Årsrapport 2012. Statistik över yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning.

Årsrapport 2012 Statistik över yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning.

Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att förse arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Myndigheten för yrkeshögskolan Swedish National Agency for Higher Vocational Education Box 145 721 05 Västerås www.yhmyndigheten.se

Diarienummer: Yh 2012/364 Årsrapport 2012 Förord Myndigheten för yrkeshögskolan presenterar här för första gången en samlad redovisning med beskrivande data om studerande och utbildningar inom yrkeshögskolan (Yh) och kvalificerad yrkesutbildning (Ky) åren 2008-2011. Redovisningen innehåller även kommenterad statistik om kompletterande utbildningar och en sammanfattande resultat från en studie om Yh- och Ky-examinerades sysselsättning året efter avslutade studier. Antalet examinerade inom Yh och Ky blev drygt 12 000 år 2011, vilket är en ökning från 10 500 år 2010. I jämförelse med år 2008 är det en ökning med drygt 3 000, från 9 000. En märkbar ökning av antalet sökande per plats skedde år 2008 till år 2009, från 2,8 till 3,7. Intresset från sökande har kvarstått även under 2010 och 2011. Det mest positiva är att allt fler kommer ut på arbetsmarknaden snabbt efter avslutad utbildning. Nästan 9 av 10 som examinerades under 2010 har ett arbete året efter, vilket är en ökning jämfört med året innan. Under perioden 2008-2011 har Yh utvecklats och den totala omfattningen av utbildningsomgångar och antagna har ökat. Utbildningar inom Ky är på väg att fasas ut. De första studerande från Yh examinerades under 2010 och andelen var 58 procent av samtliga studerande under 2011. Fler intressanta resultat redovisas i denna rapport som har utarbetats av Christer Carmegren (projektledare), Paula Kossack och Britt-Inger Stoltz vid avdelningen för omvärldsanalys och uppföljning. Västerås i maj 2012 Pia Enochsson Generaldirektör

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN Innehåll 1 Uppdraget... 1 2 Inledning... 2 3 Studerande inom Yh och Ky... 3 3.1 Studerande... 3 3.2 Sökande, antagna och platser... 6 3.3 Bakgrundsfakta om antagna... 10 3.3.1 Ålders- och könsfördelning för antagna... 10 3.3.2 Studiebakgrund för antagna... 11 3.3.3 Svensk och utländsk bakgrund för antagna... 13 3.4 Examinerade... 16 3.5 Examinerade av antagna (examensgrad)... 18 3.6 Examinerade efter typ av examen... 20 4 Utbildningar inom Yh och Ky... 20 4.1 Utbildningsomgångar... 21 4.2 Anordnare (huvudman)... 24 5 Kompletterande utbildningar... 26 5.1 Kompletterande utbildningar statligt stöd... 26 5.2 Insamling av uppgifter om kompletterande utbildningar... 27 5.3 Skolor och utbildningar... 28 5.4 Studerande och utbildningsdeltagare... 30 5.5 Resultat för utbildningsdeltagare 2011... 37 6 Examinerade från yrkeshögskolan 2010 och deras situation på arbetsmarknaden hösten 2011... 40 6.1 Överensstämmelse mellan arbete och utbildning... 40 6.2 Andel med anställning eller egenföretagare som huvudsaklig sysselsättning tycks följa konjunkturen... 41 6.3 Resultat per studielän... 42 7 Definitioner och förklaringar... 46 8 Tabeller för Yh och Ky... 48 Tabell 1 Antal studerande inom Yh och Ky efter utbildningsområde 2008-2011... 48 Tabell 2 Antal studerande inom Yh efter utbildningsområde 2009-2011... 49 Tabell 3 Antal studerande inom Yh och Ky efter län 2008-2011... 50 Tabell 4 a Antal sökande, antagna, platser och sökande per plats inom Yh och Ky efter utbildningsområde 2011... 51 Tabell 4 b Antal sökande, antagna, platser och sökande per plats inom Yh och Ky efter utbildningsområde 2010... 52 Tabell 4 c Antal sökande, antagna, platser och sökande per plats inom Yh och Ky efter utbildningsområde 2009... 53 Tabell 4 d Antal sökande, antagna, platser och sökande per plats inom Yh och Ky efter utbildningsområde 2008... 54 Tabell 5 a Antal sökande, antagna, platser och sökande per plats inom Yh efter utbildningsområde 2011... 55

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN Tabell 5 b Antal sökande, antagna, platser och sökande per plats inom Yh efter utbildningsområde 2010... 56 Tabell 5 c Antal sökande, antagna, platser och sökande per plats inom Yh efter utbildningsområde 2009... 57 Tabell 6 Antal antagna till Yh och Ky efter utbildningslängd 2008-2011... 58 Tabell 7 Antal antagna till Yh efter utbildningslängd 2009-2011... 58 Tabell 8 Antal antagna till Yh och Ky efter åldersgrupper och medelålder 2008-2011 59 Tabell 9 Antal antagna till Yh och Ky efter gymnasiebakgrund 2008-2011... 59 Tabell 10 Antal antagna till Yh och Ky efter utbildningsnivå 2008-2011... 60 Tabell 11 Antal antagna till Yh och Ky efter födelseland 2008-2011... 60 Tabell 12 a Antagna 2008-2011 efter kön och svensk/utländsk bakgrund och inrikes/utrikes födda... 61 Tabell 12 b Antagna 2008-2011 efter ålder och svensk/utländsk bakgrund och inrikes/utrikes födda... 62 Tabell 13 Antagna 2008-2011 per kön efter högsta utbildningsbakgrund och svensk/utländsk bakgrund... 63 Tabell 14 a Antagna 2008-2010 efter utländsk och svensk bakgrund samt utbildningsområde, totalt... 64 Tabell 14 b Antagna 2008-2010 efter utländsk och svensk bakgrund samt utbildningsområde, kvinnor... 65 Tabell 14 c Antagna 2008-2010 efter utländsk och svensk bakgrund samt utbildningsområde, män... 66 Tabell 15 Antal examinerade från Yh och Ky efter utbildningsområde 2008-2010 samt prognos för 2011... 67 Tabell 16 Antal examinerade från Yh efter utbildningsområde 2008-2010 samt prognos för 2011... 68 Tabell 17 Antal examinerade från Yh efter typ av examen och utbildningsområde 2010 samt prognos för 2011... 69 Tabell 18 Antal examinerade från Yh och Ky efter län 2008-2010 samt prognos för 2011... 70 Tabell 19 Andel examinerade av antagna inom Yh och Ky efter utbildningsområde 2008-2010 samt prognos för 2011... 71 Tabell 20 Antal pågående utbildningsomgångar inom Yh och Ky efter utbildningsområde 2008-2011... 72 Tabell 21 Antal pågående utbildningar inom Yh och Ky efter utbildningsområde 2008-2011... 73 Tabell 22 Antal startade utbildningsomgångar inom Yh och Ky efter utbildningsområde 2008-2011... 74 Tabell 23 Antal startade utbildningar inom Yh och Ky efter utbildningsområde 2008-2011... 75 Tabell 24 Antal pågående utbildningsomgångar inom Yh och Ky efter län 2008-2011 76

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN Tabell 25 Antal pågående utbildningar inom Yh och Ky efter län 2008-2011... 77 Tabell 26 Antal startade utbildningsomgångar inom Yh och Ky efter län 2008-2011.. 78 Tabell 27 Antal startade utbildningar inom Yh och Ky efter län 2008-2011... 79 Tabell 28 Antal pågående utbildningsomgångar inom Yh och Ky efter typ av anordnare 2008-2011... 80 Tabell 29 Antal startade utbildningsomgångar inom Yh och Ky efter typ av anordnare 2008-2011... 80 Tabell 30 Antal anordnare efter typ med pågående utbildningsomgångar inom Yh och Ky 2008-2011... 81 Tabell 31 Antal anordnare efter typ med startade utbildningsomgångar inom Yh och Ky 2008-2011... 81 Tabell 32 Antal anordnare inom varje utbildningsområde med pågående utbildningsomgångar inom Yh och Ky 2008-2011... 82 Tabell 33 Antal anordnare inom varje utbildningsområde med startade utbildningsomgångar inom Yh och Ky 2008-2011... 83 Tabell 34 Antal anordnare inom varje län med pågående utbildningsomgångar inom Yh och Ky 2008-2011... 84 Tabell 35 Antal anordnare inom varje län med startade utbildningsomgångar inom Yh och Ky 2008-2011... 85 9 Tabeller för kompletterande utbildningar... 86 Tabell 36 Antal studiekommuner, huvudmän, skolor och utbildningar samt antal utbildningsdeltagare efter kön och ålder per utbildningskategori och stödform år 2011... 86 Tabell 37 Antal studiekommuner, huvudmän, skolor och utbildningar 2011 efter utbildningskategori och stödform... 87 Tabell 38 Antal utbildningsdeltagare 2011 per utbildningskategori och stödform efter kön och medelålder... 88 Tabell 39 Antal studerande 2011 per ålder efter kön, svensk/utländsk bakgrund och högsta utbildning... 89 Tabell 40 Antal utbildningsdeltagare 2011 per ålder efter utbildningskategori och stödform... 90 Tabell 41 Utbildningsdeltagare 2011 per kön, svensk/utländsk bakgrund och högsta utbildning efter utbildningskategori och stödform... 91 Tabell 42 Utbildningsdeltagares resultat efter utbildningskategori och stödform... 92 Tabell 43 Utbildningsdeltagares resultat efter utbildningskategori och stödform... 93 Tabell 44 Kompletterande utbildningar 2011 med enbart statlig tillsyn... 95 Tabell 45 Kompletterande utbildningar 2011 med statlig tillsyn och studiestöd... 99 Tabell 46 Kompletterande utbildningar 2011 med statlig tillsyn, studiestöd och statsbidrag... 107 Tabell 47 Kompletterande utbildningar 2011 med statlig tillsyn och statsbidrag... 116

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN Sammanfattning Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för yrkeshögskoleutbildningar (Yh), kvalificerade yrkesutbildningar (Ky) och kompletterande utbildningar. De första yrkeshögskoleutbildningarna startade hösten 2009 efter det att Myndigheten för yrkeshögskolan inrättades 1 juli 2009. Ky ersätts succesivt av Yh och de sista utbildningarna inom Ky fasas ut under 2013. De första studerande från yrkeshögskoleutbildningar examinerades 2010 och antalet studerande inom Yh var under 2011 för första gången större än inom Ky och utgör nu närmare 60 procent av samtliga studerande. Under perioden 2008-2011 har yrkeshögskolan utvecklats och den totala omfattningen av utbildningsomgångar och antagna har ökat. Utbildningsformen motsvarar idag cirka 10 procent av det samlade utbudet av eftergymnasiala utbildningar. Det mest positiva är att allt fler kommer ut på arbetsmarknaden snabbt efter avslutad utbildning. Nästan 9 av 10 som examinerades 2010 har ett arbete året efter, vilket är en ökning med några procentenheter jämfört med året innan 1. De intressantaste iakttagelserna av utvecklingen av studerande, sökande, antagna, platser, examinerade, utbildningar, utbildningsanordnare och kompletterande utbildningar åren 2008-2011 redovisas nedan. Studerande Antalet studerande har ökat mellan 2008 och 2011 från 38 600 till 44 300, vilket motsvarar 15 procent. Den största ökningen av studerande skedde inom utbildningsområdena Teknik och tillverkning (2 200) följt av Ekonomi, administration och försäljning (1 800.) Antalet studerande kvinnor ökade från 21 300 till 22 600. Antalet studerande män ökade från 17 300 till 21 700. Andelen kvinnor minskade från 55 till 51 procent. Platser, sökande och antagna, utveckling 2008-2011 Antalet sökande per plats ökade från 2,8 till 3,7. Antalet sökande ökade från 44 800 till 64 400, vilket motsvarar 44 procent. Antalet antagna ökade med 11 procent. Andelen antagna av sökande minskade från 33 till 26 procent beroende på att antalet sökande var större än tillskottet av nya platser. Andelen antagna efter utbildningslängd har i stort varit oförändrad. År 2011 var 24 procent antagna på utbildningar kortare än ett och ett halvt år. Bakgrundsfakta om antagna år 2011 Andelen antagna över 39 år var 15 procent. Andelen antagna under 25 år var 41 procent. Cirka hälften av antagna hade genomgått ett yrkesförberedande gymnasieprogram. 1 Eftersom dessa uppgifter grundar sig på en enkätundersökning med bortfall kan inga exakta procenttal anges. Med 95 procents sannolikhet låg andelen i arbete året efter examen någonstans mellan 82 och 84 procent för examinerade 2009 och mellan 85 och 87procent för examinerade 2010.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN Andelen antagna som hade en gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå var 72 procent, eftergymnasial utbildning mindre än tre år var 16 procent, eftergymnasial utbildning på minst tre år var 8 procent och förgymnasial nivå var 2 procent. För 1 procent saknas uppgift om utbildningsnivå. Andelen antagna med utländsk bakgrund var 22 procent. Av de antagna med utländsk bakgrund hade 34 procent någon form av eftergymnasial utbildning 2, jämfört med 22 procent av antagna med svensk bakgrund. Examinerade Antalet examinerade ökade från 9 000 år 2008 till 10 500 år 2010. Andelen kvinnor av examinerade var 58 procent år 2010, en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2008. Detta beror på att andelen antagna kvinnor har minskat totalt. Flest antal examinerade år 2010 hade utbildningsområdet Ekonomi, administration och försäljning med drygt 3 200, följt av Teknik och tillverkning med drygt 1 600. Andel examinerade av antagna (examensgrad) Examensgraden har ökat från 65 procent år 2008 till 66 procent år 2010. Examensgraden var 70 procent för kvinnor och 62 procent för män år 2010. Det var också skillnader mellan könen inom utbildningsområdena. Examensgraden var högre för kvinnorna inom nio av de tolv utbildningsområden som hade minst 100 antagna och minst 40 antagna av bägge könen. Sett över de enskilda utbildningsinriktningar som är jämförbara mellan könen (tillräckligt många antagna av bägge könen för att en jämförelse ska kunna göras) visar det sig att kvinnor hade en högre examensgrad inom de flesta inriktningarna. Utbildningsomgångar Antal startade utbildningsomgångar var 646 år 2011, en minskning med 10 jämfört med 2010 men 32 fler än under 2008. Under 2011 startade 545 utbildningsomgångar inom Yh, resterande 101 var omgångar inom Ky. De sista omgångarna inom Ky avslutas under 2013. Antalet startade utbildningsomgångar 2011 var störst i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län med vardera fler än 100 startade omgångar. Antalet startade omgångar i relation till antalet invånare visar att Västernorrlands, Jönköpings och Kronobergs län hade 2011 de högsta värdena. Utbildningsanordnare, huvudman De privata anordnarna har fått en klart ökad andel av startade utbildningsomgångar, från 47 procent år 2008 till 54 procent år 2011. Däremot har andelen privata anordnare ökat marginellt, från 50 procent år 2008 till 51 procent år 2011. 2 Någon form av eftergymnasial utbildning dock minst en termin.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN Kompletterande utbildningar 2011 År 2011 bedrevs 273 kompletterande utbildningar i 48 kommuner. Totalt fanns det 94 huvudmän och utbildningarna bedrevs av 121 skolor. Flest utbildningar fanns inom utbildningskategorin Hantverk följt av Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö samt Dans, teater, musik och Konst. 36 procent av utbildningarna hade statligt stöd i form av tillsyn, studiestöd och statsbidrag. Utbildningarna med tillsyn och studiestöd stod för 27 procent. Endast 10 procent av utbildningarna hade tillsyn och statsbidrag. 28 procent av utbildningarna hade endast statlig tillsyn. År 2011 gick 9 420 personer en eller flera kompletterande utbildning. Av dessa var 70 procent kvinnor och 30 procent var män. Utbildningsformen dominerades av kvinnor i åldersgruppen 20 till 24 år. Andelen utbildningsdeltagare med svensk bakgrund var 87 procent och andelen med utländsk bakgrund var 13 procent. Andelen utbildningsdeltagare med högst gymnasial utbildning året innan de påbörjade den kompletterande utbildningen var 64 procent. 30 procent hade en eftergymnasial utbildning som högsta utbildning och för 7 procent saknades uppgift om utbildningsnivån. 5 093 utbildningsdeltagare gick utbildningar med slutdatum under kalenderåret 2011. Av dessa fullföljde 91 procent sin utbildning och 9 procent fullföljde den inte. 5 038 utbildningsdeltagare befann sig vid årsskiftet 2011/2012 i pågående utbildning. Uppföljning av examinerades sysselsättning året efter avslutad utbildning Nästan 9 av 10 som examinerades 2010 anger att de har ett arbete året efter examen, vilket är några procentenheter högre jämfört med året innan. Andelen som uppger att deras arbete helt, till största delen eller till viss del överensstämmer med utbildningen är cirka 75 procent. Närmare hälften anger att de har ett arbete som helt eller till största delen överensstämmer med utbildningen.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 1 (118) 1 Uppdraget I regleringsbrev för budgetåret 2011 fick Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att redovisa en årsrapport avseende beskrivande data om studerande och utbildningar. I uppdraget anges att: Myndigheten ska lämna en samlad redovisning med beskrivande data om antalet studerande i yrkeshögskolans utbildningar fördelat på åldersintervall, kön samt inrikes och utrikes födda. Av redovisningen ska framgå de studerandes utbildningsbakgrund fördelat på åldersintervall, utbildningsområde enligt svensk utbildningsnomenklatur (SUN), utbildningslängd, genomströmning, avbrott och typ av examen eller motsvarande samt antalet sökande per utbildningsområde enligt SUN. I rapporten ska också anges hur antalet inskrivna studerande fördelar sig mellan utbildningsområden enligt SUN i riket och på länsnivå redovisat i en jämförande tidsserie för 2011 och tre år tillbaka i tiden. I rapporten ska det också finnas en beskrivning av antalet utbildningar och utbildningsanordnare inom respektive utbildningsområde fördelat på län i en jämförande tidsserie tre år tillbaka i tiden. Förändringar över tid ska analyseras och kommenteras. Rapporten ska även innehålla en redovisning av de studerandes sysselsättning året efter avslutad utbildning. Vidare ska myndigheten redovisa kommenterad statistik för kompletterande utbildningar. Av redogörelsen ska framgå antalet studerande som deltagit i respektive fullföljt en utbildning, antalet utbildningar och skolor uppdelade på stödform samt utbildningskategorier. Alla uppgifter ska vara uppdelade på kön och ålder. Rapporten ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 2 maj 2012.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (118) 2 Inledning I denna rapport presenterar Myndigheten för yrkeshögskolan en samlad redovisning med beskrivande data om studerande och utbildningar inom yrkeshögskolan och kvalificerad yrkesutbildning. Dessutom redovisas kommenterad statistik om kompletterande utbildningar 3 samt en sammanfattning av resultat från en studie om examinerades sysselsättning året efter examensåret. Myndigheten för yrkeshögskolan har tidigare redovisat uppgifter om studerande och utbildningar inom Yh och Ky i årsredovisningen. Från och med 2012 kommer myndigheten att redovisa sådana uppgifter i en årlig rapport, fristående från årsredovisningen. För att myndigheten ska kunna följa utvecklingen av förutsättningar, genomförande, resultat och effekter av utbildningsformerna krävs det tillgång till bland annat data om studerande, utbildningar och utbildningsanordnare som är ordnad och samlad på ett sådant sätt att det är möjligt att göra jämförelser över tid. En av de mest angelägna utvecklingsfrågorna för Myndigheten för yrkeshögskolan är därför att bygga upp ett uppföljningssystem som avser studerande och utbildningar inom de olika utbildningsformer som myndigheten ansvarar för. Informationen syftar till att ge ökad kunskap om utbildningsformernas resultat, effekter och funktionalitet. I dagsläget finns inget sådant uppföljningssystem som försörjer beslutsfattare med heltäckande information av god kvalitet. De resultat som ett sådant system förväntas generera ska också fungera som grund för utbildningsanordnares förbättringsarbete och kvalitetssäkring och inte minst ska det främja transparens och öppenhet i användningen av statliga medel. Myndigheten kommer därför att utveckla en databas med statistik som kan användas för uppföljning av utbildningsformerna. Ett lättanvänt verktyg som kan användas för att göra egna bearbetningar ska tas fram: Verktyget beräknas att kunna lanseras externt hösten 2013. Tills verktyget är på plats kommer myndigheten att redovisa statistik framförallt som bilagor i årsrapporten. Diagrammen i rapporten visar de mest intressanta iakttagelserna utifrån statistiken som presenteras i tabellbilagan. De är ett urval och allt som visas i diagrammen samt mycket mer finns med i tabellerna. 3 Redovisningen omfattar material som tillhandahållits av Statistiska centralbyrån (SCB). Det saknas dock uppgifter om vissa skolor och vissa utbildningar. SCB avser att kontakta skolor för att säkerställa att insamlade data kvalitetssäkras och eventuellt kompletteras.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 3 (118) 3 Studerande inom Yh och Ky 3.1 Studerande Studerande avser registrerade studerande på alla utbildningsomgångar som pågått under ett kalenderår (startade, avslutade och under hela kalenderåret pågående omgångar). Antagna avser registrerade studerande på alla utbildningsomgångar som startat under ett kalenderår. Notera att alla värden är avrundade till 100-tal. När det gäller bakgrundsfakta om de studerande har myndigheten valt att redovisa detta för studerande på alla utbildningsomgångar som startat under ett kalenderår (definierade som antagna). Jämfört med studerande på alla utbildningsomgångar som pågått under ett kalenderår (definierade som studerande) visar den första variabeln (antagna) snabbare förändringar över tid. Dessutom är den första variabeln (antagna) mer samlad med studerande från samma startår. Den andra variabeln omfattar studerande från flera olika startår. I till exempel myndighetens rapport om högskolebakgrund hos antagna till Kyoch Yh-utbildningar 4 använde myndigheten den första variabeln (antagna). Diagram 1 Antal studerande inom Yh/Ky efter utbildningsområde 2008-2011 45 000 Ekonomi, administration och försäljning 40 000 Teknik och tillverkning Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 35 000 Data/IT Samhällsbyggnad och byggteknik 30 000 Hotell, restaurang och turism Kultur, media och design 25 000 Transporttjänster 20 000 Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Pedagogik och undervisning 15 000 Friskvård och kroppsvård Säkerhetstjänster 10 000 Journalistik och information Juridik 5 000 Miljövård och miljöskydd 0 Övrigt År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Antalet studerande ökade från 38 600 år 2008 till 44 300 år 2011. Ökningen var 5 800, vilket motsvarar 15 procent. Den största ökningen av antalet studerande hade utbildningsområdet Teknik och tillverkning med 2 200, följt av Ekonomi, administration och försäljning med 1 800. Dessa två utbildningsområden har också varit de klart största efter antal studerande för varje år 2008-2011. En jämförelse mellan år 2008 och år 2011 visar att det har varit små förändringar i fördelningen över utbildningsområden. Teknik och tillverkning har ökat från 15 till 18 procent. 4 Analyser av utbildningar och studeranden med fokus på: Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yhutbildningar (diarienummer: YH 2011/759)

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 4 (118) Kultur, media och design har minskat från 7 till 5 procent. För övriga utbildningsområden var förändringarna mindre än två procentenheter. Diagram 2 Antal studerande inom Yh/Ky efter utbildningsområde och kön 2011 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Data/IT Samhällsbyggnad och byggteknik Hotell, restaurang och turism Kultur, media och design Transporttjänster Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Pedagogik och undervisning Friskvård och kroppsvård Säkerhetstjänster Journalistik och information Juridik Miljövård och miljöskydd Övrigt Kvinnor Män 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 Antalet studerande kvinnor ökade från 21 300 år 2008 till 22 600 år 2011. Antalet män ökade från 17 300 till 21 700. Andelen kvinnor minskade under denna tidsperiod från 55 till 51 procent. Andelen män ökade från 45 till 49 procent, vilket framförallt beror på att andelen män ökade från 75 till 80 procent inom de två stora utbildningsområdena Teknik och tillverkning och Samhällsbyggnad och byggteknik. Könsfördelningen var totalt sett jämn år 2011. Däremot hade de sex största utbildningsområdena en ojämn könsfördelning. Tillsammans hade dessa områden 81 procent av de studerande. Andelen kvinnor var stor inom Ekonomi, administration och försäljning, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete samt Hotell, restaurang och turism med 70 procent, respektive 88 procent, respektive 75 procent av de studerande. Andelen män var stor inom Teknik och tillverkning, Data/IT samt Samhällsbyggnad och byggteknik med 80 procent, respektive 82 procent, respektive 80 procent av de studerande. Se tabell 1och 2.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 5 (118) Diagram 3 Antal studerande inom Yh respektive Ky efter utbildningsområde 2011 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Data/IT Samhällsbyggnad och byggteknik Hotell, restaurang och turism Kultur, media och design Transporttjänster Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Pedagogik och undervisning Friskvård och kroppsvård Säkerhetstjänster Journalistik och information Juridik Miljövård och miljöskydd Övrigt Yh Ky 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 År 2011 var antalet studerande inom Yh 25 900, motsvarande 58 procent av det totala antalet studerande inom Yh och Ky. De sista utbildningsomgångarna inom Ky avslutas under 2013. Se tabell 1 och 2. Diagram 4 Antal studerande inom Yh/Ky länsvis per 10 000 invånare 20-64 år 2011 Kronoberg Blekinge Västernorrland Skåne Dalarna Västra Götaland Jönköping Stockholm Värmland Kalmar Södermanland Västmanland Halland Östergötland Örebro Gävleborg Jämtland Norrbotten Uppsala Västerbotten Gotland 0 20 40 60 80 100 120 Källa, invånare 20-64 år 31 december 2011: SCB

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 6 (118) Fördelat efter län var antalet studerande år 2011 störst i de tre storstadslänen, Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Antalet studerande i relation till invånare 20-64 år var dock störst i Kronobergs län, följt av Blekinge och Västernorrland. Se tabell 3. 3.2 Sökande, antagna och platser Söktryck definieras av myndigheten som antal sökande per plats. Sökande är uppgifter som utbildningsanordnarna rapporterar in till myndigheten utan uppgift om namn eller personnummer på de sökande. Utbildningsanordnarna rapporterar endast in antal sökande fördelat på kön. Dessa uppgifter kan variera i tillförlitlighet. Platser avser beviljade utbildningsplatser med statsbidrag. Diagram 5 Antal sökande per plats till Yh/Ky 2008-2011 3,9 3,7 3,7 2,8 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Söktrycket ökade från 2,8 år 2008 till 3,9 år 2009. Därefter har det legat kvar på ungefär samma nivå, både år 2010 och år 2011 var det 3,7. En orsak till den kraftiga ökningen av söktrycket år 2009 och den bibehållna nivån åren 2010 och 2011 kan vara den kraftiga ökningen av arbetslösheten under 2009. Andelen arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd av befolkningen 16-64 år ökade från 3,7 procent år 2008 till 6,0 procent år 2009. Åren 2010 och 2011 var andelen 6,9 procent respektive 6,3 procent 5. Ytterligare en orsak kan vara introduceringen av yrkeshögskoleutbildningar under 2009. Se tabell 4 a-d och 5 a-c. 5 Källa: Arbetsförmedlingen

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 7 (118) Diagram 6 Antal sökande och antagna till Yh/Ky efter kön 2008-2011 70 000 60 000 50 000 Män 40 000 30 000 20 000 Kv 10 000 0 Män Kv Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Antalet sökande ökade från 44 800 år 2008 till 61 800 år 2009, motsvarande 38 procent. Därefter har antalet sökande fortsatt öka något, år 2010 var det 63 200 och år 2011 var det 64 400. Antalet sökande kvinnor har ökat från 26 300 år 2008 till 35 500 år 2011, motsvarande 35 procent. Antalet sökande män har ökat från 18 400 år 2008 till 28 900 år 2011, motsvarande 57 procent. Antalet antagna ökade från 14 900 år 2008 till 16 500 år 2009, motsvarande 11 procent. Därefter har antalet antagna varit i stort sett oförändrat, år 2010 var det 16 600 och år 2011 var det 16 500. Antalet antagna kvinnor ökade från 8 200 år 2008 till 8 500 år 2009, en ökning med 300. Därefter har antalet antagna kvinnor varit oförändrat. Antalet antagna män ökade från 6 700 år 2008 till 8 000 år 2009, en ökning med 1 300. Därefter har antalet antagna män varit i stort sett oförändrat, både år 2010 och 2011 var det 8 100. Eftersom den procentuella ökningen av sökande varit betydligt kraftigare än tillskottet av nya platser har andelen antagna av sökande minskat från 33 procent år 2008 till 26 procent år 2011. Andelen antagna av sökande har varit lägre för kvinnor än för män varje år 2008-2011. För kvinnor har andelen minskat från 31 procent år 2008 till 24 procent år 2011. För män har andelen minskat från 36 procent till 28 procent. Antalet sökande män har dock ökat betydligt mer än antalet sökande kvinnor. Se tabell 4 a-d och 5 a-c.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 8 (118) Diagram 7 Antal sökande, varav antagna och ej antagna till Yh/Ky efter utbildningsområde 2011 Ekonomi, administration och försäljning Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Transporttjänster Hotell, restaurang och turism Kultur, media och design Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Pedagogik och undervisning Friskvård och kroppsvård Säkerhetstjänster Juridik Journalistik och information Övrigt Miljövård och miljöskydd Antagna Ej antagna 0 4 000 8 000 12 000 16 000 20 000 Söktrycket varierar ganska mycket mellan utbildningsområdena och även inom utbildningsområdena mellan utbildningar och mellan enskilda utbildningsomgångar. Bortsett från de mycket små utbildningsområdena (med mindre än 100 platser) var söktrycket år 2011 högst inom Transporttjänster med 6,3 sökande per plats och 15 procent antagna av sökande. Lägst var söktrycket inom Teknik och tillverkning med 2,2 sökande per plats och 39 procent antagna av sökande. Stora utbildningsinriktningar (minst 100 platser) inom Teknik och tillverkning med söktryck under 2,0 var Industri- och verkstadsteknik med söktrycket 1,8 till 984 platser, Industriell ekonomi och organisation med söktrycket 1,7 till 272 platser, Processindustriteknik med söktrycket 1,7 till 178 platser samt Fordonsteknik med söktrycket 1,4 till 103 platser. Se tabell 4 a och 5 a.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 9 (118) Diagram 8 Antal antagna till Yh/Ky efter utbildningslängd och kön 2008-2011 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 Utbildningslängd, heltidsskala Minst 2,5 år Minst 2 år mindre än 2,5 år Minst 1,5 år mindre än 2 år Minst 1 år mindre än 1,5 år Minst 0,5 år mindre än 1 år 1 000 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Notera att i statistiken över antagna efter utbildningslängd ingår även studerande som tillkommit under utbildningens gång, efter första rekvisitionen av statsbidrag. Den procentuella fördelningen av antagna efter utbildningslängd har varit i stort sett densamma åren 2008, 2009 och 2011. Undantaget var år 2010 då andelen antagna till korta utbildningar (mindre än 1,5 år) var 29 procent. Åren 2008, 2009 och 2011 var motsvarande andel 24 procent. Fördelningen för kvinnor har i stort sett varit densamma som för män varje år 2008-2011. Männen har haft en något större andel inom de extra långa utbildningarna (minst 2,5 år). År 2011 bidrog utbildningarna till Installationsingenjör på 2,5 år starkt till detta, med 122 antagna män och 11 antagna kvinnor. Kvinnorna har haft en något högre andel inom utbildningar på minst 1,5 år men mindre än 2 år. Utbildningar till Tandsköterska med 289 antagna kvinnor och 3 antagna män samt Apotekstekniker med 231 antagna kvinnor och 18 antagna män år 2011, finns inom denna utbildningslängd. Se tabell 6 och 7.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 10 (118) 3.3 Bakgrundsfakta om antagna Notera att i bakgrundsfakta om de antagna ingår även studerande som tillkommit under utbildningens gång, efter första rekvisitionen av statsbidrag. 3.3.1 Ålders- och könsfördelning för antagna Diagram 9 Andel antagna till Yh/Ky efter åldersgrupper och kön 2008-2011 60% 50% 24 år och yngre 40% 30% 20% 25-29 30-34 35-39 40-44 45 år och äldre 10% 0% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Medelåldern för antagna var 29,0 år 2011. För kvinnor var medelåldern 30,4 år och för män 27,4 år. I jämförelse med år 2008 har medelåldern ökat med 0,5 år. För kvinnor har medelåldern ökat med 0,7 år och för män med 0,3 år. Andelen över 39 år var 15 procent. För kvinnor var motsvarande andel 19 procent och för män 10 procent. Andelen under 25 år var 41 procent. För kvinnor var motsvarande andel 35 procent och för män 47 procent. År 2011 hade andelen antagna under 25 år minskat med 3 procentenheter i jämförelse med år 2008. Se tabell 8.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 11 (118) 3.3.2 Studiebakgrund för antagna Diagram 10 Andel antagna till Yh/Ky efter gymnasiebakgrund 2008-2011 60% 50% 3-4 åriga studieförberedande gymnasieprogram 40% 2-årigt teoretiskt gymnasieprogram 30% 2-3 åriga yrkesförberedande gymnasieprogram 20% Övriga gymnasieprogram 10% Uppgift saknas om gymnasiebakgrund 0% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Notera: I gruppen övriga gymnasieprogram ingår främst det individuella programmet. Källor: Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB. För en dryg femtedel av de antagna saknas det uppgift om avslutad gymnasieutbildning. Dessa antagna kan ha uppnått motsvarande gymnasiekompetens via äldre gymnasieutbildningar, kommunal vuxenutbildning, utländsk utbildning, arbetsmarknadsutbildningar, samlat betygsdokument eller via folkhögskolan. På grund av detta går det inte att dra några säkra slutsatser om eventuella skillnader i gymnasiebakgrund mellan kvinnor och män eller förändring över tid. Av de antagna år 2011 hade 77 procent uppgift om avslutad gymnasieutbildning. Av dessa 77 procent hade 47 procentenheter genomgått ett yrkesförberedande gymnasieprogram. För kvinnor var motsvarande värden 76 procent respektive 42 procentenheter och för män 79 procent respektive 51 procentenheter. Se tabell 9.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 12 (118) Diagram 11 Andel antagna till Yh/Ky efter utbildningsnivå 6 2008-2011 80% 70% 60% 50% 40% Eftergymnasial utbildning, minst 3 år Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år Gymnasial utbildning 30% 20% 10% Förgymnasial utbildning Uppgift saknas 0% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Källor: Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB. Av de antagna år 2011 hade 8 procent en eftergymnasial utbildning på minst tre år. För kvinnor var motsvarande andel 10 procent och för män 6 procent. Medelåldern för män var tre år lägre än för kvinnor, vilket förklarar en del av skillnaden. Antagna som är under 30 år har i betydligt mindre utsträckning denna utbildningsnivå än antagna som är minst 30 år, vilket är förväntat eftersom de haft mindre tid att utbilda sig på. Andelen antagna som är under 30 år är betydligt högre för män än för kvinnor. Detta är dock inte den enda förklaringen till skillnaden. Det är dessutom så att kvinnor som är under 30 år har denna utbildningsnivå i större utsträckning än männen i samma åldersgrupp. Se diagram 9 och myndighetens rapport om högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar 3. Andelen med utbildning på gymnasial nivå var 72 procent. För kvinnor var motsvarande andel 70 procent och för män 75 procent I jämförelse med år 2008 har de antagnas utbildningsnivå förändrats marginellt för både kvinnor och män. Se tabell 10. 6 Utbildningsnivå i detta diagram omfattar även utländska utbildningar. Notera att myndighetens rapport Analyser av utbildningar och studeranden med fokus på: Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yhutbildningar (diarienummer: YH 2011/759) omfattade endast svenska utbildningar.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 13 (118) 3.3.3 Svensk och utländsk bakgrund för antagna År 2011 hade 22 procent av alla 16 464 antagna utländsk bakgrund, det vill säga de var antigen födda utomlands eller de var födda i Sverige men båda deras föräldrar var födda utomlands. 16 procent av de antagna var födda utomlands. Skillnader mellan könen var små: det var en något större andel bland männen som hade utländsk bakgrund (23 %) jämfört med kvinnorna (21 %). Andelen utrikes födda var lika stor bland kvinnor som bland män. Se diagram 12 och tabell 12a. Andelen antagna med utländsk bakgrund har ökat något mellan 2008 och 2011 från 20 procent år 2008 till 22 procent år 2011 med en svacka 2009 då andelen var 18 procent. Diagram 12 Andel antagna till Yh/Ky efter svensk/utländsk bakgrund och inrikes/utrikes födda 2008-2011 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Utrikes födda Inrikes födda 20% 10% 0% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Andelen antagna med utländsk bakgrund låg som tidigare år i nivå med andelen personer med utländsk bakgrund i befolkningen. År 2011 hade 23,4 procent av befolkningen i åldern 15 till 54 år utländsk bakgrund, vilket var en något högre andel än bland de antagna till yrkeshögskolan. Andelen antagna med utländsk bakgrund har ökat de senaste åren både i befolkningen och hos antagna till Yh och Ky. 7 Andelen med utländsk bakgrund bland högskolenybörjarna var 2008/09, vilket är de mest aktuella siffrorna, 18 procent. Inresande studenter, utländska doktorander och studenter med okänd bakgrund har exkluderats vid beräkningen. Andelen utlandsfödda högskolenybörjare exklusive inresande studenter av alla högskolenybörjare var 12,5 procent. 8 Andelen antagna med utländsk bakgrund och andelen utrikes födda var mycket högre bland antagna som var 30 år eller äldre än bland antagna som var yngre än 30 år. År 7 Den del av befolkningen som är relevant att jämföra med antagna till yrkeshögskolan är befolkningen i åldern 19 till 54 år. I den fritt tillgängliga statistiken delas åldern in i 15-24 år, därav jämförelsen med befolkningen 15 till 54 år istället för 19 till 54 år. Se Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund efter län, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002-2011, www.scb.se 8 Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden, UF 19 SM 1001, Utländsk bakgrund för studerande i högre utbildning 2008/09, www.hsv.se

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 14 (118) 2011 var andelen med utländsk bakgrund 10 procentenheter högre bland de äldre (28 %) än bland de yngre (18 %). Andelen utrikes födda var mer än dubbelt så hög bland de äldre (23 %) som bland de yngre (11 %). Detta mönster har varit ungefär detsamma de senaste åren. Se tabell 12b. Av de antagna år 2011 var 84 procent födda i Sverige. Därefter följde gruppen övriga världen (utanför EU) med 12 procent av de antagna. Skillnaden mellan kvinnor och män var marginell. I jämförelse med år 2008 har andelen födda i Sverige minskat med 1 procentenhet och gruppen övriga världen ökat med 1 procentenhet. Se diagram 13 och tabell 11. Diagram 13 Andel antagna till Yh/Ky efter födelseland 2008-2011 100% 80% Sverige 60% Norden utom Sverige EU utom Norden 40% Övriga världen 20% Uppgift saknas 0% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Källor: Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB. De antagnas utbildningsnivå skiljde sig tydligt mellan antagna med svensk och antagna med utländsk bakgrund. Skillnaden fanns framförallt mellan andelen som hade en gymnasial utbildning och andelen som hade en eftergymnasial utbildning som högsta utbildning. Se diagram 14. Närmare tre fjärdedelar av alla antagna hade en gymnasial utbildning som högsta utbildning. Motsvarande siffror var 62 procent för de antagna med utländsk bakgrund och 76 procent för de antagna med svensk bakgrund. Det motsatta förhållandet gäller för andelen med någon form av eftergymnasial utbildning 9 som högsta utbildning 34 procent av de antagna med utländsk bakgrund hade en eftergymnasial utbildning vilket kan jämföras med 22 procent bland de antagna med svensk bakgrund. Skillnaderna blir än större om man jämför kvinnor och män med svensk respektive utländsk bakgrund. Den högsta andelen med eftergymnasial utbildning fanns bland kvinnor med utländsk bakgrund (38 %), följt av män med utländsk bakgrund (31 %), kvinnor med svensk bakgrund (25 %) och män med svensk bakgrund (19 %). Tidigare år har statistiken visat ungefär samma bild. Se tabell 13. 9 Eftergymnasial utbildning minst en termin.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 15 (118) Diagram 14 Antagna 2011 efter kön, svensk/utländsk bakgrund och utbildningsnivå i procent 100% 90% 80% eftergymnasial utbildning 70% 60% 50% 40% gymnasial utbildning, 3 år eller kortare 30% 20% 10% förgymnasial utbildning, 9 (10) år eller kortare 0% Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Totalt Kvinnor Män Utländsk bakgrund Andelen antagna med utländsk bakgrund varierade mellan utbildningsområdena. Följande områden hade 2011 de högsta andelarna med utländsk bakgrund: Pedagogik och undervisning (28 %), Data/IT (26 %), Ekonomi, administration, försäljning (26 %), Samhällsbyggnad och byggteknik (23 %), Säkerhetstjänster (23 %) och Hälso- och sjukvård samt socialt arbete (22 %). Områdena Säkerhetstjänster och Samhällsbyggnad och byggteknik har tidigare år haft lägre andelar. Andelen har ökat sakta men stadigt inom Hälso- och sjukvård samt socialt arbete. Bland kvinnorna var det utbildningsområdet Data/IT som hade den högsta andelen antagna med utländsk bakgrund, 35 procent. Bland männen hade områdena Hälso- och sjukvård samt socialt arbete (32 %) och Pedagogik och undervisning högst andel antagna med utländsk bakgrund (32 respektive 39 procent). Områden med låga andelar antagna med utländsk bakgrund år 2011 var följande: Hotell, restaurang och turism (14 %), Friskvård och kroppsvård (13 %) samt Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske (9 %). Områdena har tidigare år uppvisat ungefär samma andelar. Totalt sett och bland antagna kvinnor var det dessa tre områden som hade de lägsta andelarna. Bland antagna män kom Journalistik och information på andra plats (12 %). Bland männen uppvisade även området Transporttjänster en låg andel antagna med utländsk bakgrund, 16 procent, medan motsvarande andel bland kvinnorna var 24 procent. Andelen har varit ungefär densamma de senaste åren. Det är även värt att uppmärksamma skillnaden mellan könen inom området Teknik och tillverkning. Andelen med utländsk bakgrund var bland männen (22 %), vilket motsvarar genomsnittet för alla antagna till Yh/Ky, men var lägre bland kvinnorna (17 %). Jämför tabellerna 14a-c.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 16 (118) 3.4 Examinerade I diagrammen har myndigheten valt att endast visa statistik över examinerade för åren 2008-2010 på grund av att det finns en eftersläpning i registreringen av examinerade. Se förklaringar till eftersläpningen nedan. I tabell 15-18 visas dock prognoser för år 2011. Examinerade avser examinerade från utbildningsomgångar med avslutstidpunkt under respektive år. De som tagit ut examen efter avslutstidpunkten ingår också, vilket bidrar till en viss eftersläpning i statistiken. För omgångar med avslutstidpunkt under 2009 tillkom cirka 900 examinerade under 2010, motsvarande 10 procent. För omgångar med avslutstidpunkt under 2010 tillkom cirka 500 examinerade under 2011, motsvarande 5 procent. Eftersläpningen beror framförallt på att en del av utbildningsomgångarna som avslutats sent under året rapporteras in av anordnarna under första kvartalet följande år. Eftersläpningen beror också på att anordnarna rapporterar in examinerade även efter första kvartalet följande år, vilket troligen är orsakat av att en del studerande gör sena kompletteringar. Datauttaget (från myndighetens egna administrativa system) till statistiken över examinerade är gjort i början av februari 2012. Då fanns det 11 537 examinerade inrapporterade för år 2011. Myndigheten bedömer att antalet kommer att öka med mellan 550 och 600 (motsvarande 5 %) till cirka 12 100. Därför har myndigheten valt att räkna upp de inrapporterade värdena till en prognos för år 2011. Diagram 15 Antal examinerade från Yh/Ky efter utbildningsområde 2008-2010 12 000 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning 10 000 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Samhällsbyggnad och byggteknik Hotell, restaurang och turism 8 000 Data/IT Kultur, media och design Transporttjänster 6 000 Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Friskvård och kroppsvård 4 000 Säkerhetstjänster Miljövård och miljöskydd Journalistik och information 2 000 Juridik Pedagogik och undervisning Övrigt 0 År 2008 År 2009 År 2010 Från utbildningsomgångar med avslutsår 2010 var antalet examinerade 10 500, varav 6 100 kvinnor och 4 400 män. I jämförelse med år 2008 hade antalet ökat med 1 500. Både antalet examinerade kvinnor och män har ökat men andelen kvinnor har minskat något. År 2010 var 58 procent av de examinerade kvinnor, vilket är en minskning med 2 procentenheter i jämförelse med år 2008. Utbildningsområdet Ekonomi, administration och försäljning hade flest antal examinerade år 2010 med drygt 3 200, följt av Teknik och tillverkning med drygt 1 600. Dessa två

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 17 (118) utbildningsområden har också haft flest antal examinerade varje år 2008-2010. Teknik och tillverkning har dock haft lägre examensgrad än genomsnittet. Se diagram 17-18. Från utbildningsomgångar med avslutsår 2011 är myndighetens prognos 12 100 examinerade, varav 6 600 kvinnor och 5 500 män. Diagram 16 Antal examinerade från Yh/Ky efter utbildningsområde och kön 2010 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Samhällsbyggnad och byggteknik Hotell, restaurang och turism Data/IT Kultur, media och design Transporttjänster Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Friskvård och kroppsvård Säkerhetstjänster Miljövård och miljöskydd Journalistik och information Juridik Pedagogik och undervisning Övrigt Kvinnor Män 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 18 (118) 3.5 Examinerade av antagna (examensgrad) Notera att i statistiken över examensgrad ingår även studerande som tillkommit under utbildningens gång, efter första rekvisitionen av statsbidrag. I diagrammen har myndigheten valt att endast visa statistik över andel examinerade av antagna (examensgrad) för åren 2008-2010 på grund av att det finns en eftersläpning i registreringen av examinerade. Se förklaringar till eftersläpningen i avsnitt 3.4 Examinerade. I tabell 19 visas också prognoser för år 2011. Diagram 17 Andel examinerade av antagna inom Yh/Ky efter utbildningsområde 2008-2010 Friskvård och kroppsvård Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Kultur, media och design Hotell, restaurang och turism Säkerhetstjänster Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Ekonomi, administration och försäljning Transporttjänster År 2010 År 2009 År 2008 Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Miljövård och miljöskydd 0% 20% 40% 60% 80% 100% Notera: Fyra utbildningsområden visas inte i diagrammet. Samtliga hade mindre än 100 antagna till varje avslutsår 2008-2010. Andelen examinerade av antagna (examensgraden) var totalt 66 procent år 2010. Examensgraden för kvinnor var 70 procent och för män 62 procent. Det var stora skillnader mellan utbildningsområdena. Högst examensgrad hade Friskvård och kroppsvård med 75 procent. Detta är dock ett av de sju minsta utbildningsområdena. Av de nio medelstora eller stora utbildningsområdena hade Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske högst examensgrad med 71 procent. Därefter följde Kultur, media och design samt Hotell, restaurang och turism med 70 procent vardera. Data/IT hade endast 52 procent, vilket dock är en kraftig ökning i jämförelse med år 2008 då examensgraden var 40 procent. Prognosen för år 2011 är en fortsatt ökning till 59 procent. Även för Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske är prognosen 59 procent, vilket dock är en kraftig minskning i jämförelse med år 2010. Totalt är prognosen 68 procent för år 2011. Examensgraden var 8 procentenheter högre för kvinnor än för män år 2010. Det var också skillnader mellan könen inom utbildningsområdena. Examensgraden var högre för kvinnorna inom nio av de tolv utbildningsområden som visas i diagram 18.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 19 (118) Sett över de enskilda utbildningsinriktningar 10 som är jämförbara mellan könen (tillräckligt många antagna av bägge könen för att en jämförelse ska kunna göras) visar det sig att kvinnor hade en högre examensgrad inom de flesta inriktningarna. Av utbildningsinriktningar med examinerade år 2010 var det 56 inriktningar som hade minst 10 antagna av bägge könen. Inom 70 procent av dessa inriktningar var examensgraden högre för kvinnorna. Det var 35 utbildningsinriktningar som hade minst 20 antagna av bägge könen. Inom 80 procent av dessa inriktningar var examensgraden högre för kvinnorna. Diagram 18 Andel examinerade 3 av antagna 2 inom Yh/Ky efter utbildningsområde och kön 2010 Friskvård och kroppsvård Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Kultur, media och design Hotell, restaurang och turism Säkerhetstjänster Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Ekonomi, administration och försäljning Transporttjänster Totalt Kvinnor Män Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Miljövård och miljöskydd 0% 20% 40% 60% 80% 100% Notera: Fyra utbildningsområden visas inte i diagrammet. Samtliga hade mindre än 100 antagna och mindre än 40 antagna av ena könet till avslutsår 2010. 10 Svensk utbildningsnomenklatur (SUN) är en standard för klassificering av enskilda utbildningar. Den mest detaljerade klassificeringen är på fyra positioner. Se avsnitt 6 Definitioner och förklaringar, Utbildningsområden inom Yh och Ky efter SUN-inriktning.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 20 (118) 3.6 Examinerade efter typ av examen Inom Yh finns kvalificerad yrkeshögskolexamen som omfattar minst 400 Yh-poäng (minst 2 år efter heltidsskala), varav minst 25 procent lärande i arbete (LIA) samt ett examensarbete. Det finns också yrkeshögskoleexamen som omfattar minst 200 Yh-poäng (minst 1 år efter heltidsskala). Inom Yh finns det också en liten andel utbildningar som omfattar färre än 200 Yh-poäng (1 % av utbildningsomgångarna som avslutades under 2011). Dessa utbildningar ger ingen examen. Inom Ky finns endast kvalificerad yrkesexamen som omfattar minst 40 Ky-poäng (minst 1 år efter heltidsskala). Under 2010 fanns det inga examinerade med kvalificerad yrkeshögskolexamen på grund av att de första utbildningsomgångarna inom Yh startade hösten 2009. Åren 2008 och 2009 fanns det endast examinerade inom Ky. Åren 2010 och 2011 fanns 94 procent respektive 72 procent av de examinerade inom Ky. Eftersom merparten av de examinerade fortfarande finns inom Ky har myndigheten valt att inte visa några diagram efter typ av examen. Däremot visas statistik över detta för åren 2008-2010 och prognoser för år 2011 i tabell 15-17. 4 Utbildningar inom Yh och Ky En utbildning definieras som ett unikt utbildningsnummer. Nästan varje utbildning har flera utbildningsomgångar med olika starttidpunkter. Inom Yh är det för närvarande maximalt två omgångar. Inom Ky kan det vara fler. I dagsläget ger antal utbildningsnummer ingen bra bild över hur många olika utbildningar som pågått respektive startat inom Yh och Ky under åren 2008-2011. Varje utbildning har ett unikt utbildningsnummer, vilket är definitionen på en utbildning, oavsett om den till innehållet överensstämmer med andra utbildningar. Varje utbildning som beviljas statsbidrag får ett nytt utbildningsnummer, oberoende av om utbildningsplan, studiekommun och ansvarig anordnare är oförändrade sedan föregående ansökningsomgång. Inom myndigheten pågår därför ett projekt som utreder möjligheten att behålla utbildningsnumret över flera ansökningsomgångar. Om detta genomförs kommer statistiken över antal utbildningsnummer på ett betydligt bättre sätt visa hur många olika utbildningar som pågått respektive startat inom Yh och Ky under ett visst kalenderår. Myndigheten har därför valt att inte visa några diagram över antal utbildningar. Däremot visas statistik över detta för åren 2008-2011 i tabell 21, 23, 25 och 27. Under 2011 pågick 1 129 utbildningar, vilka omfattade 1 688 pågående omgångar. Antal startade utbildningar var 633, vilka omfattade 646 startade omgångar. När det gäller antal olika yrkesroller som utbildningarna förväntas leda till (oberoende av utbildningsnamn, juridiskt ansvarig anordnare och studiekommun) kommer myndigheten att i nästa års rapport kunna redovisa tabeller över detta för år 2012. Myndigheten slutförde i slutet av mars 2012 ett omfattande arbete med att kategorisera samtliga utbildningsomgångar som avslutas år 2012 och framåt efter yrkesroller. Detta görs med ett eget tillägg av en femte position till nuvarande system för klassificering av utbildningar, SUN (Svensk utbildningsnomenklatur) inriktning på fyra positioner.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 21 (118) 4.1 Utbildningsomgångar Diagram 19 Antal startade utbildningsomgångar inom Yh/Ky efter utbildningsområde 2008-2011 700 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning 600 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Samhällsbyggnad och byggteknik 500 Data/IT Hotell, restaurang och turism Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske 400 Transporttjänster Kultur, media och design 300 Pedagogik och undervisning Friskvård och kroppsvård 200 Säkerhetstjänster Journalistik och information 100 Juridik Övrigt Miljövård och miljöskydd 0 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Under 2011 startade 646 utbildningsomgångar inom Yh och Ky, vilket är en minskning med 10 omgångar i jämförelse med år 2010. Det var dock 32 fler än under 2008. År 2011 var antalet pågående utbildningsomgångar inom Yh och Ky 1 688, vilket är en ökning med 33 omgångar i jämförelse med år 2010. Det var 105 fler än under 2008. Vad gäller antal startade utbildningsomgångar så har utbildningsområdet Teknik och tillverkning varit lika stort som Ekonomi, administration och försäljning åren 2010 och 2011. Tillsammans hade dessa två områden 48 procent av de startade omgångarna under 2011. Vad gäller antal antagna och studerande har dock Ekonomi, administration och försäljning varit betydligt större under åren 2008-2011. Varje utbildningsområdes andel av startade utbildningsomgångar och andel av antagna har under åren 2008-2011 korrelerat väldigt väl med undantag för de två stora utbildningsområdena samt i viss mån även Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske under 2011. Det största utbildningsområdet Ekonomi, administration och försäljning har under varje år haft mellan 4 och 5 procentenheter högre andel av de antagna än av de startade omgångarna. Det näst största utbildningsområdet Teknik och tillverkning har under varje år haft mellan 4 och 5 procentenheter lägre andel av de antagna än av de startade omgångarna. Orsaken till detta är att Ekonomi, administration och försäljning haft i genomsnitt 31 antagna per omgång och att Teknik och tillverkning haft i genomsnitt 21 antagna per omgång. Medelvärdet har totalt varit 26 antagna per omgång. Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske hade 3 procent av de antagna och 5 procent av de startade omgångarna under 2011. Se diagram 1 och 7 samt tabell 1, 4 a-d och 20-23.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 22 (118) Diagram 20 Antal startade utbildningsomgångar inom Yh respektive Ky efter utbildningsområde 2011 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hotell, restaurang och turism Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Transporttjänster Kultur, media och design Pedagogik och undervisning Friskvård och kroppsvård Journalistik och information Säkerhetstjänster Juridik Övrigt Miljövård och miljöskydd Yh Ky 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Under 2011 startade 545 utbildningsomgångar inom Yh, motsvarande 84 procent av det totala antalet startade utbildningsomgångar inom Yh och Ky. De sista omgångarna inom Ky startas under 2012. År 2011 var antalet pågående utbildningsomgångar inom Yh 1 028, motsvarande 61 procent av det totala antalet pågående utbildningsomgångar inom Yh och Ky. De sista omgångarna inom Ky avslutas under 2013. Se tabell 20-23.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 23 (118) Diagram 21 Antal startade utbildningsomgångar inom Yh/Ky länsvis per 10 000 invånare 20-64 år 2011 Västernorrland Jönköping Kronoberg Värmland Dalarna Skåne Blekinge Västmanland Kalmar Västra Götaland Stockholm Halland Östergötland Örebro Västerbotten Jämtland Södermanland Norrbotten Uppsala Gävleborg Gotland 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 Källa, invånare 20-64 år 31 december 2011: SCB Under 2011 var antalet startade utbildningsomgångar betydligt större i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län än i övriga län. Dessa tre län hade vardera över 100 startade omgångar och tillsammans 56 procent av samtliga startade omgångar. På fjärde plats återfanns Jönköpings län med 30 startade omgångar. I relation till antalet invånare 20-64 år (merparten av de förvärvsarbetande) såg dock bilden annorlunda ut. Västernorrlands och Jönköpings län låg då i topp med 1,6 startade omgångar per 10 000 invånare 20-64 år. Därefter följde Kronobergs och Värmlands län med värdet 1,5. Se tabell 24-27.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 24 (118) 4.2 Anordnare (huvudman) En ansvarig utbildningsanordnare (huvudman) är en juridisk eller fysisk person som ansvarar för en eller flera utbildningar inom Yh eller Ky. En ansvarig utbildningsanordnare motsvaras av ett organisationsnummer. Ungefär en tiondel av anordnarna använder flera olika namn till samma organisationsnummer. Juridiskt sett är dock ett organisationsnummer en anordnare. Inom Yh och Ky finns fyra typer av anordnare: statliga, kommuner, landsting samt privata (enskilda juridiska eller fysiska personer). Diagram 22 Andel startade utbildningsomgångar inom Yh/Ky efter typ av anordnare 2008-2011 100% Privata Kommuner Landsting Statliga 80% 60% 40% 20% 0% År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2011 hade 54 procent av de startade utbildningsomgångarna privata anordnare. Kommuner var anordnare för 43 procent och landsting för 3 procent. I jämförelse med år 2008 hade andelen startade omgångar med privata anordnare ökat med 7 procentenheter. Antalet startade utbildningsomgångar hade ökat med 32, från 614 år 2008 till 646 år 2011 (motsvarande 5 procent). Antalet anordnare för dessa omgångar hade däremot bara ökat med 1, från 203 år 2008 till 204 år 2011. Antalet startade omgångar per anordnare hade ökat från 3,0 till 3,2. Se även diagram 23 och tabell 28-35.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 25 (118) Diagram 23 Andel anordnare efter typ med startade utbildningsomgångar inom Yh/Ky 2008-2011 100% Privata Kommuner Landsting Statliga 80% 60% 40% 20% 0% År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 De privata anordnarna har fått en klart ökad andel av startade utbildningsomgångar (se diagram 22) men endast en marginell ökning av andel anordnare. År 2011 var andelen privata anordnare 51 procent, vilket är en ökning med 1 procentenhet i jämförelse med år 2008. Se tabell 28-35.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 26 (118) 5 Kompletterande utbildningar 11 5.1 Kompletterande utbildningar statligt stöd En kompletterande utbildning kan anordnas av en enskild fysisk eller juridisk person. Den kan antingen utgöra ett komplement till gymnasieskolan eller motsvarande utbildningar eller har lägst genomgången gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning eller viss yrkeserfarenhet som antagningskrav. Utbildningen ska dock inte anses vara jämförbar med en högskoleutbildning enligt högskolelagen. Utbildningarna ska tillgodose behovet för yrken och kompetensområden inom ibland mycket smala områden, alltifrån konstnärligt skapande till tekniska verksamheter. Det ska finnas ett nationellt behov av eller utbildningen ska bidra till att bevara traditionella yrkeskunskaper. Utbildningsformen är viktig för utbildningar och kurser som på grund av sin utformning inte bedöms kunna inrymmas i andra statligt finansierade system. De allra flesta utbildningar är avgiftsbelagda. Utbildningarna ger inte någon formell behörighet till fortsatta studier. Kompletterande utbildningar kan enligt bestämmelserna i förordning (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar få statligt stöd genom att utbildningen 1. ställs under statlig tillsyn, 2. förklaras berättiga eleverna till studiestöd enligt studiestödsförordningen (2000:655), om utbildningen är värdefull från nationell synpunkt, eller 3. berättigas till statsbidrag, om utbildningen är särskilt värdefull från nationell synpunkt. Till år 1999 handlade regeringen de kompletterande utbildningarna. År 2000 gick ansvaret över till Skolverket som administrerade utbildningsformen till den 30 juni 2009. Från och med den 1 juli 2009 är Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarig för de kompletterande utbildningarna. Hittills har skolorna löpande kunnat ansöka om att få kalla sin utbildning för kompletterande utbildning med en viss stödform. Beslut på det får fattas för en period som avser högst fyra år. Sedan ansöker de skolor som vill ha studiestödsplatser och statsbidrag om detta i årliga ansökningsomgångar. De utbildningar som redovisas i denna rapport har delvis Skolverket fattat beslut om, delvis Myndigheten för yrkeshögskolan. I utredningen som Myndigheten för yrkeshögskolan lämnade till regeringen i november 2010 föreslås att de kompletterande utbildningar som är yrkesinriktade bör bli yrkeshögskoleutbildningar, medan kompletterande utbildningar med konstnärlig inriktning eller som har som syfte att bevara eller förnya ett kulturarv bör regleras i en ny förordning för fristående konst- och kulturutbildningar 12. Regeringens remisspromemoria 13 Konst- och kulturutbildningar samt nya yrkeshögskoleutbildningar Ett anpassat regelverk för de kompletterande utbildningarna daterad den 1 juni 2011 lämnar förslag och bedömningar om hur utbildningar enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar kan inordnas i yrkeshögskolan och få statligt stöd enligt förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan 11 Avsnittet om kompletterande utbildningar är reviderat pga. ofullständiga uppgifter i den version av Årsrapport 2012 som återrapporteras till Utbildningsdepartementet och som publicerades på myndighetens webbplats i maj 2012. 12 Konst, kultur, hantverk och flyg lyfter i yrkeshögskolan. Förutsättningar för att inordna kompletterande utbildningar i yrkeshögskolan. Dnr: YH 2009/2119 13 Konst- och kulturutbildningar samt nya yrkeshögskoleutbildningar Ett anpassat regelverk för de kompletterande utbildningarna Dnr: U2011/3561/SV

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 27 (118) samt hur konst- och kulturutbildningar som administreras av Myndigheten för yrkeshögskolan kan få statligt stöd enligt en ny förordning. Den nya förordningen föreslås börja gälla den 1 juli 2012 då utbildningsformen kompletterande utbildningar bör upphöra att gälla. Förslagen i korthet är följande: Alla kompletterande utbildningar som är yrkesutbildningar och som ligger på en eftergymnasial nivå kan omvandlas till yrkeshögskoleutbildningar och hänvisas till myndighetens ordinarie ansökningsomgångar. För smala yrkesutbildningar bör en särskild kvotgrupp inrättas i yrkeshögskolan. En ny förordning om statligt stöd som administreras av Myndigheten för yrkeshögskolan föreslås för eftergymnasiala konst- och kulturutbildningar samt för kulturarvsutbildningar vid sidan av högskolan. I den förordningen införs även bestämmelser som ska gälla för korttidskurser inom kulturarvsområdet. De föreslagna förordningsförändringarna bör träda i kraft den 1 juli 2012. Övergångsbestämmelserna föreslås sträcka sig till och med 2016. 5.2 Insamling av uppgifter om kompletterande utbildningar Myndigheten för yrkeshögskolan är ansvarig för utbildningsformen kompletterande utbildningar och står för beslut om statligt stöd, utbetalning av statsbidrag, uppföljning och tillsyn. Skolverket har de senaste åren låtit Statistiska centralbyrån (SCB) genomföra en enkätundersökning bland alla lärosäten som anordnar kompletterande utbildningar med syfte att kunna framställa officiell statistik och rapportera kommenterad statistik till regeringen. 2011 redovisade Skolverket officiell statistik och Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarade för den kommenterade statistiken. Skolverket har stått för kostnaderna för insamling av uppgifterna. Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan har samverkat kring utformningen av insamlingen. Myndigheten för yrkeshögskolan kommer att stå för all insamling och bearbetning av uppgifter från och med år 2012. Tidigare år har SCB samlat in data om kompletterande utbildningar med gällande beslut utan att veta vilka utbildningar som faktiskt bedrevs under aktuellt år. Detta innebar att man inte visste om utbildningar som inte inkom med uppgift om antal studerande inte bedrevs under aktuellt år eller om skolan av olika skäl inte lämnade uppgift om studerande fast utbildningen bedrevs. För 2011 års uppgifter förbättrade Myndigheten för yrkeshögskolan insamlingen genom en undersökning under sommaren och hösten 2011 om huruvida utbildningar var igång under året. Resultatet från denna undersökning låg till grund för vilka utbildningar SCB insamlade uppgifter om. Vid redovisning av utbildningsstatistiken har uppgifterna strukturerats efter stödform enligt ovan samt efter utbildningskategori, uppdelat på följande kategorier Dans, teater, musik Design, mode Djurvård Ekonomi, konsumentekonomi, kommunikation, media Flyg Hantverk Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö Konst Teknik.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 28 (118) 5.3 Skolor och utbildningar År 2011 bedrevs 273 kompletterande utbildningar i 48 kommuner. Totalt fanns det 94 huvudmän för de kompletterande utbildningar och utbildningarna bedrevs av 121 skolor 14. Se tabell A nedan och tabell 38 i bilagan. Ungefär hälften av utbildningarna bedrevs i Stockholms län. Tabell A Studiekommuner, huvudmän, skolor och utbildningar 2011 efter utbildningskategori och stödform 15 Antal kommuner Antal huvudmän Antal skolor Antal utbildningar Totalt 48 94 121 273 därav Dans, teater, musik 9 13 16 43 Design, mode 5 10 11 23 Djurvård 2 2 2 3 Ekonomi, konsumentteknik, 4 10 12 28 kommunikation, media Flyg 9 11 11 21 Hantverk 15 15 16 59 Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, 11 21 32 48 miljö Konst 15 22 25 40 Teknik 5 6 6 8 därav Tillsyn 19 38 49 76 Tillsyn och studiestöd 14 31 38 74 Tillsyn, studiestöd och statsbidrag 29 39 48 97 Tillsyn och statsbidrag 5 6 6 26 Statistiken presenterades tidigare år inte för helåret utan för vår- respektive höstterminen. Förändringar i statistiken beror troligtvis på jämförelse av höstterminen 2010 med helåret 2011 istället för jämförelse av helåren 2010 och 2011. Både antal kommuner, skolor och antal utbildningar har ökat om man jämför hösten 2010 och 2011. Antalet kommuner ökade med 2 stycken, antal skolor ökade med 6 och antal utbildningar ökade med 4 stycken. Flest utbildningar fanns inom utbildningskategorin Hantverk följt av Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö. Minst antal utbildningar fanns inom Djurvård och Teknik. 36 procent av utbildningarna hade statligt stöd i form av tillsyn, studiestöd och statsbidrag. Utbildningarna med tillsyn och studiestöd stod för 27 procent. Endast 10 procent av utbildningarna hade tillsyn och statsbidrag. 28 procent av utbildningarna hade endast statlig tillsyn. Diagram 24 visar hur utbildningarna fördelade sig över utbildningskategorier och stödformer. Hantverksutbildningarna hade oftast tillsyn, studiestöd och statsbidrag eller tillsyn och statsbidrag. De allra flesta hantverksutbildningar med tillsyn och statsbidrag är kurser som är för korta för att berättiga till studiestöd. Utbildningskategorin Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö domineras av utbildningar med endast tillsyn. Inom utbildningskategorierna Dans, teater, musik och Konst förekommer utbildningar med alla 14 En huvudman kan bedriva flera olika skolor. 15 Antal kommuner, huvudmän och skolor per utbildningskategori och per stödform kan inte summeras för att få det totala antalet kommuner, huvudmän och skolor eftersom exempelvis en skola kan ha utbildningar i olika utbildningskategorier.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 29 (118) stödformer. Inom kategorin Konst har dock till skillnad från Dans, teater, musik de flesta utbildningar tillsyn, studiestöd och statsbidrag. Utbildningarna inom kategorin Flyg har antingen endast tillsyn eller tillsyn och studiestöd. Diagram 24 Utbildningar 2011 efter utbildningskategori och stödform Hantverk Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö Dans, teater, musik Konst Ekonomi, konsumentteknik, kommunikation, media Design, mode Flyg Tillsyn Tillsyn + studiestöd Tillsyn + studiestöd + statsbidrag Tillsyn + statsbidrag Teknik Djurvård 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 Antal utbildningar har ökat från 230 år 2004 till 273 år 2011. Ökningen skedde framförallt mellan 2007 och 2008. År 2009 sjönk antalet utbildningar återigen något för att återigen stiga åren 2010 och 2011. Antalet utbildningar inom Dans, teater, musik låg 2004 till 2006 något högre än de senaste åren. Även antalet utbildningar inom Konst har sjunkit de senaste åren. Antalet utbildningar inom Flyg mer än fördubblades mellan 2004 och 2011 från 9 till 21 utbildningar. Ökningen skedde från framförallt mellan åren 2009 och 2010. Även antalet utbildningar inom Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö har ökat de senaste åren. Antalet ökade med 14 stycken mellan 2010 och 2011. Antal utbildningar inom de resterande kategorierna har legat på samma nivå under de betraktade åren. Jämför diagram 25.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 30 (118) Diagram 25 Utbildningar efter utbildningskategori åren 2004-2011 275 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Teknik Konst Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö Hantverk Flyg Ekonomi, konsumentekonomi, kommunikation, media Djurvård Design, mode Dans, teater, musik 5.4 Studerande och utbildningsdeltagare En studerande kan gå flera utbildningar under ett år vilket gör det nödvändigt att skilja mellan antal studerande (individer) och antal utbildningsdeltagare (individer som räknas flera gånger ifall de deltar i flera utbildningar). År 2011 gick 9 420 studerande en eller flera kompletterande utbildning. Då en del studerande läste flera utbildningar var antalet utbildningsdeltagare 10 131. Diagram 26 visar antal utbildningsdeltagare per utbildningskategori och stödform. Flest utbildningsdeltagare fanns på utbildningar inom Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö och Hantverk, följt av de högskoleföreberedande utbildningarna, dvs. kategorierna Konst och Dans, teater, musik. Lägst antal utbildningsdeltagare fanns på utbildningar inom utbildningskategorin Djurvård, 114 stycken. Se även tabell 38. Majoriteten av utbildningsdeltagarna på utbildningar med endast tillsyn fanns inom kategorin Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö. Inom kategorin Konst fanns flest utbildningsdeltagare på utbildningar med tillsyn, studiestöd och statsbidrag. Utbildningsdeltagare på utbildningar med tillsyn och studiestöd dominerade inom kategorierna Ekonomi, konsumentekonomi, kommunikation, media och Flyg. Flest utbildningsdeltagare som gick utbildningar med tillsyn och statsbidrag men utan studiestöd fanns på utbildningar inom kategorin Hantverk.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 31 (118) Diagram 26 Utbildningsdeltagare 2011 efter utbildningskategori och stödform Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö Hantverk Konst Tillsyn Dans, teater, musik Ekonomi, konsumentteknik, kommunikation, media Design, mode Flyg Tillsyn + studiestöd Tillsyn + studiestöd + statsbidrag Tillsyn + statsbidrag Teknik Djurvård 0 500 1000 1500 2000 2500 För att kunna jämföra antal utbildningsdeltagare per år visar diagram 27 antal utbildningsdeltagare på hösten respektive år. Antalet utbildningsdeltagare har varierat något över åren och låg 2011 med 6 088 deltagare högre än något år tidigare. Diagram 27 Utbildningsdeltagare efter stödform hösten 2004 till hösten 2011 6500 6000 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 Tillsyn + statsbidrag Tillsyn + studiestöd + statsbidrag Tillyn + studiestöd Tillsyn 1000 500 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Antal utbildningsdeltagare på utbildningar med endast statlig tillsyn låg hösten 2008 till hösten 2010 tydligt under antalet 2004-2007. Hösten 2011 fanns återigen närmare 1 800 utbildningsdeltagare på utbildningar med endast tillsyn. Antal utbildningsdeltagare på

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 32 (118) utbildningar med tillsyn och studiestöd har totalt sett ökat mellan hösten 2004 och hösten 2011. Antalet utbildningsdeltagare hösten 2011 var dock lägre än hösten 2010. Antal utbildningsdeltagare på utbildningar med tillsyn, studiestöd och statsbidrag var i stort sett oförändrat sedan hösten 2004. Antal utbildningsdeltagare på utbildningar med tillsyn och statsbidrag sjönk från hösten 2010 till hösten 2011 efter att ha ökat flera år i rad. År 2011 gick 9 420 personer en eller flera kompletterande utbildning. Av dessa var 70 procent kvinnor och 30 procent var män. Diagram 28 visar att utbildningsformen dominerades av kvinnor i åldersgruppen 20 till 24 år. 44 procent av kvinnorna var i den åldern. Åldersfördelningen bland kvinnor och män var snarlik. Andelen kvinnor som var 45 år eller äldre var dock mycket högre (16 %) än andelen män i den åldern (9 %). Se tabell 39 i bilaga. Diagram 28 Studerande 2011 efter kön och åldersgrupp 3 000 2 750 2 500 2 250 2 000 1 750 1 500 1 250 1 000 750 500 250 Kvinnor Män 0-19 år 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-44 år 45-54 år 55- år Uppgift saknas Diagram 29 visar att det i alla utbildningskategorier förutom två fanns fler kvinnor än män. Mest ojämn var könsfördelningen inom Djurvård där 94 procent av alla utbildningsdeltagare var kvinnor. Utbildningskategorierna Flyg och Teknik dominerades däremot av män (10 respektive 12 procent kvinnor). Könsfördelningen var även väldigt ojämn inom områdena Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö, Design, mode samt Hantverk (13 respektive 17 respektive 19 procent män). En enda utbildningskategori kan uppvisa en jämn könsfördelning: Ekonomi, konsumentteknik, kommunikation, media där drygt hälften av utbildningsdeltagarna var kvinnor och knappt hälften var män. Inom 13 av 28 utbildningar inom denna kategori låg andelen kvinnor respektive män på mellan 40 och 60 procent, dvs. könsfördelningen kan betraktas som jämn.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 33 (118) Diagram 29 Utbildningsdeltagare 2011 efter utbildningskategori och kön Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö Hantverk Konst Dans, teater, musik Ekonomi, konsumentteknik, kommunikation, media Design, mode Flyg Kvinnor Män Teknik Djurvård 0 500 1000 1500 2000 2500 Diagram 30 visar åldersfördelningen bland utbildningsdeltagarna 2011 efter vilken typ av stöd deras utbildning har. Inom alla stödformer förutom en dominerade utbildningsdeltagare mellan 20 och 24 år. Bland de som gick utbildningar med tillsyn och statisbidrag dominerade utbildningsdeltagare som var 55 år eller äldre. Det är värt att uppmärksamma att knappt 40 utbildningsdeltagare som var 55 år eller äldre gick utbildningar med statligt stöd i form av studiestöd. Rätten att ta del av studiestöd upphör vid 55 års ålder.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 34 (118) Diagram 30 Utbildningsdeltagare 2011 efter stödform och ålder 16 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500-19 år 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-44 år 45-54 år 55- år 1 000 500 0 Tillsyn Tillsyn + studiestöd Tillsyn + studiestöd + statsbidrag Tillsyn + statsbidrag Åldersfördelningen skiljde sig även mellan de olika utbildningskategorierna som diagram 31 visar. Störst andel utbildningsdeltagare upp till 24 år fanns inom de studieförberedande utbildningskategorierna Dans, teater, musik (74 %) och Konst (63 %). Andelen utbildningsdeltagare i åldersgruppen 25 till 29 år var störst inom utbildningskategorierna Ekonomi, konsumentteknik, kommunikation, media (36 %) och Design, mode (31 %). Högst andel deltagare i åldern 30 till 44 år fanns inom utbildningskategorierna Djurvård (35 %) och Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö (30 %). Överlägset störst andel i åldersgruppen 45 år och äldre fanns i utbildningskategorin Hantverk där många kulturarvsbevarande utbildningar ligger. Se tabell 40 i bilaga. 16 Uppgift saknas för 27 utbildningsdeltagare.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 35 (118) Diagram 31 Utbildningsdeltagare 2011 efter utbildningskategori och ålder i procent Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö Hantverk Konst Dans, teater, musik Ekonomi, konsumentteknik, kommunikation, media Design, mode Flyg Teknik -24 år 25-29 år 30-34 år 35-44 år 45-54 år 55- år Uppgift saknas Djurvård 0 20 40 60 80 100 Tabell B visar de 10 131 utbildningsdeltagarna 2011 efter svensk och utländsk bakgrund 17 samt efter deras högsta utbildning till och med våren 2010. Andelen utbildningsdeltagare med svensk bakgrund var 87 procent och andelen med utländsk bakgrund var 13 procent. Andelen utbildningsdeltagare med utländsk bakgrund var därmed mycket lägre än i befolkningen i motsvarande åldersgrupp. År 2011 var andelen personer med utländsk bakgrund i befolkningen i åldern 15 till 64 18 år 22 procent. Andel utbildningsdeltagare med utländsk bakgrund varierade mellan utbildningskategorierna. Högst andel fanns bland utbildningar inom kategorierna Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö och Flyg. Lägst andel fanns bland utbildningar inom kategorierna Hantverk och Dans, teater, musik. Andelen utbildningsdeltagare med utländsk bakgrund var högst bland de som deltog i utbildningar med endast tillsyn eller i utbildningar med tillsyn och studiestöd. Andelen var betydligt lägre bland utbildningar med tillsyn, studiestöd och statsbidrag eller tillsyn och statsbidrag. Se tabell B. Högst var andelen studerande med utländsk bakgrund i åldersgrupperna 30 till 34 år och 35 till 44 år (20 respektive 19 %). Även i åldersgruppen 45 till 54 år var andelen högre än för utbildningsformen totalt (17 %). Andelen låg på drygt 10 procent i åldersgrupperna under 30 år och var allra lägst bland de studerande som var 55 år eller äldre (7 %). 17 En person har utländsk bakgrund om den är född utomlands eller född i Sverige men båda föräldrar är födda utomlands. Personer födda i Sverige med en eller båda föräldrar födda i Sverige har svensk bakgrund. 18 Den del av befolkningen som är relevant att jämföra med utbildningsdeltagare i kompletterande utbildningar är befolkningen i åldern 18 till 64 år. I den fritt tillgängliga statistiken delas åldern in i 15-24 år, därav jämförelsen med befolkningen 15 till 64 år istället för 19 till 64 år. Se Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund efter län, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002-2011, www.scb.se

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 36 (118) Tabell B Utbildningsdeltagare 2011 efter svensk/utländsk bakgrund och utbildningsnivå per utbildningskategori och stödform Utbildningsdeltagare därav med svensk bakgr. i % därav med utländsk bakgr. i % därav högst gymn. utb. i % därav eftergymn. utb. i % därav uppgift saknas i % Totalt 10 131 87 13 64 30 7 därav Dans, teater, musik 1 540 90 10 71 21 8 Design, mode 723 85 15 65 31 4 Djurvård 114 89 11 68 26 6 Ekonomi, konsumentteknik, kommunikation, media 985 85 15 63 33 4 Flyg 527 83 17 57 32 12 Hantverk 2 028 92 8 43 49 9 Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö 2 286 82 18 73 21 6 Konst 1 598 89 11 68 27 5 Teknik 330 84 16 78 15 7 därav Tillsyn 2 855 83 17 66 25 9 Tillsyn och studiestöd 2 761 85 15 73 23 5 Tillsyn, studiestöd och statsbidrag 3 359 91 9 67 28 5 Tillsyn och statsbidrag 1 156 93 7 25 64 11 Andelen utbildningsdeltagare med högst gymnasial utbildning året innan de påbörjade den kompletterande utbildningen var 64 procent. 30 procent hade våren 2010 någon form av eftergymnasial utbildning 19 som högsta utbildning och för 7 procent saknades uppgift om utbildningsnivån. Skillnaderna var stora mellan utbildningskategorierna vad gäller utbildningsdeltagarnas högsta utbildning. Högst andel utbildningsdeltagare med gymnasial utbildning som högsta utbildning fanns inom utbildningskategorin Teknik följt av Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö och Dans, teater, musik. Högst andel utbildningsdeltagare med någon from av eftergymnasial utbildning fanns inom utbildningskategorin Hantverk. Delvis kan dessa utbildningsdeltagares höga utbildningsnivå förklaras med deras ålder: Inom utbildningskategorin Hantverk fanns högst andel utbildningsdeltagare som var 45 år eller äldre. Dessa har haft mer tid på sig att studera på eftergymnasial nivå än utbildningsdeltagarna inom till exempel Dans, teater, musik med en hög andel utbildningsdeltagare som var 24 år eller yngre. Andelen utbildningsdeltagare med en eftergymnasial utbildning var liknande för alla stödformer förutom för utbildningar med tillsyn och statsbidrag. Inom detta område hade 64 procent en eftergymnasial utbildning vilket kan förklaras med vilka utbildningar som fick tillsyn och statsbidrag. Nästan alla av dessa utbildningar var kulturarvsbevarande kortkurser som dominerades av äldre utbildningsdeltagare. Jämför tabell 42 i bilaga. 19 Någon form av eftergymnasial utbildning dock minst en termin.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 37 (118) 5.5 Resultat för utbildningsdeltagare 2011 År 2011 fullföljde 4 640 utbildningsdeltagare sin kompletterande utbildning och fick antingen slutbetyg eller intyg efter genomgången utbildning. Det motsvarar 46 procent av alla utbildningsdeltagare. 453 utbildningsdeltagare fullföljde inte utbildningen vilket motsvarar 5 procent. Resterande 5 038 eller 50 procent befann sig vid årsskiftet 2011/2012 i pågående utbildning. Tidigare år har resultaten endast fördelats på fullföljt och inte fullföljt vilket har gjort det omöjligt att dra några slutsatser då det inte var angivit hur de som befann sig i pågående utbildning har fördelats på fullföljt respektive ej fullföljt. Statistikens ändamålsenlighet ökar genom att dela upp utbildningsdeltagarna i tre grupper (fullföljt, inte fullföljt, i pågående utbildning) istället för två. Andelen utbildningsdeltagare som inte fullföljt utbildningen underskattas dock fortfarande något, då utbildningsdeltagare som avbröt sin utbildning under 2011 inte räknas som utbildningsdeltagare alls vilket minskar andelen som inte fullföljde utbildningen. Myndigheten planerar att förbättra undersökningen så att den verkliga fullföljandegraden kan redovisas nästa år. 50 procent av utbildningsdeltagarna gick utbildningar som sträckte sig över årsskiftet 2011/2012 men denna andel varierar mellan utbildningskategorierna. Högst andel utbildningsdeltagare i pågående utbildning fanns inom Teknik (57 %) och lägst inom Djurvård (0 %). Resterande utbildningskategorierna hade mellan 39 och 56 procent av utbildningsdeltagarna i pågående utbildning vid årsskiftet. Jämför diagram 32. Diagram 32 Utbildningsdeltagare 2011 efter fullföljd utbildning eller inte eller samt deltagare i pågående utbildning vid årsskiftet 2011/2012 Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö Hantverk Konst Dans, teater, musik Ekonomi, konsumentteknik, kommunikation, media Design, mode Flyg Teknik Fullföjlt Ej fullföljt I pågående utbildning Djurvård 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 5 093 utbildningsdeltagare gick utbildningar med slutdatum under kalenderåret 2011. Av dessa fullföljde 91 procent sin utbildning och 9 procent fullföljde den inte. Andelen som inte fullföljde utbildningen skiljde sig mellan de olika utbildningskategorierna. Diagram 33 visar andelen som inte fullföljde utbildningen bland alla utbildningsdeltagare som deltog i utbildningar med avslut 2011. Högst andel utbildningsdeltagare som inte fullföljde

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 38 (118) utbildningen fanns inom utbildningskategorin Djurvård 20, följt av Flyg och Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö. De högsta andelarna utbildningsdeltagare som fullföljde utbildningen fanns inom Design, mode, inom Ekonomi, konsumentteknik, kommunikation, media samt inom Hantverk. Ett skäl bakom den höga andelen utbildningsdeltagare som inte fullföljde utbildningen inom kategorin Flyg skulle kunna vara problem för utbildningsdeltagarna att finansiera utbildningen. Istället för att ta alla certifikat i direkt anslutning till varandra gör en del utbildningsdeltagare troligtvis uppehåll mellan certifikaten på grund av finansieringsproblem. Se diagram 33 och 34. Diagram 33 Andel utbildningsdeltagare 2011 som fullföljde respektive inte fullföljde utbildningen per utbildningskategori Totalt Design, mode Ekonomi, konsumentteknik, kommunikation, media Hantverk Dans, teater, musik Konst Fullföjlt Ej fullföljt Teknik Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö Flyg Djurvård 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andelen som inte fullföljde utbildningen bland de utbildningsdeltagare som deltog i utbildningar som inte sträckte sig över årsskiftet 2011/2012 skilde sig också mellan kvinnor och män i de olika utbildningskategorierna, vilket synliggörs i diagram 34. Totalt sett var det dock en lika hög andel män som kvinnor som inte fullföljde utbildningen (9 %). I fem av nio utbildningskategorier var det en större andel som inte fullföljde utbildningen bland kvinnorna än bland männen. Den stora andelen män som inte fullföljde utbildningen i utbildningskategorierna Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö samt Design, mode gör dock att det totalt sett är en lika stor andel bland männen som bland kvinnorna som inte fullföljde utbildningen. 20 Inom utbildningskategorin fanns 2011 endast tre utbildningar varav två har höga andelar deltagare som inte fullföljde utbildningen.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 39 (118) Diagram 34 Andel utbildningsdeltagare 2011 som inte fullföljde utbildningen i procent av alla som gick utbildningar med avslut 2011, efter kön per utbildningskategori 21 Totalt Design, mode Ekonomi, konsumentteknik, kommunikation, media Hantverk Dans, teater, musik Konst Teknik Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö Flyg Kvinnor Män Djurvård 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 21 Antal män som inte fullföljde utbildningen inom utbildningskategorin Djurvård visas inte pga. för litet underlag. Antal män som deltog i utbildningar inom denna utbildningskategori var endast sju stycken.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 40 (118) 6 Examinerade från yrkeshögskolan 2010 och deras situation på arbetsmarknaden hösten 2011 Detta kapitel ger en kortfattad sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning 22 riktad till examinerade från kvalificerade yrkesutbildningar (Ky-utbildningar) och yrkeshögskoleutbildningar (Yh-utbildningar) 23 som avslutades 2010. Med hjälp av enkätsvaren belyses de examinerades situation på arbetsmarknaden året efter examen (hösten 2011). De viktigaste indikatorerna för utbildningarnas resultat är andelen examinerade som året efter examen har arbete som huvudsaklig sysselsättning och upplevd grad av överensstämmelse mellan arbete och utbildning. Resultaten redovisas även uppdelat per studielän. 6.1 Överensstämmelse mellan arbete och utbildning Närmare nio av tio examinerade anger arbete som huvudsaklig sysselsättning året efter examen oavsett överensstämmelse mellan arbete och utbildning. Drygt tio procent anger annan sysselsättning än arbete vilket inkluderar studier och arbetssökande/arbetsmarknadspolitisk åtgärd. En central indikator för att mäta om yrkeshögskolans utbildningar lyckas försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid är andelen examinerade som upplever att de året efter examen har arbete som överensstämmer med utbildningen. Är de examinerades kvalifikationer efterfrågade på arbetsmarknaden borde de lätt få arbeten som är i linje med utbildningen. På detta område saknar myndigheten fördjupad information om skäl till att den svarande inte upplever att det nuvarande arbetet överensstämmer med utbildningen man har genomgått. Det är dock viktigt att komma ihåg att de examinerade möjligtvis inte har full information om vilka yrkesroller utbildningen var avsedd att leda till och att de examinerade har egna förväntningar på vilka arbeten utbildningen skulle leda till. För vissa yrkesroller krävs dessutom en viss arbetserfarenhet t ex för arbeten inom ledande befattningar. Vidare saknas fördjupad kunskap om i vilken grad den examinerade medvetet valt att arbeta i andra yrkesroller än den man utbildats för eller om man har sökt men inte fått arbete i önskad yrkesroll. Myndigheten har för avsikt att fördjupa kunskapen i dessa avseenden och avstår därför från att dra alltför långtgående slutsatser av samband mellan utbildning och den yrkesroll som den studerande återfinns inom året efter examen. Så länge tillräckligt många arbetsgivare med ett konkret kompetensbehov står bakom utbildningarna, är det ändå en rimlig slutsats att dra att utbildningarna borde leda till det yrke eller de yrken som utbildningen syftar till. Därför är den viktigaste indikatorn på hur efterfrågade kvalifikationerna från yrkeshögskolan är andelen examinerade som upplever att de har arbeten som helt, till största delen eller till viss del överensstämmer med utbildningen. Ungefär 75 procent av alla examinerade 2010 anger att de har arbete som helt, till största del, eller till viss del överensstämmer med utbildningen. Knappt 50 procent anger att de har en anställning eller driver eget företag som huvudsaklig sysselsättning året efter examen och att detta helt eller till största delen överensstämmer med utbildningen. Drygt 22 Undersökningen 2011 är en totalundersökning som riktade sig till samtliga examinerade 2010. Motsvarande undersökningar har gjorts sedan 1999 med det är under de senaste fem åren som den har genomförts på ungefär samma sätt. Hela rapporten inklusive bilagor finns på myndighetens webbplats Uppföljning av yrkeshögskolestuderandes sysselsättning - studerande examinerade 2010 Dnr YH 2011/1043 23 Yrkeshögskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar sammanfattas här som yrkeshögskoleutbildningar.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 41 (118) hälften av de examinerade har arbete som endast till viss del eller inte alls överensstämmer med utbildningen alternativt har inte arbete som huvudsaklig sysselsättning. Se diagram 35. Diagram 24 Andel examinerade från yrkeshögskolan 2010 efter överensstämmelse mellan utbildning och arbete hösten 2011 Kvinnor och män uppvisar liknande resultat. Kvinnor och män väljer i stor utsträckning att studera olika utbildningar även inom samma utbildningsområde. Detta kan vara en del av förklaringen till att kvinnor och mäns resultat ibland skiljer sig åt inom utbildningsområdena. 6.2 Andel med anställning eller egenföretagare som huvudsaklig sysselsättning tycks följa konjunkturen I tidigare uppföljningar har myndigheten fokuserat på andelen examinerade som året efter examen anger anställning eller egenföretagare som huvudsaklig sysselsättning. Denna indikator har dock i större utsträckning koppling till den allmänna situationen på arbetsmarknaden än att den visar på i vilken grad kvalifikationerna från yrkeshögskoleutbildningar efterfrågas. Självklart är det dock fortsatt viktigt att utbildningar inom yrkeshögskolan leder till arbete oavsett överensstämmelse mellan arbete och utbildning. Andelen anställda före och efter utbildningen har varierat något över tid och tycks följa konjunkturen. Andelen examinerade 2010 som hösten 2011 anger anställning eller eget företagande som huvudsaklig sysselsättning låg på nästan 9 av 10 24. Det är en ökning med några procentenheter jämfört med året innan 25 - hösten 2011 verkar arbetsmarknaden återhämtat sig delvis och det är återigen något lättare för de examinerade att få ett arbete. Av de examinerade 2010 var drygt 6 av 10 i arbete före utbildningen. Andelen examinerade som försörjer sig som egenföretagare är låg och stabil över åren. Jämför diagram 36. Bland examinerade 2010 är andelen egenföretagare 24 Skattningen för andel i arbete hösten 2011 var 86 procent +- 1 procentenhet.. 25 Skattningen för andel i arbete hösten 2010 var 83 procent +- 1 procentenhet.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 42 (118) året efter examen ungefär 6 procent. Skillnaderna mellan kvinnor och män är överlag små. Diagram 25 Huvudsaklig sysselsättning under sexmånadersperioden före yrkeshögskoleutbildningen samt huvudsaklig sysselsättning efter examensår 26 6.3 Resultat per studielän Här redovisas de viktigaste resultaten per studielän, dvs. det län som utbildningen bedrevs i. Resultaten påverkas av en mängd olika faktorer så som vilka utbildningar och vilka utbildningsanordnare samt hur många utbildningar som finns i respektive län samt hur arbetsmarknadsläget i länet är. Störst andel examinerade som anger att de året efter examen har arbete som huvudsaklig sysselsättning och att arbetet helt eller till största delen överensstämmer med utbildningen finns bland examinerade från storstadslänen samt Västmanland och Örebro län (nästan hälften). Examinerade från utbildningar som bedrevs i Gävleborgs län har den lägsta andelen (3 av 10). Se diagram 37. 26 De redovisade värdena i diagrammet är punktskattningar. Med 95 procents sannolikhet ligger det sanna värdet inom ett intervall runt punktskattningen som visas i diagrammet. Intervallen varierar från +- 3 till +-0 runt punktskattningen.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 43 (118) Diagram 26 Andel examinerade som anger arbete som huvudsaklig sysselsättning året efter examen och att arbetet helt eller till största delen överensstämmer med utbildningen, efter länet där utbildningen bedrevs Till varje punktskattning anges ett 95%-igt konfidensintervall. Med detta menas att intervallet i genomsnitt täcker det sanna värdet i 95 fall av 100 om andra fel än fel på grund av bortfallet är försumbara. De grå linjerna anger intervallet. Hur överensstämmer ditt nuvarande arbete med din Ky-/Yh-utbildning? Störst andel examinerade i arbete som upplever att deras arbete åtminstone till viss del överensstämmer med utbildningen finns bland examinerade från utbildningar som bedrevs i storstadslänen samt Västmanlands län, 8 av 10. Lägst andel finns bland examinerade från utbildningar som bedrevs i Kronobergs län, Dalarnas län, Södermanlands län och Norrbottens län, där två tredjedelar av de examinerade anger att de har arbete som åtminstone till viss del överensstämmer med utbildningen. Se diagram 38.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 44 (118) Diagram 27 Andel examinerade som anger arbete som huvudsaklig sysselsättning året efter examen och att arbetet helt, till största delen eller till viss del överensstämmer med utbildningen, efter länet där utbildningen bedrevs Till varje punktskattning anges ett 95%-igt konfidensintervall. Med detta menas att intervallet i genomsnitt täcker det sanna värdet i 95 fall av 100 om andra fel än fel på grund av bortfallet är försumbara. De grå linjerna anger intervallet. Hur överensstämmer ditt nuvarande arbete med din Ky-/Yh-utbildning? Andelen examinerade som anger att de har arbete som huvudsaklig sysselsättning året efter examen oavsett om arbetet överensstämmer med utbildningen eller inte är störst bland examinerade från utbildningar som bedrevs i Kalmar län, 9 av 10. Utöver storstadslänen har även utbildningar som bedrevs i Jämtlands län, Uppsala län och Västmanlands län stora andelar examinerade i arbete året efter examen (nästan 9 av 10). Lägst är andelen bland examinerade från utbildningar som bedrevs i Norrbottens län, där tre fjärdedelar av de examinerade anger arbete som huvudsaklig sysselsättning året efter examen. Se diagram 39.

MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 45 (118) Diagram 28 Andel examinerade som anger arbete som huvudsaklig sysselsättning året efter examen, efter länet där utbildningen bedrevs Till varje punktskattning anges ett 95%-igt konfidensintervall. Med detta menas att intervallet i genomsnitt täcker det sanna värdet i 95 fall av 100 om andra fel än fel på grund av bortfallet är försumbara. De grå linjerna anger intervallet. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning idag?