbenter med olja och 1800 kg oljeavskiljaravfall. 3.2.3 Vika askdeponi Deponering av aska från förbränning upphörde 2005-12-31 då tillståndet för deponering på askdeponin gick ut. Numera ingår askdeponin som en del i Vika deponi och omfattas därför av det nya tillståndet för Vika Deponi. Deponin är sluttäckt. Inspektion tillsammans med tillsynsmyndigheten skedde den 21 april 2010. 3.2.4 Mottagna mängder avfall Mottagna och hanterade mängder avfall under 2014 framgår i sammandrag i tabell 4.1 och i detalj i bilaga 2. Infartskontroll sker enligt rutin i verksamhetssystemet. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx 13

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning Tabell 4.1 Mottagna mängder avfall vid Vika avfallsanläggning 2014 Totalt mottagna mängder 2014 Totalsumma (ton) Till deponering inklusive konstruktionsmaterial (ton) Till återvinning exklusive konstruktionsmaterial (ton) 76 155 52 057 (68 %) 24 098 (32%) Till deponering/konstruktion/sluttäckning Kategori Mängd ton 1. Bygg- och rivningsavfall 4 239 2. Schakt, betong mm 28 112 3. Avfall från Energiutvinning 3 978 4. Flytande avfall 2 292 5. Branchspecifikt avfall 1 664 6. Gjuterisand 7 574 7. Ej branschspec avfall 27 8. Övrigt till deponi 4 171 Summa till deponi konstruktioner 52 057 51 406 Kategori 9. Kompostering 10. Övrig återvinning 11. Till förbränning Till Återvinning Mängd ton 1 744 9 760 12 594 13. Till konstruktion(slagggrus) 0 Summa till återvinning exkl. konstruktionsmtrl. som ej är slaggrus 24 098 3.2.5 Bränsleberedning och lagring av bränsle Återvunnet trä och skogsavfall behandlas och mellanlagras på Vika avfallsanläggning. Förädlat trä tas emot från både privatpersoner och företag. Detta flisas och blir RT-flis. Oförädlat trä såsom grenar, ris, kvistar och liknande krossas till GROT-flis. Flisning, krossning och lagring utförs på hårdgjorda plattor med en yta av ca 30 000 m². 3.2.6 Behandling av oljeskadad jord Oljeskadad jord behandlas genom kontrollerad kompostering. En ny anläggning för förorenad jord har startas upp med flera slamavskiljare och en oljeavskiljare. På samma område har även en avvattningsanläggning startats upp som använder samma avskiljare. Under 2014 togs ca 397 ton förorenad jord emot vid Vika. 3.2.7 Sorteringsplatta Denna asfalterade yta på ca 4 500 kvm används till att sortera industriavfall, lasta om brännbart avfall och att mellanlagra av metall, stora metallförpackningar och övrig elektronik. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx 14

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning 3.2.8 Omlastningsyta Omlastningsytan som är uppdelade i ett antal betongfack används för mellanlagring och omlastning av tidningar, kartonger, wellpapp, små metallförpackningar, glas m.m. Här lastas även hushållssopor om för vidare transport till förbränning. Ytan är totalt på ca 1 500 m². 3.2.9 Sorteringsramp - återvinningscentral Sorteringsrampen är lokaliserad strax öster om personalhuset och består av containers och behållare för diverse olika material. Denna nyttjas av både privatpersoner och företagare. En särskild karta med sorteringsbeskrivningar finns upprättad för denna. Efter rampen finns även plats för mottagning av vitvaror på en yta bestående av asfalt. 3.2.10 Mottagning och invägning För mottagning och invägning av avfall till Vika avfallsanläggning används ett vågsystem från Flintab. Driftinstruktioner för vågen samt särskild rutin för kontroll av inkommande avfall finns i egenkontrollen. Under 2014 har en kamera installerats vilket innebär att vågpersonalen lättare kan se vad containers innehåller. Dom flesta transporter till och från Vika passerar våg- och kontrollstationen vid våghuset. Vid invägning av avfall registreras avfallstyp, mängd, kund m.m. Efter invägning sker dirigering till olika platser inom avfallsanläggningen. 4.2.11 Lakvattenhantering Lakvattenreningsanläggningen har fungerat bra under året men med en avvikelse. Avvikelsen bestod av att ett par luftbubblor bildades under duken i norra lakvattendammen under den varma perioden, dessa sjunk sedan ihop. För att kontrollera vad som hänt tömdes dammen och efter inspektion beslutade vi oss för att sätta dit 2 st avluftningsrör för att leda ut eventuell gas. Runt avluftningsröret förstärktes duken. Pumpad mängd lakvatten till utjämningsmagasin är 69 747 m³, varav 65 638 m 3 pumpades ut på översilningsytorna. Översilningsytor har fungerat bra under året och det är bra växtlighet på ytorna. Luftsystemet har vart igång större delen av året och endast avstängt under kortare perioder för underhåll och då det vart lite vatten. Totalt har systemet körts 7 963 timmar under 2014. 3.3 Beaktande av miljöbalkens hänsynsregler Beaktande av de allmänna hänsynsreglerna redovisas i bilaga 5, som också är en sammanställning och åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt 16-22 NFS 2006:9. 3.4 Rapportering av händelser och störningar 3 avvikelser har noterats under året: Den 2 juni fick samhällsbyggnadsförvaltningen in ett klagomål på att småelektronik förvarades utan väderskydd på Vika avfallsanläggning. Det var 4 burar som dragits ut från tältet för att flyttas till annat tält som vart stående pga. att maskinföraren bedömde att de kunde stå ute tills efter lunch eftersom det var fint väder. Efter det inträffade har vi bestämt att inget ska dras ut innan maskinföraren är på plats. Den 19 november fick samhällsbyggnadsförvaltningen in ytterligare en anmälan om att elektronik förvarades utan väderskydd. Denna gång var det ett lass med deponirest från kund som sanerar G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx 15

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning elektronik som innehöll ett par bildskärmar. Kunden har fått avvikelserapport och skärmarna sorterades ut innan deponering. Luftbubblor under duk i norra lakvattendammen beskrivs under 4.2.11 3.5 Återanvändning av restprodukter Tekniska verken arbetar aktivt för återanvändning av restprodukter från förbränning genom både eget arbete och genom branschorganen som t.ex. Svenska Energiaskor, Värmeforsk och Avfall Sverige. Slaggrus och andra askor används internt på deponin som konstruktionsmaterial för vallar, körytor etc. och ersätter då naturgrus. Under 2014 har inga askor använts som konstruktionsmaterial på deponin. Men en stor mängd andra material har använts för konstruktioner. 3.6 Utsläppskontroll och utsläpp Analys av grund-, yt- och lakvatten sker enligt kontrollprogram fastställt av Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Katrineholm 2012-02-03. En utvärdering av analysresultat för 2014 finns redovisat i bilaga 3 och en grafisk illustration av tidstrender ges i bilaga 4. I bilaga 3 finns även provtagningspunkterna utmärkta på karta. Provtagning görs av kvalificerad personal enligt provtagningsrutiner och analys av vattenproverna utförs av ackrediterade laboratorier. Under 2014 har vi förbättrat provtagningsplatserna för att förhindra att av misstag få med suspenderat material i proverna. För kontroll av utsläpp till luft, se under avsnitt 4.1. 3.6.1 Sammanfattning av utförda mätningar och undersökningar på vatten Provtagningar har utförts i lakvatten, grund- och ytvatten enligt gällande kontrollprogram. Det lokala reningssystemet för lakvatten har god funktion och kan uppvisa en betydande förorenings reduktion framför allt för kväveföreningar. Nedan redovisas en sammanfattning av resultaten från provtagningarna. 3.6.2 Lakvatten Lakvatten har under år 2014 provtagits i följande provtagningspunkter. L1 = Inre lakvattendike L2 = lakvatten i södra lakvattendammen L4 = utgående norra lakvattendammen L5= utgående från mark/växtsystem Lakvatten har provtagits i punkt L1, L4, L5 enligt kontrollprogrammet samt i L2 enligt egenkontrollen. Provtagning i punkten L5 påbörjades när den nya lokala mark/växtsystemet togs i bruk under sommaren 2013. Ännu så länge finns få provresultat och därför redovisas i bilaga 3 enbart totalkväve, ammoniumkväve, nitrit-nitratkväve, TOC och klorid. Lakvatten från Vika avfallsanläggning uppvisar i jämförelse med svenska lakvatten generellt, låga föroreningshalter. Inga tydliga trender för tungmetallerna kan ses. De olika behandlingsstegen bidrar fortfarande till starkt reducerade kvävehalter som en följd av nitrifikation och denitrifikation. Kloridhalterna har en ökande trend under hela 2000-talet vilket troligen hänger ihop med att större mängder askor hanteras på området. Klorider är lättrörliga och kan inte renas bort med mark/växtsystem. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx 16

Tekniska verken Miljörapport 2014 Vika avfallsanläggning 3.6.3 Ytvatten Ytvatten har provtagits i följande provtagningspunkter: YN1 = uppströms i norra diket, öster om deponin (referenspunkt) YN2 = nedströms i norra diket, väster om deponin vid vägövergång YS1 = uppströms Vika deponi och askdeponin, öster om askdeponin (referenspunkt) YS2 = nedströms Vika deponi och askdeponin, väster om askdeponin Ingen tydlig påverkan föreligger på ytvatten med avseende på tungmetaller. Tungmetallhalterna klassas överlag som låga. I ytvattnet finns ett påslag av kväve och högre kloridhalt nedströms deponin, vilket tyder på en viss påverkan. Konduktiviteten uppvisar stor variation och vattnet är påverkat både uppströms och nedströms avfallsanläggningen. 3.6.4 Grundvatten Grundvatten har provtagits på följande provtagningspunkter: G2 = uppströms deponin, grundvattenrör Vikens gård, referenspunkt G15 = nedströms deponin, grundvattenrör Karsudden Koppar, bly och zink uppvisar högre värden i en i övrigt sjunkande trend. Nivån är samma för G2 och G15. Kloridhalterna i G15 nedströms deponin ligger stabilt vilket tyder på att provpunkten inte är påverkan av lakvatten, då halterna i G2 visar en ökande trend. Ammoniumhalten nedströms har sjunkit markant de senaste åren medan totalkvävehalten är ungefär densamma. Motsvarande förväntad ökning av nitrat-nitrithalt kan inte ses. Vi har ännu ingen förklaring till detta men håller det under uppsikt. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljöuppföljning och rapportering\miljörapport Vika - tillfällig lagring\slutversion\2. MR Vika 2014 textdel - slutversion.docx 17

Vika avfallsanläggning Bilaga 1 Sammanställning av gällande miljörelaterade myndighetsbeslut avseende Vika avfallsanläggning 2014 Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2003-12-16 Länsstyrelsen Tillstånd till yrkesmässig transport av avfall och farligt avfall Tillståndet gäller t.o.m. 2013-12-15 och 2008-12-15. I nuläget utför vi inga yrkesmässiga transporter och tillstånden kommer inte att förnyas. 2006-05-15 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Fastställande av kontrollprogram för verksamheten. Ersatt av nytt kontrollprogram 2012-02-03. 2007-04-24 Byggnadsnämnden Tillstånd till hantering av brandfarlig vara 2007-10-02 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Särskilt kontrollprogram för hanteringen av förorenad jord 2009-07-07 Miljö och hälsoskyddsnämnden Utfyllnad på södra sidan av deponin 2009-12-02 Miljö och hälsoskyddsnämnden Mellanlagring av förorenad jord 2010-02-15 samt 2010-10-29 samt 2011-06-13 Miljö och hälsoskyddsnämnden Utökad tid för mellanlagring av aska t o m 30 juni 2011-03-01 Redovisning av lagrade mängder sker till Miljö- och hälsoskyddsnämnden månadsvis. Utökad lagringstid för askan t.o.m. 30 september 2011. Den 5/9-2011 var all aska uttransporterad och någon redovisning sker ej efter detta datum. 2010-08-25 Miljöprövningsdelegationen Förlängning av prövotid för lakvattenbehandlingen till 2014-04-01 2011-02-18 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Godkännande av redovisat säkerhetsbelopp för Vika Avfallsanläggning. Gäller till och med den 28 februari 2016. 2011-08-30 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Utökning av mängden impregnerat virke som får lagras på Vika. Från 300 ton till högst 1500 ton per tillfälle. Vid årsskiftet 2013/2014 fanns ca 600 ton i lager. 2011-12-05 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Tillfällig lagring av aska som är farligt avfall vid större driftstörningar i askutmatningen på kraftvärmeverket i Katrineholm som innebär att askan ej kan transporteras direkt till Norge. En plats är iordningställd för detta ändamål. 2012-02-03 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Förslag till nytt kontrollprogram för Vika Avfallsanläggning gicks igenom med representant från miljö och hälsoskyddsnämnden den 2012-01-18. Förslaget godkändes 2012-02-03 och ersätter tidigare program. 2012-02-13 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Godkännande av avslutningsplan för Vika deponi. Anmälan ska ske 6 veckor innan arbetet på varje etapp startar. Den 21/2-2012 anmäldes att arbetet ska starta och den 22/2-2012 kom ett beslut att det var ok att börja men att val av dräneringsskikt ska rapporteras till tillsynsmyndigheten. Den 22/2 anmälde vi att en stenfraktion i storleken 16-22 mm ska användas. Sluttäckning genomfördes under perioden sept-nov. 1

Vika avfallsanläggning Bilaga 1 2013-03-14 Miljö och Hälsoskyddsnämnden 2013-372-426 Beslut avseende redovisning av sluttäckning etapp 1, Lasstorp 4;1, Katrineholms kommun. Miljö och hälsoskyddsnämnden har inget att erinra mot redovisningen mot redovisningen av hur sluttäckningen av etapp 1 genomförts. 2013-06-27 Miljö och Hälsoskyddsnämnden 2013-992-426 Beslut angående lakvattendike på Vikas södra sida. Utifrån presenterad utredning bedömer miljö och hälsoskyddsnämnden att det inte föreligger något behov av ytterligare lakvattendike vid Vika deponins södra del. 2013-08-09 Miljö och Hälsoskyddsnämnden 2011-736-426 Anmälan sluttäckning etapp 2. Beslut: under förutsättning att sluttäckningen utförs enligt tidigare beslut avslutningsplan har miljö och hälsoskyddsnämnden inget att erinra mot sluttäckning etapp 2. 2013-08-13 Länsstyrelsen Uppsala Län Dnr 551-3604-13 Beslut angående förlängning av redovisningstid för Vika avfallsanläggning, lakvatten-hantering till den 31/12-2015. 2013-10-03 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Dnr 2013-1172-426: 1 Anmälan om rensning av södra diket Vika avfallsanläggning Lasstorp 4:1, Katrineholm. Beslut: Verksamheten ska bedrivas i huvudsakligen överensstämmande med anmälan. 2. Uppgrävda massor placeras norr om diket och så långt som möjligt från diket för att massorna vid regn inte rinner tillbaka i diket. 3. Vart massorna placeras ska dokumenteras. 4. En skriftlig rapport ska lämnas efter genomfört arbete. (inlämnad 2014-02-12) 2014-06-12 Miljö och hälsoskyddsnämnden 2014-1050-426 2014-11-24 Miljö och hälsoskyddsnämnden 2014-1800-426 Anmälan om deponering av linoleummattor innehållande asbest. Mattorna grävs ned i cell avsedd för asbest. Beslut: Miljö och hälsoskyddsnämnden har inget att erinra mot anmälan under förutsättning att verksamheten bedrivs i huvudsaklig överenskommelse med vad företaget angivit i anmälningshandlingarna Anmälan om dispens tillsvidare för deponering av gummimaterial, gummidukar och plast med metall i som inte går att krossa eller förbränna. Totalt handlar det om 5-20 ton/år. Beslut: Miljö och hälsoskyddsnämnden har inget att erinra mot anmälan under förutsättning att verksamheten bedrivs i huvudsaklig överenskommelse med vad företaget angivit i anmälningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet. 2

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Mottagna avfallsmängder 2014 vid Vika avfallsanläggning Nedan redovisas de avfallsmängder som hanterats vid anläggningen under året. I tabell 1 3 redovisas summan av totala avfallsflöden vid anläggningen under 2014. En större andel har använts som konstruktionsmaterial vid deponin. Eftersom denna andel till stor del består av avfall har de registrerats som deponerade mängder. Då dessa material ersatt jungfruliga konstruktionsmaterial skulle de även kunna registreras som återvinning. Om mängden konstruktionsmaterial tas bort från den totala deponerade mängden minskar denna avsevärt. I tabell 4 redovisas mängder för respektive kategori specificerat på olika avfallsslag. Indelningen är samma som den som Tekniska verken energi använder vid registrering och invägning vid deponin. Tabell 1. Mottagna mängder avfall vid Vika avfallsanläggning 2014. Totala mottagna mängder 2014 Totalsumma (ton) 76 155 Till deponering inklusive konstruktionsmaterial (ton) 52 057 Till återvinning exklusive konstruktionsmaterial (ton) 24 098 Tabell 2. Avfallsmängder till deponering. Till deponering/konstruktion Kategori Mängd ton 1. Bygg- och rivningsavfall 4 239 2. Schakt, betong mm 28 112 3. Avfall från Energiutvinning 3 978 4. Flytande avfall 2 292 5. Branchspecifikt avfall 1 664 6. Gjuterisand 7 574 7. Ej branschspec avfall 27 8. Övrigt till deponi 4 171 Tabell 3. Avfallsmängder till återvinning. Kategori Till Återvinning Mängd ton 9. Kompostering 1 744 10. Övrig återvinning 9 760 11. Till förbränning 12 594 13. Till konstruktion (slaggrus) 0 Summa till deponi Varav konstruktioner 52 057 51 406 Summa till återvinning exkl. konstruktionsmtrl. (som ej är slaggrus) 24 098

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Tabell 4. Avfallsmängder 2014 till deponering/konstruktion fördelade på olika avfallsslag för respektive kategori. Deponerade/använda till konstruktion mängder 2014 Kategori Avfallsslag Mängd ton 1. Bygg- och rivningsavfall Kakel, Klinker, Porslin ytong m.m 4 239 Delsumma 4 239 2. Schakt, betong mm Fina massor 14 854 Asfalt 153 Tegel 574 Grova massor 11 974 Betong 557 Delsumma 28 112 3. Avfall från energiutvinning Ved, flis, torveldning 3 978 Delsumma 3 978 4. Slam/flytande avfall Flytande avfall 2 292 5. Branchspecifikt avfall Delsumma 2 292 Cement industrispill 1 664 Delsumma 1 664 6. Gjuterisand Bentonitsand, SKF 1 318 Stoft, SKF 833 Slagg + övrig sand SKF 5 423 Slagg, gjutsand Hälleforsnäs 0 Delsumma 7 574 7. Ej branschspecifikt avfall IL deponi 27 Delsumma 27 8. Övrigt till deponi Grovsophämtning deponirest ingår i deponi utsorterat. 29 Grovavfall 3 358 Deponirest från Åv-central m.m Med i grovavfall Deponi utsorterad Med i grovavfall Planglas 14 Asbest 133 Förorenad jord < 2 % olja 397 Gips 240 Delsumma 4 171 Totalsumma deponering 52 057 Deponerade mängd Till konstruktion 651 51 406

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Tabell 5. Avfallsmängder 2014 till återvinning fördelade på olika avfallsslag/material för respektive kategori. Avfall till återvinning 2014 Kategori Avfallsslag/material Mängd ton 9. Kompostering Löv, mossa, gräs 1 223 Hästgödsel 521 Delsumma 1 744 10. Till återvinning Latrin 0 Batteri, bly < 3 kg 0 Lysrör 9,8 Batteri, brunsten, alkaline, litium 5,1 Batterier bil/bly från Åv-central 35,5 Däck 69,7 Elektronik avfall fr. Åv-central 310,8 Elektronik ej producentansvar 40,9 Flis 5 131,3 Glas färgat, rampen 127,8 Glas ofärgat, rampen 82,5 Stubbar 48,9 Aluminium utgående 12,5 Hårda plastförpackningar 56,3 Rostfritt utgående 4,7 Mässing utgående 1 Koppar 1,2 Kyl/frys 113,8 Vitvaror 146,1 Metallförpackningar 31,3 Metallskrot 1 885,5 Mjukplast(krymp och sträckfilm) 30,2 Elmotorer 2,3 Tidningar 293 Wellpapp 603,7 Hård plast ej förpackningar 42,3 Bly 0 Impregnerat virke 655,6 Kartong rampen 0,6 Kabel 17,9 Delsumma 9 760

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 11. Till förbränning Hushållsavfall (omlastningsuppdrag) 6 749 Brännbart IL 337 Brännbart övrigt 5 508 Delsumma 12 594 13. Till konstruktion Slaggrus från Gärstad 0 Grova och fina massor, asfalt, tegel, betong redovisas under kategori 2 i tabell 4 för deponerade mängder. Aska redovisas under kategori 3 i tabell 4 för deponerade mängder. Cementbruk redovisas under kategori 5 i tabell 4 för deponerade mängder. Gjuterisand redovisas under kategori 6 i tabell 4 för deponerade mängder. Förorenade jordar redovisas under kategori 8 i tabell 4 för deponerade mängder. Delsumma Totalsumma Återvinning Avfall till återvinning exklusive konstruktionsmaterial 24 098

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Mängder farligt avfall 2014 Tabell 6. Utgående mängder farligt avfall 2014 samt transportör, mottagare och bortskaffningsförfarande. Ämne Avfallskod (ton) återvinningsförfarande Mängd Bortskaffnings- eller Transportör Mottagare Absol 15 02 02 8,46 Sita Sverige AB TVAB Gärstad Förbränning Aerosoler 15 01 10 0,765 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Ammoniak 06 10 02 0,101 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Basiskt avfall 20 01 15 0 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Högbytorp Neutralisering Bekämpningsmedel 20 01 19 0,822 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Bilbatterier (bly) 20 01 33 35,5 Brandvarnare ej vanliga Elektronik ej producentansvar Lantz fragmentering Boliden Bergsö Landskrona Återvinning/destruktion 20 01 35 0 Ragnsells AB Ragnsells AB Återvinning/destruktion 20 01 35 40,9 Sita Sverige AB SIMS Återvinning Filium skärvätska 12 01 09 0 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Färg lösningsmedel (inkl fett och lim) 20 01 27 23,817 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Gasol och andra gaser 16 05 04 1,481 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Återvinning Glykol 16 01 14 6,53 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Härdare 20 01 13 0,089 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Icosyanater 08 05 01 0,1 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Impregnerat virke 20 01 37 655,6 M4 TVAB Gärstad Förbränning Kaustiksoda 06 02 04 0,235 Ragnsells AB Ragnsells AB Neutralisering Kvicksilverinstrument 20 01 21 0,014 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Separeras Lysrör 20 01 21 6,4 LBC Askersund Elkretsen Återvinning Lågenergilampor 20 01 21 3,4 LBC Askersund Elkretsen Återvinning Lösningsmedel 20 01 13 2,710 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Olja 20 01 26 23,56 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning/återvinning Oljefilter 16 01 07 1,273 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Rengöringsmedel 20 01 29 4,052 Ragn-Sells AB Neutralisering eller Ragn-Sells AB och TVAB förbränning Riskavfall 18 01 03 0,061 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Destruktion Småbatterier 20 01 33 5,1 M4 Elkretsen- Återvinning- Småkemikalier (inkl flussmedel) 16 05 06 0,681 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Syror 20 01 14 0,006 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Totalsumma 821,657

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Tabell 7. Lagrade mängder farligt avfall vid årsskiftet 2014-2015. Avfallsslag Avfallskod Mängd (kg) Förvaringsplats Absorbentmedel, förorenade med farliga ämnen. 15 02 02 88 Under tak i container Blybatterier 20 01 33 5 000 Under skärmtaket och i battericontainer Bekämpningsmedel 20 01 19 120 I miljöcontainern Fotokemikalier 20 01 17 267 Under skärmtaket Färg, lim, aerosoler 20 01 27 1 600 Under skärmtaket Lysrör, glödlampor och annat kvicksilverhaltigt avfall Lösningsmedel, glykol, härdare m.m. 20 01 21 105 Under skärmtaket 20 01 13 428 Under skärmtaket Spillolja 20 01 26 1 900 Under skärmtaket Oljefilter 16 01 07 247 Under skärmtaket Rengöringsmedel 20 01 29 447 Under skärmtaket Syror 20 01 14 2 I miljöcontainern Kaustik soda 20 01 15 55 I Miljöcontainer Ammoniak 20 01 15 15 I Miljöcontainer Småkemikalier 16 05 06 30 I miljöcontainer Riskavfall 180103 0 I miljöcontainer Summa 10 304

Vika avfallsanläggning Miljörapport 2014 Bilaga 3 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Utvärdering av kontrollprogram 2014 Vika avfallsanläggning Katrineholms kommun

Vika avfallsanläggning Miljörapport 2014 Bilaga 3 Innehållsförteckning Innehåll 1. INLEDNING... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Omfattning av provtagning... 4 2. RESULTAT... 4 2.1 Vattenbalans och lakvattenmängder... 4 2.2 Lakvattenkvalitet... 5 Metaller... 5 ph... 7 Kväve... 7 Klorid... 7 Microtox... 7 BOD7... 7 2.3 Grundvatten... 8 Metaller... 8 Kväve... 9 Klorid... 9 ph... 9 2.4 Ytvatten... 9 Metaller... 9 Kväve... 11 2

Vika avfallsanläggning Miljörapport 2014 Bilaga 3 Klorid... 11 BOD7... 11 Konduktivitet... 11 3. SLUTSATSER... 12 4. LOKALISERING AV PROVPUNKTER ENLIGT KONTROLLPROGRAM FÖR VIKA AVFALLSANLÄGGNING. 12 5. GRAFISK SAMMANSTÄLLNING AV ANALYSDATA... 13 Sammanställning av analysdata för grundvatten från kontrollprogram... 13 Sammanställning av analysdata för ytvatten från kontrollprogram... 15 Sammanställning av analysdata för lakvatten från kontrollprogram... 16 Referenser... 17 3

Vika avfallsanläggning Miljörapport 2014 Bilaga 3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Vika avfallsanläggning genomförde under året provtagning och analys av lakvatten samt yt- och grundvatten enligt gällande kontrollprogram för Vika avfallsanläggning, daterat 2012-03-02 (Samhällsbyggnadsförvaltningen nr 2011-2040-426). Med ledning av pump- och nederbördsdata uppskattas den mängd lakvatten som återcirkulerats och behandlats i lakvattendamm och mark/växtsystem inom upplagsområdet, samt att uppskatta utsläppt föroreningsmängd via det lakvatten som inte återcirkulerats. 1.2 Omfattning av provtagning Samtliga provtagningar genomfördes av personal vid Vika avfallsanläggning som är certifierade provtagare. Lakvatten har under året provtagits i L1 samt i L2 enligt det gamla kontrollprogrammet. Provtagning i L4 påbörjades under slutet av 2012 och L5 påbörjades när det lokala reningssystemet startades upp sommaren 2013. Ytvatten har provtagits i punkt YS1, YS2, YN1 och YN2. Grundvatten har provtagits i punkt G2 och G15. Provpunkternas ungefärliga lägen redovisas sist i denna rapport. Punkterna G2, YS1 och YN1 utgör referenspunkter för grundvatten respektive ytvatten. Syftet med analys av vatten från referenspunkter är att kartlägga lokala bakgrundshalter för analysparametrar som ingår i kontrollprogrammet. Lakvatten och ytvatten har provtagits i fyra omgångar. Grundvattenprov har tagits vid två tillfällen. Samtliga vattenanalyser utfördes av ackrediterade laboratorier. Under året har vi förbättrat provtagningsplatserna för att förhindra att av misstag få med suspenderat material i proverna. 2. Resultat 2.1 Vattenbalans och lakvattenmängder Mängden lakvatten som pumpats från lakvattendiket till lakvattendammen uppgick till 67 747 m 3 under året varav 65 638 m 3 pumpades ut på översilningsytorna. Översilningsytor har fungerat bra under året och det är bra växtlighet på ytorna. Lakvattenreningsanläggningen har fungerat bra under året med en avvikelse. Avvikelsen bestod av att ett par luftbubblor bildades under duken i stora dammen under den varma perioden, dessa sjönk sedan ihop. För att kontrollera vad som hänt tömdes dammen och efter inspektion beslutade vi oss för att sätta dit 2 st avluftningsrör för att leda ut eventuell gas. Runt avluftningsröret förstärktes duken. Luftsystemet varit i drift totalt 7 963 timmar. 4

Vika avfallsanläggning Miljörapport 2014 Bilaga 3 Lakvattenbildningen för upplaget beräknas från årsmedelnederbörd och avdunstning enligt: Q = (N-P) A där, Q = lakvattenbildning (mm) N = årsmedelnederbörd(1 mm= 1 l/m 2 ) P = medelavdunstning (1 mm= 1 l/m 2 ) A = upplagets area innanför inre diken (m 2 ) Årsnederbörden för Katrineholm uppgick, enligt statistik från SMHIs station i Norrköping, till 602 mm, vilket mer än för ett normalår. Avdunstningen uppskattas till 45 %. Uppskattningen är troligtvis i underkant då 2014 var ett varmt år med en medeltemperatur som var högre än ett normalår. Då upplagets area är ca 300 000 m 2 uppgår den beräknade lakvattenbildningen till 99 300 m 3 för 2014 (Tabell 1). Beräkningen är dock osäker då avdunstningen är grovt uppskattad. Tabell 1. Pumpade lakvattenmängder vid Vika deponi 1994-2014. Driftår Nederbördsdata, Katrineholm (mm) Pumpad lakvattenmängd enligt driftdata (m 3 ) Lakvattenbildning (m 3 ) Andel pumpad mängd av bildat lakvatten (%) 2004 592 18 534*** 97 600 19 2005 547 27 708*** 90 300 31 2006 676 20 318*** 111 500 18 2007 582 33 973*** 96 000 35 2008 646 56 253*** 106 600 53 2009 570 69 003 94 100 73 2010 661 45 091 109 100 41 2011 640 72 124 105 600 68 2012 856 35 437 141 200 25 2013 496 47 720 81 900 58 2014 602 67 747 99 330 68 *** Utökad bevattningsanläggning har reducerat mängden återcirkulerat vatten. 2.2 Lakvattenkvalitet Metaller Uppmätta halter tungmetaller är sammanställda i Tabell 2. En grafisk redovisning av halternas variation mellan 1997 och 2013 finns sist i denna bilaga. De högsta uppmätta halterna under 2014 ligger generellt inom intervallet för 1997-2013. I punkten L4 uppvisas nya maxvärden för As, Cu, Ni, Pb och Zn. Tungmetallhalterna ligger allmänt inom de intervall som rapporterats för olika typer av lakvatten (RVF, 2000). 5